Oskar Syrén skrev:
Det vore väldigt intressant att få se ett sådant berlinområde. Kan du ge något namn?
David M: Sjukt häftigt med Gillbergska genomfarten. Gärna mer sånt!
Ja, nu får du allt ge oss ett tips på hur ett lyckat sådant område i Berlin ser ut.
Håller helt med om att Gillbergska genomfarten är grymt trevlig, några förslag på var detta med fördel kan tillämpas i Malmö (såväl i innerstaden som i den kommande Nilssonplanen)?
Nej precis, denna plan är en i huvudsak genomförd plan med lyckat resultat som man ska framhålla som förebild/original. Som underlag kan man däremot ha en annan karta, t.ex. den du länkade till senast.
Ang. slutenhetsbetsämmelse har jag samma undran som du. Jag har inte haft tid att läsa Lindhagen 2 än så jag vet inte hur de har resonerat där?
Jag har inte tilgång till scanner, och att fota av blir knappast bättre än den version vi har tillgänglig. Så jag förstår inte riktigt vad meningen med det skulle vara?
Ja, eller så kan man bli fastighetsägare själv. Hade jag kunnat tänka mig :P
Då är vi helt överens! Hmm, ja jag tänkte mest att det kunde vara intressant och roligt att ta del av kartan om den är vackrare och mer omfattande än den jag lade upp. Men om det inte finns någon mening i det så struntar vi i det helt enkelt. Ja, självklart kan man bli fastighetsägare själv, jag tänkte mest att det i praktiken inte skulle bli så vanligt, även om det självklart inte är en omöjlighet.
Anders Norén skrev:
I översiktsplanerna i sydvästra Skåne finns massor av spårreservat kors och tvärs genom landskapet, bl.a. spårvägar Lund-Staffanstorp och Lund-Hjärup-Lomma-Landskrona. Dock ingen Lund-Malmö.
Det går massor av expressbussar mellan Malmö och Lund på motorvägen. 131, 169 och 171 har kvartstrafik dagtid. I rusningen förtätas 169 till tiominuterstrafik och 171 till femminuterstrafik. Så länge det finns plats på motorvägen (och det gör det, gott och väl) är dessa linjer mycket effektiva, eftersom de ger större yttäckning i både Lund och Malmö jämfört med att behöva ansluta till och från järnvägsstationerna.
Jag har ingen koll på beläggningsgraden för tågtrafiken mellan Malmö och Lund, men jag misstänker att det är rätt fullt på tågen. (Öresundstågen inom Skåne ger t.o.m. ett driftsöverskott, dvs. de är vinstgivande i rena pengar.) Fler tåg går inte in utan fyrspår, och längre tåg tror jag skulle bli oekonomiskt att släpa på utanför stråket Malmö-Lund-Helsingborg.
Det var väldigt intressant, tack för informationen! Ett något vågat förslag möjligen, men vilka möjligheter finns det att helt sonika lägga på en våning på (de framtida) tågen (och även på ev. framtida spårvagnar)? I övrigt ställer jag mig klart positiv till att anlägga fler spår i Stormalmö, att Malmö C t.ex. endast har 10 spår är alldeles för lite i mina ögon, särskilt om man tänker lite långsiktigt.
Jan Wiklund skrev:
Det finns ingen sådan där. Vi ger bara exempel på den typ av bestämmelser man kan tänka sig (som motsats till de gängse B, A, C för bostäder, arbete, centrum). Typ "Bottenvåningen måste vara hög nog för offentliga lokaler". Men vi listar inte upp alla önskvärda bestämmelser, helt enkelt för att det kan skilja sig från område till område.
Inget hindrar förstås att man går ett steg längre i Nilssonplanen. I alla fall har jag länge efterlyst en mer systematisk diskussion om detta. En längre lista, med motiveringar, kunde vara något att se fram emot.
Beträffande en regel "kvarter måste vara slutna" är jag lite skeptisk; det finns fantastiska exempel på motsatsen, t.ex. Centralbadsparken i Stockholm (se youtubefilm här). En möjlig variant kan vara "byggnader ska stå i tomtgräns" men det får ju inte hindra att man också bygger inne på tomter om dessa är stora nog - gårdshus. Det viktiga är att man ser till att det blir ett ordentligt överskott på potentiellt offentliga bottenvåningar, även bottenvåningar i direktkontakt med publiken. Det gör hyrorna för lokaler billiga och gör det möjligt för allehanda verksamheter att överleva.
Håller definitivt med om att dela upp kvarter/områden utefter funktion vore katastrofalt, däremot anser jag att just bestämmelser om slutna kvarter vore på sin plats (man ska ju betänka att ingen hade ens en tanke på att inte bygga slutna kvarter (med ett antal undantag givetvis, t.ex. för parker, torg och offentliga byggnader) på Lindhagens tid, de var helt enkelt mer bortskämda på den tiden och behövde därför inte bry sig om att bestämma om sådant "grundläggande"), och även/eller som du nämner ha bestämmelser om att byggnader ska stå i tomtgräns och att bottenvåningar måste vara lokalanpassade och i direkt kontakt med publiken (vad som nu menas med det i praktiken?).
Centralbadsparken ser ju extremt mysig ut, men kan man inte tänka sig att den hade varit lika mysig även om kvarteret varit slutet? Finns ju inget som hindrar att man i sådana fall gör innergården offentlig, även om huvudregeln bör vara privata innergårdar. Detta för att få den här lyckade uppdelningen mellan det privata och offentliga rummet istället för något mellanting som bara gör saker halvdåliga eller på sin höjd halvbra istället för "det bästa av två världar" som jag antar att moderna stadsplanerare fått för sig att det blir...
EDIT
Kan för övrigt påpeka att Centralbadsparkkvarteret i mina ögon är så gott som slutet, det är mer rena skräckexempel jag vill åt (ni vet säkert vad jag menar så orkar inte leta upp någon bra bild, finns ju hur mycket som helst, t.ex. diverse lamellhusområden)
Senast ändrad 19 februari 2013 22:40