Lindhagenplan för Malmö?

Vad roligt att få medhåll

Japp, den kartan visar i princip samma sak som den baltiska kartan, men den är inte alls lika vacker.

Boken heter Malmös kartor, Tyke Tykesson är redaktör. Om någon skulle vilja kolla upp den på biblioteket.

---

Senast ändrad 7 februari 2013 01:33

Ytterligare en Nilssonplan här, från 1917.

Rutnätet är ju klockrent precis överallt enligt mig, bara att köra vidare på det! Se bara på rutnätet över Rosengård, det är mumma för ögonen det. Att det blivit så stora områden med "öppna kvarter" (dvs villakvarter i Nilssons plan antar jag) är ju dock något som måste ändras på något sätt i nya planen, oklart hur i nuläget. Helt bortsett från allt annat som måste fixas till då alltså.



Ja, den delen av Rörsjöstaden kan helt klart läggas till det som relativt akut behöver ändras i innerstaden. Det vore ett grymt lyft för hela staden, och ingen vettig människa kan väl få för sig att klaga på en sådan åtgärd?



Håller med om att det möjligen är lite overkill att planera ända ut mot Yttre i dagsläget, men rent teoretiskt skulle ett sådant transportproblem du framhåller kanske kunna lösas genom att dra ytterligare en tågtunnel upp mot det hållet från Centralen, i en slags båge som sedan slutar i Hylliestationen? Nu fantiserar jag bara alltså men det är ju ett förslag åtminstone.

I övrigt är stadskvarter ut mot Inre ringvägen ett klart realistiskt förslag, där Stockholmsvägen och Inre ringvägen kan mötas i en både stadsmässig och representativ axel som välkomnar långväga resenärer från Norrland, dvs bortom Skåne. Som jag har sagt innan är Inre ringvägen, om den görs om till s.k stadsgata efter Jörgens och Niklas förslag, precis den typ av ring runt staden som Malmö behöver i dagsläget.



Njae, det är väl ändå ett problem som borde gå att lösa? Jag menar, så stort är ju inte området direkt så att folk inte kan promenera lite extra för att gå till en busshållplats för en ny, för ändamålet bättre planerad busslinje. Malmö behöver mer folk på gatorna, inte i bussarna!

Martin: Du kanske skulle kolla min referens innan du avvisar resonemanget? Vad det handlar om är att
1. gamla hus är betalda och därmed billiga. Och det behövs massor av verksamheter som bara har råd att betala billiga lokaler. Vi vill inte ha städer där det bara finns höglönsamma verksamheter (och människor!), sådana städer blir mycket tråkigare än någon miljonprogramsförort.
2. en plan av det här slaget inte bryr sig om vilka byggnader som står i kvarteren så länge de inte bryter mot reglerna. Och reglerna kan ju knappast säga "hus som bryter mot min smak är förbjudna".
3. en plan som förutsätter att en massa hus rivs blir mycket svårare att driva igenom eftersom den stöter på patrull hos både husens ägare och dem som bor i husen. Ingen vill bli vräkt av så knäppa skäl som att huset inte tilltalar en planarkitekt.

Så jag rekommenderar starkt att Nilssonplanen 2.0 lämnar alla byggnader som dom är, men drar fram nya gator och delar upp den obebyggda marken på bevaransvärd parkmark och byggbara tomter.

Om ett hus ligger i vägen för en omistlig ny gatudragning kan man tänka sig undantag. Men även i sådana fall är det oftast bäst att huset står kvar och en portal görs i de två nedersta våningarna.

Nilssonplanen är lika lite som Lindhagenplanen en bild av den slutliga, perfekta staden. Den är en förutsättning för att bygga en bättre stad än den nuvarande. Det är ett rimligare och mer dynamiskt mål.

---

Senast ändrad 7 februari 2013 09:14

Hur blir det med kollektivtrafiken? Tänker att ett växande Malmö är för stort för att bara ha spårvagnar (som inte ens finns i dagsläget). Man behöver ett sammanbindande nät av rapid transit. Samtidigt får man en känsla av att marken är optimal för just ytliga småtunnlar byggda enligt cut and cover-tekniken. Så är ju gröna linjen byggd.

Ett förslag är att bygga ut nätet över hela staden (under de större gatorna). I de delar där staden är för gles (villaområdet) väntar man med att bygga stationer men reserverar platser. När befolkningen inom en viss radie från stationsreservatet är tillräckligt högt (dvs när tillräckligt många villaägare förtätat sina tomter med urbana hus) öppnas stationen upp.

Kloakledningen på kartan går i samma sträckning som Segeåkanalen på den förra kartan, så det är nog den.

Jag har absolut läst den! Jacobs har givetvis en hel del poänger som jag kan hålla med om, men dessa områden vi nu talar om ligger ju som en stor bromskloss mot att binda staden samman i en förtätning enligt mig. Så hela poängen med att expandera centrum kommer således gå lite om intet om alltför stora miljonprogramsområden finns kvar. "Ghettona" i Malmö ligger ju faktiskt hyfsat centralt till skillnad från i Stockholm och Göteborg, där det mer är regelrätta förorter, i Malmö är det ju som bekant mer som stadsdelar. Det är iallafall känslan jag har inom mig, även om jag erkänner att jag så klart är lite färgad av den bottenlösa tomheten och anti-mänskligheten jag ser i dessa miljonprogramsområden. Dessutom har jag lätt för att måla upp väldigt långsiktiga visioner, typ flera hundra år framåt i tiden, och då vill jag känna att man verkligen fört "arvet efter Nilsson" vidare helhjärtat.

Men, som jag sagt tidigare så är varje ansats till en ny Nilssonplan så god som någon, och att låta all nuvarande bebyggelse vara i fred och istället bara låta bebygga nu obebyggd mark, förtäta/"täppa igen" på sina håll, göra vissa nyckelgator till stadsgator, samt som du säger möjligen slå ut bottenvåningar här och där för att dra nödvändiga gator, låter faktiskt som en utmärkt plan om man ska vara realistisk, vilket vi ju bör försöka vara.

(Medger f.ö. att jag inte är närmare bekant med Berlin, och även om jag finner staden vara rätt hopplöst dekadent så är det mycket möjligt att de lyckats bra där i sin stadsplanering. Tack för tipset. Jag är som ni säkert märker bara en glad lekman på området, men tycker diskussionen om en s.k Nilssonplan är grymt intressant och om det kan komma något såväl bra som konkret och realistiskt ur det hela vore det toppen.)

Jag anser dock till skillnad från dig att man i en "äkta" Nilssonplan även kan dela in de byggbara tomterna i sluten resp. halvsluten/öppen bebyggelse, som man kan se att han gjort på sina kartor. Detta för att mer eller mindre tvinga byggherrarna att bygga traditionell kvartersbebyggelse på de flesta tomter.

---

Senast ändrad 8 februari 2013 01:38

http://www.malmo.se/Medborgare/Stadsplanering--tr..

http://www.sydsvenskan.se/chatt/chatta-om-oresund..

Ditt förslag verkar inte helt orealistiskt således, dock lär det dröja ett antal decennier innan Malmö får mer än en metrostation. Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

Men givetvis håller jag med dig om att något slags tunnelbanenät vore klockrent, dock saknas det dels pengar, dels tillräckligt många invånare för att sådant ska vara lönsamt i nuläget tyvärr.

Hittade f.ö. bl.a. det här sorgliga inlägget på skyscrapercity.com, och kom att tänka på att något verkligen måste göras där för att knyta samman värnhem och kirseberg. HUR kunde man förstöra något som var så bra innan?! När man läser hela den tråden så inser ni varför jag kan bli så upprörd ibland på hur mycket man har förstört i staden, eller ja, de allra flesta svenska städer egentligen. Det är bortom all rim och reson.

Visst, Martin, inget hindrar att man startar ett annat projekt i din anda när man har fått fart på Nilssonplanen.

Men det kommer att bli svårt att inte få dem som bor i miljonprogramsområdena emot sig om man inte erbjuder något attraktivt som de har råd med och som inte innebär för mycket störningar i deras liv. Stockholms stads försök att ta bort miljonprogramstämpeln i Husby gick åt helvete för att det skedde över de boendes huvuden och för att dessa bara erbjöds högre hyror.

Och det är rimligt att inte den diskussionen blandas in i debatten om Nilssonplanen. Man ska inte ge trafikingenjörerna - våra verkliga motståndare - minsta chans att mobilisera en massbas för status quo.

Nilssonplanens fokus på möjliga tillbyggnader på obebyggd tomtmark kan ändå göra miljonprogramsområdena intressantare, t.ex. genom att göra det möjligt att bygga arbetsplatser där. Något som förmodligen kan få stöd.

I Uppsala löste man elegant ett liknande problem på 1930-talet (tyvärr har exemplet inte fått några efterföljare) genom den s.k. Gillbergska genomfarten:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gillbergska_genomfar..

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Debatten handlade om att lösa problemet med att bilar och större fordon inte kunde köra på västra sidan av Fyrisån. Debatten stod länge mellan rivning eller status quo innan stadsarkitekten fick med en lösning som innebar att huset väsentligen kunde skonas. Det här var tiden innan det fanns SCAFT-normer för jag misstänker att om debatten kommit några årtionden senare så hade man rivit hela huset.

Vi har liknande exempel i Malmö med Fosiegatan i Heleneholm, även om vägen är inbyggd i huset från 1969 redan från början. Speciellt numer när vi har tredimensionell fastighetsbildning så vore det väl inget problem att stycka av och expropriera enskilda lägenheter för liknande projekt istället för att riva hela hus.

---

Senast ändrad 8 februari 2013 13:15

Apropos Inre Ringvägen, Miljöpartiet framlade som förslag att göra om Ringvägen till stadsgata för ett par år sedan:
http://www.sydsvenskan.se/malmo/mp-vill-gora-stad..

För ovanlighetens skull intervjuade man dessutom en av trafikingenjörerna som var med om att planera Ringvägen på 1970-talet:
http://www.sydsvenskan.se/malmo/trafikexpert-det-..

Man kan väl inte förvånas över att någon som var med på den tiden inte vill att det ska försvinna men jag tror att en vettig utgångspunkt är att visa vilka kostnader som Ringvägen för med sig utöver att vägen redan är överflödig sedan Öresundsbron invigdes. Det finns exempelvis 10 st avloppspumpstationer av Malmös totalt ca 100 st. Dessa kräver givetvis kontinuerlig elförsörjning och underhåll. Blev man av med de planskilda korsningarna finns det inget behov av att hålla sig med så många avloppspumpar längre. Inre Ringvägen är en kommunal gata så kommunen behöver inte ta hänsyn till vad staten/Trafikverket tycker.
http://www.eber.se/hist/a-pump.htm

Det brukar inte vara något problem med att ta bort trafikleder..

---

Senast ändrad 8 februari 2013 16:38

Nu får vi lägga fram kartor med rutmönster här. För mycket text som man kan gå vilse i nu.

Dax för lite svar från min sida i denna tråd.


Åtminstone ett undantag. Tidigare gruppledaren för MP, Fredrik Fernqvist, röstade på mitt Caroliförslag.


Gamla Caroli hade en hel del 1 och 2 våningsbyggnader. Exploateringstalet skulle bli för lågt. Man måste nog upp i minst samma antal kvadratmeter byggyta som idag för att ett sådant projekt ska vara möjligt. Dessutom finns ett starkt ideologiskt motstånd från bl.a. arkitekter till återuppbyggnad. En så storskalig återuppbyggnad skulle nog stöta på patrull. Däremot borde det vara möjligt att tänka sig ett mindre antal nya byggnader där fasaden är en kopia av en tidigare byggnad i området. För att få lite mer variation i ett så pass stort område. Nedan en tänkbar kandidat till detta:

Här några exempel på nya byggnader som jag tycker skulle passa bra i ett omdanat Caroli:
http://www.skyscrapercity.com/showpost.php?p=8748..

---

Senast ändrad 10 februari 2013 22:27

Fersens väg övergår söderut i Pildammsvägen.

Exempel på breddade gator i Gamla staden:
Stråket Prostg - Mäster Nilsg - Djäkneg - Studentg.
Bruksgatan
Gråbrödersg (norr om Västerg)
Kattsundsgatan
Humlegatan
Rundelsg
Baltzarsg (vid Rundelen)


I Stockholms city finns två exempel på hur man kan göra tidigare breddade gator smalare:
1. När P-huset Elefanten revs för att ge plats för bostäder gjordes angränsande gator smalare.
2. P-huset Wahrenberg byggdes på med bostäder på sidorna så att gatorna smalnades av.

---

Senast ändrad 10 februari 2013 23:19

Stadsgata ut till Inre Ringvägen som ett första steg. När Inre Ringvägen har gjorts om till stadsgata kan man fortsätta att göra Stockholmsvägen till stadsgata ända ut till Yttre Ringvägen. Ja, nackdelen skulle väl vara att bussen måste köra långsammare. Men fördelarna överväger med möjligheten att utöka innerstaden. Skulle nog göra Kirseberg och Segevång attraktivare. Ett sätt att "lappa ihop Malmö".

Att göra Djäknegatan smalare kräver ffa att privatbilstrafiken begräsas på detta stråk. Och kanske även att Malmös framtida spårbundna kollektivtrafik går under jorden i de centrala delarna (förlängning av Öresundsmetron). En smalare Djäknegata har funkat förut, dock med betydligt färre bilar + att inte alla bussar/spårvagnar tog denna väg. På 70-talet var det på gång att Engelbrektsgatan skulle breddas och bli Engelbrektsleden. Så blev det inte. Men hade Engelbrektsleden blivit av hade nog många idag motsatt sig att göra den smalare med hänvisning till trafiken.

Att göra om trafikleder till gator är ju en av huvudpunkterna i Lindhagenplanen 2.0. Så att bygga tätt intill Pildammsvägen är helt i linje med.

Vi är inte först ute där, en grupp under Stockholms dåvarande planchef Mats Pemer försökte göra om Örbyleden, en föga utnyttjad motorled i södra Stockholm, till gata redan på 90-talet men fick stryk av dåtidens motorvägskramande s+m-majoritet, "men dom är pensionerade nu", säger Pemer.

Och det finns planer på att göra Södertäljevägen omedelbart utanför Liljeholmsbron till gata. Hur allvarligt de nu menas.

Jörgen: Petrihus är (var) helt fantastiskt, definitivt ett hus som borde byggas upp igen i hela sin forna prakt! I övrigt har du rätt i att en- och tvåvåningsbyggnader nog blir för fjuttigt i dagens mått mätt, men skulle man inte kunna bygga i samma arkitektur fast med ett utökande av antalet våningar el. likn.? Vidare tycker jag inte man ska bry sig om arkitekternas snedvridna synsätt (de har redan förstört tillräckligt på senare tid i min mening, även om lysande undantag givetvis finns) istället bör man fråga sig vad folket/invånarna vill ha. Ett annat argument för att bygga upp i ungefär samma arkitektur igen är att det torde vara väldigt simpelt på planeringsstadiet, och därmed ett plus i budgeten, och dessutom ska man inte underskatta "man vet vad man får"-argumentet när det gäller sådana här känsliga, historiska kvarter i stadens absoluta kärna.

Nu on-topic igen:

Angående stadsgator i Malmö så borde man väl även försöka göra John Ericssons väg, Stadiongatan samt Lorensborgsgatan till stadsgator? Möjligen ligger Lorensborgsgatan lite väl "off" för att bli "levande" i vilket fall, men åtminstone de andra två bör ha rätt bra förutsättningar, möjligen bortsett från att den ofantligt trista köpladan Mobilia ligger i närheten...

Angående kartor så har vi lagt fram hr. Nilssons historiska men likväl högaktuella kartor tidigare i tråden, som vi som sagt ev. bör ha som utgångspunkt. Några tips annars från Lindhagen 2.0-skaparna eller andra om hur man bäst ritar egna rutnät osv? Har aldrig gjort något liknande förr själv nämligen, och kartor är f.ö. långtifrån min starka sida. Trist nog, men jag får se till att lära mig helt enkelt.

Beträffande hur långt bort är det väl bara att lägga ut kvarter för kommande 50 år av byggande så får man se hur långt bort det blir. Och så får det lösa sig av sig själv.

När Lindhagen gjorde sin plan hånades han av förståsigpåarna för Valhallavägen. Så långt bort skulle Stockholm aldrig kunna växa, menade man.

Rent tekniskt hur vi gjorde kartorna:

1. Vi kopierade Eniros kartor i - jag tror det var steg 13 - och använde dem som bas. Hela kartan är i storleksordningen 100 MB. Det blir förstås lite mindre för Malmö.
2. Jag arbetade med Photoshop, Niklas med ett annat program vars namn jag har glömt, men det funkade nog på samma vis. Vi har arbetat med skikt - tre fyra stycken eller så, vart och ett med en funktion, se nedan.
3. Från basen kopierade vi först alla byggnader och la dem på ett särskilt skikt överst. Photoshop har en funktion så att man kan markera allt av en färg, eller två färger, etc, och kopiera detta separat.
4. Sen drog vi gator på ett skikt under detta, med början i de gator som framstod som lämpliga storgator/stråk. Både sådana som redan finns och helt nya möjligheter. Storgator/stråk är ett nyckelelement i planen som egentligen allt bygger på. Övriga gator lades sedan dels på existerande, dels för att dela upp kvarter som annars skulle bli för stora. OBS att vi var noga med att låta alla befintliga byggnader vara kvar på ritningen; i de fall en gata går genom en byggnad framstår detta tydligt.
5. Sen gjorde vi ytterligare ett skikt under detta där vi valde vad mellan gatorna som skulle vara kvarter och vad som skulle vara park, och målade med karakteristisk färg. Parkmarken sorterades dessutom upp på äkta park och på natur, något som planbyråkraterna har en tendens att blanda samman. Ett gatumellanrum kan vara antingen kvarter eller park, inte både och. Kvarter betyder att allt är byggbart.
6. Sen la vi allting över Eniros flygfoto, också steg 13. Fast då hade vi förstås tagit bort de kartdelar som inte var delar av planen.

Rent praktiskt delade vi också upp Stockholm mellan oss eftersom det skulle bli lite mastigt annars, och klistrade ihop på slutet. Gör man så är det förstås viktigt att man har en standard där alla använder samma färgsymboler.

Utsträckningen, hur långt ut vi har planlagt, är delvis slumpmässigt. Från början gick vi inte så långt ut, men sen kom vi på att det finns politiskt beslut på Kista och Skärholmen som regionala centra och att det kunde vara bra att ansluta oss till det. Kanske borde även Farsta ha varit med, men när vi kom så långt ändrade Eniro sin standard och det blev lite svårkompatibelt. Men utsträckningen var inte huvudsaken, huvudsaken var att illustrera en princip.

---

Senast ändrad 11 februari 2013 16:13