Kan någon förklara organisationförändringen i GBG? (I Sverige?)

"Ronny Reinholdsson var stadsarkitekt 1984–1988. Precis som sin efterträdare slutade han i protest, eftersom han var kritisk till organisationsförändringen"

http://www.arkitekt.se/s33889

Men vad exakt var organisationförändringen? Har det någon koppling till PBL-modellen som tillkom 1987? Men det borde ju arkitekten som avgick 1999 ha vart högst medveten om innan han tog jobbet?

Hoppas att någon kan bena ut begreppen för mig....

MVH.

PS. Förresten så får jag ett högst enerverande varningsmeddelande när jag startar om den här hemsidan: ”Scanstyles does nothing in Webkit/Firefox”

---

Senast ändrad 12 november 2009 14:11

@ patrik: Jag har ingen inside-info, men jag har svårt att tro att PBL-förändringen har med saken att göra. De flesta städer har ju fortfarande stadsarkitekt. Det beror nog mer på specifika GBG-förutsättningar. Förmodligen funkade inte kommunikationen mellan SBK och politikerna. Enligt den enkät vi skickade ut till Byggnadsnämnden var det bara Vänsterpartiet som ville ha en stadsarkitekt.

Idag har vi ju en stadsbyggnadsdirektör (Lars Ivarsson) som leder arbetet på SBK. En stadsarkitekt skulle väl vara samma sak fast med arkitektkompetens (SAR/MSA). Det har säkert sina fördelar. Den stora frågan är vilka förväntningar man har på en stadsarkitekt. Hur fristående ska han/hon vara? Ska en tjänsteman kunna köra över medborgarnas representanter? Eller är det en rent rådgivande funktion som behövs? Varför räcker då inte de 66 arkitekter som finns idag på SBK?

En stor del av problemet idag kan vara att SBK generellt är lite sidsteppade. Man har kommunala bolag som sköter en stor del av planeringen (Älvstranden Utveckling) i samverkan med politiker och bygg- och fastighetsbolag. Den sk. "älvstrandsmodellen" med informell förhandlingsplanering är väldigt effektiv och kostar inga skattepengar - men är demokratiskt problematiskt (minst sagt) och lyckas uppenbarligen inte följa Översiktsplanen.

Att bara sätta in en arkitektutbildad chef på SBK löser knappast detta problem. Det viktiga är hur hela planeringsprocessen fungerar. Tycker jag...

---

Senast ändrad 12 november 2009 14:28

Tack för dina synpunkter. Jag håller på med ett litet skolarbete, så därav nyfikenheten. Härnäst är det nog vettigt att belysa just friktionen mellan "Älvstrandsmodellen", och de medborgargrupper som existerar (jag antar att den här sidan är en sådan). Vet du om det finns någon rapport, eller liknande, som skriver om demokratibegreppet där det icke-fungerande(?) samspelet mellan dessa medborgargrupper och "Älvstrandsmodellen" belyses?

@ patrik: Låter intressant! Ska bli roligt att läsa sedan när den är klar...

Har inget tips på rak arm, men "Dialog Södra Älvstranden" var ju just tänkt som ett sätt att förbättra den kommunikationen. Catharina Thörn var med där och har skrivit en del om det. Kontakta henne!

Problemet med DSÄ var nog orealistiska förväntningar från alla sidor. I Sverige har vi en mycket stark representativ demokrati. Att helt plötsligt slänga in deltagardemokratiska processer i det är både svårt och kanske även olämpligt. Vad har en "medborgargrupp" för mandat att fatta beslut egentligen? Hur utkräver man ansvar av en sådan instans? Personligen tror jag medborgargrupper (som Yimby) fungerar bättre utanför förvaltningen, genom att skapa opinion och lobba.

Jag fann den här* hårresande debattartikeln, när jag googlade på älvstrandsmodellen. En moderat politiker skriver om att införa skrattefria zoner á la "utvecklingsländerna" i gbg, för att locka hit företag.

* = http://74.125.77.132/search?q=cache:PEEt5DoajC4J:www.gp.se/gp/road/Classic/shared/printArticle.jsp%3Fd%3D114%26a%3D447796+site:www.gp.se+%2B%C3%A4lvstrandsmodellen&cd=3&hl=sv&ct=clnk&gl=se

"Göteborg borde bli först med att driva kravet på ekonomisk frizon. I kombination med en medborgardialog, enligt Älvstrandsmodellen, skulle enskilda invånare och lokala föreningar bjudas in för att komma med förslag på företagsutveckling och utveckling av stadsdelarna i allmänhet. En lämplig start för processen vore att låta företag frigöras från ekonomiska kostnader mot staten."

Så det finns alltså redan ett incitament för "medborgardialog" i Älvstrandsmodellen? Eller är det bara skenpropaganda?

Här: http://www.alvstranden.com/default.aspx?id=972&navId=360 står det inget om någon medborgardialog.

---

Senast ändrad 12 november 2009 15:18

Ok. Tack för namnet, jag får väl kanske ta och kontakta henne. (PS. Förra inlägget skrev jag förresten före läsningen av ditt senaste inlägg....)

---

Senast ändrad 12 november 2009 15:20

@ patrik: Angående "medborgardialogen": Det är ibland lite oklart ibland vad som egentligen menas med "Älvstrandsmodellen". Ibland avses den informella samverkansmodellen (den jag pratade om) ibland avses Dialog Södra Älvstranden och andra satsningar för att hitta nya sätta att öka medborgarinflytandet.

Tanken är hur som helst att Älvstranden Utveckling (det kommunala bolaget) ska arbeta för ökad "interaktion" med medborgarna. Därav Älvrummet och Älvstranden Blogg, för att ta två exempel.

---

Senast ändrad 12 november 2009 15:23

Ja en stadsarkitekt löser inte Göteborgs stadsbyggnadsproblem om denne själv inte inser problemen. Vi behöver bygga stad, inte enstaka snygga byggnader bara som jag tror att många förväntar sig att en stadsarkitekt ska släppa igenom.

Jag vet inte men jag har hört och läst tidigare stadsarkitekter resonera men dom har inte visat prov på förståelse för Göteborgs problem.

---

Senast ändrad 12 november 2009 16:51

Är Göteborgs problem lika med de segregerade stadsdelarna? Eller finns det flera? Problem, alltså. :-)

Var ju en artikel i GP igår om den misslyckade "blandstaden" på Älvstranden bl.a.

Det viktiga är att ha realistiska förväntningar på vad en stadsarkitekt kan göra. Politikerna kommer naturligtvis inte att tillsätta en "stadsbyggnads-tsar" som kör över politikerna (vilket väl är tur det). Det som skulle behövas är en arkitekt med gedigen erfarenhet som kan stödja politikerna med kunskap/analyser inför planprocessen. En consigliere helt enkelt. Det skulle man behöva. Men det är ju helt avgörande att det blir rätt person. Jag har några favoriter...

För min del hade du gärna fått ta den rollen Johannes.

Tack för förtroendet Matthias, men det finns definitivt mer lämpade personer...

Det tvivlar jag på.

Nu hittade jag den där artikeln där Ronny R förklarar varför han avgick: http://www.gp.se/kulturnoje/1.135699-platt-fall-f..