Lindhagenplan för Malmö?

Malmös stadsbild har ju tyvärr till stora delar förstörts genom uppförandet av de hemska miljonprogramsområdena (samt en hel del rivningar i innerstan med Caroli city som huvudskräckexempel), och nu senast genom den nya stadsdelen Hyllie som inte kan bli något annat än en total katastrof ur såväl stadsplanerings- som arkitektursynvinkel. Det Malmö skulle behöva är en kraftig förtätning av staden, med en tät, varierad kvartersstad som sträcker sig långt utöver de gränser som idag utgörs av det s.k Centrum.

Har Yimby Malmö några visa förslag på hur Malmö skulle kunna förtätas med klassisk, tät, varierad kvartersstad? Om vi bortser från nybyggandet i Västra Hamnen, det framtida byggandet i området bakom Centralen samt Norra Sorgenfri, vilket om vi har tur skulle kunna knyta dessa områden mer till Centrum istället för att vara täta men ändå "döda" områden, så tycker jag man kan urskilja först och främst 3 områden som akut behöver förtätas och få en ordentlig uppsnyggning:

1) Riv industribyggnaderna utmed Stockholmsvägen/järnvägsspåret i Kirseberg och bygg istället "representativ", tät och relativt hög kvartersstad, t.ex. liknande den som finns på andra sidan Entré på Värnhem (den kanske inte är så "representativ" men den är klart stadsmässig iaf.).
2) Riv hela Kronprinsenkomplexet med tillhörande sovjet-betongklossar och e-onhuset, och bygg istället Slottsstadenliknande kvartersstad utmed hela Regementsgatan t.o.m Borgarskolan.
3) Riv hela Caroli City-komplexet och ersätt med den här planen: http://initiativet.malmo.se/epetition_core/community/petition/148

Vidare kan man, för att inte göra situationen värre än vad den redan är, slopa hela det storslagna Hyllieprojektet (som mest verkar påminna om ett upphottat miljonprogramsområde) och låta det istället bara vara en tågstation, en mässa (?), ett köpcenter och en multiarena.

Tycker ni mina förslag låter bra eller har ni några invändningar?

Vore toppen med en lindhagenplan för Malmö. Jag vet inte i hur långt tidsperspektiv du menar, men att riva en massa kan kanske vara svårt att få fastighetsägarna att gå med på? Och hur fula byggnaderna än är är det ju kapitalförstöring att riva fungerande hus. Men i synnerhet Caroli city borde man ju åtgärda så snart som möjligt.

Jag är inte inläst på vad felet med Hyllie är. Snabb sammanfattning?

Jag har nyligen lånat hem en stor bok om Malmökartor från 1500-talet till idag där stadsplaner verkar ingå, från biblan. Jag tänkte jag skulle se om jag kan hitta en historisk Malmö-variant av Lindhagenplanen, så kanske man kan utgå från namnet på den istället? Lindhagen är i.o.f.s. ett "etablerat" namn å andra sidan.

Skulle man kunna stadifiera den inre ringleden så att den blir Malmös motsvarighet till "Fasanvej"?

Tänker att urbanitet längre ut sprider sig inåt och sedan omfamnar exempelvis Rosengård, Kirseberg och Kulladal.

Sedan är har Malmö en stor fördel genom att redan ha en väldigt stor rutnätsstruktur, fullt jämförbar, eller kanske t.o.m större än Stockholms innerstad. Men en stor del av strukturen består av villaområden (som i Köpenhamn). Släpp på alla regler som säger att villatomter ska vara villatomter för all framtid, utan låt de villaägare som vill bebygga sina tomter med urbana hus när de känner för det. Då kan tätheten och urbaniteten växa till sig över tid.

När det gäller strukturomvandlingar kan nämnas Lugnet och Rosengård samt Söderkulla (några fler?). Som tur var är dessa modernistiska områden inte lika många som i Stockholm. Mitt tips är att man prioriterar de yttre förorterna. Där är vinsten av att ta ändra strukturen större än i Lugnet som ju redan är inbäddat i urbanitet.

Malmö borde absolut ha en motsvarighet till Lindhagen 2.0.

Några punkter som en motsvarighet till Lindhagen 2.0 för Malmö borde innehålla

1. Som Niklas skriver bör Inre Ringvägen bli stadsgata. Det borde gå att göra nu när vi har Yttre Ringvägen som är motorväg.
2. Knyt ihop Värnhem och Kirseberg med stadskvarter. Gör Stockholmsvägen till stadsgata, först fram till Inre Ringvägen och sedan fram till Yttre Ringvägen. Med Stockholmsvägen som stadsgata borde det bli intressant för fastighetsägare att ersätta en del av industribyggnaderna mellan Stockholmsvägen och Lundavägen med nya kvarter (punkt 1 i Martins inlägg). Dra tvärgator mellan Stockholmsvägen och Lundavägen.
3. Det finns många andra trafikleder som kan göras om till stadsgator. T.ex. Pildammsvägen. Malmö stad har redan en del planer på att ta med detta i nästa ÖP.
4. Riv Caroli city. Håller med Niklas om att de yttre förorterna bör prioriteras men det vore fel att helt släppa den befintliga innerstaden. Jag delar uppfattningen att Caroli City (kv. Carolus + Erik Menved) är "huvudskräckexempel". Här är jag part i målet då det är jag som skrev förslaget som Martin refererar till. Dela upp dessa två klossar i fem mindre kvarter. Köpcentrumdelen i kv. Carolus byggs om fn så man bör därför ha lite längre tidsperspektiv på att göra något åt detta. Börja med kv. Erik Menved.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

5. Under mitten av 1900-talet breddades många gator i Gamla staden. Generellt kan många av dessa göras smalare igen. Mindre plats för bilar, mer byggbar yta istället.

---

Senast ändrad 30 januari 2013 00:22

Syrén: Trevligt att du uppskattar idén! Tidsplaner har jag väl inte funderat jättemycket över faktiskt, ju snarare desto bättre gäller dock så klart. I vilket fall finns det ju inget som hindrar att man planerar för lång tid framöver men sen bygger i den takt man har resurser till och det förväntas flytta in folk till Malmö.

Fastighetsägare, nuvarande hyresgäster etc. är ett problem (detsamma gäller så klart alla "nimby's" som ska överklaga alla nybyggen i tid och evighet, men här kan förhoppningsvis en lagändring komma till stånd enligt vad jag har hört och läst), vilka incitament (förutom rent tvång, som jag definitivt inte är främmande för när det gäller sådana här extrema förbättringar av stadsbilden och -karaktären) kan man ta till för att få dessa parter att "mjukna upp" (både piska och morot tänker jag mig här)?

Argumentet om kapitalförstöring vet jag inte om jag kan köpa direkt, företag får väl helt enkelt hitta nya lokaler och, om lusten och möjligheten finnes, se till att vara framme och hugga en lokal i de nya, 100 gånger trevligare fastigheterna. Här måste makthavare visa tillbörlig pondus och slå näven i bordet. Men även här kanske man kan ta till särskilda åtgärder för att om inte helt slippa så åtminstone lindra kapitalförstöringen, några förslag?

Ang. Hyllie så har jag (och många jag pratat med) farhågan att det som sagt bara kommer bli ett slags "upphottat" miljonprogramsområde. Av bilderna av bostadshusen som ska byggas där att döma kommer det i princip bli samma gamla trista och själlösa nyfunkis-arkitektur som man kan se byggas överallt annars, och det väldiga Emporia (som för övrigt har en hemsk fasad, och en om möjligt ännu hemskare interiör) suger i princip upp alla affärer och allt liv i området. Dessutom är det ofördelaktigt beläget på en blåsig leråker på andra sidan av den relativt stora och hårt trafikerade Inre ringvägen/Annetorpsvägen, och de totalt ocharmiga kontorsbyggnaderna och den trista betongstationen (med tillhörande "McDonalds-kommersialism") ger i alla fall mig kraftiga "förortsvibbar". Jag kanske är lite väl hård och partisk, men jämför man med vad som byggts tidigare i historien och vad man kan förvänta sig så blir man ju minst sagt irriterad...

Den där kartboken lät mycket intressant, om du hittar något som kan passa i den här tråden hoppas jag vi får höra om det!

Öhrström: Det är ungefär så jag har tänkt ja, att Inre ringvägen kan fungera som en slags "ringmur" kring en framtida, tät innerstad/kvartersstad (med vissa undantag givetvis, som parker, kyrkogårdar, vissa villakvarter i kanske framförallt västra Mamö där det finns många enormt vackra gamla villor, och mysiga villakvarter, värda att bevara enligt mig, viss industri i t.ex. hamnen, osv.) Men "Fasanvej" får du gärna förklara vad det är för något?

Kirseberg, Rosengård, Söderkulla, Kulladal, Hyllie, Stadionområdet etc. är definitivt områden som måste urbaniseras kraftigt. Detta kan endast ske genom omfattande rivningar av nuvarande miljonprogramsbebyggelse, trista villakvarter och annat. Håller således med dig om att en hel del villakvarter/radhuslängor osv. i mer centrala Malmö måste urbaniseras (likaså avskyr jag områden med lamhellhus, t.ex. sådana hus som man kan se längs Köpenhamnsvägen, men dessa behöver kanske inte åtgärdas lika snabbt), men som sagt borde man kunna spara en del fina villor och villakvarter i t.ex. Fridhem, Gamla Bellevue och Limhamn? Om man nu inte kan flytta villorna i fråga helt enkelt?

Du har helt rätt i att Lugnet, precis som Caroli City fast kanske inte fullt så akut, är ett område som helt klart måste återfå sin forna glans och få mäta sig med sina fantastiska grannkvarter. Det finns helt klart skäl för att kunna göra sådana här "mindre" ändringar i stadsbilden i innerstaden parallellt med mer omfattande rivningar i och urbaniseringar av ytterområdena. Andra grejer som snarast borde åtgärdas i innerstaden är att riva den fruktansvärda betongklossen på Per Weijersgatan och låta uppföra en representativ fastighet där istället, samt något liknande gällande Skanskabyggnaden på Drottningstorget. Några fler förslag på sådana här mindre ändringar men som ändå bör ha stor betydelse för stadsbilden?

Sundström: Angenämt! Din plan för Caroli City är verkligen superb, jag är dock inte ett dugg förvånad över att du verkar ha bemötts med påtaglig kyla av våra "kära folkvalda". Jag har dock en undran, du verkar vilja blanda nya och gamla byggnader i din plan, men vore det inte trevligare om man helt byggde så som det såg ut förr, fast med alla moderniteter naturligtvis i fråga om el, bredband, värme, avlopp, egna toaletter och kök osv.? Tänker mig lite att det skulle kunna se ut som Jakriborg (alltså inte arkitekturen i sig, som ju istället ska vara ungefär på pricken som det gamla Carolikvarteret, utan mer planeringen så att säga), och givetvis att det ska vara bilfritt vilket gör att man kan anlägga riktigt smala gator och gränder med kullersten etc. Nu menar jag inte att moderna byggnader nödvändigtvis hade varit opassande i kvarteret i fråga, så länge det är byggnader av riktigt hög kvalitet och som matchar omgivningen på ett bra sätt, men då jag anser att Malmö har alldeles för få (egentligen inga alls) kvarter som är genuint "gamla" tycker jag ändå Caroli borde få vara det. Det är ju ändå inget jättestort kvarter vi pratar om, så tror inte folk kommer bli alltför upprörda om de slipper se/bo i någon modern byggnad just där, om man säger som så.

Ang. punkt 1: Håller helt med, men vad menas mer exakt med en "stadsgata"? Själv har jag tänkt mig Inre ringvägen som en slags "ringmur", så att det är väldigt urbant innanför medan det är mer "ruralt" utanför så att säga, men det är kanske fel tänk?

Ang. 2: Låter mycket bra!

Ang. 3: Ja, området kring Pildamm behöver verkligen urbaniseras, det är nästan sorgligt som det är nu (förutom sjukhusområdet som är helt OK enligt mig, åtminstone de gamla byggnaderna, och själva parken då).

Ang. 4: Se ovan.

EDIT

Ang. 5: Det här var något jag inte visste om, mycket intressant förslag måste jag säga. Har du några exempel i Gamla staden på detta? Det är något liknande jag skulle vilja göra med alla lamellhusområden, om du förstår vad jag menar? Förtäta, förtäta, förtäta, och göra hela staden mer attraktiv och levande, inte bara innersta innerstaden.

Kan dessutom tillägga att även om Malmö förvisso har några riktigt fina parker (framförallt Kungsparken och Pildammsparken), så finns det en hel del mindre trevliga sådana, vilket även gäller för alla s.k. "grönområden" ut(mal-)placerade i staden. Här finns således också stora möjligheter att förtäta, och istället kanske "samla" alla mindre grönområden till en eller flera större parker, som isåfall kan vara mer påkostade och vackra istället för att bara vara en trist gräsplätt med några buskar som de flesta s.k grönområdena verkar vara idag.

Vad tycker ni förresten om Malmö Stads förslag till området bakom centralen? Kollar man hur de har planerat ser det riktigt bra ut enligt mig (åtminstone i jämförelse med mycket annat), det är många slutna kvarter etc. Kanske lite väl många onödiga grönområden dock, det bör ju räcka med den stora parken i mitten kan man tycka. Hoppas även de tänkt göra något åt den stora parkeringsytan som finns precis bakom centralen i nuläget, där borde man verkligen kunna bygga något bra. Men kollar man sen hur de tänkt sig hur byggnaderna ska se ut blir man helt förskräckt, det är samma gamla trista, själlösa nyfunkis i skolådeformat med vit fasad och platta tak! Skeppsbron har riktigt snygga byggnader enligt mig och bildar en rätt "mäktig" skyline trots sin ringa längd, så varför inte fortsätta bygga i det stuket istället (även slagthus"skrapan" är för övrigt helt ok, åtminstone ett försök till art deco)? Jag blir så fruktansvärt trött på hur de tänker, eller snarare inte tänker...

---

Senast ändrad 31 januari 2013 13:02

Det är en de Köpenhamnska sammanbindande gatorna som går på tvären 3-3,5km ut från Rådhusplatsen. En sådan tvärgata är en förutsättning för centrala noder längre ut.



Är inte så säker på att det krävs så långtgående rivningar. Börja med att sammanföra "dead-ends" och ta bort trafikseparation. Sedan kan man komplettera med bebyggelse kring den nya gatustrukturen. Däremot är det nog så att en del villor kan behöva rivas. Men det är nog viktigt att man gör det på det boendes villkor. Begränsa inte byggrättem till "villa" utan tillåt urbana hus. De som bor i villorna kan tjäna pengar på förtätningen och då kommer den av sig själv. I en del fall kan den befintliga villan stå kvar om den ligger inne på tomten (blir då gårdshus). Men annars får man göra någon form av kulturminnesklassning av de villor som kan komma att behöva att rivas.

---

Senast ändrad 31 januari 2013 13:46

Bara en precisering: En av poängerna med Lindhagenplanerna, både den ursprungliga och pastischen, är att de inte säger ett vitten om vilka hus som ska stå var. De anger bara vad som ska vara kvarter och vad som inte ska vara det, samt vad man får göra i ett kvarter. Rivning av enskilda hus faller alltså helt utanför.

Detta är viktigt, eftersom just 1900-talets nära koppling mellan beslut om var det ska byggas och vad som ska byggas har varit så destruktiv och har bidragit med så mycket monopolistiskt och enahanda byggande.

Jag vet inget om Caroli city. Måhända är det en mastodont som ligger som en barriär och förstör hela stan; i så fall kan man markera genom att dra ett gatureservat tvärs igenom. Om däremot bara husen är anskrämliga är det inget som bör ha med en stadsplan av det här slaget att göra. Den diskussionen får ni ta i ett annat sammanhang. Annars förstör ni idén med en Lindhagenplan.

---

Senast ändrad 1 februari 2013 16:59

Håller med där.

Följande bör inte vara med i en Lindhagenplan för Malmö:

1. Huruvida husen är anskrämliga, fula eller istället borde se ut arkitektoniskt.
2. Överetableringen av köpcentrum i Malmö.
3. Överdimensionering av P-platser. I Carolikvarteren (kv. Carolus+Erik Menved) finns 1300 P-platser fördelat på två garage/P-hus.

Punkt 1-3 ovan är ändå relevanta att diskutera på Yimby. Men utanför diskussionen om Lindhagenplanen.

Idag fungerar kv. Erik Menved och Carolus som en barriär mellan östra och västra delen av Gamla staden. Detta förstärks av att stråket Prostgatan-Mäster Nilsgatan-Djäknegatan-Studentgatan breddades under mitten av 1900-talet för att bli en trafikled.


Följande bör vara med i en Lindhagenplan för Malmö:
Att dela upp Erik Menved i två mindre kvarter och Carolus i tre mindre kvarter kan mycket väl ingå i en Lindhagenplan för Malmö. För att dela upp dessa mastodontkvarter i mindre enheter krävs naturligtvis rivningar.

Likaså att göra stråket Prostgatan-Mäster Nilsgatan-Djäknegatan-Studentgatan plus gatorna som breddades när Caroli city byggdes smalare för att få mer byggbar yta kan också ingå i en Lindhagenplan för Malmö.

---

Senast ändrad 2 februari 2013 00:33

Ni har naturligtvis helt rätt i att arkitektur och andra "detaljer" inte passar in i en äkta Lindhagenplan, jag får nog skapa egna trådar om dessa problem (specifikt för Malmö) känner jag men nu lämnar vi allt sådant därhän i just den här tråden!

Tack Jörgen för dina idéer om Carolikvarteren, du har givetvis helt rätt för dig. Den där återvändsgränden i mitten av kvadraten Mäster Nilsgatan-Östergatan-Kattsundsgatan-Rundelsgatan är nästan ett sjukt skämt, varför inte isåfall bara bygga en vanlig gata där liksom? Som nämnts tidigare har du även mycket intressanta idéer om att göra gator smalare, som jag inte alls tänkt på tidigare. Men sådant lär ju definitivt bidra till att göra området tätare och "innerstadsmysigt".

Vad är dina tankar om att förbinda Västra Innerstaden (Slottsstaden/Rönneholm/Ribban) med Centrum? I min mening är hela Kronprinsenkomplexet (alldeles oavsett dess arkitekturella brister), inkl. E-onbyggnaden och för all del Borgarskolan och Aqvakul, en rejäl barriär i stadsplaneringen, och där borde man som jag redan nämnt inrätta kvarteren efter ett mer traditionellt mönster så som Rörsjöstaden eller Slottsstaden. Inget hindrar att man låter bygga upp en ny skola, ett nytt badhus och en ny byggnad som e-on kan husera i efter en sådan ändring, men det är ju dock inget som en Lindhagenplan ska lägga sig i.

I min mening borde man även låta bebygga hela området mellan Mariedalsvägen-Regementsgatan-Kung Oscars väg fram till stadsbiblioteket börjar (oh, vad jag vill klaga på den stora betongklossen nu, men det passar sig ju inte i den här tråden...), i liknande traditionella kvartersstruktur givetvis. Vad gäller idrottsanläggningen tycker jag inte avståndet är tillräckligt långt till vare sig Stadionområdet eller Limhamnsfältet för att motivera dess extremt centrala läge (och då jag själv började min minst sagt ödmjuka fotbollskarriär där köper jag inte i sammanhanget trångsynta nostalgiska motargument), och vad gäller parken så rör det sig ju trots allt bara om små delar av den större parken, delar som dessutom inte har några särskilda estestiska värden värda att bevara (till skillnad från resten av parken).

EDIT

Riv skitet: http://www.sydsvenskan.se/malmo/bottenbetyg-for-aq-va-kul/

Ser ut som att Malmö Stad ska försöka "yimby:isera" sig nu, det var verkligen på tiden: http://www.sydsvenskan.se/malmo/lat-forandringarna-komma-inifran/ Hoppas dock innerligt att de inspireras av Lindhagenplanen (både v. 1 och 2) och inte försöker sig på att planera de aktuella områdena i detalj, då vet vi ju hur det kommer sluta (inte minst i fråga om arkitekturen; skolådor, skolådor, skolådor). Intressant att man inte är odelat okritisk till nya Hylliestadsdelen även från mer officiellt håll, det är något nytt för mig åtminstone.

---

Senast ändrad 2 februari 2013 13:58

Då förstår jag! Jag har kikat lite på google maps och det verkar ju som att Fasanvej fungerar som en slags ringmur, då det ser ut att vara väldigt tät bebyggelse innanför men betydligt glesare utanför. I sammanhanget kanske även Södra Esplanaden+Östra Vallgatan i Lund kan tjäna som ett exempel?

Ang. rivningar så är det ju klart att man inte kan göra allt på en gång. Man får börja med det mest akuta, börja bygga tät bebyggelse där det idag finns möjlighet till det osv. Men ska man se på det långsiktigt så tycker jag helt klart det är rimligt att föreställa sig en rivning av de allra flesta, om inte alla, miljonprogramsområden som finns i de yttre stadsdelarna idag, även om det som sagt inte kan ske på en gång utan snarare stegvis.

På tal om något annat kom jag att tänka på koloniområden, t.ex. Ärtholmen, skulle man inte kunna riva det också och flytta ut det någonstans utanför Inre ringvägen/Annetorpsvägen? Överhuvudtaget hela det området Stadionområdet+Ärtholmen+Södervärn+Heleneholm+Solbacken+Mellanheden måste verkligen förtätas, det kan nog bli svårt att få till en rivning av de bägge arenorna () men hela Baltikumkomplexet och en större del av alla träningsplaner m.m. borde skrotas i.m.o. Och sen har vi ju alla villakvarter som sagt, vem kom på idén att lägga dem så centralt? Men där har du ju klart vettiga åtgärdsförslag iaf., så någon omöjlighet är det ju inte frågan om!

Har tyvärr lite dålig koll på detaljerna i Malmö. Men om vi rekapitulerar de principer vi följde i Lindhagen 2.0 så handlade det i första hand om att skilja mellan privat (tomter) och offentligt (gator, torg och parker/naturmark).

Staden hänger samman med stråk (som kan vara enskilda gator eller knippen med gator som leder i samma riktning). Ofta har återvändsgränder kopplats samman till sammanhängande gator för att binda samma snarare än att separera.

En viktig punkt är att vi försökte dra nya gator så gatunätet inte förutsätter några rivningar av bostadshus (alltså dra gatorna vid sidan om befintliga byggnader). I några få fall krävdes att man slår ut delar av bottenvåningen som portik. Jag förstår inte varför man ska ha rivningar som en punkt i en stadsplan av detta slag. Vilket är syftet? Är det svårare att dela in betongförorterna i kvarter i Malmö än i Stockholm? De är väl ungefär samma struktur (fast kanske enklare pga plattare stadslandskap)?

Rivningar sker automatiskt i och med att staden utvecklas och när byggnader inte längre fyller någon funktion. Men så länge de gör det bör inte någon plan föreskriva att de tas bort (på lång eller kort sikt). Äldre kåkar kan faktiskt fungera utmärkt tillsammans med sammanhängande kvartersstad så länge områdena är integrerade i denna. Berlin är ett fint exempel på detta.

Bäst att tillägga här att äldre byggnader har ett egenvärde, se http://www.yimby.se/2011/11/behovet-av-aldre-bygg..

Det blir en bättre stad om de står kvar.

---

Senast ändrad 5 februari 2013 09:10

Jag jobbbar på det! Det är mycket att läsa för att få en överblick. (Förutom boken främst Liten stadsplanehistoria)

Detta är hur som helst en liten historia om Malmös utbyggnad utanför kanalen som jag skrev. Jag tror inte den är till så mycket hjälp just här, men det kan ju vara bra som bakgrund:
Från mitten av 1800-talet förtätades den lantliga förstadsbebyggelse som länge funnits längs södra och östra förstadsgatorna till mer sammanhängande husfronter. Den första planerade bebyggelsen var lugnet som som såldes av som små kvarter och smala gator av Kockum. Under 1860-talet arbetade stadens stadsingengör (stadsplanechef) med planer för både Rörsjöstaden och Möllevången. 1872 fastställdes stadsplanen för Rörsjöstaden som blev den första "representativa" stadsdelen. I samma veva började man strukturera upp bebyggelsen längs förstadsgatorna i kvarter. Den första kompletta planen för Möllevången finns på en karta från 1878 av Gustafsson. Även om denna plan omarbetades flera gånger utgör den grunden för dagens Möllan. Kvarteren väster om Fersens väg, inklusive Pilstorpsparken, dyker upp på en karta från 1897 av Åberg, men inte i sin slutgiltiga form.

Längre än så är jag inte inläst på den detaljerade historian.

Malmö hade tre stadsingengörer under den goda stadsbyggnadstiden från industrialiseringen till modernismens intåg. Således kandiderar följande till att vara vara Malmö-Lindhagen:
Georg Gustafsson (1862-1879?)
Jöns Åberg (1879?-1898)
Anders Nilsson (1898-1921)

Av de är Nilsson vår man. Han gjorde planer för en expansion långt utanför dagens stadskärna, och alltsammans finns redovisat på en mycket vacker stor karta som troligtvis ställdes ut på Baltiska utställningen. Irriterande nog kan jag inte hitta den i Malmös web-kart-arkiv.

Jag ska försöka komma med mer information. Men valberedningens förslag är alltså: Nilssonplanen

---

Senast ändrad 6 februari 2013 02:25

Här är ett prov på Nilssons arbete. Det är dock inte den vackra kartan jag pratade om och den omfattar betydligt mindre.

http://xyz.malmo.se/historiska_kartor/pdf/209M1.p..

Nilssonplanen:

Nu börjar det likna något, Nilsson verkar ju ha varit en man helt i vår smak, och han förtjänar definitivt att få namnge Yimby:s Malmöplan!

Sökte också för skoj skull lite i gamla Malmökartor, hittade den här bl.a. Vad tror ni om att använda den som utgångspunkt?



Det här kan jag helt och hållet hålla med om så länge byggnaderna är byggda innan funktionalismens och miljonprogrammens intåg. Eller på vilket sätt blir det en bättre stad om dessa, dessa eller detta monster får stå kvar t.ex? Kan inte för mitt liv förstå hur det på något sätt skulle vara bättre att låta dessa finnas kvar, sen att det inte alltid är möjligt att riva allt icke-önskvärt, t.ex av ekonomiska eller juridiska (fast det juridiska går alltid att ändra med politisk vilja) skäl, är så klart en annan femma. Givetvis kan enstaka byggnader osv. få vara kvar, hur sovjetisk arkitekturen än är, men som det är nu har vi alldeles för många stora östblocksområden i Malmö som var ett misstag redan från början att bygga och som inte är värdiga vår stad, helt enkelt. Det är min syn på det hela åtminstone. Men som jag nämner nedan tycker jag vi kan strunta i betongförortsdiskussionen i denna tråd.



Att tydligt skilja mellan privat och offentligt är helt klart en grundläggande princip som bör eftersträvas, helt rätt. Vill man vara i det offentliga får man ta sig till regelrätta parker, torg eller dylikt, men inga halvmesyrer i form av "grönområden", hus-i-park och liknande bör planeras in alls enligt mig. Sen hur vissa väljer att planera sina fastigheter, antingen med innergård eller förträdgårdar eller inget av det, kan rimligtvis inte vara upp till en sådan här plan att lägga sig i. Men vi kanske kan vara överens om att detta bäst göres genom att som huvudregel planera in sluten kvartersbebyggelse enligt rutnätsmönstret?

Koppla samman gator låter bra, det gäller att ha ett så bra "flöde" som möjligt i staden helt enkelt. Även om detta naturligtvis inte fungerar precis överallt, men det är en annan femma.

Nej, jag håller med om att vi kan lämna betongförorterna i fred i en sådan här plan, om inte annat för att slippa allt tjafs.

Vad var Segeåkanalen? Har den ens funnits?

Min gissning: i detta tidevarv, innan kommunala avloppsreningsverk fanns, leddes allt avloppsvatten ut i närmsta vattendrag, och för att förhindra att vallgraven i Malmö förvandlades till ett stinkande dike så planerade man att leda om Sege å in i Malmö. Planerna förverkligades aldrig eftersom man byggde ett avloppsreningsverk i stället.

Dagens avloppsreningsverk ligger för övrigt vid Sege ås mynning.

Förresten, jag hittar en referens till Segeåkanalens existens i en rapport från miljökontoret om inventering av markföroreningar på järnvägsområdena. Antagligen kulverterade man kanalen i början av 1960-talet när autostradan förlängdes in till Östervärn.

Det var som tusan, den såg jag inte. Häftigt!

Vi har en del att arbeta med i Rörsjöstaden. De tre länsstyrelsekvarteren mellan brandstationen och Pauli kyrka ser ut att vara fullbyggda, men i själva verket har de lämnat alldeles för mycket plats på båda sidor mot Kungsgatan och Drottninggatan, och den har inkorporerats i gaturummet, med följden att gatulinjen blir bruten, eller hur man ska uttrycka det. Byggnaderna får också sämre kontakt med gatan än vad de borde ha. Gällande detaljplan

Dessutom har man förstört symmetrin i planen genom att lägga över Rörsjötorget som syns på kartorna i tidigare inlägg. Själva torget gör inget att det är borta, det är ju redan tillräckligt med allmän plats i Rörsjöstaden tycker jag, och det är bra om Kungsgatans väggar bryts så lite som möjligt. Men Nilssonplanen bör återställa Kv. Nora och skapa ett nytt Kv. Rörsjötorget.

---

Senast ändrad 7 februari 2013 01:00

2) Stadsgata ut till Yttre ringvägen? Det skulle ju innebära betydligt ökad restid. Jag tänker främst på bussen. Men ja, tanken på stadskvarter, särskilt ut till inre ringvägen känns väldigt lockande. Hur ska man tänka om detta?

5) Bra idé, men nord-sydstråket med bl. a. Djäknegatan behövs väl för stadsbussarna?

Så härligt färgsprakande detaljplanerna från 40-talet är!

http://xyz.malmo.se/website/asp/Planer_lmv.asp?PL..