Printout from gbg.yimby.se
....

Högbana i Göteborg?

Sida 19 av 28
Profile image
Hans Jörgensen
410 Posts
City: Göteborg (Tolered), Joined: December 2008
Mikael,
minsann en övertygande argumentering i dina senaste inlägg där V-länken kommer in i bilden.

Med det konceptet kan Olskroken och Liseberg med fördel utökas med en pendelstation vid Almedal väster om E6. Till exempel mellan Skårs led i norr och St Sigfridsgatan i söder. Där finns idag bl.a 50x150 m stor parkeringsplats.
Därifrån är det nämligen nära (200 m) till Mölndalsvägens spårväg (en sträcka som smidigt kan överbryggas med exempelvis "inglasad gångbro").

Vidare ligger det nära till hands att förbinda "chalmerstunneln" och Mölndalsvägens spårväg, genom en kortare sydlig förgrening från tunneln. Plats finns.
Den länken borde ha gjorts redan då tunneln byggdes och anledningen blir solklar med en pendeltågstation i Almedal. Du får alltså ytteliggare väsentliga pendeltidsfördelar vid kombination pendeltåg (från söder) och stadstrafik.

Angående högbanan, så tror jag att vi behöver prioritera. Det blir många kilometer ändå. Och då tror jag att de delar som skissades först här i tråden (Nya Allén, Lindholmen osv.) är mer angelägna än de sydligare delarna kring Korsvägen och Liseberg.
Jag ser din poäng med högbanans anslutning till pendelstationen Liseberg, men frågan är hur smidigt det blir. Tågstationen ligger en bit ner, och bort, i berget, och en högbana i samma höjd blir en tunnelbana, antagligen komplicerat i detta område.

Jag har ju vid tidigare inlägg och trådar varit inne på en västlänk-alternativet kort kallat "Hisingen-Korsvägen". Det innebär liksom Förstärkningsalternativet ~2 km tunnel, dock klart mer komplicerad än FA. Fördelarna är Korsvägens pendelstation som hamnar nära Götaplatsen med en stor del av Vasastan, Avenyn/Heden, Johanneberg och Landala inom räckhåll. Sedan naturligtvis station Centralen med smidig övergång till Högbanan (samt Nordstan, området kring Operan etc.).
Men det alternativet blir dyrare än "Olskroken+FA+Liseberg+Almedal", dvs mindre över till Högbana, Storkring m.m.

Ett sätt att hålla båda dessa alternativ öppna, och samtidigt inte springa iväg kostnader, är att köra alternativet "Olskroken+FA+Liseberg" (som du beskrivit väl här), och i tillägg göra en bit av "Hisingen-Korsvägen"; viadukt över centralen, nedrampning i höjd med trädgårdsföreningen, tunnel diagonalt under Heden och avslutning under Johannebergsgatan med station Korsvägen. På denna sträcka kan köras stadstrafik, dvs tunnel- & högbana, i väntan på eventuell förlängning med pendeltåg ner mot Västkustbanan. Anledningen att jag vill se denna förbindelse är dels möjligheten att dra en förgrening åt sydväst mot Sahlgrenska och vidare mot "Säröbanan" (komplement till Storkringen), dels att man vill utnyttja Hedens "obebyggdhet" så länge den varar

Well, sista stycket var en rad utvidgade idéer, men det är väl vad såna här trådar är till, förutom de många konkreta (och hyggligt överensstämmande) förslag vi faktiskt redan har.
Last changed september 30 2011 21:14
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Hans Jörgensen skrev:

Mikael,
minsann en övertygande argumentering i dina senaste inlägg där V-länken kommer in i bilden.

Med det konceptet kan Olskroken och Liseberg med fördel utökas med en pendelstation vid Almedal väster om E6. Till exempel mellan Skårs led i norr och St Sigfridsgatan i söder. Där finns idag bl.a 50x150 m stor parkeringsplats.
Därifrån är det nämligen nära (200 m) till Mölndalsvägens spårväg (en sträcka som smidigt kan överbryggas med exempelvis "inglasad gångbro").

Vidare ligger det nära till hands att förbinda "chalmerstunneln" och Mölndalsvägens spårväg, genom en kortare sydlig förgrening från tunneln. Plats finns.
Den länken borde ha gjorts redan då tunneln byggdes och anledningen blir solklar med en pendeltågstation i Almedal. Du får alltså ytteliggare väsentliga pendeltidsfördelar vid kombination pendeltåg (från söder) och stadstrafik.

Angående högbanan, så tror jag att vi behöver prioritera. Det blir många kilometer ändå. Och då tror jag att de delar som skissades först här i tråden (Nya Allén, Lindholmen osv.) är mer angelägna än de sydligare delarna kring Korsvägen och Liseberg.
Jag ser din poäng med högbanans anslutning till pendelstationen Liseberg, men frågan är hur smidigt det blir. Tågstationen ligger en bit ner, och bort, i berget, och en högbana i samma höjd blir en tunnelbana, antagligen komplicerat i detta område.

Jag har ju vid tidigare inlägg och trådar varit inne på en västlänk-alternativet kort kallat "Hisingen-Korsvägen". Det innebär liksom Förstärkningsalternativet ~2 km tunnel, dock klart mer komplicerad än FA. Fördelarna är Korsvägens pendelstation som hamnar nära Götaplatsen med en stor del av Vasastan, Avenyn/Heden, Johanneberg och Landala inom räckhåll. Sedan naturligtvis station Centralen med smidig övergång till Högbanan (samt Nordstan, området kring Operan etc.).
Men det alternativet blir dyrare än "Olskroken+FA+Liseberg+Almedal", dvs mindre över till Högbana, Storkring m.m.

Ett sätt att hålla båda dessa alternativ öppna, och samtidigt inte springa iväg kostnader, är att köra alternativet "Olskroken+FA+Liseberg" (som du beskrivit väl här), och i tillägg göra en bit av "Hisingen-Korsvägen"; viadukt över centralen, nedrampning i höjd med trädgårdsföreningen, tunnel diagonalt under Heden och avslutning under Johannebergsgatan med station Korsvägen. På denna sträcka kan köras stadstrafik, dvs tunnel- & högbana, i väntan på eventuell förlängning med pendeltåg ner mot Västkustbanan. Anledningen att jag vill se denna förbindelse är dels möjligheten att dra en förgrening åt sydväst mot Sahlgrenska och vidare mot "Säröbanan" (komplement till Storkringen), dels att man vill utnyttja Hedens "obebyggdhet" så länge den varar

Well, sista stycket var en rad utvidgade idéer, men det är väl vad såna här trådar är till, förutom de många konkreta (och hyggligt överensstämmande) förslag vi faktiskt redan har.



Hans,
Tack för uppmuntrande recension av mitt resonemang. Alltid bra med nya idéer och förslag.
- Fler pendeltågsstationer, varför inte? Och det går säkert att hitta fler bra kopplingar till spårvägen. Pendeltåg är ett utmärkt komplement till transporter i stan. Men ett dåligt surrogat för tunnelbana.
- Antal km Högbana måste förstås begränsas så inte kostnaderna springer iväg. Jag har försökt att hålla mig under 15 km, med reservation för ”Stadsbana” Lindholmen-Eriksberg(-Volvo). Att ha ringlinje från Korsvägen till Haga knyter ihop och ger snabbare tillgång till viktiga centra som t ex Sahlgrenska. Här tror jag också det finns bra möjligheter att bygga billig tunnelfortsättning. Jag tror att vi inte får snåla för mycket. Högbana/Stadsbana måste vara slagkraftigt och ge tillgång till ”hela” centrum om vi ska ha VL/FA/Olskroken som ett seriöst alternativ till VL/HK.
- Jag har också funderat en del på hur effektiv man kan göra kopplingen Lisebergsstationen-Högbana. En variant är rulltrappor som snabbt leder upp från stationen. Det är viktigt att de resande kvickt kommer till Högbanan ( max en minut? ). Bra förslag välkomnas.
( Att byte från Pendel till Högbana upplevs som försumbara är en av nycklarna till att få acceptans för konceptet )
- Har du tråd-länk till Västlänk / Hisingen-varianter? Jag har inte sett den själv, men det låter mycket intressant. Komplettera gärna med karta för ditt alternativ med tunnel under Heden etc.
Med förhoppning om fortsatt inströmning av förslag…
Mikael
Sven R
529 Posts
City: Göteborg, Joined: October 2008
Mikael Bigert skrev:


Pendeltåg är ett utmärkt komplement till transporter i stan. Men ett dåligt surrogat för tunnelbana.
Mikael


Hela innerstaden kommer att kunna nås från Västlänkens perronger inom en 12-minuterspromenad (normal promenadtakt 5 km/h, längsta avstånd 1 km). Den genomsnittliga promenaden till målpunkter i centrum blir c:a 8 min. Många som kommer att åka Västlänken kommer alltså inte att behöva byta till stadstrafiken. Så länken blir ett väldigt bra surrogat till den tunnelbana som aldrig byggdes och som det realistiskt sett aldrig kommer att finnas ekonomiska förutsättningar att bygga. Det vore förresten intressant att veta hur lång tid Stockholms tunnelbaneresenärer i genomsnitt lägger på att gå till/från tågen.
Last changed october 4 2011 07:36
Profile image
Emanuel Alfredsson
696 Posts
City: Kungsbacka, Joined: September 2010
Profile image
Hans Jörgensen
410 Posts
City: Göteborg (Tolered), Joined: December 2008
Mikael Bigert skrev:




Hans,
Tack för uppmuntrande recension av mitt resonemang. Alltid bra med nya idéer och förslag.
- Fler pendeltågsstationer, varför inte? Och det går säkert att hitta fler bra kopplingar till spårvägen. Pendeltåg är ett utmärkt komplement till transporter i stan. Men ett dåligt surrogat för tunnelbana.
- Antal km Högbana måste förstås begränsas så inte kostnaderna springer iväg. Jag har försökt att hålla mig under 15 km, med reservation för ”Stadsbana” Lindholmen-Eriksberg(-Volvo). Att ha ringlinje från Korsvägen till Haga knyter ihop och ger snabbare tillgång till viktiga centra som t ex Sahlgrenska. Här tror jag också det finns bra möjligheter att bygga billig tunnelfortsättning. Jag tror att vi inte får snåla för mycket. Högbana/Stadsbana måste vara slagkraftigt och ge tillgång till ”hela” centrum om vi ska ha VL/FA/Olskroken som ett seriöst alternativ till VL/HK.
- Jag har också funderat en del på hur effektiv man kan göra kopplingen Lisebergsstationen-Högbana. En variant är rulltrappor som snabbt leder upp från stationen. Det är viktigt att de resande kvickt kommer till Högbanan ( max en minut? ). Bra förslag välkomnas.
( Att byte från Pendel till Högbana upplevs som försumbara är en av nycklarna till att få acceptans för konceptet )
- Har du tråd-länk till Västlänk / Hisingen-varianter? Jag har inte sett den själv, men det låter mycket intressant. Komplettera gärna med karta för ditt alternativ med tunnel under Heden etc.
Med förhoppning om fortsatt inströmning av förslag…
Mikael



Jadå, hade några inlägg i tråden Västlänken, som beskriver alternativ "Hisingen-Korsvägen":
http://gbg.yimby.se/forum/thread.aspx?id=2034&page=..*klicka bara så öppnas ett nytt fönster, visa inte som flik då hamnar man överst på sidan i den tråden.*

Nöjer mig än så länge med den skissen, kanske återkommer med den på en högbanekarta.
(sträckan söder om Korsvägen kan säkert modifieras).

Anser ännu att det här alternativet står sig väl sett till funktionalitet, utbyggnadsegenskaper och möjliga förgreningar. Den borde utredas inte minst för att få en skattning av kostnaden.

Man kan tänka sig en slags samordningseffekt för sträckan Hisingen-Nya Allén då den är helt parallell med vår Högbana.

Mikael, angående högbanesträckor kring Liseberg o. Korsvägen.
Tror det även finns estetiska problem med spårviadukter förbi Korsvägen, Mässan och stenstaden söder om Heden.
Det kommer vara tillräckligt knepigt att övertyga om Högbana i Allén, där vi ändå anser att den är lätt motiverad. Att föreslå Högbana kring Korsvägen tror jag inte bara är att ta sig vatten över huvudet, utan kanske inte alls önskvärt för stadsbilden.

Jag tycker nog att vi bör föreslå en Högbana som är mer oberoende av Västlänkdragningar.
Dvs den ursprungliga Högbaneringen mellan GötaÄlvbron och Älvsborgsbron, fast minus själva Älvsborgsbron (~12 km). Dessutom bör vi föreslå prioritering av etapper. Som nämnts tidigare i tråden, kan en prioritering vara att starta med de Storkringen, allra helst de delar som är gemensamna med Högbanan (Centralen-Lindholmen).

Men för att ändå hålla öppet för en station i Olskroken kan vi gott även ha en Högbanesträcka däremellan och city:
över Gullbergsvass, norr om skansen Lejonet och raka vägen mot Centralen där anslutning enkelt görs till Högbana tvärs över centralen (i båda riktningar).
Den blir på sätt och vis parallell med dagens snabbspår, men med tanke på kommande exploatering i G-vass så är det säkert en riktig satsning även utan pendelstation i just Olskroken.
Den högbanesträckan ska lämpligen inordnas i en stadsplan för Gullbergsvass, förslagsvis längs en sydväst-nordöstlig aveny/allé i den blivande stadsdelen.
Last changed february 17 2013 02:56
Profile image
Hans Jörgensen
410 Posts
City: Göteborg (Tolered), Joined: December 2008
När Västlänken ändå kom upp, ett par fler funderingar fast det är lite off topic här.
Ett starkt argument för den sorts alternativ Mikael tog upp är att den kan tas i drift mycket tidigare än Haga-Korsvägen.
Liknande enklare varianter, som framfört i media, är "Kortlänken" och förslaget om att dra förstärkningsalternativet längs med E6 istället, (t ex med överdäckning av motorvägen) istället för utbyggd Gårdatunnel.
Det sistnämnda är tilltalande om det kombineras med Mikaels variant med direktlänkar mot Norge/Vänerbanan (mot Trollhättan) och Västra Stambanan (mot Alingsås) plus pendelstation i Olskroken.

Låt oss kalla det alternativet "Olskroken-E6-Almedal".

Poängen skulle vara att frigöra ännu mer resurser (jämfört med extra Gårdatunnel, kanske även tidsfördel för byggtiden) till ytterligare en pendelstation i Almedal, och att såklart att använda mer resurser till stadstrafiken där Högbanan är vårt tunga förslag.
Utöver grundkonceptet för vår Högbana ("ringlinjen" se tidiga inlägg i denna tråd), ges utrymme till utvidgning åt öster, väster och kanske sydväst. Alternativt läggs en del av de "extra" miljarderna på en komplett Stor-kring, med tunnel (och/eller bro) på sträckan Lindhomen - Stigberget - Linnéplatsen.
Lär återkomma till detta med uppdaterad karta.

En fin kombo, eller vad tycks?
Last changed october 9 2011 18:59
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Hans Jörgensen skrev:

När Västlänken ändå kom upp, ett par fler funderingar fast det är lite off topic här.
Ett starkt argument för den sorts alternativ Mikael tog upp är att den kan tas i drift mycket tidigare än Haga-Korsvägen.
Liknande enklare varianter, som framfört i media, är "Kortlänken" och förslaget om att dra förstärkningsalternativet längs med E6 istället, (t ex med överdäckning av motorvägen) istället för utbyggd Gårdatunnel.
Det sistnämnda är tilltalande om det kombineras med Mikaels variant med direktlänkar mot Norge/Vänerbanan (mot Trollhättan) och Västra Stambanan (mot Alingsås) plus pendelstation i Olskroken.

Låt oss kalla det alternativet "Olskroken-E6-Almedal".

Poängen skulle vara att frigöra ännu mer resurser (jämfört med extra Gårdatunnel, kanske även tidsfördel för byggtiden) till ytterligare en pendelstation i Almedal, och att såklart att använda mer resurser till stadstrafiken där Högbanan är vårt tunga förslag.
Utöver grundkonceptet för vår Högbana ("ringlinjen" se tidiga inlägg i denna tråd), ges utrymme till utvidgning åt öster, väster och kanske sydväst. Alternativt läggs en del av de "extra" miljarderna på en komplett Stor-kring, med tunnel (och/eller bro) på sträckan Lindhomen - Stigberget - Linnéplatsen.
Lär återkomma till detta med uppdaterad karta.

En fin kombo, eller vad tycks?



Hej!

Hans,
Nu har jag kollat din "gamla skiss" http://gbg.yimby.se/forum/thread.aspx?id=2034&page=10#fp4794
Mycket värt att utreda. Stor poäng med Hisingsstationen. Är det tunnel hela vägen Backaplan-Almedal eller bro över älven? Sen tycker jag man borde koppla på riktningarna Gamlestaden / Sävenäs via Marieholm, så man får komplett Västlänksfunktionalitet. Kostnaden borde bli något i stil med Korsv-alt.

Vad gäller ditt förslag med Olskroken-E6-Almedal: menar du järnvägsviadukt parallelt/över E6?
Jag vet inte hur mycket billigare det blir än bergtunnel, kanske kan man spara någon miljard.
Det är hur som helst bra med flera alt. som kan studeras.

Övergripande håller jag gärna fast vid min "spec":
- Max 15 km Högbana => kostnad c:a 10 miljarder
- Ett antal knutpunkter som binds samman och kan nås utan byte inom 10 minuter.

Men visst finns flera saker att diskutera med "min" Högbana/Ringlinje/VL/Olskroken:
- Övergången för de resande i Olskroken/Pendelcentralen från tåg till högbana. Mitt förslag ( just nu ) är parallella perronger. Med perronglängd på 200 m och 50 m för tåg resp HB ska dessa få plats inkl vändslinga för HB. Övergången ska vara gjord på sekunder, få meter att gå och i samma plan. Bytet ska vara så smidigt att det inte skrämmer någon från att ta pendeltåg.
- Knepigare vid Liseberg. Klockade själv 1.30 igår gångtid från plattform 1 till entré vid Lisebergsstationen. ( Detta är förstås generellt för underjordiska stationer. Planerade Västlänkstationer kommer att ligga djupare, så man kan lätt räkna med mer än 2 minuter för extratid. ). Jag tror på rulltrappor precis vid entrén som tar de resande sex meter upp till Högbane-perrongen som går parallellt med E6. Därifrån är det sedan en knapp minut till Korsvägen och mindre än tre minuter till Avenyn.
- Hur utnyttjar Bergtunnel Södra vägen ( Parallell med dagens Chalmerstunnel ) och nästan
ända fram till Linnéplatsen med hållplatser Chalmers och Sahlgrenska? Chalmerstunneln kostade väl inte mer än 200 miljoner, så det ska kunna gå att utnyttja urberget och nivåskillnaden och inte tränga ut spårvagnarna?
- Som du också påpekar: Vi får se upp med att dra Högbana intill bostadshus.
Korsvägen borde dock kunna fungera. Det finns inga bostadshus och det är brett. Dragningen blir sedan Skånegatan ( östra kanten intill Gothia ). Vi får dra till Engelbrektsgatan och sedan ut på öppna Heden. Om man börjar läng södra kanten på Engelbrektsgatan är vi inte närmare bostadshus än 30 meter, vilket är en bra marginal. ( På sydsidan ligger bara kontor ).
- Mer kritiskt är Övre Husargatan, där bredden mellan bostadshusen går ner till 40 meter på några ställen, vilket är gränsfall enligt Högbaneutredningen. I värsta fall får man offra en bilkörfil och göra "lågbana" i några hundra meter med gångbro över så att gatubilden inte störs. ( Lilla Bergsgata – Skanstorget och Skanstorget – Brunnsg. )

Du har också rätt i att Högbanan inte ska stå och falla med hur Västlänken dras. Som jag ser det är Högbana självstående men givetvis ska den också kunna användas effektivt av pendeltågsfolket, oavsett var VL-stationerna hamnar. Frågan är också om det finns andra sätt att få loss sådär 10 miljarder. Jag tror att VL/Olskroken kan göra att vi får Högbana minst femton år tidigare än annars.

För övrigt ser jag att de finns folk som vill gå ett steg längre än jag och flytta hela Centralen:
http://www.gp.se/nyheter/debatt/friaord/1.743166-flytta-centralstationen-till-olskroken
Känns lite väl häftigt. Jag är inte riktigt klar på var de vill bygga den nya stationen. En intressant vinkel är annars stadsutveckling i området. Kanske kan man utnyttja Olskroken/Pendelcentralen till att få fart på Gullbergsvassen genom ytterligare spårlinje och bussar på sikt.


Emanuel, Impregnerad är vad man blir av sådana skisser som du visar ovan. Holistisk infrastruktur.
Jag får tugga i mig efterhand. Mörkrött var väl Högbana?
Lite frågor:
Har du funderat mer på gestaltning av Högbanan? ( Du hade en del bra idéer förut vill jag minnas ).
Har du räknat antal km Högbana resp Tunnelbana? Ska man ha samma "rolling stock" både på HB och TB?
Vad har du för övergripande målsättningar med dina rutter?

tillsvidare...
Mikael
Last changed february 17 2013 02:56
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Sven Renquist skrev:



Hela innerstaden kommer att kunna nås från Västlänkens perronger inom en 12-minuterspromenad (normal promenadtakt 5 km/h, längsta avstånd 1 km). Den genomsnittliga promenaden till målpunkter i centrum blir c:a 8 min. Många som kommer att åka Västlänken kommer alltså inte att behöva byta till stadstrafiken. Så länken blir ett väldigt bra surrogat till den tunnelbana som aldrig byggdes och som det realistiskt sett aldrig kommer att finnas ekonomiska förutsättningar att bygga. Det vore förresten intressant att veta hur lång tid Stockholms tunnelbaneresenärer i genomsnitt lägger på att gå till/från tågen.


Hej Sven!
Jag håller med om att det är skönt med kilometerlånga promenader. Med Högbana kan man få cirka 10-12 nya stationer istället för bara 2 och nå många fler resande till samma pris.
Mikael
Profile image
Emanuel Alfredsson
696 Posts
City: Kungsbacka, Joined: September 2010
Mikael Bigert skrev:


Emanuel, Impregnerad är vad man blir av sådana skisser som du visar ovan. Holistisk infrastruktur.
Jag får tugga i mig efterhand. Mörkrött var väl Högbana?
Lite frågor:
Har du funderat mer på gestaltning av Högbanan? ( Du hade en del bra idéer förut vill jag minnas ).
Har du räknat antal km Högbana resp Tunnelbana? Ska man ha samma "rolling stock" både på HB och TB?
Vad har du för övergripande målsättningar med dina rutter?

tillsvidare...
Mikael


Mörkrött - Högbana
Klarrött - Tunnelbana
Lila - Övergångar
Turkos - Ny spårväg
Blå - Befintlig Spårväg

Fackverket skall vara enhetligt faluröd.

Med inspiration från förslaget som gavs under 1990-talet, så låter jag högbanan övergå till Tunnelbana strax öster om Sahlgrenska. Skillnaden är dock att jag låter Guldheden få en underjordisk hållplats vid Dr. Fries torg och att en del av huslängan söder om Chalmers tyvärr får rivas till förmån för att Tunnelbanan blir till Högbana igen. Eftersom att Eklandagatan är belägen lite högre upp än parkeringen söder om Chalmers, så låter jag ca. 40 meter av Ekl.gatan bli markbelägen, tills det sluttar uppåt ca. 120 meter, så att en hållplats ca. 5-6 meter över korsningen Gibraltargatan-Eklandagatan kan bli anlagd. Också en spårväg längs med Gibr.gatan behövs för att få ruljans på området. Jag planerar det så för att det ser överhängande logiskt ut. Korsningen Gib.-Ekl. ligger belägen lika långt från Centrum som Stigbergstorget, men det syns inte nämnvärt. Johanneberg behöver en seriös förtätning NU!
Sven R
529 Posts
City: Göteborg, Joined: October 2008
Mikael Bigert skrev:



Hej Sven!
Jag håller med om att det är skönt med kilometerlånga promenader. Med Högbana kan man få cirka 10-12 nya stationer istället för bara 2 och nå många fler resande till samma pris.
Mikael


10-12 nya stationer där det redan finns spårvagnshållplatser ja. Möjligheten att byta från pendeltåg till spårväg kommer att finnas även för Västlänken. Frågan är varför du lägger massa miljarder på att bara dubblera infrastruktur. Ditt system når förstås inte fler resanden. Ja, om du inte menar att fler kommer att tvingas att göra byten.
Last changed october 10 2011 15:24
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Det är roligt att se att diskussionen fortsätter med nya idéer och förslag. Själv har jag tyvärr inte möjlighet att engagera mig i högbanefrågan nu under hösten, men sedan får vi se.
Det är ju inte heller helt lätt att hänga med i diskussionens snabba svängar för tillfället, så jag undrar bara beträffande den nya ringlinje som dominerar i tråden hur ni samtidigt tänker om Storkringen. Skall högbanan ersätta spårvägsutbyggnaden runt stan som den presenteras i K2020? Annars blir ju den 8-formade högbanan (vilket jag redan påpekade några sidor bak i tråden) till stor del en dubblering av Storkringens sträckning.

Brandgula högbanan med Storkringen superimposad (lila), enligt K2020:
http://www.grutbildning.se/download/18.2718b9ec11542b269d78000334/K2020+M%C3%A5lbild+f%C3%B6r+kollektivtrafiken+i+G%C3%B6teborgsregionen+07-09-14.pdf

Click here for full size image.


Last changed january 27 2013 19:42
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Emanuel Alfredsson skrev:



Fackverket skall vara enhetligt faluröd.


Ja, fast min högbana skulle nog inte vara målad i Falu rödfärg. Däremot är grönt skönt och passar rätt bra som neutralt färgschema för stålkonstruktioner, anser jag.
http://kartor.eniro.se/m/ajTHg
Last changed october 10 2011 17:39
Profile image
Emanuel Alfredsson
696 Posts
City: Kungsbacka, Joined: September 2010
Gunnar Einarsson skrev:



Ja, fast min högbana skulle nog inte vara målad i Falu rödfärg. Däremot är grönt skönt och passar rätt bra som neutralt färgschema för stålkonstruktioner, anser jag.
http://kartor.eniro.se/m/ajTHg


Booooooooooriiiiiiing!!!

Vad sägs som chockrosa då?
Sven R
529 Posts
City: Göteborg, Joined: October 2008
Mikael B: Förarlös högbana i tvåminuterstrafik... är det inte det som brukar kallas spårtaxi?
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Emanuel Alfredsson skrev:

Gunnar Einarsson skrev:



Ja, fast min högbana skulle nog inte vara målad i Falu rödfärg. Däremot är grönt skönt och passar rätt bra som neutralt färgschema för stålkonstruktioner, anser jag.
http://kartor.eniro.se/m/ajTHg


Booooooooooriiiiiiing!!!

Vad sägs som chockrosa då?


Nej.
Profile image
Emanuel Alfredsson
696 Posts
City: Kungsbacka, Joined: September 2010
Gunnar Einarsson skrev:

Emanuel Alfredsson skrev:

Gunnar Einarsson skrev:



Ja, fast min högbana skulle nog inte vara målad i Falu rödfärg. Däremot är grönt skönt och passar rätt bra som neutralt färgschema för stålkonstruktioner, anser jag.
http://kartor.eniro.se/m/ajTHg


Booooooooooriiiiiiing!!!

Vad sägs som chockrosa då?


Nej.


Ok, då är vi överens om att vi inte är överens.
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Emanuel Alfredsson skrev:

Gunnar Einarsson skrev:

Emanuel Alfredsson skrev:

Gunnar Einarsson skrev:



Ja, fast min högbana skulle nog inte vara målad i Falu rödfärg. Däremot är grönt skönt och passar rätt bra som neutralt färgschema för stålkonstruktioner, anser jag.
http://kartor.eniro.se/m/ajTHg


Booooooooooriiiiiiing!!!

Vad sägs som chockrosa då?


Nej.


Ok, då är vi överens om att vi inte är överens.


Javisst.

En fin vy över Tyska Bron kan möjligen också göra det relativt lätt att visualiera högbana:
http://kartor.eniro.se/m/ajsWf

På nåt senare stadium kanske nån kan lägga upp en poll på vilken färg vi skall måla högbanan i.
Last changed october 10 2011 20:39
Profile image
Hans Jörgensen
410 Posts
City: Göteborg (Tolered), Joined: December 2008
Mikael, ska försöka svara lite kort...

Idén med Hisingen-Korsvägen var bro från Frihamnen och vidare på vidadukt till Nya Allén, nedrampning parallellt med trädgårdsföreningen innan Heden och därefter tunnel.

Ett kanske bättre alterntiv är att använda endast sträckan från Korsvägen och norrut, och istället förlänga åt sydväst (södra CTH, Sahlgrenska). Då är det inte längre en Västlänk utan istället en del vårt stadsbanesystem, dvs en del av "Högbanenätet".

Vi får en viss parallellitet med "chalmerstunneln" och dess förlängning, men jag tror Gbg har behov av "feta" förbindelser öst-väst och nordost-sydväst. Förutom Älven så är nog faktiskt de återkommande nord-sydliga åsarna de stora barriärerna vilket fortfarande märks här. Ta till exempel en resa mellan Korsvägen och trakten söder därom, mot valfri västlig stadsdel t ex Majorna, så tar det tid idag även om det bara är några kilometer.

För Västlänken kan vi istället använda ditt förslag "Olskroken" + antingen spårviadukt över (längs) E6 alternativt förstärkningsalternativ Gårdatunnel, + min nya favorit: pendelstation Almedal!
Det finns som sagt mycket att göra av det frigjorda ekomiska utrymmet.

Kartan i länken nedan visar de stadsbanesträckor (inkl "Högbana") som jag helst vill se. Har inte petat med Västlänken i den, för att få fokus på vår Stadsbana.
Förbindelsen Lindholmen-Linnéplatsen: bro eller tunnel är väl en öppen fråga (tog med båda alternativ i kartan som synes), men jag ser flera skäl för en bro. Fast tunnel på den sträckan har naturligtvis också flera fördelar, framförallt kan vi ju få en helt planskild Storkring som en del av ett större stadsbanenät. Det förutsätter alltså "Hisingen-Korsvägen" (men alltså inte som Västlänk) + tunnel åt sydväst (+ ev. viadukt på slutet) mot Linnéplatsen.

http://i983.photobucket.com/albums/ae313/Hanseman..

... tycker det börjar arta sig
Last changed october 10 2011 21:47
Profile image
Hans Jörgensen
410 Posts
City: Göteborg (Tolered), Joined: December 2008
Sven Renquist skrev:



10-12 nya stationer där det redan finns spårvagnshållplatser ja. Möjligheten att byta från pendeltåg till spårväg kommer att finnas även för Västlänken. Frågan är varför du lägger massa miljarder på att bara dubblera infrastruktur. Ditt system når förstås inte fler resanden. Ja, om du inte menar att fler kommer att tvingas att göra byten.


Sven, som svar en saxning från mitt förra inlägg:

Vi får en viss parallellitet med "chalmerstunneln" och dess förlängning, men jag tror Gbg har behov av "feta" förbindelser öst-väst och nordost-sydväst. Förutom Älven så är nog faktiskt de återkommande nord-sydliga åsarna de stora barriärerna vilket fortfarande märks här. Ta till exempel en resa mellan Korsvägen och trakten söder därom, mot valfri västlig stadsdel t ex Majorna, så tar det tid idag även om det bara är några kilometer.

Alltså, Stadsbanenätet (där delar är högbana) har till uppgift främst att förenkla och snabba upp transporter från ett område utanför innerstan till ett annat sådant.
Ta gärna en titt på den länkade kartan i förra inlägget.
Last changed october 10 2011 21:41
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Hans Jörgensen skrev:

Mikael, ska försöka svara lite kort...

Idén med Hisingen-Korsvägen var bro från Frihamnen och vidare på vidadukt till Nya Allén, nedrampning parallellt med trädgårdsföreningen innan Heden och därefter tunnel.

Ett kanske bättre alterntiv är att använda endast sträckan från Korsvägen och norrut, och istället förlänga åt sydväst (södra CTH, Sahlgrenska). Då är det inte längre en Västlänk utan istället en del vårt stadsbanesystem, dvs en del av "Högbanenätet".

Vi får en viss parallellitet med "chalmerstunneln" och dess förlängning, men jag tror Gbg har behov av "feta" förbindelser öst-väst och nordost-sydväst. Förutom Älven så är nog faktiskt de återkommande nord-sydliga åsarna de stora barriärerna vilket fortfarande märks här. Ta till exempel en resa mellan Korsvägen och trakten söder därom, mot valfri västlig stadsdel t ex Majorna, så tar det tid idag även om det bara är några kilometer.

För Västlänken kan vi istället använda ditt förslag "Olskroken" + antingen spårviadukt över (längs) E6 alternativt förstärkningsalternativ Gårdatunnel, + min nya favorit: pendelstation Almedal!
Det finns som sagt mycket att göra av det frigjorda ekomiska utrymmet.

Kartan i länken nedan visar de stadsbanesträckor (inkl "Högbana") som jag helst vill se. Har inte petat med Västlänken i den, för att få fokus på vår Stadsbana.
Förbindelsen Lindholmen-Linnéplatsen: bro eller tunnel är väl en öppen fråga (tog med båda alternativ i kartan som synes), men jag ser flera skäl för en bro. Fast tunnel på den sträckan har naturligtvis också flera fördelar, framförallt kan vi ju få en helt planskild Storkring som en del av ett större stadsbanenät. Det förutsätter alltså "Hisingen-Korsvägen" (men alltså inte som Västlänk) + tunnel åt sydväst (+ ev. viadukt på slutet) mot Linnéplatsen.

http://i983.photobucket.com/albums/ae313/Hanseman..

... tycker det börjar arta sig


Hans, du verkar inkludera en motsvarighet till Storkringen i ditt stadsbanekoncept och göra om sträckningen till högbana i delvis tunnel, är det rätt uppfattat?

Det är en intressant karta och det finns flera möjliga synpunkter. Vill bara ta upp en grej nu. Nedfart från högbanenivå till tunnelbana diagonalt över Heden från Stureplatsen känns inte helt optimalt. Finns Heden kvar måste att antal fotbollsplaner offras och du skapar en skräpig stadsbild, för att nu inte tala om appreciating the Gothia Cup wrath. Bebyggs däremot Heden hamnar nedfarten på tvärs mot den naturliga kvarterstrukturen. Inte heller direkt önskvärt.
Banan skall sedan grävas ned som tunnelbana längs Södra Vägen innan den viker av under Humanistenberget och vidare till Gibraltargatan/Chalmers. Kommer sekelskifteshusen verkligen att klara detta utan sättningar?

Ett alternativ är att dra banan som högbana längs Ullevigatan-Skånegatan-Korsvägen. Skånegatan är som gjord för en högbana. Omänskligt bred så att det inte stör någon och det finns redan en spårväg att anlägga högbana direkt ovanpå. Urbaniseras sedan bara Burgårdsparken med minst Linnégatuhöga hus så får du dessutom en utpräglad storstadsmiljö att korsa genom.

Problemet är var vika av in i berget mot Chalmers. Ett alternativ kunde vara upp längs Eklandagatan från Korsvägen och in i berget på Carlandersplatsen. Nackdelen då förstås är att det enda vackra och stadsmässiga avsnittet av Eklandagatan döljs av en högbana. Gatan är heller inte särskilt bred.
Last changed october 10 2011 22:46
Sida 19 av 28

Högbana i Göteborg?


If you support our ideas, join Yimby Göteborg:s 6740 members. It only takes a minute and costs nothing.

49e Yimbyvandringen: Brunnsbo
Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


49e Yimbyvandringen: Brunnsbo
Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


Högbana i Göteborg?
June 2 2024 20:05 by Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
January 19 2024 14:08 by Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
July 6 2023 11:50 by Carl S
Uthyrningsdel
April 21 2023 15:51 by Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
November 10 2022 13:47 by Matthias H.

49e Yimbyvandringen: Brunnsbo
Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]