Printout from gbg.yimby.se
....

 > Infrastruktur
 > Övrigt

Nya GötaÄlv-bron. Högt och lågt

Sida 1 av 17
Profile image
Hans Jörgensen
410 Posts
City: Göteborg (Tolered), Joined: December 2008
Nya GötaÄlvbron (GÄ-bron) verkar fortfarande vara en öppen fråga, inte minst höjden har debatterats rätt livligt. Det har funnits flera spår också här på olika Yimbytrådar.
Placeringen är väl däremot fastlagd från staden - i Stadstjänaregatans förlägning.
Alternativa placeringar har framförts till exempel från workshopen/projektet RiverCity, där något av lagen (kanske lag East) i sin skiss över Älvstaden ritade bron i Östra Hamngatans förlängning. Det är naturligtvis tilltalande.

Tittar man närmre på höjder och lutningar så framkommer några detaljer:

* S.k. segelfri höjd över vattnet.
* Brobanans höjd över markplan. ("fallhöjd")
* Brobanans höjd över vattennivån. ("totalhöjd")
* Höjdskillnad vattennivå-markplan. (~1.5 meter).
* Förslag till lutning som nämnts: 4%, dvs rampen kräver 25 meters längd för varje meter stigning.

(Väner)Sjöfarten har önskat segelfri höjd minst 13 meter.
Det skulle ge uppskattningsvis 12 meter höjdskillnad mellan brobana och markplan.
Rampen skulle då bli 300 meter.
Rampens placering kan väljas mer fritt, dvs hur långt in över älven som toppen av bron ska nås. Hela älvens bredd behöver inte ha full segelfri höjd. I nuvarande bro finns en rätt smal farled för de stora fartygen i mitten. Se t ex Eniro-karta.

Om vi till exempel väljer att full höjd ska nås 70 meter från älvkanten, då når rampen markplan precis innan Mårten Krakowgatan (Götatunnelns förlängning).
Rampens längd på landsidan blir då drygt 200 meter.
Jag tycker det kan vara ett rimligt minikrav att bron ska sluta/börja före korsningen med Mårten Krakow.

Men en kortare ramp är ju att föredra med tanke på tillgängligheten för cykel/gående, speciellt de som kommer längs älvstranden.
Ytterligare en faktor är barriärverkan från rampen. Om vi räknar barriären som den sträcka där rampen inte är passerbar varken över eller undertill (höjd 3 meter antaget för passage under bron), då blir barriären ~100 meter lång vid 4% lutning. Barriärens längd påverkas däremot inte av brons höjd, bara barriärens position i sidled. Dvs med lägre bro hamnar en lika lång barriär närmare älven (för samma lutning).

För illustrering:

Click here for full size image.



Jag kan inte låta bli att ta upp Högbanan/Stadsbanan/Storkringen som diskuteras till och från här.
Genom att förlägga den "tunga" kollektivtrafiken på en separat älvförbindelse (högbro eller tunnel) skapas friare möjligheter för nya GÄ-bron; inte minst kan den göras lägre och tåla fler öppningar. Det har även framförts av debattörer i GP som Mark Isitt.
Där skulle man också kunna se en Dubbeldeckar-bro; en lägre för bil, buss, gång/cykel och viss spårvägstrafik. Över denna en högbro för Stadsbana (som del av "Storkringen") och kanske även en bilbana som förlängning av en eventuell Bangårdsviadukt. Det skulle ge fördelar att den biltrafiken inte behöver gå ner i markplan och ta plats i form av på/avfarter, rondeller, etc. Det finns dubbeldeckarbroar i några städer i världen, kanske återkommer med en bra bild om det finns en snygg lösning på denna brotyp. Säg till om ni vet någon!

Ytterliggare en intressant komponent är särskild Gång cykel-bro. Den kunde ha en fallhöjd av högst några meter, och givetvis vara smidigt öppningsbar. Den skulle kunna placeras vid Lilla Bommen, som fortsättning på Östra Hamngatan. Viking Green City föreslog en sådan bro. Det minskar rimligen kraven på låghet för GÄ-bron.


Om jag skulle välja ett par scenarior, givet sträckning längs stadstjänaregatan:


1) GÄ-bro för bil, buss, gång/cykel och spårväg + särskild Gång/Cykelbro (+ möjligen högbro för tung k-trafik):

- Segelfri höjd 13 meter.
- Fallhöjd 13 meter.
- Lutning 4%.
- Ramplängd 300 meter, varav drygt 200 meter på landsidan (kan minskas genom att minska den "segelfria bredden"; skjuta rampen längre ut över älven).
- Möjligen: Ovanpå detta en högbro enligt beskrivning ovan.
- Gång/Cykelbro Lilla Bommen - Frihamnen.

2) GÄ-bro för bil, buss, gång/cykel och spårväg + högbro för tung k-trafik:
- Segelfri höjd 6-8 meter.
- Fallhöjd 5-7 meter.
- Lutning 4%.
- Ramplängd 125 - 175 meter, varav 50-100 meter på landsidan. Här hamnar rampens barriär ut mot älvkanten. Lösning är att öka den "segelfria bredden" och på så vis flytta rampen längre in på landsidan, förslagsvis 150 meter. Notera att detta bara ger ca 50 meter kortare ramp på landsidan jämfört med vid en segelfri höjd av 13 meter.
- Ovanpå detta en högbro enligt beskrivning ovan.


Min slutsats, lite tillspetsat: Om en "mellanhög" bro väljs (nånstans 10-13 meter segelfritt),
då SKA vi ha en gång/cykelbro vid Lilla Bommen!
Last changed january 27 2013 19:44
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Bra att du tar upp detta, inte minst i anslutning till tung (och lätt) kollektivtrafik!

Om en dubbeldäckad bro byggs hur tänker du då runt öppning av bron för det högre brospannet? Höjdskillnaden mellan en vägbanenivå+spårvagnsnivå och en högbanenivå blir ju trots allt inte så stor om jag förstår dina funderingar rätt. Två separata portar?

Ett sätt att avsevärt höja bron och ändå få rampen att börja på Stadstjänaregatan norr om Mårten Krakow vore att ansluta en spiralramp, i likhet med de alternativ för högbro som finns.
Låt oss utgå från en 300 m lång stigning på 4%. Lägger vi till en spiralramp med en vägbanediameter av låt oss säga 80 m (exempelvis placerad väster om Stadstjänaregatan) och bara ett varv torde vi få en total stigningslängd på ca 550 meter om jag har räknat rätt (80 x Pi = 251,2 + 300 = 551,2). Det borde resultera i en segelfri höjd på 22 m.
Riktigt hur en sådan spiralramp bäst kombineras med spårvagnsspår och högbanespår går jag inte in på här.
Last changed may 18 2012 11:56
Jens Ekengren
80 Posts
City: Karlstad, Joined: November 2009
En variant är ju att lägga rampen i en S-form, så att delar av stigningen sker parallellt med älven (som väl redan sker idag, åtminstone delvis?).

Nu är ju området ganska så väl bebyggt, annars hade man kanske kunnat göra detta i direkt anslutning till en byggnad för att minska barriäreffekten.

[Edit:] Det går ju då också att lägga till en brantare men kortare ramp i brons längdriktning.
Last changed may 18 2012 10:38
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Jens Ekengren skrev:

En variant är ju att lägga rampen i en S-form, så att delar av stigningen sker parallellt med älven (som väl redan sker idag, åtminstone delvis?).

Nu är ju området ganska så väl bebyggt, annars hade man kanske kunnat göra detta i direkt anslutning till en byggnad för att minska barriäreffekten.


En intressant idé. Fördelen är att bebyggelsen i området (förutom pagoden) är modern och saknar kulturhistoriskt värde. Att lösa in och riva är alltså bara en pengafråga.

Hur tänker du dig S-kroken mera exakt? Med början på Stadstjänaregatan, gir åt öster och över älven i Kilsgatans förlängning?
Profile image
Hans Jörgensen
410 Posts
City: Göteborg (Tolered), Joined: December 2008
Gunnar Einarsson skrev:

Bra att du tar upp detta, inte minst i anslutning till tung (och lätt) kollektivtrafik!

Om en dubbeldäckad bro byggs hur tänker du då runt öppning av bron för det högre brospannet? Höjdskillnaden mellan en vägbanenivå+spårvagnsnivå och en högbanenivå blir ju trots allt inte så stor om jag förstår dina funderingar rätt. Två separata portar?

Tänker nog att övre brospannet får ha egen port i de fall den behöver öppnas. Men om den görs uppåt 25 meter hög blir det antagligen mycket få öppningar.

Annars kan förslaget om dubbeldeckning för mellanhög bro nyanseras lite:
Ifall den får 13 meter segelfri höjd är kanske inte behovet så stort av ett övre brospann. Högbanan skulle då ansluta till den mellanhöga GötaÄlvbrons spårvägssträcka, och dela denna med konventionella spårvägen och kanske också då med bussar. Fördelen med dubbeldeckad bro är ju att Stadsbanetrafiken får helt egen och ostörd bana, men det kanske inte är tillräckligt motiverat.
Tänkbart är att nöja sig med en mellanhög GötaÄlvbro i första taget, ansluta högbana som får en bra höjd från bron vidare över Centralen o.s.v. Vid eventuellt framtida behov kan högbanan rampas upp till en egen brobana på dubbeldeckad bro.

Gunnar Einarsson skrev:


Ett sätt att avsevärt höja bron och ändå få rampen att börja på Stadstjänaregatan norr om Mårten Krakow vore att ansluta en spiralramp, i likhet med de alternativ för högbro som finns.
Låt oss utgå från en 300 m lång stigning på 4%. Lägger vi till en spiralramp med en vägbanediameter av låt oss säga 80 m (exempelvis placerad väster om Stadstjänaregatan) och bara ett varv torde vi få en total stigningslängd på ca 550 meter om jag har räknat rätt (80 x Pi = 251,2 + 300 = 551,2). Det borde resultera i en segelfri höjd på 22 m.
Riktigt hur en sådan spiralramp bäst kombineras med spårvagnsspår och högbanespår går jag inte in på här.


Fast jag tror inte vi behöver en så hög GötaÄlv-bro, åtminstone inte för den typ av trafik som går där idag (både på bron och älven) och som den nya bron också planeras för.
Minns att Vänersjöfarten "bara" krävt minimum 13 meter segelfritt.
Dubbeldäckningen var tänkt för Stadsbana/Storkring dels för att minimera öppningsfrekvensen, dels göra denna trafik oberoende av övrig trafik.
Och som sagt, även en eventuell bangårdsviadukt för biltrafik skulle kunna nyttja samma högbro, den skulle förvisso ha ramper men först vid Polhemsplatsen på södra sidan samt även någonstans på norra älvsidan.
I det fall en bangårdsviadukt vore givet, då kunde detta vara en tilltalnade lösning då den biltrafiken (analogt med högbanan och k-trafiken) inte störs av annan biltrafik kring bron.

Bortsett från en ev. bangårdsviadukt, så behöver den dubbeldäckade delen inga ramper från markplan eftersom den fortsätter som högbana på båda sidor. Så går det att fixa en snygg och effektiv lösning för dubbeldäckning så gärna.
Det vore grannt om en sådan dubbeldäckslösning kunde ingå i infrapaketet som del av ny GÄ-bro. Då skulle det ge en start på Högbanan/Stadsbanan/Storkringen, och ett starkt motiv att fortsätta ett sådant bygge.
Last changed may 18 2012 20:59
Profile image
Hans Jörgensen
410 Posts
City: Göteborg (Tolered), Joined: December 2008
Har kikat lite ute på vida nätet efter exempel på Dubbeldeckarbroar över floder i stadsmiljö.
Det finns rätt många ändå. Flera av dem har gemensamt att de lägger en tåg/metrobana nederst och bilbana överst.

Men i Paris hittar vi det motsatta (dvs det jag föreslog för GötaÄlvbron).

http://thetreesaroundnunhead.blogspot.se/2011/09/..

Ser tilltalande ut. Höjderna där är något annorlunda (lägre) än nämnda GÄ-alternativet (13/25 meter), men ändå.

I Newcastle, England, hittar vi en högre variant, också med tågbanan överst.

http://en.wikipedia.org/wiki/File:High..

Romantisk industrigotik och Gjutjärnsfest
Det här med dubbeldeckarbroar är definitivt inget nytt, men likväl kan det vara riktigt snyggt.
Last changed may 18 2012 23:38
Profile image
Emanuel Alfredsson
696 Posts
City: Kungsbacka, Joined: September 2010
Hans Jörgensen skrev:


I Newcastle, England, hittar vi en högre variant, också med tågbanan överst.

http://en.wikipedia.org/wiki/File:High..

Romantisk industrigotik och Gjutjärnsfest
Det här med dubbeldeckarbroar är definitivt inget nytt, men likväl kan det vara riktigt snyggt.


Har tänkt den tanken när jag tänkt på förbindelsen Djurdårdsgatan-Kölsträckningen också. En mellanbro med klaffmöjligheter precis över parkeringsplatsen så här. http://kartor.eniro.se/m/97odJ
Last changed may 19 2012 01:21
Niklas S
203 Posts
City: Göteborg, Joined: July 2009
Tågbana över är helt rätt väg att gå.

Bridge Oberbaumbruecke (Berlin).

__________________
"The most terrifying thing is to accept a building completely"
"Evil is knowing better, but willingly build worse"
Profile image
Michael Hjortstierna
123 Posts
City: Göteborg (Torslanda), Joined: July 2009
Bygg öppningsbara lågbroar, gärna flera en för att ersätta Götaälvbron, en högre upp i höjd med Stigberget-Lindholmen, bygg tunnel för spårvägen och låt bussarna gå över bron. Blanda inte spv med övrig trafik.
__________________
Micke

Last changed may 20 2012 14:30
Profile image
Hans Jörgensen
410 Posts
City: Göteborg (Tolered), Joined: December 2008
Niklas: Så även Berlin har den lösningen! F'n va snyggt. Men den ser inte så öppningsbar ut. Det finns antagligen exempel även med öppningsbara dubbeldeckare, har inte sett något tydligt sådan ännu. Tycker mer och mer att det borde vara en vettig lösning för Nya GötaÄlvbron.

Michael: Ja sådana gång/cykelbroar kan vi ha flera av, närmast till hands Lilla Bommen-Frihamnen. De kan öppnas helt på sjöfartens villkor. Ett till intressant läge är Stenpiren och rakt över. Även där hade flera lag i RiverCity-projekten ritat in bro. Kanske är det lämpligare att lägga den överfarten strax uppströms casinot. Som flexiblare alternativ till bro kan tänkas någon sorts flytbro, kombination av färjeskyttel och bro alltså. Har inte sett några riktiga exempel på sådan (bör väl finnas någonstans i världen), men det hade varit en spännande grej.
Tänker ungefär som en hiss, en (eller två) obemannade "flottar" som pendlar från ena till andra sidan. Eller helt enkelt en flytande bro som lätt viks undan vid sjötrafik. Sådana lösningar kan underlättas av att pirer/bryggor byggs ut i älven från båda sidor, då den flytande sträckan kan göras kort, säg 70 meter.

Angående att blanda trafik: Dubbeldeckarens nedre bro kan ha bil, buss, och "lättare" spårvagnstrafik, samt gång/cykel, medan övre bron har typ stadsbana/metro (t ex som del i s.k. Stor-kringen).

Emanuel: reflekterade också över Stigberget-Lindholmen när jag såg bilden från Newcastle. Dess övre brobana är 34 meter ovanför älven, höjden vid Stigberget tror jag är knappt 20 meter. Men om den också ska vara dubbeldäckad blir den segelfria höjden kanske högst 15 m. Fast i Storkringen-tråden finns idéer om att låta den gå i tunnel under Amerikagatan och göra den just dubbeldäckad med gång/cykelbana ovanpå. Alternativt kan i så fall den undre spårvägsbanan efter mynningen i berget slutta uppåt och nå en bra höjd över älven (och kanske möta höjden för G/C-banan).
Last changed february 17 2013 02:58
Jens Ekengren
80 Posts
City: Karlstad, Joined: November 2009
Gunnar Einarsson skrev:



En intressant idé. Fördelen är att bebyggelsen i området (förutom pagoden) är modern och saknar kulturhistoriskt värde. Att lösa in och riva är alltså bara en pengafråga.

Hur tänker du dig S-kroken mera exakt? Med början på Stadstjänaregatan, gir åt öster och över älven i Kilsgatans förlängning?


Egentligen skulle jag gärna göra den tvärtom - start längs Nils Ericsonsgatan, gir åt väster och över älven precis öster om Östra Hamngatans förlängning. Fördelen är att bron kan göras synlig från Östra hamngatan och de som klarar brant backe kan ta sig direkt upp på bron.

Stadstjänaregatan är nog ett lite mer realistiskt alternativ, dock =)
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Jens Ekengren skrev:



Egentligen skulle jag gärna göra den tvärtom - start längs Nils Ericsonsgatan, gir åt väster och över älven precis öster om Östra Hamngatans förlängning. Fördelen är att bron kan göras synlig från Östra hamngatan och de som klarar brant backe kan ta sig direkt upp på bron.

Stadstjänaregatan är nog ett lite mer realistiskt alternativ, dock =)


Kan så vara för på östra sidan av Lilla Bommens hamn ligger två återstående hamnskjul som jag inte tror någon vill riva eller belägga med bro, fast det egentligen kanske inte vore hela världen. Däremot så verkar det som din sträckning skär igenom området norr om Kanaltorgsgatan, idag en del av Göta Älvbrons avfartstrassel, men på vilket annars borde resas stadskvarter som del av "Centrala Älvstaden".
Jens Ekengren
80 Posts
City: Karlstad, Joined: November 2009
Gunnar Einarsson skrev:



Kan så vara för på östra sidan av Lilla Bommens hamn ligger två återstående hamnskjul som jag inte tror någon vill riva eller belägga med bro, fast det egentligen kanske inte vore hela världen. Däremot så verkar det som din sträckning skär igenom området norr om Kanaltorgsgatan, idag en del av Göta Älvbrons avfartstrassel, men på vilket annars borde resas stadskvarter som del av "Centrala Älvstaden".


Jo, jag ser egentligen att den enda fördelen med min sträckning är att Östra hamngatan får en naturlig fortsättning för den som klarar brantare backar. En låg, enkelt öppningsbar GC- (och bil-)bro i den förlängningen vore kanske bättre.
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Hans Jörgensen skrev:


Tänker nog att övre brospannet får ha egen port i de fall den behöver öppnas. Men om den görs uppåt 25 meter hög blir det antagligen mycket få öppningar.


Bra, då säger vi det och inväntar broingenjörernas kommentarer! Frågan är om man dessutom kan skilja övre och undre brospann tillräckligt för att tillåta seperata öppningar. Det skulle högbanespåren på övre plan ha god nytta av. Kanske om man nyttjar dubbelportar istället för som på Göta Älvbron en hög enkelport?

Annars kan förslaget om dubbeldeckning för mellanhög bro nyanseras lite:
Ifall den får 13 meter segelfri höjd är kanske inte behovet så stort av ett övre brospann. Högbanan skulle då ansluta till den mellanhöga GötaÄlvbrons spårvägssträcka, och dela denna med konventionella spårvägen och kanske också då med bussar. Fördelen med dubbeldeckad bro är ju att Stadsbanetrafiken får helt egen och ostörd bana, men det kanske inte är tillräckligt motiverat.


Jag skulle tro att det är i högsta grad motiverat. Idag går det väl fyra spårvagnslinjer över till Hisingen? Lägg till linjerna på kanske upp till tre högbanesträckningar och det skulle bli väldigt trångt på ett gemensamt spårpar med vidhängade förseningar i bägge riktningar.
Manhattan Bridge verkar ha disponerats på ett inledningsvis liknande sätt, det vill säga med spårtrafik i två våningar. De övre körfälten rymde från början spårvagnsspår och på den undre nivån har man en (idag) trefilig vägbana och på vardera sidan ett spårpar för tunnelbanan (totalt fyra spår). Utanför tunnelbanespåren finns dessutom gång- och cykelbana. Tittar man efter noga så anas faktiskt ett tunnelbanetåg till höger:
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/86/Manhattan_Brdige_Lower_Level.jpg
Den äldre disponeringen av de övre körfälten med spårvagnsspår:
http://members.chello.nl/zkosc/manhatbridge.jpg


Fast jag tror inte vi behöver en så hög GötaÄlv-bro, åtminstone inte för den typ av trafik som går där idag (både på bron och älven) och som den nya bron också planeras för.
Minns att Vänersjöfarten "bara" krävt minimum 13 meter segelfritt.


Jag vet, men jag vill ändå slänga in ett aber. Vi vet ju egentligen ingenting om framtiden och de krav som kan ställas på sjöfarten på lång sikt. Hur länge är det tänkt att den nya bron skall stå? Antagligen i hundra år minst. Då kan det finnas skäl att planera för en oförutsedd framtid och eftersträva en viss brohöjdsredundans.


Bortsett från en ev. bangårdsviadukt, så behöver den dubbeldäckade delen inga ramper från markplan eftersom den fortsätter som högbana på båda sidor. Så går det att fixa en snygg och effektiv lösning för dubbeldäckning så gärna.
Det vore grannt om en sådan dubbeldäckslösning kunde ingå i infrapaketet som del av ny GÄ-bro. Då skulle det ge en start på Högbanan/Stadsbanan/Storkringen, och ett starkt motiv att fortsätta ett sådant bygge.


Det är ju det som är det vackra med en ovanpåliggande högbanelösning!
Stadsbanan kan ju bara fortsätta sömlöst uppför bron i takt med vägbanans stigning. Det blir en elegant och utrymmesekonomisk lösning för bron och bör eftersträvas.
Dock utesluter jag inte tanken på en 22 meters högbro heller. Det kan som sagt ganska lätt fixas med en rondellramp. Dock kommer spårvägen i det läget att kräva desto längre uppfartsramper.
Last changed may 24 2012 10:38
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Finns det någon särskild anledning till att stigningen måste vara ca 4%? Varför inte 5%?
Profile image
Hans-Olof Hansson
1370 Posts
City: Gothenburg, Joined: September 2011
Gunnar Einarsson skrev:

Finns det någon särskild anledning till att stigningen måste vara ca 4%? Varför inte 5%?


För spårvagnarnas skull? Nu kanske de klara hela 6% men man kanske inte vill högre än 4 för att det skall bli bra, kanske.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sp%C3%A5rv%C3%A4g#Va..
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Med 5% lutning och en bro som börjar vid rondellen på Bergslagsgatan skulle vi med en längd på 420 meter före klaff få en segelfri höjd på 22 meter (21 m från gatunivån).
Är 5% lutning (1 m på 20 m) verkligen så blodigt? Är inte nuvarande lutning på nästan något liknande?

Edit: Hej Hansson, ser att du svarade emellan. Tror nästan att önskad maxlutning främst har att göra med cyklister faktiskt. Spårvagnar klarar ju uppemot 7% i Stigbergsliden såg jag i en tråd någonstans på nätet.
Själv cyklar jag inte så ofta numera, så jag vågar inte uttala mig om praktiskt maximal uppförsbacke på hoj.
Cyklister, hur känns det att ta sig över Göta Älvbron egentligen? Jag fick dess genomsnittslutning till ca 4,8%.
Last changed may 30 2012 18:21
Profile image
John Henriksson
36 Posts
City: Göteborg, Joined: September 2009
I Portland USA finns det en bro som är öppningsbar i två plan. Se Wikipedia för mer info:
http://en.wikipedia.org/wiki/Steel_Bridge

Click here for full size image.


(Bild från wikimedia commons)
Last changed may 30 2012 23:25
Profile image
Erik Funck
308 Posts
City: Göteborg (Majorna), Joined: April 2012
John Henriksson skrev:

I Portland USA finns det en bro som är öppningsbar i två plan. Se Wikipedia för mer info:
http://en.wikipedia.org/wiki/Steel_Bridge

Click here for full size image.


(Bild från wikimedia commons)


Om inte något för Stigberget-Lindholmen annars/också kanske?
Profile image
Gunnar Einarsson
566 Posts
City: Göteborg (Kommendantsängen), Joined: April 2010
Kanske ingen som cyklar på Yimby...

Strunt samma, det är det här jag menar. En dubbeldäckad bro med max 22 meters segelfri höjd och högbana ovanpå. Eftersom klaffarna på den nedre nivån måste ha 10 meters svängradie (20 meter bred farled) så betyder det att bron totalt måste bli drygt 30 meter hög.
Jämför Älvsborgsbron på 45 meter segelfritt och Manhattan Bridge på 41 meter dito. Ändå tror jag det fixar sig med ca 6% lutning för högbanan (vägbanan får 5% lutning). Dessutom börjar ju högbanan redan med några meter i bonus.

Click here for full size image.



Hoppas ni gillar min bild! Tog hela dan att rita och allt väsentligt som jag skulle ha gjort försvann från dagordningen. Men jag kände att det finns anledning att försöka visualisera hela miljön kring bron, det vill säga sätta broförbindelsen i samband med kollektivtrafiken, Götatunneln och möjlig bebyggelse i Östra Nordstan och Gullbergsvass. Inte minst med tanke på allt som för närvarande skrivs i GP, alla broförslag som presenteras och liknande.
Så här har jag gjort ett försök som kombinerar bro med början vid Bergslagsgatan (22 meter segelfri, i realiteten kanske något lägre), övertäckt Götatunnel väster om Stadstjänaregatan samt egenhändigt planerad trafikapparat och bebyggelse med utgångspunkt i Förstärkningalternativet för järnvägen (18 spår på Göteborg C istället för nuvarande 16). Därtill kommer förstås såväl spårvägs- som högbaneförbindelse över den dubbeldäckade klaffbron.

Blå räls är Göteborgs Spårvägar, ljusblå räls är Göteborgs Högbana med som synes stilig terminal i anslutning till Göteborg C. Spår omgivna av roströda streck markerar ramp, i förekommande fall på minst 100 m i längd.
Bakgrunden är att Stadsbyggnadskontorets rapport http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Centrala%20G%C3%B6teborg%20-%20ny%20%C3%A4lv-%20och%20bang%C3%A5rdsf%C3%B6rbindelse-Program%20-%20samr%C3%A5d-Samr%C3%A5dshandling%20del%202/$File/Rapport2.pdf?OpenElement rekommenderar en planskild cirkulationsplats söder om bron (Stadstjänaregatan/Bergslagsgatan på kartan). Spårvagnens stigning tvingar således högbanan till en ännu högre elevation. Väl uppe på bron återvänder emellertid spårvägen till gemensamt plan med bilarnas körfiler så högbanan återtar i följd därmed även den sin normala placering i tre dimensioner.
Lägg även märke till spårvagnslinjen som ansluter från Skeppsbron och sluttningen vid St. Eriksgatan som har ersatts med en brant stupande mur för maximal utrymmesekonomi.

Kvarter är inritade med grönt, i fall av kvarterskompletterande bebyggelse med stiliserade huskroppar. Det är frapperande hur mycket stad man får plats med i anslutning till en bro om man bara vill!
Ni tror dock inte på mina kvartersformationer ur trafikapparatsperspektiv, va? Fråga då gärna eller kom med synpunkter! Här räcker det att i illustrerande syfte säga att inbuktningen i kvarteret längs Nils Ericssonsgatan rymmer en blindgata med rödljus, övergångsställe och allt, där en uppfart från Götatunneln mynnar ut för trafikanter västerifrån som vill upp på Hisingsbron - givetvis med inspiration från Södertunneln i Stockholm. Dessa svänger då söderut på Nils Ericssonsgatan, österut på Bergslagsgatan, runt i rondellen och upp på bron! Istället för att dra en massa planskild anslutningsspaghetti kan man väl integrera trafikflödet med gatunätet?

Den torgliknande inneslutningen av Lilla Bommen är mycket riktigt Kanaltorget. Det behöver naturligtvis inte se ut just så, men jag tyckte ändå att det kunde vara stiligt med två höga torn i hörnen som avslutning på Östra Hamngatan och ett litet mysigt hamntorg som för över i Lilla Bommens hamn. Från torgets östra sida inleds Mårten Krakowgatan.

Uppfarten ur Götatunneln är vidare förkortad (brantare) än i nuläget med Kilsgatan som första korsningsbara gata (till höger om Bergslagens Järnvägars station). Tanken är att i likhet med stadsarkitektens önskan, Mårten Krakowgatan i allt väsentligt skall boulverdiseras. I alla fall vid Trollhättegatan, som skymtar högst upp i högra hörnet, borde finnas rödljus så att österifrån hågade brotrafikanter kan svänga av in på Bergslagsgatan och vidare mot cirkulationsplatsen vid bron. Trollhättegatan avses enligt denna planering för övrigt bli ca 25 meter bred och i söder gå ner i tunnel under bangården och ansluta till Odinsplatsen.

Förutom Mårten Krakow blir Bergslagsgatan, med sina 40 metrar i bredd och dominerad av högbanan i mitten, en huvudgata genom Gullbergsvass. Namnet bör kanske dock fredas. I SBK:s brorapport får gatan nämligen heta "Gullbersgallén". Som om vi inte hade nog med saker i området som börjar på "Gullberg-" redan!
Söder om Bergslagsgatan och utgående från Nils Ericssonsplatsen följer så Gullbergsvassgatan och Kruthushusgatan.

Sådär, det var min vision! Lägg dock märke till att detta bara är ett sätt att se på möjlig utformning av Hisingsbron med kontext. Förstärkningsalternativet är i dagsläget som bekant inte aktuellt och den lösning som förekommer av högbanan här, med hållplats i direkt anslutning till Göteborg C, blev hårt kritiserad av Sven Renqvist för att skapa onödig trängsel inne på Centralen. Kanske med rätta även om förslaget också ger direktanslutning mellan samtliga högbanelinjer och pendel-/fjärrtåg samt förutsätter bl.a separat passage i riktning mot Nils Ericssonsgatan och Nordstan. Jag vill som sagt inte presentera ett slutgiltigt svar på hur allting skall vara utan snarare inspirera till diskussion genom ett på en höft skissat förslag givet vissa parametrar.
Last changed january 27 2013 19:44
Sida 1 av 17

 > Infrastruktur
 > Övrigt
Nya GötaÄlv-bron. Högt och lågt


If you support our ideas, join Yimby Göteborg:s 6740 members. It only takes a minute and costs nothing.

49e Yimbyvandringen: Brunnsbo
Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


49e Yimbyvandringen: Brunnsbo
Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


Högbana i Göteborg?
June 2 2024 20:05 by Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
January 19 2024 14:08 by Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
July 6 2023 11:50 by Carl S
Uthyrningsdel
April 21 2023 15:51 by Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
November 10 2022 13:47 by Matthias H.

49e Yimbyvandringen: Brunnsbo
Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]