Vad ska en bottenvåning användas till?

Yimby brukar ju förespråka att bottenvåningar i flerfamiljhus ska inrymma kommersiella lokaler, typ butiker, restauranger och frisersalonger. På så sätt gör man ett område tryggare, samtidigt som man erbjuder service till de boende i området, och slipper lägenheter med insyn.

Det finns knappast så stor efterfrågan på detaljhandel att det kan fylla ut alla bottenvåningar i hela Storstockholm.

Här är några andra sätt att lösa bottenvåningsproblemet.

Upphöjda bottenvåningar: Källarfönstren sticker upp i knähöjd. Enda fördelen är att det hindrar insyn i lägenheten. Nackdelar är att det ger en ogästvänlig fasad, och gör att varken källarvåningen eller första våningen blir tillgängliga från gatan.

Undercentraler, förråd etc: I värsta fall blir väggen helt platt och fönsterlös. De här lokalerna bör hellre finnas under jord.

:| Lägenheter i bottenvåning, med skymmande planteringar/verandor utanför fönstret: Typisk funkislösning som slösar bort markutrymme som om det var gratis (vilket det må ha varit en gång i tiden). Löser egentligen inte insynsproblemet. Lämpligt för pensionärs- och handikapplägenheter men bör undvikas annars.

:| Garage: Gör fasaden tråkig. Visserligen bättre än att ha bilarna på gatan. Kan användas till hobbyer och annan "levande" verksamhet.

Tvättstugor och andra föreningslokaler: När man promenerar en mörk kväll i ett främmande område så kan det vara nog så lugnande att se människor i rörelse inomhus, vare sig de tvättar eller gör något annat. Om en föreningslokal har fönster mot gatan kan de boende tänkas vara mer medvetna om att hålla lokalen i ordning.

Förskolor och fritidshem: Efterfrågan på förskolelokaler i Storstockholm är stark, och kommer öka de närmaste åren. Just nu har många av stadens parker envåningsbaracker i trä, som tillsammans med lekplatserna tar upp en massa högkvalitativt parkutrymme. Bättre i så fall att använda bottenvåningar och gräsmattor/innergårdar som finns i de flesta höghusområden.

Har ni sett några särskilt bra/dåligt använda bottenvåningar?

:| ska föreställa en neutral smiley. Såna verkar ännu inte vara inkodad i forumet.

---

Senast ändrad 24 oktober 2008 04:31

Kmmersiella lokaler behöver ju inte nödvändigtvis betyda detaljhandel. Restauranger, Pubar, kontor är andra exempel.

Restauranger och pubar påverkar ett kvarter både positivt och negativt. Positivt genom att sprida ljus och liv. Negativt genom att sprida buller och fylla. Frågan är vad nettoeffekten blir, och om det är givet av naturen att förortshak ska vara sunkiga.

Kontor är förstås bättre än ingenting, även om lamporna slocknar redan klockan 17 och det är tomt hela helgen.

upphöjda, nedsänkta och garage går HEEEEELT bort, allt annat är bra, själv hade jag gärna sett mer lägenheter! det skulle få mer folk att leva på gatnivå! men även tvättstugor, föråd, cykelrum etc. och nu pratar jag om fastigheter där ingen kommerisell verksamhet vill ha sin lokal, JUST NU. det viktiga är att lämna öppet för att området kan växa! ett cykelrum går att bygga om till en lokal om lokalen är välplannerad samtidigt! samma sak med en riktig bottenvåninglägenhet som jag inte riktigt vet om vi har några bra exempel av i innerstaden?

Jag vet inte vad du har för skev bild av förorten men alla förortshak är inte sunkiga och bor man i en stad så ska det va liv och rörelse, lite ljud ingår i detta.

Mitt intryck är att restauranger och pubar kanske är det mest klass-segregerade som finns i Stockholm. Men som jag ser det, så handlar samhällsklass inte så mycket om pengar, utan snarare om livsstil och konsumtionsmönster. "Fint folk" åker till innerstan för att äta ute eller ta en öl, medan "arbetarklassen" går ut i sin egen förort.

Lidingö (som har tydlig överklass-image, även om bara en bråkdel av lidingöborna är höginkomsttagare) har över 40 000 invånare, och en (1) riktig pub, som nästan alltid har glest med folk. De andra restaurangerna är mest inriktade på hämtmat, och stänger kring 20-21. Det är egentligen lidingöbornas fel, som inte vill stödja en egen restaurang- eller pubkultur, utan hellre åker in till Stureplan.

Ett förortshak behöver ju inte vara sunkigt bara för att gästerna är arbetarklass. Det som gör vissa sådana ställen sunkiga är alkoholister, ensamma män vid spelautomater och drickande minderåriga, och det får de mer trendiga gästerna att vilja åka in till de "fina" ställena i innerstan.

Men jag undrar om det måste vara så. Om mer folk gick ut till sina lokala ställen och åt och drack, så skulle förortskrogar få högre status. Men det är förstås ett Moment 22.

När det gäller "liv och rörelse", så är jag rädd att de flesta människor är nimbys, och således överdrivet negativa till att bo granne med en restaurang.

---

Senast ändrad 24 oktober 2008 01:42

Jag håller inte riktigt med om din klassuppdelning av samhället, det är inte bara "överklassen" som åker in till stan för att äta och dricka och det är inte bara "arbetarklassen" som stannar i förorten. Dessutom är väl den största delen Stockholmare medelklass. Menar du att det inte finns en ända "fin" restaurant på lidingö?

Betraktelser av samhällsgrupper är förstås generaliseringar med en massa undantag. Jag säger inte att alla följer mönstret, men det finns.

Ekonomiskt sett så är de flesta lidingöbor medelklass. Men enligt majoritetens normer för livsstil och konsumtion (som man förstås kan tycka vad man vill om) är utgång på Stureplan närmast obligatoriskt, och häng på kvarterskrog ganska pinsamt. Det finns en (1) spelautomat i hela Lidingö kommun.

Enligt Eniro finns 8 restauranger på Lidingö. De flesta är stängda kvällstid. (Dessutom finns några grillkiosker och små pizzerior utan utskänkningstillstånd.) Det är betydligt färre än andra tätorter i jämförbar storlek.

---

Senast ändrad 24 oktober 2008 04:33

Att restaurangerna ofta håller högre klass inne stan låter rimligt för mig av flera anledningar. De flesta vägar (tunnelbanor) leder till stan. Där kan man samla tillräckligt många människor av en sort för att skapa nischad service(=exempelvis finare restauranger). Fastighetspriserna är exempelvis också högre vilket ställer högre krav på lönsamhet.

Men landet är inte dött. Sveriges enda tvåstjärniga restaurang i Michelinguiden ligger inte i stan. Jag bor i Kransen och här finns det mycket. Restaurang Landet är enligt mig en av stans bästa nattklubbställen och maten är fantastisk. Jag ser ofta folk åka från stan till Restaurang Landet. I Kransen finns också en av stans bästa fiskdelin. Några av pubarna i området är också mycket bra. Aspudden har en grymt bra Sushi. Den sushin är ingen vanlig sunkig Östermalmssushi;).

Ibland åker jag också till andra delar av förorten för att njuta av god mat. Några av stans intressantaste mataffärer finns i enligt mig i Rinkeby. Vi har också en hel del träffsäkra bra restauranger i Sandhamn och Vaxholm.

Om vi pratar om "kulturhandel" i allmänhet så finns de flesta bra fria teatrarna i förorterna. Många av stadens nischade biografer finns i förorten. Exempelvis Tellus. Sveriges mest hyllade konsthall färgfabriken ligger inte innanför tullarna. Ja om man bara tänker efter så finns det outtömligt med bra utbud i förorten också. Det är bara det att det geografiskt inte är lika koncentrerat utbud och stadsplaneringen gör det svårare att nå kulturen i förorten. I Rinkeby måste man till exempel ha med sig kompass, karta och stövlar för att ta sig igenom alla skogar på vägen till nästa affär.

---

Senast ändrad 24 oktober 2008 09:18

Som du säger, detta beror på stadsplaneringen i förorten inte på klasskillnader. Alla samhällsklasser uppskattar kultur, nöjen och restauranger.

Haha. Klockren beskrivning av läget!

Här finns avslöjande nyheter om fördelningen av spelautomater i Stockholms län som får mig att tvivla på Svenska Spels ansvarstagande roll.

En annan grej med Lidingö är också att det är en ö med ett enda brofäste, och det därför är extra avskilt. Det minskar också efterfrågan på restauranger. Rinkeby, som har betydligt färre invånare än Lidingö, har 8 restauranger, lika många som Lidingö. Sollentuna har 56.

Lidingö "stad" är tyvärr nästan helt förlorat när det handlar om urbanitet. Vi får hoppas att andra kommuner kan göra det bättre.

---

Senast ändrad 24 oktober 2008 17:21

Men tillbaka till bottenvåningar.

I Ursvik idag såg vi många lägenheter och radhus i gatunivå, där vi såg rakt in i folks kök och vardagsrum.

Det kan vara obehagligt att bo med insyn från gatan. Men hur mycket drar det ner lägenhetens värde? Och hur stor är vinsten att slippa trappor? (18% av Sveriges befolkning är över 65 år, och den andelen ökar.)

Då får man väl se till att ha lite mindre fönster i gatuplan, alternativt fönsterluckor, gardiner, persienner etc.

I innerstadsmlijö kan det med fördel lösas med hjälp av hissar både steg-löst in i lägenheterna och verksamheter i gatuplanet.

Föreningslokaler, fritidsgårdar, ungdomsgårdar, förskolor, replokaler(förutsatt att ingen bor i huset) och annan verksamhet som kan vara öppen för allmänheten.

Att det inte finns underlag för butiker i bottenplanen av alla hus i Stockholm bör man väl tro först när det inte längre finns några bilberoende köplador kvar. Att det finns plats för betydligt mer bottenvåningsbutiker än idag är ju dock uppenbart.

Som kuriosa kan nämnas att Lidingö är Sveriges folkrikaste kommun utan McDonald's.

Theodor skrev:
"Att det inte finns underlag för butiker i bottenplanen av alla hus i Stockholm bör man väl tro först när det inte längre finns några bilberoende köplador kvar. Att det finns plats för betydligt mer bottenvåningsbutiker än idag är ju dock uppenbart."

Nja, dessa köplador har ju knappast uppkommit enkom pga brist på lokaler i bottenplan... Det har väl en hel del med inköpskvantitet och prissätning att göra också (jag antar att att vi snackar om områden som Barkarby handelsplats och Kungens Kurva nu).

Men visst, när det kommer till fullkomligt meningslösa köpcentrum/inomhusgallerior i förorten (tex huvudsta centrum, veddesta centrum mfl) så ser jag ju hellre att dom butikerna skulle ligga längs med en stadsgata istället.

---

Senast ändrad 27 mars 2009 10:06

Jag tror att vi är långt från mättnadsgränsen. Det finns åtminstone inga tomma lokaler i Skarpnäck vilket tyder på att det finns efterfrågan på många fler bottenvåningslokaler än det finns tillgång till, även i förorterna.

Men givetvis är uppdelningen innerstad/förort ett problem även här. Alternativ Stad, som jag är med i, växte upp på Bryggargatan mitt i city på 70-talet. Då var detta ekonomiskt överkomligt. Sen tvingades vi iväg till Götgatan, och när det huset skulle renoveras flyttade vi till Wollmar Yx. Nu håller vi till i Barnängen - och även det är lite i dyraste laget.

Men längre ut kan vi inte flytta - där finns inga lokaler som är rimligt åtkomliga från hela Storstockholm. Det blir ren lokal aktivitet som vänder sig till "grannskapsenheten". Och även sådana lokaler är tunnsådda.

Det är möjligt att det finns ett tak för urbaniteten. "Urbanitet är ett nollsummespel" påstår Bo Grönlund, och syftar på att det finns en högsta möjliga mängd människor som kan vara ute på gatan samtidigt. Men jag tror det är långt till taket.

PS. Det fanns ytterligare en kvällsöppen restaurang i Lidingö till för ungefär ett år sen. Den var fullsatt för det mesta, men ägarna flyttade hem till Frankrike.
PPS. I de nybyggda kvarteren vid Blåsut finns en lokal - och den är uthyrd redan nu, långt innan kvarteret är färdigt.

---

Senast ändrad 27 mars 2009 13:03