Frihamnen, Göteborgs Manhattan?

Det ser hyfsat ut, dock alldeles för mycket park.

Tycker det ser helt ok ut som utgångspunkt för det vidare arbetet!

Dock behöver spårvagnsdragningen ses över, allt för snäva radier på några ställen kommer att hålla nere farterna alldeles för mycket.

Sen håller jag nog inte med om kritiken att området inte behöver en större park, möjligtvis är arbetsförslagets park lite väl stor (främst mot Lindholmsallén), men nivåskillnaden mot Ramberget gör att det inte helt går att hänvisa till Keilers park. När jag bodde i Kvillestan saknade jag en lättillgänglig och vattennära park, och behovet lär inte minska med fler boende. Bygg tätt och högt så kommer parken till sin rätt!

Kul! Det ser bättre ut för varje steg. Men varför började man inte processen med stad och sedan la till funktioner som park, istället för att som nu börja med att visa de gigantiska träskparkerna och sedan steg för steg lägga till mer och mer stad. Om Bosse Aronssons 9000 boende fortfarande gäller så blir det väldigt glest om det sprids på den föreslagna utan. Jag hoppas fler boende ska in i den nuvarande utformningen. Och jag tycker fortfarande att parken är för stor. Speciellt som det finns så mycket vatten som tillför rymd och evighet till området. Gör smalare strandparker längs kajkanterna och några kvarter parkmark så ska ni få se på Jubileum!

De utgår uppenbarligen från relativt låg bebyggelse. Kollar man på gatubredderna så är majoriteten "ca 12 m". Det betyder med all sannolikhet ganska låga hus. Sedan har de relativt många "ca 32 m", dvs. nästan Linnégatan-bredd. Och ganska få "ca 20m", vilket är den vanliga gatubredden i tex. Linné.

På det viset kan man hålla ned våningsantalet och boendetätheten. Vilket ju är väldigt viktigt. Av någon anledning.

---

Senast ändrad 27 augusti 2013 23:00

Tack för länken.
Verkligen skönt att se att skissen ändå domineras av någon form av stadsbebyggelse.
Men som många andra har påpekat, parken kan göras mindre.
Jag tror det hela beror på ett helikopterperspektiv / skalfel, där parkytan på kartskissen förefaller mindre än den kommer te sig i verkligheten.

Och ja, vi borde trycka mer på att exploateringsgraden, att den specificeras (befolkningstäthet) och att ett mätetal/målvärde anges så som ett minimum befolkningstäthet.

Om jag får gissa: man önskar sig en tämligen låg bebyggelse med s.k mänsklig skala vilket förvisso kan vara sympatiskt. Kanske har man en "gemytlig innerstad" som förebild, kanske som Haga eller Inom Vallgraven eller valfritt danskt stadscentrum.
Men det behöver inte vara uteslutet att en del av hela Frihamnsytan kan vara av just den typen. Det viktiga är väl att totala befolkningen (och därmed genomsnittliga befolkningstätheten) blir ordentligt hög. D.v.s att byggnadshöjderna kan variera ordentligt, från 3 vånings (ex landshövdingehhus-comeback) till omkring 20-vånings, och ett stort antal 8-10 vånings klassiska stadskvarter.

---

Senast ändrad 27 augusti 2013 23:22

Kartbilden ger ett betydligt mer urbant intryck än West8/Whites förslag, som är en stark inspirationskälla för planen om jag förstått allt rätt. http://alvstaden.goteborg.se/wp-content/uploads/2..
Jag gillar graden av utfyllnad av hamnen, som har ökats något mot Whites förslag, den känns lagom/perfekt. Det är också betydligt bättre koppling till Kvillestaden i det nya förslaget, helt ok. Även kopplingen till Lindholmen är förbättrad, men fortfarande dålig, iom att stadslivet kommer ta en paus längs med jubileumsparken vid Lindholmsallén, kanske kommer inte ens stadslivet överleva den öde sträckan, utan på andra sidan parken kommer det kanske kännas som en kontorsförort... som idag.

Jubileumsparken kommer dessutom se till att större delen av kajerna mot älven blir rätt otillgängliga och öde. Få som inte är joggare eller hundrastare kommer använda kajerna längs med utsidan av parken, vilket är lite synd eftersom kajerna egentligen har utmärkta förutsättningar att bli riktigt mysiga ställen. Som planen ser ut är inte parken en del av staden riktigt, utan är snarare en avskärmning mellan staden och vattnet. Men de inre kajerna intill bebyggelsen blir säkert trevliga vardagsrum åt de som bor och jobbar i Frihamnen. Huruvida de blir en del av göteborgarnas vardagsrum återstår att se och bestäms mycket av exploateringsgraden, som i sin tur reglerar attraktiviteten för en besökare genom att exploateringsgraden ger förutsättningar för hur mycket verksamheter och service det kommer bli i området.

Smala gator måste inte innebära låga hus och låg exploateringsgrad... fast nu är det år 2013, och då säger tidsandan att så blir fallet.

Ett preliminärt betyg blir 3 av 5 tegelstenar. Dvs inte det bästa Göteborg man kan åstadkomma, men planen ser utifrån kartan mycket bättre ut än vanligt. Men betyget kan komma att justeras både uppåt och nedåt när mer detaljer kommer.

Vårt Göteborg skriver att
"Göteborgarna får tycka till om framtidens Frihamnen
Park, bostäder och – vadå? Frihamnen ska få bostäder, verksamheter, en jubileumspark och nya mötesplatser. Programarbetet har inletts för att övergripande bestämma hur området ska bebyggas. Du som göteborgare har chansen att redan på söndag 1 september ta del av de första skisserna och förslagen och bidra med egna tankar och idéer. "

http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1..

"Park, bostäder och vadå?"
Jo: stad kanske.
Lite störande att man pratar enskilt om bostäder. Som man gjort sedan funkisplaneringen slog igenom.
Bostadsområde. Park. Vadå.

---

Senast ändrad 29 augusti 2013 14:17

^Haha, klockrent!

Hej,
några tankar om kopplingen frihamnen-backaplan-ringön-brunnsbo.

I programplanen för frihamnen så kopplar inte förlängningen av LHA till ringögatan

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

trots att man nämner det som en viktig koppling


I en illustration från trafikverket så tänker man på att bygga en ny hamnbana vilket skulle flytta bangården (och frigöra nuvarande räls för pendeltåg)

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Så, en tanke jag har haft är om det skulle gå att koppla lindholmsallén till litteraturgatan istället.
Det nämns i programmet att lundbyleden på sikt kan komma att sänkas ner och däckas över mellan brämaregården och frihamnen. Om man grävde ner den hela vägen till tingstadstunneln och la bangården ovanpå och täckte över den (vi får en kulle) så blir det plötsligt mycket plats att knyta ihop stad på.

Området enligt nuvarande planer:


Min tanke:


Dyrt o komplicerat kanske, eller vad tycks?

---

Senast ändrad 18 juni 2014 15:18

Det är inte bara dyrt och komplicerat, det är direkt genomkorkat. Det korkade består i att överdäcka en bangård. Det är helt enkelt en fruktansvärt dålig lösning. Växelområden kan behöva flyttas och spår dras om. Det har hänt flera gånger i modern tid i Göteborg. Överdäckar man blir det i princip omöjligt. Så redan innan man räknar kostnader inses att det är en direkt usel lösning.

ok, jag var mest intresserad av lindholmsalléns förlängning, hursomhelst har jag gjort några alternativa bilder

A LHA kopplar Backavägen-Litteraturgatan, med (eller utan) nedgrävd lundbyled. Samma bangård.


B LHA kopplar Backavägen med ny bangård i ytläge.


C LHA kopplar Ringögatan

Erik Funck: Även om dina idéer är intressanta så verkar de vara ganska ur fas med Trafikverkets och stadens planer för omdaningen av hamnbanan och Lundbyleden.

Idén att helt dra om hamnbanan i en nordlig sträckning tror jag avskrevs på grund av de höga kostnaderna redan i samband med Banverkets förstudie 2009. Sedan dess samordnas planeringen av hamnbanan och Lundbyleden och deras sträckning kommer troligen bli i huvudsak samlokaliserad.

Att Lundbyleden skulle grävas ner hela vägen till Tingstadstunneln är också ganska orealistiskt. Ett nytt mot och en pendeltågsstation är planerade ungefär där du ritat in en ny bangård i B-planen. Detta är tydligt illustrerat i den här detaljplanen. Tråkigt med ett stort mot där kan tyckas, men med tanke på alternativen för Lundbyleden som presenterats tror jag vi får vara glada om det bara blir det motet och inte en hel drös utmed den nya sträckningen.

---

Senast ändrad 28 juni 2014 15:36

min utgångspunkt till mitt inlägg var lindholmsalléns tvära stopp i programmet för frihamnen, så min huvudsakliga poäng kan väl sammanfattas som att LHA borde direkt ansluta antingen Ringögatan eller Backavägen, något som inte är slutgiltigt beslutat och som skulle funka separat från vad som händer med lundbyleden eller bangården. Tråkigt om hela området fortsätter vara trafikdike och stadshålrum även på lång sikt.

Tror det mest pragmatiska är att lobba för att ansluta LHA till Ringögatan. Det är ju enligt handlingarna en viktig koppling som i mer konkretiserade planer inte realiseras trots att det egentligen inte finns något hinder för det.

Med anledning av samrådet för Program för Frihamnen och delar av Ringön.

Delger en synpunkt jag nyss lämnade där:

Jag föreslår att marknivån ska höjas ordentligt för hela området. Om dagens nivå är +1 till +2.5 meter tycker jag den nya marknivån kan ligga på minst +3-4 meter. På så vis ges skydd mot högre vattennivå utan att en mer komplicerad lösning måste till (som slussen).
Samtidigt kan båtlivet fortgå utan hinder.
Utrymmet under den höjda marknivån kan användas som garage, källarlokaler, förråd, med mera, vilket besparar en hel del grävarbeten jämfört med om dagens marknivåer skulle användas.
En annan poäng med de höjda marknivån är att många båtar kan komma längre in i området då de klarar att gå under broar, eftersom broar hamnar högre över vattenytan (dagens vattenivå) då broarna ligger på (minst) den förhöjda marknivåns höjd.
Vidare tycker jag att ett vi borde satsa på ett kanalsystem här. Med den gamla innerstaden som inspiration kan vi skapa ett ännu rikare kanalssystem här! Chansen finns ju att göra något extra av det här området. Kanalsystemet skulle innebära att öar skapas, så att det går att köra (eller ro eller paddla) runt i området med båt. Köpenhamns Christianshavn kan vara en inspirationskälla. Till skillnad från vår gamla innerstad, finns i Frihamnen chansen att möjliggöra rikare båtliv genom att ha högre segelfria höjder.
Kanalerna kan vara måttligt breda, kanske 20-30 meter, och de kan ha en mängd broar, vilket skulle ge en unik tillgänglighet för både markplanets användare och båtlivet.
För att kanalerna inte ska uppfattas som djupa diken, kan de ha terrasser längs kanterna där det är möjligt att promenera eller bara slå sig ner för att möta vattnet.

I Kristianstad har man byggt vallar mot havet, men det hjälper inte eftersom vattenflödet i Helge å varierar. Det får konsekvenser enligt bilden nedan:

http:​/​/​www.​vattenriket.​kristianstad.​se/​utstallning/​bil.​.​

Samma gäller för Göta älv, där vattenflödet också varierar kraftigt.

Kristianstadstrakten är en av de mest låglänta i Sverige med stora kustnära områden som ligger under havsnivån. Ett vallprojekt för att skydda staden mot översvämningar kan kosta över en halv miljard kronor enligt två PM som är på väg till kommunpolitikerna, skriver Kristianstadsbladet.

Dokumenten visar att skyddet mot havet är bristfälligt. Nya vallar behöver byggas. Kommunen har kontaktat regeringen i denna fråga då man ej har möjlighet att finansiera nya vallar i kommunens budget.