YIMBY Luleå?

Förbättringfösrlag för busslinjenätt i Luleå centrum

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Har du läst den rapport som låg till underlag för dagens busslinjenät? http://pure.ltu.se/portal/sv/studentthesis/nytt-b..

Ett förslag i rätt riktning för Luleå/LTU: http://www.kuriren.nu/nyheter/default.aspx?articl..

Dock tror jag inte på idén om undervisningslokaler inne i stan, det innebär ökade resor. Sådana lokaler ska ligga i närheten av lärarnas arbetsplatser och isf måste man placera vissa avdelningar inne i stan. Styrkan med LTU är att allt är relativt sammanhållet, att campus inte är större. Ett plus är dessutom kulvertsystemet, mångas vän när det stormar ute.

För några dagar sedan kunde vi även läsa om att en ny campusplan är på G: http://www.kuriren.nu/nyheter/?articleid=6539037
Denna gång är tanken att LTU och teknikbyn Aurorum ska växa ihop emot Haparandavägen, som föreslås bli trädkantad boulevard mellan rondellerna. Jag kan inte annat än applådera, då jag själv (och även Anders Norén) har tänkt i just de banorna. Att förlänga stråket Regnbågsallén från Teknikens hus bort mot Aurorum är en utmärkt idé. Får vi här hoppas på täta, slutna kvarter, med en blandning av bostäder (inte bara för studenter), blandade lokaler för föreningar, nya matställen/caféer/pubar, kontor (behövs många fler för start ups) och universitetslokaler? Området skulle kunna bli hur bra som helst, om det görs på rätt sätt.

Stan arbetar med en ny plan för Stadsparken och vill ha folkets synpunkter. Bl.a. ska ett café byggas och Kykogatan ska byggas om (här handlar det om att på olika vis återställa den till esplanad, vilket av alternavien staden väljer så är dem i positiv riktning). Tycker även att förslaget för själva parken ser intressant ut också.

Det höghus som tidigare planerades bli 40+ vån har nu blivit 15, och kommit ut på samråd. Jag vill gärna gilla ny bebyggelse på Luleå centrumhalvö, men det är nåt med den här byggnaden som är lite av en bastard.
http://www.lulea.se/forinvanare/byggaochbo/samhallsplanering/detaljplaner/centrum/pagaendecentrum/samradnybyggnadavflerbostadshus.5.4a3d28f313aa49dea89f67d.html

Efter att ha läst samrådshandlingarna förstår jag lite mer varför de valt den designlösnig de valt. Det är ju lite synd att Skomakargatan bara är 8 m bred och att kvarteret Hunden bredvid blir så pass högt (6 vån). Deignförslaget i samrådet föreslår nämligen att två plan ovan markplan blir garage, därefter två plan av kontor, innan resterade plan blir bostäder. Allt för att komma upp i solljuset (och såklart att klara parkeringsnormen inom fastigheten).

Tja, vad ska man säga. Det är en kloss ställd på högkant. Den har ingen form. Lägg på fem våningar och låt byggnadens bredd trappa av i tre steg. Då blir det ett torn i stället för en kloss.

Plus för den kreativa lösningen att lägga parkeringsdelen en våning upp.

Akademiska hus har en artikel här. Där går en skiss av planen att ladda hem, den är dock rätt stor. Jag har även kommit över en kopia på utkastet till den kompletta planen och mycket där är trevlig läsning, även om jag såklart har en del invändningar.

Jag skrev ihop ett yttrande som jag skickat in. Lånade ditt argument om byggnadens form. Fullmäktige har ju beslutat om 15 vån som maximalt antal, så där vet jag inte om det finns så mycket att göra...

I Luleå kommuns arbete med ny översiktsplan har arbetet delats upp i ett antal olika program, som man som invånare nu kan lämna sina synpunkter på. Som boende på Porsön så ligger detta mig lite extra varmt om hjärtat, då det är en avkrok en bra bit utanför centrum, som skulle behöva utvecklas mot bättre stadskaraktär. Förslaget till hur Porsön ska utvecklas finner man här. Jag har därför lämnat in följande kommentar på kapitlet om hur just Porsön ska utvecklas, enligt kommunen:

Rekommendationer

Nya bostäder på Porsöudden (Noll-Kelvin i folkmun kallat) skulle bygga ihop Porsön mot Björkskatan, men gräsplätten är en populär grönplätt, som istället borde utvecklas. Området är idag lugnt, och störande verksamheter skulle förändra karaktären. Området bör istället utvecklas för friluft/spontanlek.

Vad för sorts verksamheter åsyftas egentligen för Storporsön/Porsölund? En flytt av industrierna i Ytterviken? Hur påverkas Holmsundet av detta?

Skrivelsen att inom campusområdet ska byggnader och anläggningar (?) för universitetsrelaterade verksamheter prioriteras tolkar jag som att funktionssepareringen ska befästas och förstärkas. Campus bör istället utvecklas mot mer blandade funktioner, med fler bostäder (av olika upplåtelseformer och för fler målgrupper) och verksamhetslokaler (kontor, restauranger, pubar, affärer, etc., samtidigt som det intergreras bättre med Aurorum. Campus behöver bli mer levande under hela året. En blandad kvartersstadsdel skulle kunna utvecklas utifrån campus.

På Ytterviken finns ett flertal verksamheter (bilverkstäder, biluthyrare) som det går att nå på gångavstånd från övriga Porsön, vilka har ett servicevärde för området som vore negativt att förlora. Dessa kan så klart integreras i en mer blandad bebyggelse, men ingen vill ju bo i anslutning till ett industriområde, så hur ska detta omlokalisering praktiskt gå till? Var ska området flyttas? Porsölund?
Det är viktigt att området inte får fler barriärer, vilket skulle förutsätta ett kontinuerligt bebyggelsestråk från campus och rakt söderut.

Delar av Ytterviken kan flyttas till ödetomterna och skogspartierna kring Luleå Energi och Ferruform.

Luleå bör få tillstånd ett avskaffande av riksintresseklassningen för järnvägsreservatet efter Haparandavägen. Iom att Norrbotniabanan avslutas i Luleå och byggandet/upprustningen av Haparandabanan så är sannolikheten för att det någonsin byggs en kustjärnväg norrut från Luleå en utopi som bör begravas. Detta reservat är en död hand för utvecklingen av Aurorum/campus/Porsön. Ett borttagande av reservatet frigör värdefull mark för nya bostäder och verksamheter, som i form av ett sammanhållet stråk kan foga ihop Porsön med staden och Ytterviken med Porsödalen. Detta möjliggör även den nya campusplanen 2025.

Det står att Haparandavägen och Porsövägen ingår i huvudvägnätet för motordriven trafik, men de är därmed även barriärer. Barriäreffekter bör motarbetas, därför bör tex Haparandavägen mellan de två nordligaste cirkulationsplatserna byggs om till icke planskiljd boulevard, där bilar och GC samsas på lika villkor.

Karaktär

Karaktären av området, med trafik- och funktionsseparering, bör försöka ändras. Bygg om Professors-, Docent- och Forskarvägen till smalare lokalgator med trottoarer och förtäta med funtionsblandade hus, med bostäder och lokaler i bottenplan, längsmed dessa gator. Uppgradera GC-vägarna tvärs genom området till trafikblandade gränder med gångfartskaraktär. Längs dessa vägar går redan idag pizzabudsbilar, snöröjning och mopedtrafik, en möjlighet att slippa köra runt halva Porsön, för att kunna ta sig med bil mellan Docent- och Forskarvägen, skulle höja bekvämligheten och värdet på området betydligt.

Förutsättningar

Snöupplaget ligger väl inte i Porsödalen, det ligger ju i det som på kartan kallas Porsölund/Storporsön (där ni skulle förlägga verksamheter)?

"Parken som kallas Pampas"? Jag har aldrig någonsin hört någon benämna Porsöheden för Pampas, däremot "Heden". Detta grönområde borde kunna utvecklas, för att kunna fungera under en större del av året. Området torkar sakta på våren, pga dålig avvattning med igenväxta diken. På hösten förlorar området snabbt bärigheten pga höstregnet. Dammen, som i folkmun kallas "Pussen" svämmar över sina bräddar och parkanläggningen är oftast onyttjbar under i princip hela vårterminen, varför värdet är lågt för universitetets studenter. Upprustning av dikena behöver göras, och anläggandet av ett täckdikesnät, för att snabbare avvattna området, bör utredas.

Heden används idag av framförallt discgolfutövare, vilket är en folksport för Porsöborna, det spelas varje dag och kväll under hela sommaren. Denna verksamhet måste säkerställas vid vidareutveckling av Heden till en allaktivitetspark.

Bra skrivet. Men det vete sjutton om det går att dränera Heden, i de låglänta partierna ligger grundvattenytan strax under gräset. Heden kom till på 1970-talet när man fyllde ut Ytterviken med schaktmassor från Porsön. Kalla vintrar kan tjälen gå så djupt att det långt in på sommaren ligger en iskärna kvar en meter ner. Nästan permafrost...

1999, när Universitetvägen byggdes om och fick beläggning av marktegel, så skrockades det förresten en del om att vägen snart skulle vara sönderkörd. Så här snart fjorton år senare kan man dock konstatera att de som gjorde underbyggnaden kunde sin sak. Trots det sanka läget och en buss var femte minut så är gatan fortfarande i utmärkt skick.

Plandokumentet kan förresten läsas här.

---

Senast ändrad 30 januari 2013 12:15

Nu finns det nya planer på att utveckla Södra hamn, kring småbåtshamnen.

"Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplaneprogram som underlag till framtida detaljplaner och planeringsarbeten i övrigt. Syftet med programarbetet är att utreda förutsättningarna att i en framtid förtäta och tillskapa en funktionsblandad bebyggd miljö med bostäder, verksamheter, service och kontor. Programområdet omfattar kvarteret Stören, Ångsågen 4, Innerstaden 2:34 m.fl." (min fetstil)

Förslaget är nu på samråd och går att beskåda här.
Senast 2013-04-15 vill de ha in synpunker till stadsbyggnadskontoret@lulea.se

Spontant känns det bra, men jag kommer att lämna några förslag på en bättre plankarta. De har som mål med programmet att få över rutnätet till området, men de har ingen som helst helhetssyn över hur detta område kan länkas till den befintliga stadskärnan - det saknas en "stadsplan", helt enkelt! De nya kvarteren har inte samma struktur som dem norr om hamnleden!

Förutom spårområdet, så är Södra hamnleden den största barriären att övervinna, om detta ska bli en naturlig fortsättning på centrum. Mitt förslag är att det grävs ner "express-körfält" för ren genomfartstrafik. I samband med detta återskapas Varvsgatan som enkelriktad gata i västlig riktning, medan Bangårdsgatan förlängs förbi Tuttifrutti-husen och agerar enkelriktad gata i motsatt riktning. Marken som frigörs kan bebyggas och kanske kan en park kan anläggas ovanpå de nergrävda körfälten. Detta förslag tycker jag ligger helt i linje med vad kommunen skriver i Program C att den till 2020 ska arbeta för:
- Prioritera åtgärder för att bygga om minst två prioriterade gator för bättre funktion, särskilt de som är barriärer.
- Utveckla Köpmantorget, Nytorget och Södra Hamnplan för bättre funktion och levande stadsliv. (min fetstil)

Kan Yimby Luleå även innefatta resten av Norrbottens Län?

Jag skulle vilja säga att en omvandling av området söder om Bangårdsgatan är helt beroende av Södra hamnledens framtida utseende. I nuläget är den, trots den relativt måttliga trafiken (ca 15 000 fordon/dygn) starkt biltrafikprioriterad med breda körbanor, få korsningar och höga hastigheter vilket gör det svårt för gående och cyklister att korsa gatan och gör det ogästvänligt att röra sig längs med eller vistas vid gatan. Gaturummet är dessutom ca 50 meter brett vilket innebär att stor omsorg måste läggas vid gatans gestaltning för att den inte ska fortsätta vara en barriär mellan nuvarande innerstaden och den framtida bebyggelsen i Södra hamn.

Programmet bör helt enkelt utvidgas till att omfatta även Södra hamnleden-Hertsövägen mellan Smedjegatan och järnvägen.

Tillägg: Det som framför allt tar plats på Södra hamnleden är mittremsan med vänstersvängsfält (5 meter) och hundbajsgräsremsan längs Tuttifruttihusen (12 meter). Kan vänstersvängsfälten avvaras (kräver trafiksimulering för att utreda konsekvenserna) är mycket yta vunnen, men för att nyttja den ytan måste man flytta trädraderna. Annars går det att göra mycket bara genom att flytta lite kantstenar, och då har jag ändå inte glömt att det måste finnas ytor för plogvallar vintertid.

---

Senast ändrad 27 mars 2013 12:31

Absolut! Luleå är inte stort nog, och vi har ju den mycket intressanta stadsomvandlingen i Kiruna, m.m., att disktuera.

Jag kan bara hålla med. Både i denna, och i de nya programmen för Luleå, så identifieras S. Hamnleden som en barriär. Ingenstans nämns hur dess barriäreffekt kan minskas. De utvecklar nu Södra hamn, utan att ledens barriäreffekt ges någon motåtgärd. Jag är rädd att det inte kommer att leta sig så värst mycket mer folk dit ner, just pga S. Hamnleden.

De skriver att de vill att rutnätet ska fortsätta över S. Hamnleden, men de verkar inte alls kolla på hur detta ska göras. Tex så stämmer deras förslag till "småkvarter" inte med rutnätet norr om leden. Planen vill plocka bort Bangårdsgatan på sikt och istället göra en bred trottoar mot S. Hamnleden. Jag hade gillat att leden utvecklades mot en esplanad, med fler korsningar, dvs stadsgata. Varvsgatan borde rustas upp och ersätta ena körfältet för S. Hamngatan. Detta skulle ge en betydligt bredare mittremsa, som kanske skulle kunna vikas till parkmark, och/eller nya kvarter?

Det finns ju gamla, men fortfarande högst aktuella (i nya översiktsplanen), planer på en söderled, som är tänkt att samsas med östra alternativet för Norrbotniabanan. Detta skulle ju avlasta S. Hamnleden och få ut farligt gods, den mesta tunga trafiken och rena genomfartstrafiken från centrum. Just detta med farligt gods tror jag är prio för staden, då det egentligen inte får byggas något närmare än 150 m från leden. Om inte leden byggs, skulle jag förorda att genomfartstrafiken grävs ner, och att markplan viks till lokal trafik.

Jag ska försöka hinna fixa en skiss på hur jag menar att det borde göras istället. Har ju till på måndag på mig iaf att skicka in yttrandet...

Jag har nu lämnat in följande. Notera Anders att jag lånade dina rader om hamnleden, jag antog att detta var ok.

Samrådsyttrande om Förslag till detaljplaneprogram för del av Södra Hamn

Det är positivt att staden nu vill bygga ut centrum mot Södra hamn. Den nuvarande verksamheten passar inte en stadskärna. Det är här oerhört viktigt att denna stadens ansikte mot söder får äkta stadsmässig täthet, gärna högre än den som varit gängse standard i staden sedan tidigare. Detta blir ett verkligt ”downtown” och det arkitektoniska bör därför ges hög prioritet.

Texten i programförslaget är överlag mycket bra. Analysen av nuvarande bebyggelse är mycket god, staden verkar ha helt klart för sig vad som behöver göras, för att väva in denna del av centrumhalvön i centrum. Det är t.ex. väldigt glädjande att i förslaget kunna läsa att
”…den bebyggda miljön ska vara tät och funktionsblandad. Området ska upplevas som en del av centrum och bidra till stadens rutnätsstruktur. Området ska utformas med tydliga gatu- och kvartersstrukturer, väldefinierade mötesplatser och tydliga gränser mellan privata, halvprivata och offentliga områden. Förutom boende och arbetande i området så ska även andra kommuninvånare besöka området och därigenom skapa goda grundförutsättningar till att området utvecklas” (min fetstil).

Därför är det mycket förvånande att de två förslagsskisser till framtida situationsplan med största välvilja på sin höjd kan anses vara ett halvhjärtat försök att spegla denna text.

Rutnätstrukturen
I förslaget har inget försök alls gjorts att förlänga rutnätet in i området. Då det färdiga programmet kommer att ligga som grund till framtida detaljplaner, är det viktigt att i detta skede sätta ramarna för gatunät och kvartersutformning. En omvandling av området söder om Bangårdsgatan är helt beroende av Södra hamnledens framtida utseende. Både i detta förslag, såväl som i de nya översiktsplaneprogrammen för Luleå, så identifieras S. Hamnleden som en barriär. Ingenstans nämns dock hur dess barriäreffekt kan minskas. Detta måste beaktas, om programområdet ska kunna bli en naturlig del av centrum.

I nuläget är leden, trots den relativt måttliga trafiken (ca 15 000 fordon/dygn) starkt biltrafikprioriterad, med breda körbanor, få korsningar och höga hastigheter, vilket gör det svårt för gående och cyklister att korsa gatan och gör det ogästvänligt att röra sig längs med, eller vistas vid, gatan. Gaturummet är dessutom ca 50 meter brett vilket innebär att stor omsorg måste läggas vid gatans gestaltning för att den inte ska fortsätta vara en barriär mellan nuvarande innerstaden och den framtida bebyggelsen i Södra hamn. Programmet bör därför utvidgas till att omfatta även Södra hamnleden-Hertsövägen mellan Rådstugatan och järnvägen.

Om programområdet ska inkluderas i stadens rutnät, innebär detta i klartext att gatorna norr om S. Hamnleden måste förlängas söderut in i programområdet, vilket får till följd att S. Hamnleden får betydligt fler korsningar, vilket i sin tur tvingar fram att dess status som ”matarled” för höga hastigheter och genomfartstrafik behöver omvärderas. För att minska barriäreffekten, bör Södra hamnleden istället utformas som en träd- och park-kantad boulevard, med en återställd Östra Varvsgatan som öst-västlig körbana mellan Rådstugatan och Prästgatan, med en ordentlig grön mittremsa. Därmed återansluts även Kyrkogatan, Nygatan, Skomakargatan, Timmermansgatan och Hermelingsgatan till S. Hamnleden/Varvsgatan.

Om Södra hamnleden även i framtiden ska användas för den genomfartstrafik som den planerade, men högst osäkra, Söderleden är tänkt att ta hand om, bör det utredas om denna genomfartstrafik på sikt kan grävas ner i en ”expresstunnel” mellan Prästgatan och Residensgatan.

Kvartersstrukturen

”I likhet med centrumhalvöns traditionella kvartersutformning så utformas området med halvslutna kvarter och innergårdar som möjliggör för utevistelse och lek.”

Denna skrivelse går på tvärs med skrivelsen att det ska vara ”tydliga gränser mellan privata, halvprivata och offentliga områden”, dessutom är det en motsägelse, då halvslutna kvarter är uppenbart osäkra för lek, då barn inte gör som vuxna planerar att de ska göra, utan som barn gör. Då är i stället helslutna gårdar bättre, med bättre uppsikt över egna och andras lekande barn. Dessutom föreslår ju staden slutna kvarter för att klara bullerproblemet i den nordöstra delen av området, men en sådan utformning skulle öka boendetrivseln i hela området, genom i allmänhet tystare innergårdar. Överlag bör byggnaderna mot gatan även bebyggas mot fastighetsgräns, med fastighetsskiljande brandväggar (där kvarteren till en början inte sluts), för att möjliggöra ett framtida infill. Bara för att stora delar av staden i övrigt har öppna till halvslutna kvarter, så bör detta inte hindra att denna nya stadsdel ska kunna få en egen, nyurban, prägel.

Förutsättningar för god utveckling av området

”Framtida detaljplaner ska möjliggöra kombinerad markanvändning: bostäder, kontor, handel.”

Denna formulering är otydlig, då den inte anger i vilken grad detta ska gälla. För att området ska kunna utformas med stråk och noder som filosofi, levande gaturum, väldefinierade mötesplatser, som lockar in andra kommuninnevånare än de som råkar bo eller arbeta i området, så behöver utefter dessa stråk samtliga gatuplan kunna inrymma diverse verksamheter. Levande område innebär även att det inte tvärdör kl. 8 eller 18, utan att det finns gott om verksamheter som kan locka till liv och rörelse under hela dagen och kvällen. Här är såklart pubar, kvarterskrogar, caféer, ungdomsgårdar, föreningslokaler, butiker, m.m. oerhört viktiga. En viss täthet, tillika grad av funktionsblandning, är en grundförutsättning för att det ska kunna uppstå underlag/marknad för sådana verksamheter.

Alternativt förslag
Som alternativt förslag till stadens visar jag nedan en skiss på hur gatu- och kvartersstruktur skulle kunna utformas, där rutnätet följer det befintliga i centrum, men anpassas mot stadens förslag och intilliggande Tuttifrutti-husen. I skissen föreslås nedgrävning av S.Hamnleden för genomfartstrafiken. Högre kommersiella byggnader placeras mot järnvägen. Kvarter utformas i huvudsak som slutna. Bottenplan kan innehålla lokaler och garage, med överbyggd innergård för lek och utevistelse. Kvarter är i övrigt helt funktionsblandade, dvs de kan innehålla både bostäder, kontor, hotell, m.m., från vån. 1 och uppåt. Specifik lokalisering styrs av byggnormer och marknadskrafter.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Varsågod.

Tänkte jag skulle uppdatera om lite nya planer som är på G i Luleå. Först om ett stort projekt för blandade funktioner (nya lokaler för Kvantum och en hälsocentral + bostäder) vid infarten till Luleå, presenterades av Galären idag.
Galärens VD, Gunnar Tåhlin:
"– Vår ambition har hela tiden varit att på tomten bygga något riktigt spännande och hållbart för Luleå. På skiss-stadiet omfattar projektet 16 000 kvadratmeter handel och kommersiell service, 8 000 kvadratmeter samhällsservice och kontor samt 250-300 bostäder."

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Jag gillar starkt idén om att börja bryta in bostäder och andra funktioner i ett område som idag är helt och hållet lätt industri. Fler bostäder i stråket mellan universitet och centrum är behövligt och detta kommer att bli första spadtaget till andra planer på en ny stadsdel mellan detta industriområde och centrum. Däremot måste jag tyvärr säga att de nu presenterade skisserna, förutom intressanta fasader, lutar väl mycket åt miljonprogramsförort. Jag hade föredragit mer slutna gårdar, vilket hade kunnat fått in ännu fler lägenheter i kvarteret. Dock ska sägas att detaljplansarbetet börjar i och med detta tillkännagivande (ett beställningsverk som vanligt), så förhoppningsvis hinner de komma på bättre tankar med tiden. Dessvärre så lär de sällan släppa på grundkonceptet, som även innebär ett brott mot kvartersstrukturen i området. Nog för att de öppnar upp en ny infart, iom avfarten från Bodenvägen, men möjligheten till fortsatt omvandling i området begränsas av att siktlinjen i Ostrongatans förlängning försvinner. Hade detta kunnat lösas med småkvarter?

Tomten har tidigare haft en Ford-butik, men har varit rivningstomt i ett flertal år nu. I närområdet finns det gym, butiker, Coop Arena, Max, etc., så däri kommer det nya bostadsområdet att få lite starthjälp. Det borde även gå rätt smidigt med detaljplaneprocessen, då det inte finns några närboende som får havsutsikten förstörd, eller liknande.

Slutligen en till bild, som visar hur kvarteret kommer att gestalta sig från "baksidan", in mot indusriområdet.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

För mer info: Pressmeddelande Galären

Det andra projektet som presenterades idag handlar om nya student- och forskarlägenheter på campus Porsön:
"Bakom projektet står markägaren Akademiska hus och bygg- och fastighetsbolaget Lindbäck. Det handlar om 130 nya bostäder som ska byggas i anslutning till Luleå tekniska universitet. Ett samarbetsavtal har undertecknats av parterna och nu fattas en ny detaljplan för området. Affären innebär att dotterbolaget Lindbäcks Porsön AB köper mark av Akademiska Hus för att sedan bygga student- och forskarbostäderna. [...] De nya bostäderna kommer att ligga i direkt anslutning till campus, norr om Laboratoriegränd och öster om Wibergsgården."

Mycket positivt att de ska bygga i direkt anslutning till campus, men även att det inte blir enbart typiska studentettor, utan även 2:or och 3:or. Just dessa är det stor brist av på Porsön. Däremot är jag lite fundersam över läget och gestaltningen. LTU och Aurorum har ju precis tagit fram en ny campusplan, där de anger att Labratoriegränd ska delas upp i en Norra och Södra labratoriegränd (eller om den skulle döpas om till gata...?), för att helt enkelt få en rät gata mellan Porsövägen och Haparandavägen. I de nya kvarteren som då bildas ska det byggas bostäder och lokaler. Hur påverkar detta nya projekt dessa planer? Gissar att svaren på detta kommer att komma, men det vore ju helt förkastligt om detta projekt nu direkt går emot denna plan.

Kuriren

Vad tycker ni andra om dessa projekt?

Spännande att det finns investeringsvilja, men det gäller också att kanalisera den in i något bra. Det nuvarande förslaget är inte bra, men Galären är inte främmande för diskussioner om vad som bäst gynnar en levande stadsmiljö (se t.ex. deras skisser för Salutorget med omnejd).

16 000 kvadratmeter handel är förresten inte "nya lokaler åt Kvantum", det är ett Ica Maxi med vidhängande galleria. (Ett vanligt Maxi är 8 000 kvadratmeter stort.)

Nu är det ju bekräftat att det är Kvantum som ska få nya lokaler där. Vad mer de ska fylla det med är inte helt klart, men det snackas om en "hälsocentral", vilket är på ropet nu efter att Hermelinen gick omkull och Landstinget har förnyat behov av lokaler.

Vad man än vill göra med gatuplanet så skulle ju vad som helst vara bättre alternativ till de nu föreslagna huskropparna, mest påminner de om det frukansvärda Varvet, ett miljonprogramsprojekt av värsta sort. Det sista det är är något spännande. Passar inte in i området och skyddar inte kvartet från Bodenvägen. Missar möjligheten att kunna bygga ny kvarterstruktur.