Utskrift fra gbg.yimby.se
....

Högbana i Göteborg?

Sida 25 av 28
E K
105 Innlegg
By: Göteborg, Ble medlem: Mai 2009
Gunnar Einarsson skrev:

E K skrev:

Utsikten upp mot Konstmuseet nerifrån Kungsportsplatsen är ett aber för upphöjd bana längs hela Allén. Dessa förstörda vyer kommer att bli svåra för politiker och allmänhet att acceptera, och det är kanske är läge att förbereda sig på att spåren måste dyka ner i lertunnel mellan Sten Sturegatan och Södra Vägen.

Vadå, skall högbanan upp på upphöjd bana längs med Stora Teatern sedan igen? Det anser jag i så fall vara helt orimligt. Det är illa nog att vi förstör Alléns inre trädrad med en högbanekonstruktion (som dock går att göra till en Jugenddröm). Det blir riktigt gräsligt om viktiga partier skall beläggas med komplett onödiga nedfarter, enbart för att rädda en viss av politiker omhuldad vykortsvy.

Jag säger inte att jag själv tycker det är rätt att prioritera vyerna framför en billig(?) lösning med upphöjd bana. Det jag säger är att det kommer att bli väldigt svårt att sälja in idéer som innehåller en blockering av siktlinjer som anses utgöra stadens främsta paradvy. Många (gbg-politruker, s.k. kulturelit, arkitektetablissemang osv) kommer att uppröras av just detta och sätta sig på tvären.

Med lertunnel under avenyn kanske det går att sy ihop en lösning där man lägger lertunnel bort till Vasaplatsen, och där når berget efter en södersväng.

Ifall man bygger bergtunnel Hagakyrkan-Linnéplatsen antar jag att det blir smidigast med lertunnel mellan Södra Vägen och Hagakyrkan.

Om så är fallet varför inte lika gärna bygga tunnelbana hela vägen från (under) Centralen och genom Allén med en gång? Då sparar du såväl miljöer som vykortsvyer garanterat. Inga hus i närheten (för det mesta). Bara att gräva ett tråg i leran, lägga tub och däcka över. Tunnelbanan kan dessutom fortsätta från förgreningen vid Hagakyrkan mot Järntorget, under Första Lång och in i berget under Johanneskyrkan till exempelvis Djurgårdsplatsen, så får du även en västgående linje att komplettera den sydgående linjen via Linnéplatsen med.

Jag har tyvärr inte kunskap nog att avgöra om lertunnel eller högbana blir billigast på aktuella delsträckor medräknat ramper osv. Men lertunnel hela vägen mellan Hagakyrkan och Stigberget skulle såklart bli dyrt.

I vilket fall som helst är nog området kring Göta Älvbron och Centralen är en viktig pusselbit. Det bästa skulle vara spåren på den nya Göta Älvbron placerades längst österut, och om dessa spår sedan fortsatte upphöjda längs hela Bangårdsviadukten. Tyvärr har man nog inte alls tänkt några sådana här tankar alls under planeringen av bron och viadukten. Jag antar att man tänker sig att spåren ska ligga i mitten av bron, och sedan fortsätta i gatan i runt Centralen utan planskildhet.

Planskildhet för spår verkar tyvärr inte vara hett gods i dagens planeringsarbete. Vid nya Gamlestadstorget vill man t.ex. ta bort den planskildhet som finns idag.
Sist endret 20 januar 2012 14:43
E K
105 Innlegg
By: Göteborg, Ble medlem: Mai 2009
Mikael Bigert skrev:

Vad gäller "interferens" med de vanliga spårvagnarna som jag tror kan gå parallellt på egen banvall får man kolla vilka stationer som har högsta utnyttjandet. Se till "Stadsbanan" stannar högst var 500:e meter. ( T ex på sträckan Frölunda-Linné ). Stationerna emellan förses med ett parallellspår där de långsamma spårvagnarna kan stanna och släppa förbi snabbvagnarna. Finns säker fler idéer där.
Trevlig helg
Mikael

Personligen tror jag att det är bäst att låt hela premetro-grenarna trafikeras exklusivt av "stadsbanelinjer". På sikt bör nog Hisingen-, Bergsjön- och Frölundabanorna berövas några hållplatser. De allra flesta kommer ändå kunna få nära till en hållplats.
Karl H
98 Innlegg
By: Göteborg, Ble medlem: August 2010
Gunnar Einarsson skrev:

Vadå, skall högbanan upp på upphöjd bana längs med Stora Teatern sedan igen? Det anser jag i så fall vara helt orimligt. Det är illa nog att vi förstör Alléns inre trädrad med en högbanekonstruktion (som dock går att göra till en Jugenddröm). Det blir riktigt gräsligt om viktiga partier skall beläggas med komplett onödiga nedfarter, enbart för att rädda en viss av politiker omhuldad vykortsvy.


"Helt orimligt" är det väl ändå inte, Gunnar? K2020 beskriver två olika alternativ på denna plats:
1. Bilarna i Allén är kvar i plan
2. Bilarna i Allén passerar Avenyn en våning ner

Alternativ 2 möjliggör ju en smidig och diskret nedfart för högbanan! Samtidigt som högbanan tar sig ner till markplan tar sig bilarna en våning under Avenyn. Höjdförhållandet högbana/bilar skulle hållas intakt.

Den andra fördelen med att plocka ner vagnarna är ju att då kan man koppla på ett radiellt spårstråk.
Sen finns det ju en massa andra fördelar med att låta högbanan gå ner vid en hållplats. Fysisk och upplevd tillgänglighet till kollektivtrafiken blir ju avsevärt mycket bättre med hållplats i markplan.

Så min fråga till dig blir:
Är det rimligt att låta högbanan gå en våning upp i passagen över Avenyn? ;)
Sist endret 21 januar 2012 00:07
Profilbilde
Gunnar Einarsson
566 Innlegg
By: Göteborg (Kommendantsängen), Ble medlem: April 2010
Karl H skrev:



"Helt orimligt" är det väl ändå inte, Gunnar? K2020 beskriver två olika alternativ på denna plats:
1. Bilarna i Allén är kvar i plan
2. Bilarna i Allén passerar Avenyn en våning ner

Alternativ 2 möjliggör ju en smidig och diskret nedfart för högbanan! Samtidigt som högbanan tar sig ner till markplan tar sig bilarna en våning under Avenyn. Höjdförhållandet högbana/bilar skulle hållas intakt.

Den andra fördelen med att plocka ner vagnarna är ju att då kan man koppla på ett radiellt spårstråk.
Sen finns det ju en massa andra fördelar med att låta högbanan gå ner vid en hållplats. Fysisk och upplevd tillgänglighet till kollektivtrafiken blir ju avsevärt mycket bättre med hållplats i markplan.

Så min fråga till dig blir:
Är det rimligt att låta högbanan gå en våning upp i passagen över Avenyn? ;)


Heh, jag antar väl att det är fullt rimligt att "plocka ner vagnarna" eftersom det du förespråkar är spårvagn genom Allén i gatuplan, men då är det ju som sagt inte längre en fråga om en högbana.

En annan sak som blir knas om man plötsligt skall ha upp- och nedfarter överallt i Allén är att högbanan inte längre kan följa körbanan utan måste antingen förläggas i parken eller göra konstiga och godtyckliga girar överallt där det skall bli en ny Mordorful ramp för knarkare och uteliggare att hålla till under.

Nej, varför diskuterar vi ens det här?
Sist endret 21 januar 2012 12:16
Profilbilde
Gunnar Einarsson
566 Innlegg
By: Göteborg (Kommendantsängen), Ble medlem: April 2010
E K skrev:

Gunnar Einarsson skrev:


Vadå, skall högbanan upp på upphöjd bana längs med Stora Teatern sedan igen? Det anser jag i så fall vara helt orimligt. Det är illa nog att vi förstör Alléns inre trädrad med en högbanekonstruktion (som dock går att göra till en Jugenddröm). Det blir riktigt gräsligt om viktiga partier skall beläggas med komplett onödiga nedfarter, enbart för att rädda en viss av politiker omhuldad vykortsvy.

Jag säger inte att jag själv tycker det är rätt att prioritera vyerna framför en billig(?) lösning med upphöjd bana. Det jag säger är att det kommer att bli väldigt svårt att sälja in idéer som innehåller en blockering av siktlinjer som anses utgöra stadens främsta paradvy. Många (gbg-politruker, s.k. kulturelit, arkitektetablissemang osv) kommer att uppröras av just detta och sätta sig på tvären.


Nej, jag förstår väl nästan att du inte tycker så själv, och tyvärr har du nog rätt i att det här blir en punkt där alla nej-sägare kommer att sätta sig på tvären.

Ifall man bygger bergtunnel Hagakyrkan-Linnéplatsen antar jag att det blir smidigast med lertunnel mellan Södra Vägen och Hagakyrkan.


Ser hur du tänker avseende passagen Centralen-"Bangårdsviadukten"-Göta Älvbron, men i det läget vi bör nog inte räkna ut det dyrare alternativet med tunnelbana hela vägen under Centralen och i tunnel under Älven samt med möjlig sträckning genom Gullbergsvass och upp i dagsljuset kanske först vid partihallsområdet eller rentav inte förrän mellan Gamlestaden och Hjällbo, eller något sådant. Spånar bara lite här.

Jag har tyvärr inte kunskap nog att avgöra om lertunnel eller högbana blir billigast på aktuella delsträckor medräknat ramper osv. Men lertunnel hela vägen mellan Hagakyrkan och Stigberget skulle såklart bli dyrt.


Det blir absolut dyarare, men då får vi också en riktig tunnelbana redan från början. Det vill säga, det blir ordentligt gjort!

I vilket fall som helst är nog området kring Göta Älvbron och Centralen är en viktig pusselbit. Det bästa skulle vara spåren på den nya Göta Älvbron placerades längst österut, och om dessa spår sedan fortsatte upphöjda längs hela Bangårdsviadukten. Tyvärr har man nog inte alls tänkt några sådana här tankar alls under planeringen av bron och viadukten. Jag antar att man tänker sig att spåren ska ligga i mitten av bron, och sedan fortsätta i gatan i runt Centralen utan planskildhet.


Hur tänker du dig att den upphöjda stationen på Centralen bör placeras?
Jag räknar med att den bästa placeringen för högbanestation är delvis inkräktande på Centralhusets östra sidoskepp eller direkt i anslutning till detta (vilket byggs om eller rivs) med rulltrappor och hiss från Yttre Hallen, SJ-perrongerna och Nils Ericssonsterminalen. Området mellan Nils Ericssonstermminalen och Högbanestationen kan glasas in och bilda ytterligare en hall.
Till denna sida ovanpå Centralen kommer högbanan efter att ha sneddat över Polhemsplatsen.
Om de upphöjda spåren går öster om körfälten på eventuell Bangårdsviadukt så är jag dock rädd att högbaneperrongerna kommer allt för långt bort ifrån Centralstationens huvudbyggnad.

Vad Göta Älvbron beträffar så har jag också uppfattat saken så som att spårvagnsspåren skall gå i mitten och vika av åt sidorna för att på "vanligt sätt" gå runt Centralen till Drottningtorget. Detta har aldrig varit ett problem för mig eftersom jag alltid utgått ifrån att högbanan inte skall ha något med spårvägen att göra, utan att högbanespåren helt enkelt skulle gå rakt över Centralen mot bron, i värsta fall vid sidan om en eventuell Bangårdsviadukt för bilar. Snarast hade jag dessutom behövt ett dedikerat spårpar på den nya Göta Älvbron, avsett enbart för stadsbanan, till skillnad från spårvägens spår.
Skall man blanda spårvagn och stadsbana i ett och samma system så får man kanske finna en annan lösning. Öster om Bangårdsviadukten och på brons östra sida är väl bortsett från ovanstående tänkbart. Vad man behöver tänka på är att om bron både skall serva "vanlig" spårvagn och uppe-i-luften-spårvagn så måste kapaciteten för detta finnas på bron.
Och nej, jag tror inte heller att SBK för en sekund har tänkt på att utnyttja Bangårdsviadukten eller dess sträckning för något annat än den heliga biltrafiken och utrymme för rapid transit-alternativ till spårvagnarna har väl som sagt aldrig figuerat i planerna.
Sist endret 21 januar 2012 12:14
Profilbilde
Gunnar Einarsson
566 Innlegg
By: Göteborg (Kommendantsängen), Ble medlem: April 2010
Mikael Bigert skrev:




Gunnar,
Tack för din positiva respons på min GP-artikel.
Observera att det bara är ett förslag på hur vi kan fixa planskilt genom centrum med en rimlig prislapp. Varje sträcka måste förstås utredas. Var är det bäst med tunnel/banvall respektive högbana. Vissa delar, som Järntorget-Stigberget kanske måste köras med "vanlig" bana. Det väsentliga är att kommunen kommer loss och sätter tydliga mål:
- Vilka stationer / sträckor ska trafikeras med snabbare planskild spårväg?
- Min medelhastighet?
- Kapacitet / turtäthet?
Etc
Kan vi vara klara till 2021 vore det kanon som jubileumspresent till kollektivresenärerna.
Trevlig helg
Mikael


Det är alltid uppfriskande att se Yimbyiter komma med inlägg på GP debatt, Yimby sprids och syns och för upp högbanefrågan på agendan. Därför tycker jag att ditt initiativ med artikeln var jättebra. Sedan vet du ju redan att "spårvagn på bro" genom centrum inte riktigt är min kopp te, men det hindrar inte att vi tillsammans arbetar vidare på ditt förslag och vill göra det så bra som möjligt!

Jag skulle säga att samtliga centrumsträckor i ditt förslag skall vara planskilda i princip för att det skall bli mening med förslaget kontra vanlig hederlig Storkring. Eventuella undantag bör dock uppmärksammas och diskuteras.

Ett särskilt problem anställer sträckan Järntorget-Stigberget. Som jag tolkar ritningen så tänker du dig infart i Stigberget för att övergå i tunnel under Göta Älv. Problemet är att en stadsbana inte direkt kan övergå från upphöjd bana till tunnel vid Johanneskyrkan. Slänten är inte tillräcklig hög för att det skulle få plats. Är det därför du frågar om det Järntorget-Stigberget måste köras med "vanlig bana"?
Det vore ju olyckligt förstås, inte minst för att du måste hitta ett ställe i området för att gå ner i gatuplan.

Den turtäthet per linje som jag hade tänkt mig skulle ha varit var 10:e minut, samma som med spårvägen. Det förefaller mig avseende drift och efterfrågan vara en bra baseline att utgå ifrån. Eftersom de flesta sträckningar ändå skulle trafikeras av två eller fler linjer skulle turerna bli täta ändå.

Apropå hållplatstäthet på förortsbanorna och att låta stadsbanetågen hoppa över varannan eller så, så fungerar ju faktiskt New Yorks tunnelbana på liknande sätt, med expresslinjer osv. Det är väl därför upphöjda banor i New York gärna har tre spår? Det tredje spåret skulle i så fall nyttjas av "expresståg" som kör om den övriga trafiken. Vet inte med 100%:s säkerhet om jag har rätt här, men jag förmodar att så är fallet. Se bild: http://www.nycsubway.org/perl/show?94552

Sedan kan jag nog hålla med E K om att ifall "premetrobanorna" skall bli en del av stadsbanenätet, så är nog det bästa att helt enkelt dra in hälften av hållplatserna (mot de boendes arga protester, no doubt). Att hålla på med sidospår för att ackommodera både högbanespårvagn och gammelspårvagn, eller hur det var tänkt, kan nog bli lite skrymmande och komplext.
Sist endret 21 januar 2012 12:58
Karl H
98 Innlegg
By: Göteborg, Ble medlem: August 2010
Gunnar Einarsson skrev:

Heh, jag antar väl att det är fullt rimligt att "plocka ner vagnarna" eftersom det du förespråkar är spårvagn genom Allén i gatuplan, men då är det ju som sagt inte längre en fråga om en högbana.

Gunnar. Det känns som om du missuppfattar mig. Läs gärna det jag skrev en gång till.

Jag förespråkar högbana genom Allén, dvs. ovanför bilarna.
Lite innan Södra vägen går bilarna ner i en tunnel som kommer upp på andra sidan Avenyn. Tågen går från cirka 6m över mark ner till markplan och en knutpunkt/torg skapas vid Charles Felix Lindbergs plats. Om man inte petar i detaljer kan bilden i K2020 användas:

Klikk her for å se bildet i full størrelse.



Gunnar Einarsson skrev:

En annan sak som blir knas om man plötsligt skall ha upp- och nedfarter överallt i Allén är att högbanan inte längre kan följa körbanan utan måste antingen förläggas i parken eller göra konstiga och godtyckliga girar överallt där det skall bli en ny Mordorful ramp för knarkare och uteliggare att hålla till under.
Eftersom högbanan är konstant cirka 6 meter ovanför bilarna undviker vi konstiga girar och sådana ramper som du beskriver.
Fiffigt, va?!

Gunnar Einarsson skrev:

Nej, varför diskuterar vi ens det här?

Uppenbarligen måste vi diskutera det lite till eftersom du envisas med att inte förstå.. ;-)
Sist endret 27 januar 2013 22:48
Profilbilde
Mikael Bigert
590 Innlegg
By: Gothenburg, Ble medlem: Juni 2011
Gunnar Einarsson skrev:



Det är alltid uppfriskande att se Yimbyiter komma med inlägg på GP debatt, Yimby sprids och syns och för upp högbanefrågan på agendan. Därför tycker jag att ditt initiativ med artikeln var jättebra. Sedan vet du ju redan att "spårvagn på bro" genom centrum inte riktigt är min kopp te, men det hindrar inte att vi tillsammans arbetar vidare på ditt förslag och vill göra det så bra som möjligt!

Jag skulle säga att samtliga centrumsträckor i ditt förslag skall vara planskilda i princip för att det skall bli mening med förslaget kontra vanlig hederlig Storkring. Eventuella undantag bör dock uppmärksammas och diskuteras.

Ett särskilt problem anställer sträckan Järntorget-Stigberget. Som jag tolkar ritningen så tänker du dig infart i Stigberget för att övergå i tunnel under Göta Älv. Problemet är att en stadsbana inte direkt kan övergå från upphöjd bana till tunnel vid Johanneskyrkan. Slänten är inte tillräcklig hög för att det skulle få plats. Är det därför du frågar om det Järntorget-Stigberget måste köras med "vanlig bana"?
Det vore ju olyckligt förstås, inte minst för att du måste hitta ett ställe i området för att gå ner i gatuplan.


Gunnar,
Roligt med så mycket positiv respons.

Jag är medveten om problemet med övergången. Dessutom är avståndet mellan husen inte tillräckligt för att Högbana ska bli lätt att sälja in. Ett alternativ är en bana norrut, vid kajen, men det är nog också knepigt politiskt och tekniskt. Därför är grundtipset någon slags "stadsbana i marknivå", gärna med ett antal gång- och cykelbroar samt minimalt antal korsningar med bil/buss.

Gunnar Einarsson skrev:


Den turtäthet per linje som jag hade tänkt mig skulle ha varit var 10:e minut, samma som med spårvägen. Det förefaller mig avseende drift och efterfrågan vara en bra baseline att utgå ifrån. Eftersom de flesta sträckningar ändå skulle trafikeras av två eller fler linjer skulle turerna bli täta ändå.

Detta är en viktig fråga som man bör räkna noga på. Det blir en avvägning med längd på sätten. Helt klart är att det kommer att bli flera linjer per sträcka precis som du skriver.

Gunnar Einarsson skrev:


Apropå hållplatstäthet på förortsbanorna och att låta stadsbanetågen hoppa över varannan eller så, så fungerar ju faktiskt New Yorks tunnelbana på liknande sätt, med expresslinjer osv. Det är väl därför upphöjda banor i New York gärna har tre spår? Det tredje spåret skulle i så fall nyttjas av "expresståg" som kör om den övriga trafiken. Vet inte med 100%:s säkerhet om jag har rätt här, men jag förmodar att så är fallet. Se bild: http://www.nycsubway.org/perl/show?94552

Sedan kan jag nog hålla med E K om att ifall "premetrobanorna" skall bli en del av stadsbanenätet, så är nog det bästa att helt enkelt dra in hälften av hållplatserna (mot de boendes arga protester, no doubt). Att hålla på med sidospår för att ackommodera både högbanespårvagn och gammelspårvagn, eller hur det var tänkt, kan nog bli lite skrymmande och komplext.


Ett alternativ till att dra in de mindre trafikerade hållplatserna ( t ex Rambergsvallen som egentligen täcks av Wieselgrensplatsen ) är att förse de med sidospår just vid hållplatsen. Snabbvagnarna åker förbi medan de långsamma linjerna stannar och släpper förbi. Det finns fler lösningar som man måste utvärdera.

F ö är Avenyn ett extra känsligt kapitel. Som tidigare skrivet, det vore fint om vi kunde få till en etappvis lösning med dem-högbana Backaplan-Lindholmen först för att sälja in konceptet för att sedan gå vidare.
Återkommer?

Mikael
Profilbilde
Mikael Bigert
590 Innlegg
By: Gothenburg, Ble medlem: Juni 2011
Egentligen skulle jag vilja köra en speciell tråd med "Planskild Storkring" eftersom det ju kan vara både banvall och tunnel med också, men jag huserar här tills vidare.

Klikk her for å se bildet i full størrelse.



Bra bild okcså från Hans J:
http://kartor.eniro.se/m/9Cm5J
En viktig knut är stationen vid Centralen.
Mitt första förslag är en korsning på på Drottningtorget ( grov skiss ):

Klikk her for å se bildet i full størrelse.


Rosa = Högbana/Bro.
Orange = Perrong.

Stigning från snabbspåren österifrån cirka 5 meter på cirka 150 meter. Var exakt stigningen kan börja beror på Bangårdsviadukten, som jag hoppas planeras med tanke på kommande planskild spårtrafik genom Centrum.
Sedan fortsätter banan med en arm över Centralens perronger mot Hisingen och en annan mot Drottningtorget.
Stadsbaneperrong mitt emot Clarion Post Hotel. ( och en annan på norra armen vid NE-terminalen nära Västlänksstation ).
Högbanan här inkräktar alltså inte på någon annan trafik, vare sig bil, buss eller de vanliga spårvagnarna. De senares trafik i riktning Brunnsparken borde kunna minskas märkbart. Istället för att köra en massa vagnar till BP går de på Stadsbanan. Drottningtorget bli navet i Storkringen.
Restider (min) ung till: Olskroken=2.20, Järntorget=3.30, Korsvägen=3, Hjalmar B= 3.30.

Ett alternativ är att lägga stationen på Polhemsplatsen.

Klikk her for å se bildet i full størrelse.


Det blir billigare, men stationsläget tycker inte jag är lika bra ( drygt 100 meter till Centralstationens entré ). Stigningen på banan är också något större. Vad som går att bygga beror åter på hur Bangårdsviadukten dras.
Fördelen med Polhemsplatsen är att banan syns mindre, alltså politiskt troligen enklare.




Trevlig helg
Mikael
Sist endret 27 januar 2013 19:43
Profilbilde
Emanuel Alfredsson
696 Innlegg
By: Kungsbacka, Ble medlem: September 2010
E K
105 Innlegg
By: Göteborg, Ble medlem: Mai 2009
Som sagt så är jag av uppfattningen att upphöjda stadsbanespår öster om bangårdsviadukten är den bästa lösningen. Nedan finns några tänkbara alternativ. Det finns säkert fler fördelar och nackdelar med respektive alternativ än de jag har identifierat. Ber om ursäkt för att bilderna blev onödigt stora.


Klikk her for å se bildet i full størrelse.

A: Ett hållplatsläge över järnvägsspåren
+ Ett hållplatsläge är billigare än två
- Endast ett hållplatsläge, ger dålig kapacitet och effektivitet

+ Bra anslutning för tåg-, buss- och västlänkresenärer
- Relativt lång gångväg till Drottningtorget

+ Kräver endast plats för ett spår öster om bangårdsviadukten
- Snabbspåret får en lång sväng på lång viadukt



Klikk her for å se bildet i full størrelse.

B: Två hållplatslägen över järnvägsspåren
Samma som A, men:
+ Två hållplatslägen ger bättre kapacitet och effektivitet än A
- Två hållplatslägen är dyrare än A



Klikk her for å se bildet i full størrelse.

C: Två hållplatslägen över Odinsgatan
+ Något bättre läge i förhållande till Drottningtorget än A & B
- Något sämre anslutning för tåg-, buss- och västlänkresenärer än A & B

+ Snabbspåret slipper lång spårviadukt som i A & B
- Kräver plats för två spår väster om bangårdsviadukten

D: Ett hållplatsläge över Odinsgatan
(Ni fattar...)



Klikk her for å se bildet i full størrelse.

E: Två hållplatslägen mot Stampgatan
+ Bättre läge i förhållande till Drottningtorget än A, B, C, D
- Sämre anslutning för tåg-, buss- och västlänkresenärer än A, B, C, D

+ Kräver endast plats för ett spår öster om bangårdsviadukten
- Kan kräva extra högt upphöjda spår beroende på bangårdsviaduktens lutning
- Petter Stordalen kan bli arg eftersom den upphöjda banan passerar nära hans hotell
Sist endret 27 januar 2013 19:43
Profilbilde
Emanuel Alfredsson
696 Innlegg
By: Kungsbacka, Ble medlem: September 2010
Profilbilde
Mikael Bigert
590 Innlegg
By: Gothenburg, Ble medlem: Juni 2011
E K skrev:

Som sagt så är jag av uppfattningen att upphöjda stadsbanespår öster om bangårdsviadukten är den bästa lösningen. Nedan finns några tänkbara alternativ. Det finns säkert fler fördelar och nackdelar med respektive alternativ än de jag har identifierat.

Klikk her for å se bildet i full størrelse.

E: Två hållplatslägen mot Stampgatan
+ Bättre läge i förhållande till Drottningtorget än A, B, C, D
- Sämre anslutning för tåg-, buss- och västlänkresenärer än A, B, C, D

+ Kräver endast plats för ett spår öster om bangårdsviadukten
- Kan kräva extra högt upphöjda spår beroende på bangårdsviaduktens lutning
- Petter Stordalen kan bli arg eftersom den upphöjda banan passerar nära hans hotell



EK,
Bra genomgång med dina alternativ. Genomgående känns det dock som om stationen kommer lite långt från traditionellt "epicentrum" för kollektivtrafiken ( D-torget ).
Alternativ E känns bäst, ganska likt mitt eget andra förslag. Jag undrar också om det inte är lättare att dra under än över BG-viadukten.
Vad gäller norske Stordalen verkar han ju vara en skön typ. Kan man få honom med på tåget(!) kan stationen på D-torget bli som en förlängning av hotellet rent arkitektoniskt. Oslagbart praktiskt för hotellgästerna.

F ö har jag sett i andra trådar att man föreslår tunnelbana även genom Nya Allén. Det ska förstås inte uteslutas. Det viktiga är att få rimlig kostnad, vilket jag tror löses lättare med högbana. Dock tror jag att det politiskt är snudd på omöjligt att dra högbana över Aveny-korsningen.
Alltså bör man planera för tunnel kanske 300 meter, innan Avenyn och en bit bortom Stora Teatern.

Det som är lika viktigt är att se till att Västlänk,Bangårdsviadukt och ny Göta Älvbro planeras med hänsyn tagen till planskild spårtrafik genom centrum.

Mikael
Sist endret 27 januar 2013 19:43
Profilbilde
Mikael Bigert
590 Innlegg
By: Gothenburg, Ble medlem: Juni 2011
Emanuel Alfredsson skrev:

Klikk her for å se bildet i full størrelse.



Nå?



Emanuel,
Rött för Stads (Hög)-bana och blått för vanlig ( icke-planskild ) spårvagn?
Funderar
Mikael
Profilbilde
Emanuel Alfredsson
696 Innlegg
By: Kungsbacka, Ble medlem: September 2010
Mikael Bigert skrev:

Emanuel Alfredsson skrev:

Klikk her for å se bildet i full størrelse.



Nå?



Emanuel,
Rött för Stads (Hög)-bana och blått för vanlig ( icke-planskild ) spårvagn?
Funderar
Mikael


Javisst! Helt Rätt! Ljusgrönt och Rött för hållplatser.
Alexander Berlic
2 Innlegg
By: Härryda, Ble medlem: Januar 2012
Hej! Jag undrar om man kan föreslog isteet för Spor taxi spårvagn tunnelbana och vise varse en enklare variant LINBANA.
Mitt förslag som komplement trängsel framkomlighet, dålig luft .
Big NYTT södra central station för tog LINBANE STATION samt Stor Parkerings Hus för trafik Stoder E6 E20 samt E40.
Nästa Parkerings hus Linbane station växel. Central Gulbertvasen -RÖDA ORMEN. Inkommande E20 E45 Delvis E6 .
Härifrån går linbana till Central station alternativ 5 mans Parkerings hus - befintliga hissar. Vidare linbana FRIHAMNEN .Hör föreslår jag nytt STENA TERMINAL Byggnader kaj och Tull anledningar fines färdiga.
Parkerings hus för E6 samt lokal trafik- Porslinsfabrik.
Vidare Backa plan Lindholmen Sanegordhamn Eriksberg ÖVER ÄLVEN Mariaplan V. Frölunda
Sanegords hamn Mastuget-Stiberstorget
Lindholmen stenpiren - Haga Lineplatsen - Askim Sahlgrenska CHALMERS
Alternativ Jörntorget LINEPLATSEN ASKIM
Frön 5 mans HEDEN - KORSVEGEN AMNEDAL SODRA CENTRAL STATION.
Man kan välja annorlunda detta är bora förslag.
Parkerings biljeten geler som färdbevis tror retur. Stena flytas till FRYHAMNEN so blir område vid stranden lödig för bebyggelse.
Trafik problemet är minimal för personbilar det finns.
Lastbil trafiken bor go låsa man planerar redan Marieholms tunnel, tills vidare kan man använda järnvägs bro. Det go säkert ordna.
Trafiken minskar i hamnområde man för 4 st LINBANE överfarten över Göta älv. Det är vill inte dåligt.
Tänk vilken Turist attraktion se BARCELONA, Linbana LANGKAWI Malaysia. Herr hemma Forsby-Köping-Marma - Långrös AB Med. Mer.
Ha överseende med skrivande tita inte på betong monoment. Linbana är bylig alternativ kan löt bygga föredra och anpassa om man behöver ha detta medan Ni Birger andra alternativ. Ny SODER GÖTEBORG CENTRAL med tillhorande tillbehör . So undviker man onådig trängsel Vid nuvarande Central station..
E K
105 Innlegg
By: Göteborg, Ble medlem: Mai 2009
Mikael Bigert skrev:

EK,
Bra genomgång med dina alternativ. Genomgående känns det dock som om stationen kommer lite långt från traditionellt "epicentrum" för kollektivtrafiken ( D-torget ).
Alternativ E känns bäst, ganska likt mitt eget andra förslag. Jag undrar också om det inte är lättare att dra under än över BG-viadukten.
Vad gäller norske Stordalen verkar han ju vara en skön typ. Kan man få honom med på tåget(!) kan stationen på D-torget bli som en förlängning av hotellet rent arkitektoniskt. Oslagbart praktiskt för hotellgästerna.

Jag förstår inte hur du tänker dig att en upphöjd bana skulle kunna få plats under bangårdsviadukten? Under bangårdsviadukten skulle banan hamna i princip i markplan, och planskildhet kommer isåfall att kräva tunnlar.

Visst vore det en nackdel att stationen inte hamnar på Drottningtorget, men jag har svårt att se hur det skulle gå att bygga en station ovan mark på torget. Förutom att det finns ganska ont om plats för kurvor och hållplatser som klarar av längre vagnar än idag, vore det mycket politiskt känsligt att skymma Centralstationen och Posthuset. Kanske blir inte Stordalen den största opponenten, men räkna med att skarorna som skulle motsätta sig en högbanekorsning vid Avenyn protesterar minst lika högljutt mot att ett upphöjt stationskomplex hamnar på Drottningtorget.

Om man vill ha en station just vid Drottningtorget måste man nog börja gräva i leran, under torg och kanal. Det blir inte billigt, men kanske kan man få till något sånt här (lila = ramp/ytläge, brun = lertunnel):






Sist endret 27 januar 2013 19:43
Profilbilde
Emanuel Alfredsson
696 Innlegg
By: Kungsbacka, Ble medlem: September 2010
E K skrev:


Jag förstår inte hur du tänker dig att en upphöjd bana skulle kunna få plats under bangårdsviadukten? Under bangårdsviadukten skulle banan hamna i princip i markplan, och planskildhet kommer isåfall att kräva tunnlar.

Visst vore det en nackdel att stationen inte hamnar på Drottningtorget, men jag har svårt att se hur det skulle gå att bygga en station ovan mark på torget. Förutom att det finns ganska ont om plats för kurvor och hållplatser som klarar av längre vagnar än idag, vore det mycket politiskt känsligt att skymma Centralstationen och Posthuset. Kanske blir inte Stordalen den största opponenten, men räkna med att skarorna som skulle motsätta sig en högbanekorsning vid Avenyn protesterar minst lika högljutt mot att ett upphöjt stationskomplex hamnar på Drottningtorget.

Om man vill ha en station just vid Drottningtorget måste man nog börja gräva i leran, under torg och kanal. Det blir inte billigt, men kanske kan man få till något sånt här (lila = ramp/ytläge, brun = lertunnel):







Hur var det här med finkänsligheten?
Mitt förslag utgår från att högbanan ligger dikt an brevid förbindelsen, som bör vara 3 filer. tillsammans med de två tajta högbanespåren blir det en gemensam förbindelse som lätt kan passera mellan GP och Polhemshuset. Jag föreslår också att tågspåren sänks ned en halv våning.
Tillsammans med att spårvägen flyttas från Stampgatan till den mer smickrande placeringen på Odinsgatan/Friggagatan, så blir det här en yta som lätt kan konkurrera ut Vasagatan i STHLM i termer som "intensitet" och "puls".
Stampgatan kan då bli en plats för solbadande(direkt söderläge) och uteserveringar, som en schysst förlängning av Vallgraven.

Nå?
Sist endret 27 januar 2013 19:43
E K
105 Innlegg
By: Göteborg, Ble medlem: Mai 2009
@Emanuel

Finkänsligheten?

Som jag har skrivit tror jag att upphöjda spår och hållplatslägen öster om Bangårdsviadukten är den bästa lösningen. Bangårdsviadukten kommer inte att bli 3-filig utan 4-filig, eventuellt plus gång- och cykelbana. Det är nog tyvärr inte säkert att upphöjda spår och hållplatser kan byggas öster om Bangårdsviadukten efter att den står klar. För effektivitens skull kan det vara lämpligt att bygga två parallella hållplatser, vilket kräver än mer utrymme. Det är bråttom att få upp politikers och tjänstemäns ögon för nyttan av de stadsbanesträckor vi diskuterar, eftersom utförandet av Bangårdsviadukten och den nya Göta Älvbron påverkar genomförbarheten och kostnaden för planskilda spårförbindelser.
Profilbilde
Mikael Bigert
590 Innlegg
By: Gothenburg, Ble medlem: Juni 2011
E K skrev:


Jag förstår inte hur du tänker dig att en upphöjd bana skulle kunna få plats under bangårdsviadukten? Under bangårdsviadukten skulle banan hamna i princip i markplan, och planskildhet kommer isåfall att kräva tunnlar.

Visst vore det en nackdel att stationen inte hamnar på Drottningtorget, men jag har svårt att se hur det skulle gå att bygga en station ovan mark på torget. Förutom att det finns ganska ont om plats för kurvor och hållplatser som klarar av längre vagnar än idag, vore det mycket politiskt känsligt att skymma Centralstationen och Posthuset. Kanske blir inte Stordalen den största opponenten, men räkna med att skarorna som skulle motsätta sig en högbanekorsning vid Avenyn protesterar minst lika högljutt mot att ett upphöjt stationskomplex hamnar på Drottningtorget.

Om man vill ha en station just vid Drottningtorget måste man nog börja gräva i leran, under torg och kanal. Det blir inte billigt, men kanske kan man få till något sånt här (lila = ramp/ytläge, brun = lertunnel):


E K,

Jag håller också med om att det kommer att bli svårt politiskt att få bygga
på D-torget. Därför är nog Polhemsplatsen mer realistiskt.
Se nedan ett förslag. Obs att snabbspåret går i gatuplan under BG-viadukten
för att sedan stiga uppåt. Cirka fem meter på 100 meter bana. Man kan också
tänka sig att BG-viadukten får stiga någon meter högre så vi kan börja stigningen tidigare. Det väsentliga är att GB-viadukten planeras med planskild spårtrafik
som randvillkor.
De skrivelser jag sett verkar anta spårtrafik i gatuplan även fortsättningsvis.

Klikk her for å se bildet i full størrelse.


Min utgångspunkt är att vi bör ha direkttrafik snabbspår till GÄ-bron och
Hisingen, därav norra armen. Sedan kan man ha en station vid NE-terminalen
( för t ex Västlänksresenärer ).
Stationen på Polhemsplatsen kan alltså vara fyra-fem meter över gatuplan,
men vi behöver inte höja den så mycket om tanken ändå är att vi inte ska
ha bilar och bussar mellan Polhemsplatsen och D-torget. Huvudsaken är att
banan inte är en barriär för gående och cyklister.

En annan huvudvärk är gamla Västgötabanans (VGJ) stationshus.
I liggande förslag för BG-viadukt ska det bort, men kanske finns möjlighet
att rädda huset(?) I så fall får BG-viadukten vara smalare och
dras längre österut. Stadsbanan följer dagens spår under viadukten och
stationen läggs längre söderut.
Att lägga station öster om BG-viadukten är möjligen enklare byggmässigt,
men det gör att de resande kommer för långt österut.

Även jag har kollat på tunnellösningar under D-torget. Det vore suveränt
för resenärerna. Dina förslag liknar mina. Huvudproblemet kanske är
störningar under byggtiden. Även vad gäller tunnlar kan det vara
enklare att ha stationen på (under ) Polhemsplatsen.

trevlig helg
Mikael
Sist endret 27 januar 2013 19:43
Sida 25 av 28

Högbana i Göteborg?


Hvis du støtter meningene våre, bli med Yimby Göteborg:s 6740 medlemmene. Det tar bare et minutt og koster ingenting

50e Yimbyvandringen: Skanstorget

Bakgrund

Skanstorget före bilens intåg. Notera det tidigare stråket från Övre Husargatan ner mot Husargatan i Haga, som numera skurits av. Notera även hur torgytan inskränkts sedan 1960-talets gatubreddningar. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

 

November 1941: den nyligen avrivna saluhallen. Foto: Kamerareportage via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora).

 

Skanstorget ca 1960: evig åminnelse. Den tidigare saluhallens form har nu permanenterats genom den reminiscerande gräsrundeln. Torgets innehåll präglas här – och framgent – av markparkering, men gatorna är ännu desamma. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

1966. Efter breddningen av Sprängkulls-/Övre Husargatan. Notera hur kopplingen till Husargatan förändrats. Foto: L. Pennerhag; bildkälla: Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)

 

1970-tal (vykort)

 

November 2024: "Here they are grazing in their natural habitat, a herd of large herbivores, the magnificent orange barbapapas (klicka för att förstora)."

 

Status quo. Bilparkering har kommit att bli den funktion som dominerat torget under längst tid (saluhallen stod bara omkring 43 år, 1898-1941). Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Illustration av aktuellt planförslag. Se vidare vårt yttrande för mer detaljer, och bifogad sammanställning av historiskt bildmaterial från platsen. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen samt Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Den 15/11 2024, tio dagar efter samrådet var över, rapporterade dock Göteborgs-Posten att Länsstyrelsen stoppat planförslaget då detta skulle innebära "påtaglig skada på riksintresse".

I handlingarna från Stadsbyggnadsnämndens sammanträde den 17/12 återfanns det 14-sidiga dokumentet "Information om Länsstyrelsens samrådsyttrande och konsekvensbeskrivning" bifogat. I detta gick man in närmare på Länsstyrelsens yttrande, och redogjorde för möjliga vägar framåt från stadens sida (se vidare vår genomgång av dokumentet i inlägget Skanstorget efter Länsstyrelsens veto).

 

Vid vår förra stadsvandring på Skanstorget 2018 tittade vi bland annat närmare på de tre olika förslagen inför fastighetskontorets markanvisningstävling.

 

De tre olika tävlingsförslagen (klicka för att förstora).

 

Vinnaren, Haga hjärta Linné. Här sparades endast en liten del av torget bakom bebyggelsen. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

 

Aktuellt förslag. "Ett första förslag 2020 till bostäder på torget fick 'negativt planeringsbesked' från Länsstyrelsen. Politikerna gick vidare med en omarbetning som innebar en mindre och ännu mörkare gård i bostadskvarteret och en sparad smal remsa norr om ett sjuvåningshus som man kallade torg." – Caldenby och Mattsson på GP debatt. I många avseenden är det omarbetade förslaget mer likt "Emellan och emellanåt" än det som röstades fram, men med borttagen torgbyggnad. I det senaste förslaget kan man ändå tala om ett Skanstorg, och en kanske än tydligare betoning av mötet mellan Kommendantsängens och Hagas olika skalor. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

De enda som stödde politikernas förslag var Yimby, en lobbygrupp som varit involverad i förslaget från början och uppenbarligen har politikernas öra.

 

– Claes Caldenby (professor emeritus i arkitekturens teori och historia) och Ingemar Mattsson (arkitekt) för Skanstorgsgruppen i Göteborgs-Posten (2025-05-13).[/quote]

 

Anti-tekton: att bygga på en större del av torget vore riktigt dåligt, men att bygga på en mindre del – eller överhuvudtaget – är om möjligt ännu sämre, fast av andra orsaker. Samtidigt är den "trista parkeringsplatsen" påtagligt dålig i sig, men väcker även frågan om huruvida den är tillräckligt fruktansvärt dålig för att uppväga en så maximalt dålig åtgärd som byggnation, vilket definitionsmässigt är det sämsta alternativet vid sidan av att göra ingenting. Följaktligen blir det minst lika illa oavsett hur vi än gör, så det är sannolikt bäst att låta bli!

 

Piazza Navona, Rom: en smal remsa, som man kallade torg. Bildkälla: Wikimedia Commons (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Se alltid till att ha för lite utrymme!

 

Jan Gehl, arkitekt, angående livet mellan husen[/quote]

 

Kommendantsängen flyttar i förslaget närmare Haga, vilket förvisso ger ett mindre torg, men i gengäld skapas en plats för människor snarare än bilar. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

 

Stadsvandring november 2024

Det var rätt kyligt denna dag, särskilt i skuggan. Notera platsens nivåskillnad, och hur det tidigare stråket i Husargatans förlängning effektivt skurits av.

 

Blickfång. Skansen Kronan utgör ett tydligt fondmotiv för Skanstorget. Siktlinjerna i gatunivå mot befästningen blockeras i övrigt till stor del av bebyggelse, vilket gör att den fria vyn är en av torget utmärkande kvaliteter. Frågan är dock om det går att vitalisera och försköna platsen i övrigt, och samtidigt anlägga ett underjordiskt garage eller på annat sätt frigöra plats från bilarna, utan att göra vissa inskränkningar av torgytans storlek? 65+ år av markparkering talar rent krasst mot detta.

 

I förslaget sträcker sig den minskade torgytan ungefär från den vänstra trädstammen bort till Samvetets fasad.

 

Skanstorget är i förslaget uppdelat i tre distinkta delar: ett "entrétorg" i anslutning till gatan, ett "handelsstorg" i mitten med plats för marknader, loppisar mm, samt ett inre "parktorg", som ger en lite mer avskild del, men även hanterar regnvatten. Norr och väster om kvarteret anläggs gångfartsområden, vilket blir ett sätt att utvidga torgytan över gatorna i dessa riktningar, samt göra platsen mer attraktiv för fotgängare och för vistelse. Biltrafiken på dessa gator förblir enkelriktad, och infarten till garaget sker från kvarterets södra del. Illustration: Kragh Berglund landskapsarkitekter (klicka för att förstora)

 

På andra sidan gatan har man dessvärre gjort mindre lyckade fönsterbyten, vilket är synd på i övrigt fina hus, som ramar in Skanstorget (klicka för att förstora).

 

Övre Husargatan. Jämför med hur det såg ut 1952, före omdaningen av Annedal och gatubreddning.

 

Muralmålning. När den äldre bebyggelsen kring Nilssonsberg revs, och man breddade Övre Husargatan, frilades delar av en brandgavel. Sedan Artscape 2021 pryds denna nu av en väggmålning föreställande ett lejon av konstnären Kalouf från Lyon (klicka för att förstora).

 

Barbazoo

 

Småskalig inramning av torget åt Haga till. De fina trähusen ligger även bra till för solen, men dessvärre finns få lokaler på denna sida.

 

Vid sidan av oss var det åtminstone en person som nyttjade platsen.

 

Klassisk butik till vänster, och en av uppgångarna till Skansen Kronan rakt fram.

 

I detaljplaneförslagets ambitiösa gestaltningsprogram redovisas många kvaliteter från den omgivande stenstaden i Kommendantsängen, och som utgör en tydlig inspirationskälla för det planerade kvarteret. Bland annat delas de olika husfasaderna in vertikalt, och ges en tydlig sockel, ett mittparti samt en avslutning uppåt. Andra aspekter rör exempelvis balkonger, som placeras först på tredje våningen enligt dåvarande byggnadsordning.

 

Fasadindelning enligt gestaltningsprogrammet. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

Kastellgatan

 

Notera balkongerna, som konsekvent återfinns på våning 3-6.

 

Korsettfabriken

 

Den föreslagna förskolebyggnaden.

 

Förskolans uttryck ansluter till Haga och den oreglerade trähusbebyggelse som fanns kring Skansbergets fot. Trävolymen placeras indragen, i likhet med de avrivna landshövdingehusen på Skansberget, på en vidareutveckling av den befintliga stenmuren från 1915. Detta gör att man läser byggnaden som ett mindre tvåvåningshus uppe på en stensockel. I själva verket är den murade stenvolymen en del av byggnaden, och ger plats för bland annat tillagningskök och personalutrymmen. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

Ytterligare barbapapor

 

Huset till vänster av Haga projektgrupp (Arkitektlaget och Wallinders) 1982-89 är, vid sidan av Samvetet, det enda som överhuvudtaget nämns under rubriken Skanstorget i Caldenbys "Guide till Göteborgs arkitektur" (2006). Så mycket för det torget kan man tycka, särskilt i ljuset av den sentida produktionen av debattartiklar. Det finns förvisso en lokal i bottenvåningen, som Bostadsbolaget nyttjar för att ta hand om sina lägenheter i Haga (klicka för att förstora).

 

 

1915. Byggnaden som revs var från 1865. Den köptes av Göteborgs socialdemokratiska arbetarekommun 1899, och kom att bli stadens första Folkets Hus. Verksamheten flyttades senare över till Arbetarföreningens hus vid Järntorget 1909. Foto: Olga Rinman; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

 

1971. Göteborgs Stad köpte sedan huset 1917, och drev där ett natthärbärge tills 1967. Vid tillfället för detta foto är dock byggnaden ett minne blott. Bildkälla: Sebastian Staaf (klicka för att förstora)

 

Tidigt 1960-tal. De avrivna husen längst bort till vänster, och den numera byggnadsminnesförklarade huslängan till höger om dem. Foto: Jan Polheimer via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)

 

Fin och välbevarad huslänga, men närmast i avsaknad av lokaler.

 

Denna lokal borde verkligen tas tillvara om detaljplaneförslaget realiseras (Samvetet till höger).

 

[video]https://www.youtube.com/watch?v=uo9VJHA_eFA[/video]

 

En av uppgångarna till Skansen Kronan till vänster, och en potentiell förskolegård rakt fram.

 

Lek med hund.

 

Branten upp mot Skansen Kronan.

 

Sverige en helt vanlig dag i verkligheten i Göteborg.

 

Subliminalt meddelande...

 

Vi blev uppmärksammade på att de nedersta balkongerna avviker i storlek, och att dessa skall ha tillkommit efter att det tidigare skärmtaket tagits bort (klicka för att förstora).

 

Den som lever får se.

 

 

[infobox]Kompletterande läsning:
2010: Krönika: Evighetsmaskinen
2015: Skanstorget: Fastighetskontoret vill se fler bostäder
2018: 42a Yimbyvandringen: Skanstorget
2024: Yttrande över Skanstorget
2025: Skanstorget efter Länsstyrelsens veto[/infobox]
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


50e Yimbyvandringen: Skanstorget

Bakgrund

Skanstorget före bilens intåg. Notera det tidigare stråket från Övre Husargatan ner mot Husargatan i Haga, som numera skurits av. Notera även hur torgytan inskränkts sedan 1960-talets gatubreddningar. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

 

November 1941: den nyligen avrivna saluhallen. Foto: Kamerareportage via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora).

 

Skanstorget ca 1960: evig åminnelse. Den tidigare saluhallens form har nu permanenterats genom den reminiscerande gräsrundeln. Torgets innehåll präglas här – och framgent – av markparkering, men gatorna är ännu desamma. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

1966. Efter breddningen av Sprängkulls-/Övre Husargatan. Notera hur kopplingen till Husargatan förändrats. Foto: L. Pennerhag; bildkälla: Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)

 

1970-tal (vykort)

 

November 2024: "Here they are grazing in their natural habitat, a herd of large herbivores, the magnificent orange barbapapas (klicka för att förstora)."

 

Status quo. Bilparkering har kommit att bli den funktion som dominerat torget under längst tid (saluhallen stod bara omkring 43 år, 1898-1941). Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Illustration av aktuellt planförslag. Se vidare vårt yttrande för mer detaljer, och bifogad sammanställning av historiskt bildmaterial från platsen. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen samt Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Den 15/11 2024, tio dagar efter samrådet var över, rapporterade dock Göteborgs-Posten att Länsstyrelsen stoppat planförslaget då detta skulle innebära "påtaglig skada på riksintresse".

I handlingarna från Stadsbyggnadsnämndens sammanträde den 17/12 återfanns det 14-sidiga dokumentet "Information om Länsstyrelsens samrådsyttrande och konsekvensbeskrivning" bifogat. I detta gick man in närmare på Länsstyrelsens yttrande, och redogjorde för möjliga vägar framåt från stadens sida (se vidare vår genomgång av dokumentet i inlägget Skanstorget efter Länsstyrelsens veto).

 

Vid vår förra stadsvandring på Skanstorget 2018 tittade vi bland annat närmare på de tre olika förslagen inför fastighetskontorets markanvisningstävling.

 

De tre olika tävlingsförslagen (klicka för att förstora).

 

Vinnaren, Haga hjärta Linné. Här sparades endast en liten del av torget bakom bebyggelsen. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

 

Aktuellt förslag. "Ett första förslag 2020 till bostäder på torget fick 'negativt planeringsbesked' från Länsstyrelsen. Politikerna gick vidare med en omarbetning som innebar en mindre och ännu mörkare gård i bostadskvarteret och en sparad smal remsa norr om ett sjuvåningshus som man kallade torg." – Caldenby och Mattsson på GP debatt. I många avseenden är det omarbetade förslaget mer likt "Emellan och emellanåt" än det som röstades fram, men med borttagen torgbyggnad. I det senaste förslaget kan man ändå tala om ett Skanstorg, och en kanske än tydligare betoning av mötet mellan Kommendantsängens och Hagas olika skalor. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

De enda som stödde politikernas förslag var Yimby, en lobbygrupp som varit involverad i förslaget från början och uppenbarligen har politikernas öra.

 

– Claes Caldenby (professor emeritus i arkitekturens teori och historia) och Ingemar Mattsson (arkitekt) för Skanstorgsgruppen i Göteborgs-Posten (2025-05-13).[/quote]

 

Anti-tekton: att bygga på en större del av torget vore riktigt dåligt, men att bygga på en mindre del – eller överhuvudtaget – är om möjligt ännu sämre, fast av andra orsaker. Samtidigt är den "trista parkeringsplatsen" påtagligt dålig i sig, men väcker även frågan om huruvida den är tillräckligt fruktansvärt dålig för att uppväga en så maximalt dålig åtgärd som byggnation, vilket definitionsmässigt är det sämsta alternativet vid sidan av att göra ingenting. Följaktligen blir det minst lika illa oavsett hur vi än gör, så det är sannolikt bäst att låta bli!

 

Piazza Navona, Rom: en smal remsa, som man kallade torg. Bildkälla: Wikimedia Commons (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Se alltid till att ha för lite utrymme!

 

Jan Gehl, arkitekt, angående livet mellan husen[/quote]

 

Kommendantsängen flyttar i förslaget närmare Haga, vilket förvisso ger ett mindre torg, men i gengäld skapas en plats för människor snarare än bilar. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

 

Stadsvandring november 2024

Det var rätt kyligt denna dag, särskilt i skuggan. Notera platsens nivåskillnad, och hur det tidigare stråket i Husargatans förlängning effektivt skurits av.

 

Blickfång. Skansen Kronan utgör ett tydligt fondmotiv för Skanstorget. Siktlinjerna i gatunivå mot befästningen blockeras i övrigt till stor del av bebyggelse, vilket gör att den fria vyn är en av torget utmärkande kvaliteter. Frågan är dock om det går att vitalisera och försköna platsen i övrigt, och samtidigt anlägga ett underjordiskt garage eller på annat sätt frigöra plats från bilarna, utan att göra vissa inskränkningar av torgytans storlek? 65+ år av markparkering talar rent krasst mot detta.

 

I förslaget sträcker sig den minskade torgytan ungefär från den vänstra trädstammen bort till Samvetets fasad.

 

Skanstorget är i förslaget uppdelat i tre distinkta delar: ett "entrétorg" i anslutning till gatan, ett "handelsstorg" i mitten med plats för marknader, loppisar mm, samt ett inre "parktorg", som ger en lite mer avskild del, men även hanterar regnvatten. Norr och väster om kvarteret anläggs gångfartsområden, vilket blir ett sätt att utvidga torgytan över gatorna i dessa riktningar, samt göra platsen mer attraktiv för fotgängare och för vistelse. Biltrafiken på dessa gator förblir enkelriktad, och infarten till garaget sker från kvarterets södra del. Illustration: Kragh Berglund landskapsarkitekter (klicka för att förstora)

 

På andra sidan gatan har man dessvärre gjort mindre lyckade fönsterbyten, vilket är synd på i övrigt fina hus, som ramar in Skanstorget (klicka för att förstora).

 

Övre Husargatan. Jämför med hur det såg ut 1952, före omdaningen av Annedal och gatubreddning.

 

Muralmålning. När den äldre bebyggelsen kring Nilssonsberg revs, och man breddade Övre Husargatan, frilades delar av en brandgavel. Sedan Artscape 2021 pryds denna nu av en väggmålning föreställande ett lejon av konstnären Kalouf från Lyon (klicka för att förstora).

 

Barbazoo

 

Småskalig inramning av torget åt Haga till. De fina trähusen ligger även bra till för solen, men dessvärre finns få lokaler på denna sida.

 

Vid sidan av oss var det åtminstone en person som nyttjade platsen.

 

Klassisk butik till vänster, och en av uppgångarna till Skansen Kronan rakt fram.

 

I detaljplaneförslagets ambitiösa gestaltningsprogram redovisas många kvaliteter från den omgivande stenstaden i Kommendantsängen, och som utgör en tydlig inspirationskälla för det planerade kvarteret. Bland annat delas de olika husfasaderna in vertikalt, och ges en tydlig sockel, ett mittparti samt en avslutning uppåt. Andra aspekter rör exempelvis balkonger, som placeras först på tredje våningen enligt dåvarande byggnadsordning.

 

Fasadindelning enligt gestaltningsprogrammet. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

Kastellgatan

 

Notera balkongerna, som konsekvent återfinns på våning 3-6.

 

Korsettfabriken

 

Den föreslagna förskolebyggnaden.

 

Förskolans uttryck ansluter till Haga och den oreglerade trähusbebyggelse som fanns kring Skansbergets fot. Trävolymen placeras indragen, i likhet med de avrivna landshövdingehusen på Skansberget, på en vidareutveckling av den befintliga stenmuren från 1915. Detta gör att man läser byggnaden som ett mindre tvåvåningshus uppe på en stensockel. I själva verket är den murade stenvolymen en del av byggnaden, och ger plats för bland annat tillagningskök och personalutrymmen. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

Ytterligare barbapapor

 

Huset till vänster av Haga projektgrupp (Arkitektlaget och Wallinders) 1982-89 är, vid sidan av Samvetet, det enda som överhuvudtaget nämns under rubriken Skanstorget i Caldenbys "Guide till Göteborgs arkitektur" (2006). Så mycket för det torget kan man tycka, särskilt i ljuset av den sentida produktionen av debattartiklar. Det finns förvisso en lokal i bottenvåningen, som Bostadsbolaget nyttjar för att ta hand om sina lägenheter i Haga (klicka för att förstora).

 

 

1915. Byggnaden som revs var från 1865. Den köptes av Göteborgs socialdemokratiska arbetarekommun 1899, och kom att bli stadens första Folkets Hus. Verksamheten flyttades senare över till Arbetarföreningens hus vid Järntorget 1909. Foto: Olga Rinman; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

 

1971. Göteborgs Stad köpte sedan huset 1917, och drev där ett natthärbärge tills 1967. Vid tillfället för detta foto är dock byggnaden ett minne blott. Bildkälla: Sebastian Staaf (klicka för att förstora)

 

Tidigt 1960-tal. De avrivna husen längst bort till vänster, och den numera byggnadsminnesförklarade huslängan till höger om dem. Foto: Jan Polheimer via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)

 

Fin och välbevarad huslänga, men närmast i avsaknad av lokaler.

 

Denna lokal borde verkligen tas tillvara om detaljplaneförslaget realiseras (Samvetet till höger).

 

[video]https://www.youtube.com/watch?v=uo9VJHA_eFA[/video]

 

En av uppgångarna till Skansen Kronan till vänster, och en potentiell förskolegård rakt fram.

 

Lek med hund.

 

Branten upp mot Skansen Kronan.

 

Sverige en helt vanlig dag i verkligheten i Göteborg.

 

Subliminalt meddelande...

 

Vi blev uppmärksammade på att de nedersta balkongerna avviker i storlek, och att dessa skall ha tillkommit efter att det tidigare skärmtaket tagits bort (klicka för att förstora).

 

Den som lever får se.

 

 

[infobox]Kompletterande läsning:
2010: Krönika: Evighetsmaskinen
2015: Skanstorget: Fastighetskontoret vill se fler bostäder
2018: 42a Yimbyvandringen: Skanstorget
2024: Yttrande över Skanstorget
2025: Skanstorget efter Länsstyrelsens veto[/infobox]
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januar 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.

50e Yimbyvandringen: Skanstorget

Bakgrund

Skanstorget före bilens intåg. Notera det tidigare stråket från Övre Husargatan ner mot Husargatan i Haga, som numera skurits av. Notera även hur torgytan inskränkts sedan 1960-talets gatubreddningar. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

 

November 1941: den nyligen avrivna saluhallen. Foto: Kamerareportage via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora).

 

Skanstorget ca 1960: evig åminnelse. Den tidigare saluhallens form har nu permanenterats genom den reminiscerande gräsrundeln. Torgets innehåll präglas här – och framgent – av markparkering, men gatorna är ännu desamma. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

1966. Efter breddningen av Sprängkulls-/Övre Husargatan. Notera hur kopplingen till Husargatan förändrats. Foto: L. Pennerhag; bildkälla: Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)

 

1970-tal (vykort)

 

November 2024: "Here they are grazing in their natural habitat, a herd of large herbivores, the magnificent orange barbapapas (klicka för att förstora)."

 

Status quo. Bilparkering har kommit att bli den funktion som dominerat torget under längst tid (saluhallen stod bara omkring 43 år, 1898-1941). Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Illustration av aktuellt planförslag. Se vidare vårt yttrande för mer detaljer, och bifogad sammanställning av historiskt bildmaterial från platsen. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen samt Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Den 15/11 2024, tio dagar efter samrådet var över, rapporterade dock Göteborgs-Posten att Länsstyrelsen stoppat planförslaget då detta skulle innebära "påtaglig skada på riksintresse".

I handlingarna från Stadsbyggnadsnämndens sammanträde den 17/12 återfanns det 14-sidiga dokumentet "Information om Länsstyrelsens samrådsyttrande och konsekvensbeskrivning" bifogat. I detta gick man in närmare på Länsstyrelsens yttrande, och redogjorde för möjliga vägar framåt från stadens sida (se vidare vår genomgång av dokumentet i inlägget Skanstorget efter Länsstyrelsens veto).

 

Vid vår förra stadsvandring på Skanstorget 2018 tittade vi bland annat närmare på de tre olika förslagen inför fastighetskontorets markanvisningstävling.

 

De tre olika tävlingsförslagen (klicka för att förstora).

 

Vinnaren, Haga hjärta Linné. Här sparades endast en liten del av torget bakom bebyggelsen. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

 

Aktuellt förslag. "Ett första förslag 2020 till bostäder på torget fick 'negativt planeringsbesked' från Länsstyrelsen. Politikerna gick vidare med en omarbetning som innebar en mindre och ännu mörkare gård i bostadskvarteret och en sparad smal remsa norr om ett sjuvåningshus som man kallade torg." – Caldenby och Mattsson på GP debatt. I många avseenden är det omarbetade förslaget mer likt "Emellan och emellanåt" än det som röstades fram, men med borttagen torgbyggnad. I det senaste förslaget kan man ändå tala om ett Skanstorg, och en kanske än tydligare betoning av mötet mellan Kommendantsängens och Hagas olika skalor. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

De enda som stödde politikernas förslag var Yimby, en lobbygrupp som varit involverad i förslaget från början och uppenbarligen har politikernas öra.

 

– Claes Caldenby (professor emeritus i arkitekturens teori och historia) och Ingemar Mattsson (arkitekt) för Skanstorgsgruppen i Göteborgs-Posten (2025-05-13).[/quote]

 

Anti-tekton: att bygga på en större del av torget vore riktigt dåligt, men att bygga på en mindre del – eller överhuvudtaget – är om möjligt ännu sämre, fast av andra orsaker. Samtidigt är den "trista parkeringsplatsen" påtagligt dålig i sig, men väcker även frågan om huruvida den är tillräckligt fruktansvärt dålig för att uppväga en så maximalt dålig åtgärd som byggnation, vilket definitionsmässigt är det sämsta alternativet vid sidan av att göra ingenting. Följaktligen blir det minst lika illa oavsett hur vi än gör, så det är sannolikt bäst att låta bli!

 

Piazza Navona, Rom: en smal remsa, som man kallade torg. Bildkälla: Wikimedia Commons (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Se alltid till att ha för lite utrymme!

 

Jan Gehl, arkitekt, angående livet mellan husen[/quote]

 

Kommendantsängen flyttar i förslaget närmare Haga, vilket förvisso ger ett mindre torg, men i gengäld skapas en plats för människor snarare än bilar. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

 

Stadsvandring november 2024

Det var rätt kyligt denna dag, särskilt i skuggan. Notera platsens nivåskillnad, och hur det tidigare stråket i Husargatans förlängning effektivt skurits av.

 

Blickfång. Skansen Kronan utgör ett tydligt fondmotiv för Skanstorget. Siktlinjerna i gatunivå mot befästningen blockeras i övrigt till stor del av bebyggelse, vilket gör att den fria vyn är en av torget utmärkande kvaliteter. Frågan är dock om det går att vitalisera och försköna platsen i övrigt, och samtidigt anlägga ett underjordiskt garage eller på annat sätt frigöra plats från bilarna, utan att göra vissa inskränkningar av torgytans storlek? 65+ år av markparkering talar rent krasst mot detta.

 

I förslaget sträcker sig den minskade torgytan ungefär från den vänstra trädstammen bort till Samvetets fasad.

 

Skanstorget är i förslaget uppdelat i tre distinkta delar: ett "entrétorg" i anslutning till gatan, ett "handelsstorg" i mitten med plats för marknader, loppisar mm, samt ett inre "parktorg", som ger en lite mer avskild del, men även hanterar regnvatten. Norr och väster om kvarteret anläggs gångfartsområden, vilket blir ett sätt att utvidga torgytan över gatorna i dessa riktningar, samt göra platsen mer attraktiv för fotgängare och för vistelse. Biltrafiken på dessa gator förblir enkelriktad, och infarten till garaget sker från kvarterets södra del. Illustration: Kragh Berglund landskapsarkitekter (klicka för att förstora)

 

På andra sidan gatan har man dessvärre gjort mindre lyckade fönsterbyten, vilket är synd på i övrigt fina hus, som ramar in Skanstorget (klicka för att förstora).

 

Övre Husargatan. Jämför med hur det såg ut 1952, före omdaningen av Annedal och gatubreddning.

 

Muralmålning. När den äldre bebyggelsen kring Nilssonsberg revs, och man breddade Övre Husargatan, frilades delar av en brandgavel. Sedan Artscape 2021 pryds denna nu av en väggmålning föreställande ett lejon av konstnären Kalouf från Lyon (klicka för att förstora).

 

Barbazoo

 

Småskalig inramning av torget åt Haga till. De fina trähusen ligger även bra till för solen, men dessvärre finns få lokaler på denna sida.

 

Vid sidan av oss var det åtminstone en person som nyttjade platsen.

 

Klassisk butik till vänster, och en av uppgångarna till Skansen Kronan rakt fram.

 

I detaljplaneförslagets ambitiösa gestaltningsprogram redovisas många kvaliteter från den omgivande stenstaden i Kommendantsängen, och som utgör en tydlig inspirationskälla för det planerade kvarteret. Bland annat delas de olika husfasaderna in vertikalt, och ges en tydlig sockel, ett mittparti samt en avslutning uppåt. Andra aspekter rör exempelvis balkonger, som placeras först på tredje våningen enligt dåvarande byggnadsordning.

 

Fasadindelning enligt gestaltningsprogrammet. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

Kastellgatan

 

Notera balkongerna, som konsekvent återfinns på våning 3-6.

 

Korsettfabriken

 

Den föreslagna förskolebyggnaden.

 

Förskolans uttryck ansluter till Haga och den oreglerade trähusbebyggelse som fanns kring Skansbergets fot. Trävolymen placeras indragen, i likhet med de avrivna landshövdingehusen på Skansberget, på en vidareutveckling av den befintliga stenmuren från 1915. Detta gör att man läser byggnaden som ett mindre tvåvåningshus uppe på en stensockel. I själva verket är den murade stenvolymen en del av byggnaden, och ger plats för bland annat tillagningskök och personalutrymmen. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

Ytterligare barbapapor

 

Huset till vänster av Haga projektgrupp (Arkitektlaget och Wallinders) 1982-89 är, vid sidan av Samvetet, det enda som överhuvudtaget nämns under rubriken Skanstorget i Caldenbys "Guide till Göteborgs arkitektur" (2006). Så mycket för det torget kan man tycka, särskilt i ljuset av den sentida produktionen av debattartiklar. Det finns förvisso en lokal i bottenvåningen, som Bostadsbolaget nyttjar för att ta hand om sina lägenheter i Haga (klicka för att förstora).

 

 

1915. Byggnaden som revs var från 1865. Den köptes av Göteborgs socialdemokratiska arbetarekommun 1899, och kom att bli stadens första Folkets Hus. Verksamheten flyttades senare över till Arbetarföreningens hus vid Järntorget 1909. Foto: Olga Rinman; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

 

1971. Göteborgs Stad köpte sedan huset 1917, och drev där ett natthärbärge tills 1967. Vid tillfället för detta foto är dock byggnaden ett minne blott. Bildkälla: Sebastian Staaf (klicka för att förstora)

 

Tidigt 1960-tal. De avrivna husen längst bort till vänster, och den numera byggnadsminnesförklarade huslängan till höger om dem. Foto: Jan Polheimer via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)

 

Fin och välbevarad huslänga, men närmast i avsaknad av lokaler.

 

Denna lokal borde verkligen tas tillvara om detaljplaneförslaget realiseras (Samvetet till höger).

 

[video]https://www.youtube.com/watch?v=uo9VJHA_eFA[/video]

 

En av uppgångarna till Skansen Kronan till vänster, och en potentiell förskolegård rakt fram.

 

Lek med hund.

 

Branten upp mot Skansen Kronan.

 

Sverige en helt vanlig dag i verkligheten i Göteborg.

 

Subliminalt meddelande...

 

Vi blev uppmärksammade på att de nedersta balkongerna avviker i storlek, och att dessa skall ha tillkommit efter att det tidigare skärmtaket tagits bort (klicka för att förstora).

 

Den som lever får se.

 

 

[infobox]Kompletterande läsning:
2010: Krönika: Evighetsmaskinen
2015: Skanstorget: Fastighetskontoret vill se fler bostäder
2018: 42a Yimbyvandringen: Skanstorget
2024: Yttrande över Skanstorget
2025: Skanstorget efter Länsstyrelsens veto[/infobox]
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


Bakgrund

Skanstorget före bilens intåg. Notera det tidigare stråket från Övre Husargatan ner mot Husargatan i Haga, som numera skurits av. Notera även hur torgytan inskränkts sedan 1960-talets gatubreddningar. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

 

November 1941: den nyligen avrivna saluhallen. Foto: Kamerareportage via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora).

 

Skanstorget ca 1960: evig åminnelse. Den tidigare saluhallens form har nu permanenterats genom den reminiscerande gräsrundeln. Torgets innehåll präglas här – och framgent – av markparkering, men gatorna är ännu desamma. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

1966. Efter breddningen av Sprängkulls-/Övre Husargatan. Notera hur kopplingen till Husargatan förändrats. Foto: L. Pennerhag; bildkälla: Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)

 

1970-tal (vykort)

 

November 2024: "Here they are grazing in their natural habitat, a herd of large herbivores, the magnificent orange barbapapas (klicka för att förstora)."

 

Status quo. Bilparkering har kommit att bli den funktion som dominerat torget under längst tid (saluhallen stod bara omkring 43 år, 1898-1941). Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Illustration av aktuellt planförslag. Se vidare vårt yttrande för mer detaljer, och bifogad sammanställning av historiskt bildmaterial från platsen. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen samt Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Den 15/11 2024, tio dagar efter samrådet var över, rapporterade dock Göteborgs-Posten att Länsstyrelsen stoppat planförslaget då detta skulle innebära "påtaglig skada på riksintresse".

I handlingarna från Stadsbyggnadsnämndens sammanträde den 17/12 återfanns det 14-sidiga dokumentet "Information om Länsstyrelsens samrådsyttrande och konsekvensbeskrivning" bifogat. I detta gick man in närmare på Länsstyrelsens yttrande, och redogjorde för möjliga vägar framåt från stadens sida (se vidare vår genomgång av dokumentet i inlägget Skanstorget efter Länsstyrelsens veto).

 

Vid vår förra stadsvandring på Skanstorget 2018 tittade vi bland annat närmare på de tre olika förslagen inför fastighetskontorets markanvisningstävling.

 

De tre olika tävlingsförslagen (klicka för att förstora).

 

Vinnaren, Haga hjärta Linné. Här sparades endast en liten del av torget bakom bebyggelsen. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

 

Aktuellt förslag. "Ett första förslag 2020 till bostäder på torget fick 'negativt planeringsbesked' från Länsstyrelsen. Politikerna gick vidare med en omarbetning som innebar en mindre och ännu mörkare gård i bostadskvarteret och en sparad smal remsa norr om ett sjuvåningshus som man kallade torg." – Caldenby och Mattsson på GP debatt. I många avseenden är det omarbetade förslaget mer likt "Emellan och emellanåt" än det som röstades fram, men med borttagen torgbyggnad. I det senaste förslaget kan man ändå tala om ett Skanstorg, och en kanske än tydligare betoning av mötet mellan Kommendantsängens och Hagas olika skalor. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

De enda som stödde politikernas förslag var Yimby, en lobbygrupp som varit involverad i förslaget från början och uppenbarligen har politikernas öra.

 

– Claes Caldenby (professor emeritus i arkitekturens teori och historia) och Ingemar Mattsson (arkitekt) för Skanstorgsgruppen i Göteborgs-Posten (2025-05-13).[/quote]

 

Anti-tekton: att bygga på en större del av torget vore riktigt dåligt, men att bygga på en mindre del – eller överhuvudtaget – är om möjligt ännu sämre, fast av andra orsaker. Samtidigt är den "trista parkeringsplatsen" påtagligt dålig i sig, men väcker även frågan om huruvida den är tillräckligt fruktansvärt dålig för att uppväga en så maximalt dålig åtgärd som byggnation, vilket definitionsmässigt är det sämsta alternativet vid sidan av att göra ingenting. Följaktligen blir det minst lika illa oavsett hur vi än gör, så det är sannolikt bäst att låta bli!

 

Piazza Navona, Rom: en smal remsa, som man kallade torg. Bildkälla: Wikimedia Commons (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Se alltid till att ha för lite utrymme!

 

Jan Gehl, arkitekt, angående livet mellan husen[/quote]

 

Kommendantsängen flyttar i förslaget närmare Haga, vilket förvisso ger ett mindre torg, men i gengäld skapas en plats för människor snarare än bilar. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

 

Stadsvandring november 2024

Det var rätt kyligt denna dag, särskilt i skuggan. Notera platsens nivåskillnad, och hur det tidigare stråket i Husargatans förlängning effektivt skurits av.

 

Blickfång. Skansen Kronan utgör ett tydligt fondmotiv för Skanstorget. Siktlinjerna i gatunivå mot befästningen blockeras i övrigt till stor del av bebyggelse, vilket gör att den fria vyn är en av torget utmärkande kvaliteter. Frågan är dock om det går att vitalisera och försköna platsen i övrigt, och samtidigt anlägga ett underjordiskt garage eller på annat sätt frigöra plats från bilarna, utan att göra vissa inskränkningar av torgytans storlek? 65+ år av markparkering talar rent krasst mot detta.

 

I förslaget sträcker sig den minskade torgytan ungefär från den vänstra trädstammen bort till Samvetets fasad.

 

Skanstorget är i förslaget uppdelat i tre distinkta delar: ett "entrétorg" i anslutning till gatan, ett "handelsstorg" i mitten med plats för marknader, loppisar mm, samt ett inre "parktorg", som ger en lite mer avskild del, men även hanterar regnvatten. Norr och väster om kvarteret anläggs gångfartsområden, vilket blir ett sätt att utvidga torgytan över gatorna i dessa riktningar, samt göra platsen mer attraktiv för fotgängare och för vistelse. Biltrafiken på dessa gator förblir enkelriktad, och infarten till garaget sker från kvarterets södra del. Illustration: Kragh Berglund landskapsarkitekter (klicka för att förstora)

 

På andra sidan gatan har man dessvärre gjort mindre lyckade fönsterbyten, vilket är synd på i övrigt fina hus, som ramar in Skanstorget (klicka för att förstora).

 

Övre Husargatan. Jämför med hur det såg ut 1952, före omdaningen av Annedal och gatubreddning.

 

Muralmålning. När den äldre bebyggelsen kring Nilssonsberg revs, och man breddade Övre Husargatan, frilades delar av en brandgavel. Sedan Artscape 2021 pryds denna nu av en väggmålning föreställande ett lejon av konstnären Kalouf från Lyon (klicka för att förstora).

 

Barbazoo

 

Småskalig inramning av torget åt Haga till. De fina trähusen ligger även bra till för solen, men dessvärre finns få lokaler på denna sida.

 

Vid sidan av oss var det åtminstone en person som nyttjade platsen.

 

Klassisk butik till vänster, och en av uppgångarna till Skansen Kronan rakt fram.

 

I detaljplaneförslagets ambitiösa gestaltningsprogram redovisas många kvaliteter från den omgivande stenstaden i Kommendantsängen, och som utgör en tydlig inspirationskälla för det planerade kvarteret. Bland annat delas de olika husfasaderna in vertikalt, och ges en tydlig sockel, ett mittparti samt en avslutning uppåt. Andra aspekter rör exempelvis balkonger, som placeras först på tredje våningen enligt dåvarande byggnadsordning.

 

Fasadindelning enligt gestaltningsprogrammet. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

Kastellgatan

 

Notera balkongerna, som konsekvent återfinns på våning 3-6.

 

Korsettfabriken

 

Den föreslagna förskolebyggnaden.

 

Förskolans uttryck ansluter till Haga och den oreglerade trähusbebyggelse som fanns kring Skansbergets fot. Trävolymen placeras indragen, i likhet med de avrivna landshövdingehusen på Skansberget, på en vidareutveckling av den befintliga stenmuren från 1915. Detta gör att man läser byggnaden som ett mindre tvåvåningshus uppe på en stensockel. I själva verket är den murade stenvolymen en del av byggnaden, och ger plats för bland annat tillagningskök och personalutrymmen. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

 

Ytterligare barbapapor

 

Huset till vänster av Haga projektgrupp (Arkitektlaget och Wallinders) 1982-89 är, vid sidan av Samvetet, det enda som överhuvudtaget nämns under rubriken Skanstorget i Caldenbys "Guide till Göteborgs arkitektur" (2006). Så mycket för det torget kan man tycka, särskilt i ljuset av den sentida produktionen av debattartiklar. Det finns förvisso en lokal i bottenvåningen, som Bostadsbolaget nyttjar för att ta hand om sina lägenheter i Haga (klicka för att förstora).

 

 

1915. Byggnaden som revs var från 1865. Den köptes av Göteborgs socialdemokratiska arbetarekommun 1899, och kom att bli stadens första Folkets Hus. Verksamheten flyttades senare över till Arbetarföreningens hus vid Järntorget 1909. Foto: Olga Rinman; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

 

1971. Göteborgs Stad köpte sedan huset 1917, och drev där ett natthärbärge tills 1967. Vid tillfället för detta foto är dock byggnaden ett minne blott. Bildkälla: Sebastian Staaf (klicka för att förstora)

 

Tidigt 1960-tal. De avrivna husen längst bort till vänster, och den numera byggnadsminnesförklarade huslängan till höger om dem. Foto: Jan Polheimer via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)

 

Fin och välbevarad huslänga, men närmast i avsaknad av lokaler.

 

Denna lokal borde verkligen tas tillvara om detaljplaneförslaget realiseras (Samvetet till höger).

 

[video]https://www.youtube.com/watch?v=uo9VJHA_eFA[/video]

 

En av uppgångarna till Skansen Kronan till vänster, och en potentiell förskolegård rakt fram.

 

Lek med hund.

 

Branten upp mot Skansen Kronan.

 

Sverige en helt vanlig dag i verkligheten i Göteborg.

 

Subliminalt meddelande...

 

Vi blev uppmärksammade på att de nedersta balkongerna avviker i storlek, och att dessa skall ha tillkommit efter att det tidigare skärmtaket tagits bort (klicka för att förstora).

 

Den som lever får se.

 

 

[infobox]Kompletterande läsning:
2010: Krönika: Evighetsmaskinen
2015: Skanstorget: Fastighetskontoret vill se fler bostäder
2018: 42a Yimbyvandringen: Skanstorget
2024: Yttrande över Skanstorget
2025: Skanstorget efter Länsstyrelsens veto[/infobox]
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]