Småland är en ganska svår uppdelning, i administrativ mening har det aldrig funnits något enat Småland (tre län, en period fyra landsting, två och tidigare tre kyrkstift m.m.). Själv har jag släkt från Vimmerby och det jag kan säga är att sedan drygt en generation tillbaka, ungefär samtidigt som universitetet i Linköping öppnade, har den delen av Småland (Vimmerby/Västerviks kommuner ungefär) blivit mer och mer till en del av Linköpings omland, det är dit man åker och handlar om det ska handlas större kapitalvaror liksom många flyttar dit för att plugga vidare. Hade Astrid Lindgren fötts idag hade Emil i Lönneberga fått berättas på östgötska.
Bortsett från det så är det ändå ett fantastiskt landskap och även stadsmässigt finns det gott om föredömen (Eksjö, denna gamla trästad med ca 10 000 invånare, har exv. en fristående bokhandel vilket är smått unikt i Sverige år 2013 och där handlar man fortfarande inne i stan och inte i något industriområde) som skräckexempel (Växjös stadskärna som till 80% byggts efter 1960, samtidigt som allt nytt byggts i enklaver medan stadshandeln flyttat till Samarkand och Norremarks industriområden). Kalmar är föralldel ett exempel på en relativt bra stadsplanering i modern tid men centrumhandeln har tyvärr tappat på alla köpladebyggen och att man flyttade fotbollslaget från Fredriksskans till ett industriområde.
Vad jag tror man främst skulle kunna rikta sig in på vore idéer hur man ska göra med alla de städer och större samhällen som vuxit upp från industrialiseringen på 1800-talet och framåt (Värnamo, Alvesta, Nässjö, Oskarshamn, Vetlanda, Ljungby, Sävsjö, Nybro med många flera). Dels för att det är orter där man i princip fritt skulle kunna experimentera kring arkitekturen utan att det störde såvärst många andra byggnader, dels därför att det är i den typen av städer och tätorter som ungefär hälften av alla smålänningar bor i och som generellt är mest påverkade av modernismen då storhetstiden sammanföll med modernismens glansdagar. Med andra ord lämnar det fältet öppet för helt nya infallsvinklar och egentligen väldigt lite NIMBY:ande bland folk flest eftersom självbilden av den egna orten är den att det inte finns några värdefulla siktlinjer att försvara.