Printout from gbg.yimby.se
....

Högbana i Göteborg?

Sida 24 av 28
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Hej!


Här spånar jag nästa alternativa plan..
Etapp 1: Eriksberg - Hjalmar Branting ( Gul, 2018 )
Etapp 2: Volvo - Eriksberg, Hjalmar Branting-Centralen ( Orange, 2020 – synk m Göta Älvbron )
Etapp 3: Centralen – Korsvägen ( Röd, 2025 )
Etapp 4: Centralen – Järntorget ( Rosa, 2028, synk m Västlänken )
Etapp 5: Korsvägen – Sahlgrenska ( Ljusblå 2030, delvis tunnel )
Etapp 6: Centralen – Gamlestaden ( Mörkblå, 2032 )
Etapp 7: Lindholmen – Sahlgrenska, Stigberget - Järntorget ( Brun, 2035, delvis tunnel )

Click here for full size image.


=> Ambitiöst men med en sådan "Storkring XL" tror jag vi kan få en bra lösning för lång tid framöver. Frågan är hur man säljer in etapp 1.

Jag vill också hänga på med hur Spårvagnslinjer kan ansluta till HB-stationer:
Hjalmar Branting - Länsmansgården
Korsvägen – Mölndal
Korsvägen – Kålltorp
Sahlgrenska – Tynnered
Gamlestaden – Angered, Bergsjön

Mikael
Last changed january 27 2013 19:42
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Hej!
Hög tid att skriva igen

Frågor som jag funderat över:
"Rolling Stock":
De alternativ jag sett för Automatbanor är
Mitsubishi Crystal Mover
Bombardier APM series.
Någon som sett andra ( bättre ) alternativ?

Debatten om Hamnbana:
Mina tankar om etapp 1 för Hisingssidan är att använda denna efter utbyggnad till dubbelspår. Någon som har aktuell info om utredningsstatus?

Mikael
Profile image
Hans Jörgensen
410 Posts
City: Göteborg (Tolered), Joined: December 2008
Göteborgs Spårvägars VD, Lars-Börje Björfjäll, kan mycket väl tänka sig upplyft spårväg som ett sätt att uppgradera stadstrafiken. Men säger att vi är redo först om 10 år.

Men vi kan ju börja redan idag utifrån vår grundplan för Högbana, så kan vi ha första linjerna i drift då när vi är redo
Last changed november 14 2011 21:52
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Hans Jörgensen skrev:

Göteborgs Spårvägars VD, Lars-Börje Björfjäll, kan mycket väl tänka sig upplyft spårväg som ett sätt att uppgradera stadstrafiken. Men säger att vi är redo först om 10 år.

Men vi kan ju börja redan idag utifrån vår grundplan för Högbana, så kan vi ha första linjerna i drift då när vi är redo


Hans, roligt att se att det finns folk som vågar tänka nytt.
Om vi snackar 7,10 eller 15 år är förstås vanskligt att veta, men jag tror fortfarande att en pilot-etapp på Hisingen skulle kunna fungera utmärkt som marknadsföring.
Frågan är hur vårt förslag Backaplan-Eriksberg kopplar till planer för hamnbanan...

Mikael
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Hej igen!
Så nu har de tagit över på den här sidan:
http://gbg.yimby.se/2011/11/hogbana-i-goteborg_3087.html
En massa intressanta idéer som visar att frågan lever.
Den inriktning jag funderar mest på f n är:
- Särskilda vagnar som går på vanliga spårvagnsspåret utanför t ex mot Länsmansgården och Bergsjön för att sedan åka Högbana genom centrum, där man tjänar mycket tid genom planskildheten.

Mikael
Profile image
Johannes Hulter
1635 Posts
City: Göteborg, Joined: January 2008
Hans Jörgensen skrev:

Göteborgs Spårvägars VD, Lars-Börje Björfjäll, kan mycket väl tänka sig upplyft spårväg som ett sätt att uppgradera stadstrafiken. Men säger att vi är redo först om 10 år.

Men vi kan ju börja redan idag utifrån vår grundplan för Högbana, så kan vi ha första linjerna i drift då när vi är redo


Hoppla, det där hade jag missat. De säger att många pratat om upphöjd spårväg, var har den diskussionen förts? Jag har helt missat det.

EDIT: OK, såg att det gällde kommentarer i deras egen portal. Kanske någon som blivit inspirerad hos oss?
__________________
A house is not only a machine for living in

Last changed december 9 2011 13:50
Profile image
Johannes Hulter
1635 Posts
City: Göteborg, Joined: January 2008
Mikael Bigert skrev:

Hej!

Click here for full size image.


=> Ambitiöst men med en sådan "Storkring XL" tror jag vi kan få en bra lösning för lång tid framöver. Frågan är hur man säljer in etapp 1.


Det här känns bra. "Storkring XL" Skönt namn...

En sådan Storkring (delar i tunnel/delar som högbana) känns ganska klockrent (om man inte får råd att lägga allt i tunnel). Precis som du säger så har vi nog då löst GBG:s kollektivtrafik issues för lång tid framöver.
__________________
A house is not only a machine for living in

Last changed january 27 2013 19:43
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Johannes Åsberg skrev:



Det här känns bra. "Storkring XL" Skönt namn...

En sådan Storkring (delar i tunnel/delar som högbana) känns ganska klockrent (om man inte får råd att lägga allt i tunnel). Precis som du säger så har vi nog då löst GBG:s kollektivtrafik issues för lång tid framöver.


Johannes,
Jo det tror jag också. Frågan är hur man lobbar på bästa sätt. Var jobbas det t ex just nu med "Storkringen"?
Mikael
Profile image
Niklas Öhrström
2101 Posts
, Joined: January 2008
Det har varit tal om betong vs stålbroar där stål anses snyggare men är dyrare. Jag menar att man inte ska låsa sig. Betong kan vara snyggt och smäckert.

Bilden nedan är från Stockholm, Nockebybanans viadukt över Drottningsholmsvägen. Där kör man A32:or som har ungefär samma boggietryck som t-banetågen i Köpenhamns metro.

Borde kunna funka i Göteborg:

Click here for full size image.

__________________
När får vi se Lindhagen II?

Last changed january 27 2013 19:43
Profile image
Hans-Olof Hansson
1370 Posts
City: Gothenburg, Joined: September 2011
Niklas Öhrström skrev:

Det har varit tal om betong vs stålbroar där stål anses snyggare men är dyrare. Jag menar att man inte ska låsa sig. Betong kan vara snyggt och smäckert.

Bilden nedan är från Stockholm, Nockebybanans viadukt över Drottningsholmsvägen. Där kör man A32:or som har ungefär samma boggietryck som t-banetågen i Köpenhamns metro.

Borde kunna funka i Göteborg:

Click here for full size image.



ja, det var ju snyggt. Eller inte. Ännu ett skäl varför vi inte skall ha någon högbana i Göteborg.
Last changed january 27 2013 19:43
Profile image
Johannes Hulter
1635 Posts
City: Göteborg, Joined: January 2008
Signatur: Hansson skrev:


ja, det var ju snyggt. Eller inte. Ännu ett skäl varför vi inte skall ha någon högbana i Göteborg.


Nja, det är såklart inte helt oviktigt vad just du eller just jag tycker är snyggt eller inte. Men det finns nog lite viktigare frågor... Som att vi får en fungerande, effektiv och storstadsmässig kollektivtrafik genom Göteborg till exempel.

Men man skulle ju kunna riva någon bilbro istället, som estetisk ersättning för de som ogillar just kollektivtrafikbroar... ;)

Längs Allén tycker jag dock som sagt att man ska satsa rejält på en utformning som en majoritet av göteborgarna kan tycka är tilltalande. Det går säkert att göra på många sätt, med färgsättning, ornamentik, fasadväxter etc. Det är hursomhelst värt att utreda förutsättningslöst innan man avfärdar idén.
__________________
A house is not only a machine for living in
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Bygg hela banan i stål eller motsvarande och glöm de här tankarna på Högsboviadukter. Ge SSAB chansen att uppträda solidariskt med hemlandet genom att erbjuda oss ett kompispris istället. Det här är en inhemsk infrastruktursatsning och marknadspriser som duger åt kineser är helt enkelt inte koscher i det läget.
Profile image
Hans-Olof Hansson
1370 Posts
City: Gothenburg, Joined: September 2011
Johannes Åsberg skrev:



Nja, det är såklart inte helt oviktigt vad just du eller just jag tycker är snyggt eller inte. Men det finns nog lite viktigare frågor... Som att vi får en fungerande, effektiv och storstadsmässig kollektivtrafik genom Göteborg till exempel.

Men man skulle ju kunna riva någon bilbro istället, som estetisk ersättning för de som ogillar just kollektivtrafikbroar... ;)

Längs Allén tycker jag dock som sagt att man ska satsa rejält på en utformning som en majoritet av göteborgarna kan tycka är tilltalande. Det går säkert att göra på många sätt, med färgsättning, ornamentik, fasadväxter etc. Det är hursomhelst värt att utreda förutsättningslöst innan man avfärdar idén.


Jag är inte emot broar som sådana av någon sort, bara högbana som universallösning för att lösa kollektivtrafik i Göteborg. Den blir helt enkelt inte estetiskt tilltalande eller en bra lösning för vare sig resenärer eller närboende. Helt oavsett hur mycket plåster som man sätter på den.

Jag ser heller ingen anledning att riva vägar eller eller broar för bil. Bilens trafikandel minskar naturligt nog ändå när mängden kollektivtrafik ökar. Inte behöver man riva eller försvåra för bilarna för att det skall ske."
Profile image
Johannes Hulter
1635 Posts
City: Göteborg, Joined: January 2008
Signatur: Hansson skrev:



Jag är inte emot broar som sådana av någon sort, bara högbana som universallösning för att lösa kollektivtrafik i Göteborg. Den blir helt enkelt inte estetiskt tilltalande eller en bra lösning för vare sig resenärer eller närboende. Helt oavsett hur mycket plåster som man sätter på den.

Jag ser heller ingen anledning att riva vägar eller eller broar för bil. Bilens trafikandel minskar naturligt nog ändå när mängden kollektivtrafik ökar. Inte behöver man riva eller försvåra för bilarna för att det skall ske."


Ingenting är en universallösning men hur hade du tänkt lösa våra kollektivtrafikproblem i en K2020-framtid utan planskildhet genom stan? Det är ju inte direkt en "universallösning" att fortsätta med kollektivtrafik endast i markplan heller.

Har vi råd med t-bana och får vi plats med den (efter v-länken) så är jag helt med på det. Men får vi inte loss pengar till det (vilket kan bli svårt) så ska vi väl åtminstone utreda alternativ?

En högbana kan definitivt bli "en bra lösning för resenärer eller närboende", varför skulle effektiv och snabb kollektivtrafik inte vara det? Huruvida det är "estetiskt tilltalande" beror nog mer på utformning och betraktarens öga. Men alla förstår nog att vi inte kan ge varje medborgare "estetiskt veto" för vad som ska göras.

Alltså, jag kan tycka att det blir snyggt, du kan tycka att det blir fult, men min eller din personliga estetiska upplevelse är av ganska minimal vikt i sammanhanget. Däremot bör en majoritet av befolkningen tycka att det blir ett positivt tillskott. Men då behöver de ju något att ta ställning till. Ytterligare en anledning att utreda frågan.

Det där med bilbroar var lite mer på skoj, men det kan vara en tankeställare att fundera över hur olika vissa förhåller sig till broar - och hur stora de "estetiska" farhågorna blir - beroende på vad som färdas på dem.
__________________
A house is not only a machine for living in

Last changed january 9 2012 22:21
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Johannes Åsberg skrev:



Ingenting är en universallösning men hur hade du tänkt lösa våra kollektivtrafikproblem i en K2020-framtid utan planskildhet genom stan? Det är ju inte direkt en "universallösning" att fortsätta med kollektivtrafik endast i markplan heller.

Har vi råd med t-bana och får vi plats med den (efter v-länken) så är jag helt med på det. Men får vi inte loss pengar till det (vilket kan bli svårt) så ska vi väl åtminstone utreda alternativ?

En högbana kan definitivt bli "en bra lösning för resenärer eller närboende", varför skulle effektiv och snabb kollektivtrafik inte vara det? Huruvida det är "estetiskt tilltalande" beror nog mer på utformning och betraktarens öga. Men alla förstår nog att vi inte kan ge varje medborgare "estetiskt veto" för vad som ska göras.

Alltså, jag kan tycka att det blir snyggt, du kan tycka att det blir fult, men min eller din personliga estetiska upplevelse är av ganska minimal vikt i sammanhanget. Däremot bör en majoritet av befolkningen tycka att det blir ett positivt tillskott. Men då behöver de ju något att ta ställning till. Ytterligare en anledning att utreda frågan.

Det där med bilbroar var lite mer på skoj, men det kan vara en tankeställare att fundera över hur olika vissa förhåller sig till broar - och hur stora de "estetiska" farhågorna blir - beroende på vad som färdas på dem.



Johannes,
God forts på 2012.
Håller med om att det inte finns universallösningar. Mer och mer lutar jag åt att vi bör jobba med förslag där man använder spårvagnar av nästa generation och integrerar med existerande nät.
Det viktigaste är planskildheten.
Tunnlar bör användas där bra berg finns tillhanda och utrymmet inte tillåter högbana.
Där trafiken är gles räcker det ofta med egen banvall.
Det knepigaste är inne i rutnätet där husen ligger tätt uppe på leran. Min tro är att vi där får dras med "vanliga" spår kompletterad med bussar.
Jag tror på prioriterade etapper av "Storkringen XL":
Högbana: Lindholmen ? Hj Branting ? Centralen ? Avenyn ? Järntorget- Stigbergstorget
Tunnel ( övervägande) : Chalmers ? Sahlgrenska ? Linnéplatsen ? Stigbergstorget ? Lindholmen
Egen banvall ( finns nästan färdig ) : Gamlestaden ? Olskroken ? Centralen.
Just tunneln under älven är förstås dyr, men förmodligen blir det svårt att lösa bro politiskt.
En viktig parameter är att försöka påverka Bangårdsviadukten så att hänsyn tas för planskild spårväg. Lämpligen måste den existerande snabb-banan från Angered-Gamlestaden-Olskroken kopplas ihop vid Centralen med "armarna" norr och söderut.
Mikael
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Hej!
Reklam för artikel i GP:
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.831365-bygg-planskild-storkring-nu-

Click here for full size image.


Mikael
Last changed january 27 2013 19:43
E K
105 Posts
City: Göteborg, Joined: May 2009
Mycket bra skrivet Mikael! Det är denna lösning som bör säljas in till politikerna! Man blir frustrerad av den senaste tidens debatt om "bygg tunnelbana" och "bygg högbana". Få verkar förmå tänka utanför sin egen lilla låda, där ett helt nytt transportsystem måste byggas som antingen ska gå i tunnlar eller på högbana. Dessa utgångspunkter är fel i Göteborgs fall, eftersom:

-Vissa delar av staden är byggda på prima berg som lämpar sig utmärkt för tunnlar, medan andra delar står på lera vilket kanske gör upphöjd bana eller egen banvall lämpligare.
-Vi har redan fyra helt planskilda "rapid transit"-redo spårgrenar att utgå ifrån.

Kanske är det största pedagogiska problemet idag vad man ska kalla en lösning för att växelvis med tunnlar och upphöjd bana skapa planskildhet genom centrum? "Tunnelbana" respektive "högbana" är missvisande, medan "stadsbana" är ett ospecifikt begrepp.

Utsikten upp mot Konstmuseet nerifrån Kungsportsplatsen är ett aber för upphöjd bana längs hela Allén. Dessa förstörda vyer kommer att bli svåra för politiker och allmänhet att acceptera, och det är kanske är läge att förbereda sig på att spåren måste dyka ner i lertunnel mellan Sten Sturegatan och Södra Vägen.

Eventuellt är en bergtunnel Hagakyrkan-Linnéplatsen (ansluten till Frölundabanan) en bättre idé än upphöjd bana Hagakyrkan-Stigberget.

Jag har tyvärr svårt att tro att en bergtunnel är möjlig hela vägen under älven mellan Lindholmen och Stigberget. Någon som har koll på hur djup leran är? Vad säger K2020?

EDIT: Och som jag har påpekat tidigare så räcker det ju faktiskt med högbana Centralen-Hagakyrkan och bergtunnel Hagakyrkan-Linnéplatsen för vi ska få planskildhet hela vägen från Tynnered till Länsmansgården, Angered och Bergsjön!
Last changed january 19 2012 17:29
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
E K skrev:

-Vissa delar av staden är byggda på prima berg som lämpar sig utmärkt för tunnlar, medan andra delar står på lera vilket kanske gör upphöjd bana eller egen banvall lämpligare.
(...)

Kanske är det största pedagogiska problemet idag vad man ska kalla en lösning för att växelvis med tunnlar och upphöjd bana skapa planskildhet genom centrum? "Tunnelbana" respektive "högbana" är missvisande, medan "stadsbana" är ett ospecifikt begrepp.


Att en högbana pga Göteborgs topografi ömsom skulle gå upphöjt, ömsom i bergtunnel har varit en direkt uttalad förutsättning ända sedan diskussionens inledning.
Kalla det för "Göteborgs Högbana" om en majoritet av särskilt de centralt belägna sträckorna går som högbana, helt enkelt.


Utsikten upp mot Konstmuseet nerifrån Kungsportsplatsen är ett aber för upphöjd bana längs hela Allén. Dessa förstörda vyer kommer att bli svåra för politiker och allmänhet att acceptera, och det är kanske är läge att förbereda sig på att spåren måste dyka ner i lertunnel mellan Sten Sturegatan och Södra Vägen.


Vadå, skall högbanan upp på upphöjd bana längs med Stora Teatern sedan igen? Det anser jag i så fall vara helt orimligt. Det är illa nog att vi förstör Alléns inre trädrad med en högbanekonstruktion (som dock går att göra till en Jugenddröm). Det blir riktigt gräsligt om viktiga partier skall beläggas med komplett onödiga nedfarter, enbart för att rädda en viss av politiker omhuldad vykortsvy.

Eventuellt är en bergtunnel Hagakyrkan-Linnéplatsen (ansluten till Frölundabanan) en bättre idé än upphöjd bana Hagakyrkan-Stigberget.


Den sträckningen har varit en underutnyttjad idé i den här tråden. Bra input! Det som tidigare bl.a har blivit sagt om detta, och som det möjligen det finns skäl att upprepa, är dock att man kan tvivla på möjligheten att ansluta en sådan gren till Frölundabanan före Marklandsgatan. Sträckan Linnéplatsen-Marklandsgatan är maximalt utnyttjad av spårvagn i dagsläget. Det skulle i alla fall kräva en avsevärd omläggning av spårvagnslinjerna.

Och som jag har påpekat tidigare så räcker det ju faktiskt med högbana Centralen-Hagakyrkan och bergtunnel Hagakyrkan-Linnéplatsen för vi ska få planskildhet hela vägen från Tynnered till Länsmansgården, Angered och Bergsjön!


Om så är fallet varför inte lika gärna bygga tunnelbana hela vägen från (under) Centralen och genom Allén med en gång? Då sparar du såväl miljöer som vykortsvyer garanterat. Inga hus i närheten (för det mesta). Bara att gräva ett tråg i leran, lägga tub och däcka över. Tunnelbanan kan dessutom fortsätta från förgreningen vid Hagakyrkan mot Järntorget, under Första Lång och in i berget under Johanneskyrkan till exempelvis Djurgårdsplatsen, så får du även en västgående linje att komplettera den sydgående linjen via Linnéplatsen med.
Last changed january 20 2012 13:27
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
E K skrev:

Mycket bra skrivet Mikael! Det är denna lösning som bör säljas in till politikerna! Man blir frustrerad av den senaste tidens debatt om "bygg tunnelbana" och "bygg högbana". Få verkar förmå tänka utanför sin egen lilla låda, där ett helt nytt transportsystem måste byggas som antingen ska gå i tunnlar eller på högbana. Dessa utgångspunkter är fel i Göteborgs fall, eftersom:

-Vissa delar av staden är byggda på prima berg som lämpar sig utmärkt för tunnlar, medan andra delar står på lera vilket kanske gör upphöjd bana eller egen banvall lämpligare.
-Vi har redan fyra helt planskilda "rapid transit"-redo spårgrenar att utgå ifrån.

Kanske är det största pedagogiska problemet idag vad man ska kalla en lösning för att växelvis med tunnlar och upphöjd bana skapa planskildhet genom centrum? "Tunnelbana" respektive "högbana" är missvisande, medan "stadsbana" är ett ospecifikt begrepp.

Utsikten upp mot Konstmuseet nerifrån Kungsportsplatsen är ett aber för upphöjd bana längs hela Allén. Dessa förstörda vyer kommer att bli svåra för politiker och allmänhet att acceptera, och det är kanske är läge att förbereda sig på att spåren måste dyka ner i lertunnel mellan Sten Sturegatan och Södra Vägen.

Eventuellt är en bergtunnel Hagakyrkan-Linnéplatsen (ansluten till Frölundabanan) en bättre idé än upphöjd bana Hagakyrkan-Stigberget.

Jag har tyvärr svårt att tro att en bergtunnel är möjlig hela vägen under älven mellan Lindholmen och Stigberget. Någon som har koll på hur djup leran är? Vad säger K2020?

EDIT: Och som jag har påpekat tidigare så räcker det ju faktiskt med högbana Centralen-Hagakyrkan och bergtunnel Hagakyrkan-Linnéplatsen för vi ska få planskildhet hela vägen från Tynnered till Länsmansgården, Angered och Bergsjön!



EK,

Tack för berömmet!
Vad gäller namnet på det "nya" systemet kanske man kan utlysa en göteborgsk namntävling. Annars tycker jag Go:teborg Stadsbana är rätt OK(?)
Det är sant att estetiken spelar stor roll och precis det stället med passagen över Avenyn har jag också tänkt på en del. För cirka 300 miljoner extra borde man väl kunna ordna en betongtunnel så att inte siktlinjen sabbas. Men det får ransoneras med sådan åtgärder om inte notan ska springa iväg. Frågan är till slut politisk och alla har säkert en åsikt. ( Min egen är att vi inte behöver en tunnel, men här får någon sy ihop en kompromiss ).
Tunneln under älven är också lurig. Vad jag sett på kartan ser det ut att vara berg nästan ända fram till vattnet, men sedan lera, d v s ren bergtunnel är det inte frågan om.

Click here for full size image.


Jag har lagt in en extrapost i mina 8 miljarder på 500 miljoner specifikt för den delen. K2020 skriver bara att det planeras en tunnel just där, men inte när.
( Annars är det knappt 13 km gånger 0.6 miljarder / km i snitt som jag räknat med, skalat mot Automatbaneutredning och Chalmerstunnel )
Och visst har du rätt i att vi redan har pre-metro på långa sträckor. T ex behöver vi bara fixa Bellevue-Gamlestaden för att få en arm hela vägen till Bergsjön också.
Vad gäller "interferens" med de vanliga spårvagnarna som jag tror kan gå parallellt på egen banvall får man kolla vilka stationer som har högsta utnyttjandet. Se till "Stadsbanan" stannar högst var 500:e meter. ( T ex på sträckan Frölunda-Linné ). Stationerna emellan förses med ett parallellspår där de långsamma spårvagnarna kan stanna och släppa förbi snabbvagnarna. Finns säker fler idéer där.
Trevlig helg
Mikael
Last changed january 27 2013 19:43
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Gunnar Einarsson skrev:



Att en högbana pga Göteborgs topografi ömsom skulle gå upphöjt, ömsom i bergtunnel har varit en direkt uttalad förutsättning ända sedan diskussionens inledning.
Kalla det för "Göteborgs Högbana" om en majoritet av särskilt de centralt belägna sträckorna går som högbana, helt enkelt.

Om så är fallet varför inte lika gärna bygga tunnelbana hela vägen från (under) Centralen och genom Allén med en gång? Då sparar du såväl miljöer som vykortsvyer garanterat. Inga hus i närheten (för det mesta). Bara att gräva ett tråg i leran, lägga tub och däcka över. Tunnelbanan kan dessutom fortsätta från förgreningen vid Hagakyrkan mot Järntorget, under Första Lång och in i berget under Johanneskyrkan till exempelvis Djurgårdsplatsen, så får du även en västgående linje att komplettera den sydgående linjen via Linnéplatsen med.



Gunnar,
Tack för din positiva respons på min GP-artikel.
Observera att det bara är ett förslag på hur vi kan fixa planskilt genom centrum med en rimlig prislapp. Varje sträcka måste förstås utredas. Var är det bäst med tunnel/banvall respektive högbana. Vissa delar, som Järntorget-Stigberget kanske måste köras med "vanlig" bana. Det väsentliga är att kommunen kommer loss och sätter tydliga mål:
- Vilka stationer / sträckor ska trafikeras med snabbare planskild spårväg?
- Min medelhastighet?
- Kapacitet / turtäthet?
Etc
Kan vi vara klara till 2021 vore det kanon som jubileumspresent till kollektivresenärerna.
Trevlig helg
Mikael
Sida 24 av 28

Högbana i Göteborg?


If you support our ideas, join Yimby Göteborg:s 6740 members. It only takes a minute and costs nothing.

Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården
[infobox]

Innehållsförteckning:

Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet

[/infobox]

 

Kort om planförslaget

Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).

 

Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
 
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.

 

Planens syfte[/quote]

 

Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).

 

 

 

Besök på plats

Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.

 

Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).

 

Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).

 

Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).

 

 

 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"

 
Diarienummer SBF-2023-00060

  

Allmänt

Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.

 

Synpunkter

Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:

Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.


Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).

 

Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.


Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång. 

 

Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).

 

Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
 


Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården
[infobox]

Innehållsförteckning:

Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet

[/infobox]

 

Kort om planförslaget

Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).

 

Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
 
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.

 

Planens syfte[/quote]

 

Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).

 

 

 

Besök på plats

Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.

 

Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).

 

Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).

 

Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).

 

 

 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"

 
Diarienummer SBF-2023-00060

  

Allmänt

Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.

 

Synpunkter

Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:

Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.


Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).

 

Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.


Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång. 

 

Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).

 

Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
 


Högbana i Göteborg?
June 2 2024 20:05 by Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
January 19 2024 14:08 by Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
July 6 2023 11:50 by Carl S
Uthyrningsdel
April 21 2023 15:51 by Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
November 10 2022 13:47 by Matthias H.

Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården
[infobox]

Innehållsförteckning:

Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet

[/infobox]

 

Kort om planförslaget

Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).

 

Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
 
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.

 

Planens syfte[/quote]

 

Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).

 

 

 

Besök på plats

Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.

 

Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).

 

Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).

 

Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).

 

 

 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"

 
Diarienummer SBF-2023-00060

  

Allmänt

Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.

 

Synpunkter

Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:

Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.


Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).

 

Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.


Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång. 

 

Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).

 

Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
 


[infobox]

Innehållsförteckning:

Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet

[/infobox]

 

Kort om planförslaget

Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).

 

Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
 
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.

 

Planens syfte[/quote]

 

Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).

 

 

 

Besök på plats

Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.

 

Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).

 

Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).

 

Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).

 

 

 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"

 
Diarienummer SBF-2023-00060

  

Allmänt

Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.

 

Synpunkter

Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:

Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.


Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).

 

Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.


Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång. 

 

Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).

 

Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]