Printout from gbg.yimby.se
....

Högbana i Göteborg?

Sida 26 av 28
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Mikael Bigert skrev:



E K,

Jag håller också med om att det kommer att bli svårt politiskt att få bygga
på D-torget. Därför är nog Polhemsplatsen mer realistiskt.
Se nedan ett förslag. Obs att snabbspåret går i gatuplan under BG-viadukten
för att sedan stiga uppåt. Cirka fem meter på 100 meter bana. Man kan också
tänka sig att BG-viadukten får stiga någon meter högre så vi kan börja stigningen tidigare. Det väsentliga är att GB-viadukten planeras med planskild spårtrafik
som randvillkor.
De skrivelser jag sett verkar anta spårtrafik i gatuplan även fortsättningsvis.

Click here for full size image.


Min utgångspunkt är att vi bör ha direkttrafik snabbspår till GÄ-bron och
Hisingen, därav norra armen. Sedan kan man ha en station vid NE-terminalen
( för t ex Västlänksresenärer ).
Stationen på Polhemsplatsen kan alltså vara fyra-fem meter över gatuplan,
men vi behöver inte höja den så mycket om tanken ändå är att vi inte ska
ha bilar och bussar mellan Polhemsplatsen och D-torget. Huvudsaken är att
banan inte är en barriär för gående och cyklister.

En annan huvudvärk är gamla Västgötabanans (VGJ) stationshus.
I liggande förslag för BG-viadukt ska det bort, men kanske finns möjlighet
att rädda huset(?) I så fall får BG-viadukten vara smalare och
dras längre österut. Stadsbanan följer dagens spår under viadukten och
stationen läggs längre söderut.
Att lägga station öster om BG-viadukten är möjligen enklare byggmässigt,
men det gör att de resande kommer för långt österut.

Även jag har kollat på tunnellösningar under D-torget. Det vore suveränt
för resenärerna. Dina förslag liknar mina. Huvudproblemet kanske är
störningar under byggtiden. Även vad gäller tunnlar kan det vara
enklare att ha stationen på (under ) Polhemsplatsen.

trevlig helg
Mikael


Mikael, din högbana i ovanstående inkräktar på Stampgatan 8. Omöjligt. Om det där är den officiella Bangårdsförbindelsen dock så tror jag att du utan problem kan dra högbanan över vänster ytterfil på trafikmaskinen då denna torde befinna sig i gatunivå.
Last changed january 27 2013 19:43
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Gunnar Einarsson skrev:


Mikael, din högbana i ovanstående inkräktar på Stampgatan 8. Omöjligt. Om det där är den officiella Bangårdsförbindelsen dock så tror jag att du utan problem kan dra högbanan över vänster ytterfil på trafikmaskinen då denna torde befinna sig i gatunivå.


Gunnar,
Ditt förslag verkar inte alls dumt. Allt beror väl på hur GT-viadukten får breda ut sig på P-platsen.
Jag växlar tills vidare över till:

http://gbg.yimby.se/forum/thread.aspx?id=2341&page=0&#fp7993

Mikael
Last changed february 17 2013 02:57
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Tag bort denna post, tack!
Last changed february 8 2012 15:19
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Mikael Bigert skrev:



Gunnar,
Ditt förslag verkar inte alls dumt. Allt beror väl på hur GT-viadukten får breda ut sig på P-platsen.
Jag växlar tills vidare över till:

http://gbg.yimby.se/forum/thread.aspx?id=2341&page=0&#fp7993

Mikael


Okej, Micke! Kul att höra! Syns i så fall där!
Last changed february 17 2013 02:57
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Så här hade jag tänkt. Notera att bebyggelsen är utformad i enlighet med Förstärkningsalternativet:

Click here for full size image.



Ljusblått/turkost: Högbana
Rött: Ny terminalbyggnad (tänk dubbla välvda fackverk)
Brunt: Bangårdens breddade utsträckning i enlighet med Förstärkningsalternativet
Grönt: Ny kvartersbebyggelse

Den fyrspåriga högbaneterminalen på Gbg C nås medelst rulltrappa och hiss från Yttre hallen (Centralhuset byggs om), Nils Ericssonsplatsen samt SJ:s perronger. Fyra spår kan behövas med tanke på att samtliga högbanelinjer möts här.

Förgreningen av högbana österut genom Gullbergsvass kan som alternativ till Bergslagsgatan (som får en bredd på 35 m) dras längs Mårten Krakowgatan istället.

Den norrgående banan går upp på den nya Hisingsbron i Stadstjänaregatans förlängning, som får totalt fyra spår om spårvägens dito medräknas.

Notera att planen saknar ackommodering för Bangårdsviadukten. Möjligen skulle den kunna pressas in öster om högbanan, men egentligen behövs den ju inte och inkräktar dessutom för mycket på tomtmark och urbanisering av Gullbergsvass. Möjligen skulle en bil- och cykeltunnel kunna anläggas under bangården mellan Odinsplasten och Trollhättegatan istället (med sin norra mynning där postcentralen ligger idag).

Skissen tar inte upp spårvägen som i princip lämnas ifred (exempelvis snabbspåret). Däremot finns det inget som säger att banan genom Gullbergsvass inte kan utgöra inledning av Angeredsbanan som då överförs till högbanenätet.
Last changed january 27 2013 19:43
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Om någon undrar hur det här funkar så vilar alltså högbaneterminalen i likhet med Centralhuset på bastanta pelare och svävar alltså ovanpå de traditionella säckstationsperrongerna. Dessa bevaras och förblir som vanligt. De kan rentav behålla de klassiska brutna SJ-taken, med den skillnaden att de numera befinner sig under heltäckande regnskydd.
Last changed february 8 2012 16:41
Profile image
Hans-Olof Hansson
1370 Posts
City: Gothenburg, Joined: September 2011
Gunnar Einarsson skrev:

Så här hade jag tänkt. Notera att bebyggelsen är utformad i enlighet med Förstärkningsalternativet:

Click here for full size image.



Ljusblått/turkost: Högbana
Rött: Ny terminalbyggnad (tänk dubbla välvda fackverk)
Brunt: Bangårdens breddade utsträckning i enlighet med Förstärkningsalternativet
Grönt: Ny kvartersbebyggelse

Den fyrspåriga högbaneterminalen på Gbg C nås medelst rulltrappa och hiss från Yttre hallen (Centralhuset byggs om), Nils Ericssonsplatsen samt SJ:s perronger. Fyra spår kan behövas med tanke på att samtliga högbanelinjer möts här.

Förgreningen av högbana österut genom Gullbergsvass kan som alternativ till Bergslagsgatan (som får en bredd på 35 m) dras längs Mårten Krakowgatan istället.

Den norrgående banan går upp på den nya Hisingsbron i Stadstjänaregatans förlängning, som får totalt fyra spår om spårvägens dito medräknas.

Notera att planen saknar ackommodering för Bangårdsviadukten. Möjligen skulle den kunna pressas in öster om högbanan, men egentligen behövs den ju inte och inkräktar dessutom för mycket på tomtmark och urbanisering av Gullbergsvass. Möjligen skulle en bil- och cykeltunnel kunna anläggas under bangården mellan Odinsplasten och Trollhättegatan istället (med sin norra mynning där postcentralen ligger idag).

Skissen tar inte upp spårvägen som i princip lämnas ifred (exempelvis snabbspåret). Däremot finns det inget som säger att banan genom Gullbergsvass inte kan utgöra inledning av Angeredsbanan som då överförs till högbanenätet.


Förstärkningsalternativet? Då är de redan hopplöst överspelade. Rita om, anpassa för Västlänken!
Last changed january 27 2013 19:43
Profile image
Hans Jörgensen
410 Posts
City: Göteborg (Tolered), Joined: December 2008
Själva högbanan går väl att göra oberoende av Västlänkar.
Snyggt Gunnar.
Sven R
529 Posts
City: Göteborg, Joined: October 2008
Jag ser bara 15 spår. Det är väl 26 spår eller nått i förstärkningsalternativet.
Last changed february 9 2012 08:10
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Sven Renquist skrev:

Jag ser bara 15 spår. Det är väl 26 spår eller nått i förstärkningsalternativet.


Som jag har förstått det så innebär Förstärkningsalternativet endast att midjan byggs bort och Gårdatunneln dubbleras. Antalet spår på Göteborg C (16 st) förblir detsamma.
Se exempelvis: Västlänken en tågtunnel under Göteborg, BRVT 2006:03:21, 2006-02-09 (UR 21 Trafikanalys), s. 17 samt Idéstudie, Göteborg C 2001-05-29, där det som jag identifierar som Förstärkningsalternativet går under namnet "Smitvägen A/B Etapp 3".

Jörgensson, trevligt att du gillar min skiss! Precis, högbana med station på Gbg C är givetvis helt oberoende Västlänksalternativ. Jag nämnde det bara för att den nya bebyggelsen på bilden är anpassad efter en framtid med Förstärkningsalternativet. Håller nämligen på med lite olika alternativa stadsplaner för Gullbergsvass, inklusive efter villkoren som ges av såväl Västlänken H/K och Förstärkningsalternativet.
Last changed february 9 2012 11:26
Sven R
529 Posts
City: Göteborg, Joined: October 2008
Se http://www.trafikverket.se/PageFiles/16890/UR_03_.., s.44.

18 spår plus 8 i reserv har man räknat skulle behövas. Jag reagerade på att du bygger kvarter precis norr om spåren som stryper en framtida kapacitetsutbyggnad.
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Okej, då har det förekommit förändringar i FA sedan "Smitvägen" i 2001 års "Idéstudie", vilken tydligt anger 16 spår i sina bangårdsskisser (och en kapacitet på 650 tåg/dygn). Tack för denna vitala information.

18 spår ger i och för sig ingen större praktisk skillnad vad möjlig bebyggelse beträffar. Kvarteren närmast skulle kanske bli lite smalare, dock utgör kapacitetsreserver för ytterligare 8 spår en helt annan femma. Det skulle gravt begränsa urbaniseringspotentialen i Gullbergsvass.

I den här studien http://www.trafikverket.se/PageFiles/16890/UR_06_Kapacitet_72dpi.pdf förekommer emellertid en del intressanta uppgifter. Det visar sig att FA med 26 spår relaterar sig till det specifika scenariot "T5 Framtid", vilket konkret betyder att samtliga pendeltåg körs i 10 minuters intervall samt att en ny pendeltågslinje Torslanda-Särö tillkommer och belastar Göteborg C (s. 11-12, 22-23).

Att köra lokaltåg med spårvagnsstandard i turtäthet framstår som overkill för mig. Dessutom skulle pendeltåg Torslanda-Särö inte behövas med en stadsbana på plats eftersom motsvarande högbanelinjer skulle finnas. Framtidens krav kan alltid diskuteras, men från ett högbaneperspektiv kan jag inte se behovet av de 26 spåren i FA. 18 spår kan jag förvisso köpa, men om kapacitetsbehovet någon gång i framtiden skulle öka så föreslår jag istället att helt nya stationer byggs än att Gullbergsvass, i form av "reserverad bangårdskapacitet", stukas som stadsmiljö för all framtid.

Det är även i den andan som jag ritade skissen. Anledningen till att kvarteren och Kruthusgatan kan krypa så nära inpå spårområdet (egentligen skiljer bara staket, parkremsa och trädrad) består i att Göteborg C förutsätts vara "färdigbyggd" efter att Förstärkningsalternativet (föregivet 16 spår) är genomfört. Nu får vi räkna med 18 spår istället, men det spelar som sagt inte så stor roll. En ny skiss behövs dock!
Last changed february 10 2012 10:26
Profile image
Hans-Olof Hansson
1370 Posts
City: Gothenburg, Joined: September 2011
Gunnar Einarsson skrev:

Okej, då har det förekommit förändringar i FA sedan "Smitvägen" i 2001 års "Idéstudie" då, vilken tydligt anger 16 spår i sina bangårdsskisser (och en kapacitet på 650 tåg/dygn). Tack för denna vitala information.

18 spår ger i och för sig ingen större praktisk skillnad vad möjlig bebyggelse beträffar. Kvarteren närmast skulle kanske bli lite smalare, dock utgör kapacitetsreserver för ytterligare 8 spår en helt annan femma. Det skulle gravt begränsa urbaniseringspotentialen i Gullbergsvass.

I den här studien http://www.trafikverket.se/PageFiles/16890/UR_06_Kapacitet_72dpi.pdf förekommer dock en del intressanta uppgifter. Det visar sig att FA med 26 spår relaterar sig till det specifika scenariot "T5 Framtid", vilket konkret bl.a betyder att samtliga pendeltåg körs i 10 minuters intervall samt att en ny pendeltågslinje Torslanda-Särö tillkommer och belastar Göteborg C (s. 11-12, 22-23).

Att köra lokaltåg med spårvagnsstandard i turtäthet framstår som overkill för mig. Dessutom skulle en pendeltågsbana Torslanda-Särö inte behövas med en stadsbana på plats eftersom högbanelinjer med motsvarande sträckningar skulle anläggas. Framtidens krav kan alltid diskuteras, men från ett högbaneperspektiv kan jag inte se behovet av de 26 spåren i FA. 18 spår kan jag förvisso köpa, men om kapacitetsbehovet någon gång i framtiden skulle öka så mycket så föreslår jag istället att helt nya stationer byggs än att Gullbergsvass, i form av "reserverad bangårdskapacitet", stukas som stadsmiljö för all framtid.

Det är även i den andan som jag ritade skissen. Anledningen till att kvarteren och Kruthusgatan kan krypa så nära inpå spårområdet (egentligen skiljer bara staket, parkremsa och trädrad Kruthusgatan från banområdet) består i att Göteborg C förutsätts vara "färdigbyggd" efter att Förstärkningsalternativet (föregivet 16 spår) är genomfört. Nu får vi räkna med 18 spår istället, men det spelar som sagt inte så stor roll. En ny skiss behövs dock!


Man behöver inte stadsbanan om man kör pendeltåg till Torslanda/Särö menar du? Nä, häller med. Ser också hellre penceltåg på sträckan...
Sven R
529 Posts
City: Göteborg, Joined: October 2008
Eller kan man ju bygga med en lägre standard på kvarteren närmast spåren. Det är ju ändå fråga om förändringar över flera decennier. Ett älvrum kanske? Eller ett pariserhjul t.ex ;-) Reservat för fler spår behövs ju även för en utökad fjärrtrafik.

Ok, jag ska inte besserwissra mig om antal spår, det är ju skit samma. Tycker egentligen du skrev en bra sak om Centralstationen en gång, att det är coolt med säckstationer. Det ger en viss vikt åt staden så att säga. Håller helt och hållet med.

Om jag hade skissat på en högbanestation hade jag iofs nog lagt den ovanför Åkareplatsen/Polhemsplatsen. Då skulle man kunna flytta Drottningtorgets hållplatser dit. Naturligtvis hade friidrottshuset rykt. Och Centralens huvudentré hade lett ut till ett tomt torg. Man kanske hade fått skapa en ny korridor inne på stationen österut, för att leda direkt mot hållplatserna.
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Signatur: Hansson skrev:

Gunnar Einarsson skrev:

Okej, då har det förekommit förändringar i FA sedan "Smitvägen" i 2001 års "Idéstudie" då, vilken tydligt anger 16 spår i sina bangårdsskisser (och en kapacitet på 650 tåg/dygn). Tack för denna vitala information.

18 spår ger i och för sig ingen större praktisk skillnad vad möjlig bebyggelse beträffar. Kvarteren närmast skulle kanske bli lite smalare, dock utgör kapacitetsreserver för ytterligare 8 spår en helt annan femma. Det skulle gravt begränsa urbaniseringspotentialen i Gullbergsvass.

I den här studien http://www.trafikverket.se/PageFiles/16890/UR_06_Kapacitet_72dpi.pdf förekommer dock en del intressanta uppgifter. Det visar sig att FA med 26 spår relaterar sig till det specifika scenariot "T5 Framtid", vilket konkret bl.a betyder att samtliga pendeltåg körs i 10 minuters intervall samt att en ny pendeltågslinje Torslanda-Särö tillkommer och belastar Göteborg C (s. 11-12, 22-23).

Att köra lokaltåg med spårvagnsstandard i turtäthet framstår som overkill för mig. Dessutom skulle en pendeltågsbana Torslanda-Särö inte behövas med en stadsbana på plats eftersom högbanelinjer med motsvarande sträckningar skulle anläggas. Framtidens krav kan alltid diskuteras, men från ett högbaneperspektiv kan jag inte se behovet av de 26 spåren i FA. 18 spår kan jag förvisso köpa, men om kapacitetsbehovet någon gång i framtiden skulle öka så mycket så föreslår jag istället att helt nya stationer byggs än att Gullbergsvass, i form av "reserverad bangårdskapacitet", stukas som stadsmiljö för all framtid.

Det är även i den andan som jag ritade skissen. Anledningen till att kvarteren och Kruthusgatan kan krypa så nära inpå spårområdet (egentligen skiljer bara staket, parkremsa och trädrad Kruthusgatan från banområdet) består i att Göteborg C förutsätts vara "färdigbyggd" efter att Förstärkningsalternativet (föregivet 16 spår) är genomfört. Nu får vi räkna med 18 spår istället, men det spelar som sagt inte så stor roll. En ny skiss behövs dock!


Man behöver inte stadsbanan om man kör pendeltåg till Torslanda/Särö menar du? Nä, häller med. Ser också hellre penceltåg på sträckan...


Helt riktigt, men med stadsbanan kan man fara till så många fler ställen än just bara Torslanda/Särö.
Last changed february 9 2012 15:17
Profile image
Hans-Olof Hansson
1370 Posts
City: Gothenburg, Joined: September 2011
Gunnar Einarsson skrev:

Signatur: Hansson skrev:

Gunnar Einarsson skrev:

Okej, då har det förekommit förändringar i FA sedan "Smitvägen" i 2001 års "Idéstudie" då, vilken tydligt anger 16 spår i sina bangårdsskisser (och en kapacitet på 650 tåg/dygn). Tack för denna vitala information.

18 spår ger i och för sig ingen större praktisk skillnad vad möjlig bebyggelse beträffar. Kvarteren närmast skulle kanske bli lite smalare, dock utgör kapacitetsreserver för ytterligare 8 spår en helt annan femma. Det skulle gravt begränsa urbaniseringspotentialen i Gullbergsvass.

I den här studien http://www.trafikverket.se/PageFiles/16890/UR_06_Kapacitet_72dpi.pdf förekommer dock en del intressanta uppgifter. Det visar sig att FA med 26 spår relaterar sig till det specifika scenariot "T5 Framtid", vilket konkret bl.a betyder att samtliga pendeltåg körs i 10 minuters intervall samt att en ny pendeltågslinje Torslanda-Särö tillkommer och belastar Göteborg C (s. 11-12, 22-23).

Att köra lokaltåg med spårvagnsstandard i turtäthet framstår som overkill för mig. Dessutom skulle en pendeltågsbana Torslanda-Särö inte behövas med en stadsbana på plats eftersom högbanelinjer med motsvarande sträckningar skulle anläggas. Framtidens krav kan alltid diskuteras, men från ett högbaneperspektiv kan jag inte se behovet av de 26 spåren i FA. 18 spår kan jag förvisso köpa, men om kapacitetsbehovet någon gång i framtiden skulle öka så mycket så föreslår jag istället att helt nya stationer byggs än att Gullbergsvass, i form av "reserverad bangårdskapacitet", stukas som stadsmiljö för all framtid.

Det är även i den andan som jag ritade skissen. Anledningen till att kvarteren och Kruthusgatan kan krypa så nära inpå spårområdet (egentligen skiljer bara staket, parkremsa och trädrad Kruthusgatan från banområdet) består i att Göteborg C förutsätts vara "färdigbyggd" efter att Förstärkningsalternativet (föregivet 16 spår) är genomfört. Nu får vi räkna med 18 spår istället, men det spelar som sagt inte så stor roll. En ny skiss behövs dock!


Man behöver inte stadsbanan om man kör pendeltåg till Torslanda/Särö menar du? Nä, häller med. Ser också hellre pendeltåg på sträckan...


Helt riktigt, men med stadsbanan kan man fara till så många fler ställen än just bara Torslanda/Särö.


Det gör du med ett utbyggt pendeltågssyetem också. Det täcker mycket mer än en stadsbana någonsin skulle kunna.
En "inzoomad" bild.

Samt utzoomad för hela regionen.

Click here for full size image.


Last changed january 27 2013 19:43
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Konstigt att man inte i hela världen har struntat i stadsbana och bara satsat på pendeltåg då?

Saken är ju att det där finns ju ändå. Pendeltåg och stadsbana utesluter inte varann utan fungerar kompletterande på olika nivåer. Den mesta trafiken genereras dock i tätort och skall till samma tätort, och det är därför vi eventuellt behöver en stadsbana som täcker i huvudsak Göteborgs kommun, men som även ansluter till vissa närliggande kranskommuner. Att tro att pendeltåg, för att inte tala om tre "tunnelbanestationer" i Göteborg, kan ersätta en sådan stadsbana är ett självbedrägeri.
Profile image
Hans-Olof Hansson
1370 Posts
City: Gothenburg, Joined: September 2011
Gunnar Einarsson skrev:

Konstigt att man inte i hela världen har struntat i stadsbana och bara satsat på pendeltåg då?

Saken är ju att det där finns ju ändå. Pendeltåg och stadsbana utesluter inte varann utan fungerar kompletterande på olika nivåer. Den mesta trafiken genereras dock i tätort och skall till samma tätort, och det är därför vi eventuellt behöver en stadsbana som täcker i huvudsak Göteborgs kommun, men som även ansluter till vissa närliggande kranskommuner. Att tro att pendeltåg, för att inte tala om tre "tunnelbanestationer" i Göteborg, kan ersätta en sådan stadsbana är ett självbedrägeri.


Tre stationer är en bra början, men räcker inte. Självklart. Det är därför som det finns dessa tankar om nya banor och stationer. Samtliga sträckningar och stationer kommer från utredningar och inget jag hittat på själv.

Göteborg har redan ett tätt nät av spårvagnar och bussar i stan. Nu krävs ett glesare överlagrat nät med stora och snabba tåg som kan ta upp och lämna av passagerare på många knutpunkter inom staden. Här kommer den utbyggda Västlänken med flera banor och stationer in i bilden. Om man vill så kan man ju kalla det för stadsbana, samtidigt som den är så mycket mer i och med att den sträcker sig hela vägen ut i regionen.
Last changed january 27 2013 19:43
E K
105 Posts
City: Göteborg, Joined: May 2009
@Hansson:
Du ger återigen uttryck för en enligt mig naiv uppfattning att några pendeltågsstationer skulle kunna fungera som rapid transit-system inom en storstad. Bana i tunnel blir inte tunnelbana.

Nya pendeltågsstationer ger vinster för Göteborgarna när vi gör något av följande:

- Åker från Göteborg till en annan ort med pendeltågsstation.
- Åker till Göteborg från en annan ort med pendeltågsstation.

Men för resor inom Göteborg kommer pendeltågen ha en marginell betydelse, även efter den massiva utbyggnad du spekulerar i. Pendeltågens tidtabell är för gles, deras uppehåll för långa, och deras hållplatser blir för få för att de kunna utgöra ett tillfredsställande surrogat för den planskilda stadsbana som behövs i denna stad. Göteborgarna skulle få ofantligt mycket mer rapid transit-värde för pengarna om valde att investera den summa detta utbyggda pendeltågsnät skulle kosta på befintliga premetrogrenar, planskilda banor genom centrum och nya stadsbanegrenar.

Och i den glesa, växande stad som Göteborg är behöver vi primärt snabba transporter inom tätorten, inte tidsvinster när vi vill ta oss härifrån. Vi bör även ställa oss den viktiga frågan om huruvida vi önskar en förtätad tätort eller en förtätad periferi.

Göteborg har mycket riktigt ett tätt nät av spårvagnar och bussar, men trots det saknar vi möjlighet att göra de snabba förflyttningar vi önskar inom vår utbredda tätort. Vårt nät av gatuspårväg har inte på långa vägar kapacitet att hantera den förtätning av staden som är möjlig och eftersträvansvärd. I detta läge är det olyckligt att i praktiken flytta fokus mot förtätning i kranskommunerna.
Last changed february 10 2012 13:44
Sida 26 av 28

Högbana i Göteborg?


If you support our ideas, join Yimby Göteborg:s 6740 members. It only takes a minute and costs nothing.

Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården
[infobox]

Innehållsförteckning:

Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet

[/infobox]

 

Kort om planförslaget

Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).

 

Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
 
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.

 

Planens syfte[/quote]

 

Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).

 

 

 

Besök på plats

Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.

 

Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).

 

Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).

 

Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).

 

 

 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"

 
Diarienummer SBF-2023-00060

  

Allmänt

Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.

 

Synpunkter

Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:

Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.


Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).

 

Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.


Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång. 

 

Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).

 

Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
 


Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården
[infobox]

Innehållsförteckning:

Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet

[/infobox]

 

Kort om planförslaget

Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).

 

Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
 
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.

 

Planens syfte[/quote]

 

Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).

 

 

 

Besök på plats

Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.

 

Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).

 

Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).

 

Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).

 

 

 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"

 
Diarienummer SBF-2023-00060

  

Allmänt

Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.

 

Synpunkter

Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:

Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.


Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).

 

Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.


Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång. 

 

Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).

 

Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
 


Högbana i Göteborg?
June 2 2024 20:05 by Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
January 19 2024 14:08 by Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
July 6 2023 11:50 by Carl S
Uthyrningsdel
April 21 2023 15:51 by Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
November 10 2022 13:47 by Matthias H.

Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården
[infobox]

Innehållsförteckning:

Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet

[/infobox]

 

Kort om planförslaget

Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).

 

Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
 
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.

 

Planens syfte[/quote]

 

Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).

 

 

 

Besök på plats

Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.

 

Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).

 

Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).

 

Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).

 

 

 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"

 
Diarienummer SBF-2023-00060

  

Allmänt

Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.

 

Synpunkter

Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:

Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.


Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).

 

Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.


Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång. 

 

Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).

 

Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
 


[infobox]

Innehållsförteckning:

Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet

[/infobox]

 

Kort om planförslaget

Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).

 

Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
 
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.

 

Planens syfte[/quote]

 

Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).

 

 

 

Besök på plats

Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.

 

Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).

 

Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).

 

Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).

 

 

 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"

 
Diarienummer SBF-2023-00060

  

Allmänt

Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.

 

Synpunkter

Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:

Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.


Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).

 

Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.


Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång. 

 

Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

 

Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).

 

Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]