Planskild Storkring

Inga broar över älven i höjd med Stigbergstorget. De fördärvar möjligheter får båttrafik med Stena, kryssningstrafik samt älvtrafiken. Förbindelse i det läget får ske med tunnel enbart.

Hansson: Staden skall inte anpassa sig för Stena utan tvärtom. Det är inget problem utan en lättnad och möjlighet att få bort långtradarparkeringen, dess trafik och instängslade asfaltsöken-barriär från Stigbergskajen till Skeppsbron. Personbåts- (läs: Katamaran-) trafiken kan behållas. Kryssningsbåtar kan anlägga vid amerikaskjulet, på norra älvstranden eller åka igenom en öppnad bro. Vilken "älvtrafik" är det du talar om som det blir så svårt för? Det är ju knappt några båtar, speciellt inte Över ca 20m i höjd. Dina argument är inte nog för att utväga vinsten i en/flera bra broar.

Alternativt skulle vi kunna bygga ännu en parkeringsterminal åt Stena längs området som frigjordes med götatunneln.


En fin bro.

---

Senast ändrad 27 januari 2013 19:44

Har länge funderat på detta med en tunnelbanekring i stan, lysande idé! Måsta dock fråga om detta öht är något annat än en utopisk dröm. Har inte föjt denna tråd nämnvärt men vad jag vet finns inga sådanna planer alls från kommunens sida...

Forumets mest aktiva tråd - varför ösla tid på något som vi alla vet aldrig kommer bli av!?

Pga att det inte är en utopisk dröm. Den är högst genomförbar. Utopier har vi modernismen till för och sådant för inte vi.

Genomförbart är mycket! Varför hittar jag inget om en planskild storkring i k2020?

Sluta drömma!

Pga den s.k "Göteborgsandan". STENA och andra rederier har starka band med kommunen. Alltså vill kommunen inte påverka deras affärer till det sämre. Därför får man prioritera bort sådana uppenbart genomförbara lösningar som länken Stigberget-Slottsberget.
Det finns ett ord för sånt här; Korporativism, och sådant har hittills bara varit Göteborgarna till nackdel.

---

Senast ändrad 26 maj 2012 00:22

Det finns visst tankar på planskilld storkring i K2020, i alla fall delvis. Se figuren nedan som kommer från K2020.

Det handlar realistiskt nog enbart om tunnlar och högbanor saknas helt.

---

Senast ändrad 27 januari 2013 19:44

Okej. Men vad är det egentligen som diskuteras i tråden? Pratar vi riktig planskild tunnelbana i en ring som då - väldigt effektivt - skulle kunna anslutas till de premetro-förberedda stäckorna ut till förorterna?

...eller snackar vi vanlig spårväg som matas med värdelös kontaktledning i promenadhastigheter upp till 50 knyck och som dessutom inte sväljer mer än ett par skolklasser!?

Älven och fartygstrafiken är riksintresse, till skillnad från lokaltrafik i GBG. Miljööverdomstolen var mycket tydlig med det. Det blir inga broar som fördärvar möjligheten för fartygstrafik. Stena och de andra fartygen är mycket viktiga för Göteborg. Viktigare än en låg bro.

---

Senast ändrad 27 januari 2013 19:44

Kul att du hittade Ponte Luis i Porto som exempel. Den har varit en inspiration när jag tänkt mig hur "Lindholmsbron" kan bli med stadsbana:

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Metro,_Ponte_e_...

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Oporto_-_Metro_..

Där är gångbanorna rätt smala. De har möjligen cykelbana på undre brospannet istället. För vår motsvarighet av en sådan bro tycker jag inte vi ska ha ett undre brospann, utan som sagt lägga cykel&gångbanor parallellt med spårbanan där uppe.

Ponte Luis övre brospann är sannolikt inte öppningsbar, men så är den också mer än dubbelt så hög som en Lindholmsbro. Görs den öppningsbar så har vi inga hinder med sjöfarten.
Angående utformningen då: jag tänker mig att valvet fortsätter går högt över brospannet (som typ en jättelik andragradskurva) istället för att tangera det som i Ponte Luis. Kanske kan bron öppnas med en horisontellt liggande klaff som stiger upp längs bågen.
Huruvida en bro med de förutsättningar är möjligt för brokonstruktion - det får gärna brokonstruktörer svara på om någon sådan hänger här

---

Senast ändrad 27 januari 2013 19:44

ingen som vet??

Det är väl lite spretigt. En massa förslag och varianter åt olika håll. Från högbana mer till tunnelbana.

Spårvagn på egen banvall eller i tunnel blir minst lika snabb och effektiv som tunnelbana. Fördelen med att succesivt göra tunnelbana av spårvagnen är att man har kvar den stora täckningen och linjenätet samtidigt som hastigheten ökar mankant när den går i egen tunnel. Man behöver inte skapa ett nytt trafikslag som inledningsvis får ytterst begränsat värde och utsträckning.

Detta var nog den sämsta av alla lösningar jag någonsin har sett på varianter av brolösning för Göteborg. Den omöjliggör fartygstrafik på älven med båtar större än roddbåtar, typ. I sammanhanget ter sig den sågade cykelbron som en genial lösning.

Säkert fyller denna bro sin plats där den är byggd, men här blir den bara dålig.

---

Senast ändrad 27 januari 2013 19:44

Jag hoppas innerligen att du är ensam om att resonera så! Med din logik kan vi ju lika väl ha kvar hästspårvagnen! Snälla, läs detta: http://www.chamber.se/?id=4365&threadid=4605

Det är en jäkla skillnad på sth 60 och sth 100, på tåglängd: 29m och 150m, på passagerarkapacitet 200 pers och 1000 pers, kort och gott på spårvagn och tunnelbana!!!

Självklart skall man bygga denna eventuella storkring med tunnelbanestandard och ansluta till de redan förberedda förortslinjerna, allt annat vore en direkt skymf mot staden Göteborg! Denna göteborska rädsla för visioner äcklar mig..

Ta angeredsbanan och hammarkullen station som exempel, inte fan byggdes den för att bli till denna kalleanka-lösning:

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

..utan den byggdes givetvis för att bli till detta:

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Jag förstår att du är Anti bro Hansson. Bilden var tänkt som inspiration. Jag tycker inte du har anledning att vara så svårflörtad, tänker du bort den lägre delen och gör bron öppningsbar så kan du ju ta kryssningsbåten till badhus och ölshopping i Fredrikshamn sedan

I övrigt tycker jag "fartygstrafiken" är ett dåligt argument för att inte bygga några fler broar i Göteborg. Jag förstår att denna fartygstrafiken är klassad som "riksintresse" men vad innebär det egentligen? och vilken fartygstrafik?
Ok, vi har Stenas långtradarfärjor fr masthuggskajen "E45 till Danmark" men flyttar vi dem längre västerut så var ju det löst och "riksintresset" för långtradarna bevarat.
Vad gäller vänertrafiken så pratar vi ju inte om någon nämnvärd höjd, dryga 20m, och de skulle ju behöva passera broöppning vid speciella tidpunkter redan vid göta älvbron. Vi kan väl tajma dem isåfall?
Ca 15 kryssningsbåtar om året, kan de vänta på en broöppning eller få en finare plats än frihamnen (som ju ska exploateras, förändring...) väster om stigberget (Amerikaskjulet! Historiskt!)

Sedan tycker jag Göteborg som stad ska få ta lite plats!! Går det att sätta krav, som t.ex. sänkt fartygshöjd, på företag eller?

---

Senast ändrad 27 januari 2013 19:44

Nej än rinner blod i mina vener! Om det går att bidra med goda idéer, länkar till relevanta rapporter/undersökningar, så kan man utforma ett stabilt förslag som i förlängningen förhoppningsvis kan leda till en närmare utredning och en realitet. Intressant är när myndigheterna faktiskt föreslår dessa typer av alternativ, som i K2020, i underlaget till norra masthugget etc.
Om det går att medvetandegöra medborgarna om hur mycket det faktiskt ligger i stadens intresse att genomföra dessa typer av förändringar i motsats till att upprätthålla status quo så bör väl tids nog även politikerna inse att de har anledning att "Sluta snacka börja trolla!"

---

Senast ändrad 26 maj 2012 17:26

Hansson. Börjar bli van vid att du ofta (medvetet?) missförstår de mesta förslag och idéer som inte ritats av kommunen. Det som finns från officiellt håll är heller inga färdiga lösningar, bara lösa skisser av den typ som finns i t ex K2020. Vad vi gör är ju egentligen att bidra med någon form av underlag för att ta fram färdiga lösningar. Som synes i denna med flera trådar så utgår idéerna ofta från officiellt presenterade skisser. Men vi vill ju att det här kommer längre och blir konkret!

Se det alltså som diskussionsunderlag från intresserade medborgare utan att avfärda direkt. Som vi sagt är bilderna för inspiration.
Om du sedan faktiskt läser de senaste inläggen här, så föreslår dessa:
1) ingen lågbro i detta snitt, däremot
2) öppningsbar högbro!
Om det inte går att göra med någon form av båge, så kan vi alltid använda den princip som nuvarande GötaÄlv-bro bygger på, dvs. vertikala pelare. Det kan vem som helst faktiskt säga utan att vara brokonstruktör. På samma sätt kan man jämföra och exemplifiera med broar som finns i flodstäder omvärlden.
GötaÄlvbron har i det närmsta samma höjd som en Lindholmsbro skulle få och den är ***öppningsbar***. Sjöfarten är nöjd med denna. De kan t o m tänka sig att gå ner till 13 meter segelfritt, enligt sina egna debattinlägg som kunnat följas i lokalpressen.
Vidare så blir Lindholmsbron avsevärt enklare än G-Ä-bron, då den senare även har 4 biltrafikfiler och är dimensionerad för en mängd bilar, bussar och lastbilar vilket Lindholmsbron inte behöver vara.

Du har antagligen rätt i att det förutsätter en flytt av Stena från Masthuggskajen. Flytten behöver inte vara mer än ~700 meter västerut dvs till Ameriakskjulet. Vill minnas att du också kommit fram till det som en lämplig alternativ placering (om flytt skulle vara givet) i någon artikelkommentar.

---

Senast ändrad 26 maj 2012 18:53

Det är sant att det skiljer i längd mellan en spårvagn och tunnelbanevagn. Men det är också det enda. Spårvagnen kan lätt förlängas, på kort sikt genom sammankoppling och på längre sikt genom köp av nya och längre vagnar. Kom ihåg att även tunnelbana körs som sammankopplade tåg.

Det viktigaste när man lägger spårvägen i tunnel är att man gör stationerna långa nog. Som det utmärkta exemplet från din bild av Hammarkullestationen ovan. När en spårvagnslinje har nått "tunnelbane status" vad gäller station och spår så är det ju bara att koppla ihop vagnarna och köra!

En bro har sin plats. Rätt utformad. Det är det som är riktigt viktigt. Exemplet uppfyller inte det utan är ett exempel på motsatsen; en bro som blockerar och försvårar älvtrafik.

Skall det vara en bro i det läget så måste den vara minst lika hög som Hisingsbron, som är namnet på den nya bron. Men, bygger man en sådan bro så blockerar man även hamnbassängen med brostöd mm. Skall nman ha en icke öppningsbar bro så krävs en bro med segelfri höjd som Älsvsborgsbron. Det blir ett stort monster och den kommer inte att gå att bygga utan att riva hus vid Stigbergstorget och på Hisignssidan. Att det finns en liten lucka vid husen på Stigbergstorget har ingen egentlig betydelse, den är för liten för att passa till bron. Härmed, så vill jag visa att en bro i läget är olämplig till omöjlig.

Men visst kan det byggas fler broar. Man skulle kunna bygga en bro där Göta älvbron ligger idag, när Hisingsbron blivit klar. De kan vara snudd på identiska i form och höjd, men kan prioritera olika trafikslag.

Vad man inte kan göra är att bygga lägre broar. Man får också undvika att bygga där älven är som bredast, som i hamnbassängen. Vänersjöfarten är mycket viktig och bör om möjligt ökas för att minska belastning på väg och järnväg. Vänern är ett innanhav, mad vad det innebär för krav på båtar. Det måste vara oceangående fartyg för öppet hav. Pråmar har inget på Vänern att göra, de klarar inte sjön! Det är snarast så att på sikt så bör det gå ändå större fartyg till Vänern. Det kräver ju ganska massiv ombyggnad av slussar så det lär dröja ett tag.

---

Senast ändrad 27 januari 2013 19:44

Hansson>> Du har faktiskt direkt fel i sak nu! Det är väsentlig skillnad på lätt och tung spårtrafik. I synnerhet vad gäller effektutveckling som är helt avgörande för accelerationen vilken i sin tur är helt avgörande för metrosystem med många stopp.

Det är skillnad på sammankopplade tåg och sammankopplade vagnar. Mig veterligen kan man inte köra med sammankopplade m31:or, och verkligen inte sammankopplade m32:or, du kanske känner till något annat?

Nu till min fråga... Varför skall man hela tiden köra på tafatta pajaslösningar i våran stad för, vad har du och sånna som dig emot riktig tunnelbana egentligen?

Förstår inte varför ingen lyfter denna viktiga fråga. Det handlar ju ytterst om vart man faktiskt vill komma. Göteborg håller på att bli en storstad, vi kommer i framtiden behöva en riktig tunnelbana, varför inte då börja i rätt ände!??