Lindhagen Uppsala södra

Inspirerad av alla andra Lindhageninspirerade här på forumet så känner jag att det är dags för Uppsala. På min blogg och i en debattartikel här så har jag propagerat för en stadsplan för Södra Uppsala. Så här långt har jag kommit hittills, kommentera gärna! Behöver lite feedback!

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Grönt kommunens nuvarande planer för området, rött = en mer sammanhängande stadsdel på 3 kvadratkilometer som senare kan växa söderut. Läget gör att stadsdelen också kan kapitalisera på trafiken mellan Uppsalas centrala och södra delar.




En plan för södra Uppsala.

Det är dags för Uppsala att lämna de små stegens tyrranni och våga visionera. Alldeles intill stadskärnan finns ett i stort sett obebyggt svart hål om hela 6 kvadratkilometer som sträcker sig söderut ända bort mot stadsdelarna Sunnersta och Gottsunda. På denna mark finns det plats för uppemot 80 000 invånare, det vill säga Uppsalas hela expansionsbehov cirka 30 år framöver. Har vi råd att slösa bort denna tillgång på ett fåtal isolerade bostadsområden? Jag vill i detta inlägg föreslå en alternativ och mer sammanhängande plan för Uppsalas södra delar.

Just nu verkar det som att kommunen inte vågar prioritera bland det överflöd av naturmark som finns i Uppsalas södra delar samtidigt som man vågar bygga igen parker i Uppsalas mer centrala delar. Trots att en stor del av marken i detta område är i kommunal ägo och trots att bostadsbristen i Uppsala ligger högt upp på den politiska dagordningen så vågar man inte prioritera. I området finns stora naturvärden, här finns Åriket, Stadsskogen, Bäcklösaskogen och i närheten finns även Hågadalen och Nåsten. Trots dessa höga naturvärden hindras en sammanhängande stadsbebyggelse här av att man också vill bevara många andra små uppsplittrade gärden och skogsområden genomskurna och bullerstörda av trafikleder. Kronparken och Polacksbacken är de kanske mest utmärkande.

Det är dags att se över denna prioritering, som gjordes i en tid efter miljonprogrammet då bostadsfrågan ansågs löst och staden ansågs färdigbyggd, idag gäller inte denna situation längre.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

En konceptskiss för en sammanhängande stadsbebyggelse som kan växa söderut i ett längre perspektiv.
Jag vill här föreslå att det istället byggs en sammanhängande stadsdel i södra Uppsala. En tät stadsdel med mycket inbyggd grönska i form av både små fickparker och generösa stadsparker. I en attraktiv stadsmiljö ligger liv och rörelse intill den lugnaste oas, här finns mängder av kvalitéer på nära avstånd ifrån varandra. Skolor, parker, lugna oaser, bibliotek, dagis, ålderdomshem, caféer, simhall, gym, arbetsplatser, biografer, universitetsinstitutioner, shopping, rekreation, kvarterskrogar, studentliv, teater och konstgallerier sammanbinds på ett sådant sätt så att de stärker och berikar varandra. På gångavstånd från staden finns naturområdena åriket, stadsskogen och Hågadalen. Kvalitéerna i Bäcklösaskogen utvecklas till ett nytt centralt rekreations och naturområde mitt i staden.

Den nya stadsdelen ska byggas relativt tätt, men samtidigt ska tätheten inte bli det överhängande målet. Skalan i bebyggelsen är varierad från två till sex våningar, där hushöjderna varieras och anpassas till det offentliga rummets kvalitéer och behov för att tillgodose dagsljus och vyer. Detta är en skala och variation som man också återfinner i Uppsalas äldre delar. Här ges plats för en mångfald av byggherrar allt från stora byggbolag till urbana egnahem i form av radhus/ townhouses. Kvartersstadens strikta fasadstrukna gator bryts med jämna mellanrum upp av små fickparker, trädgårdar och solfickor.

Universitetsinstitutionerna integreras i denna stadsdel och bidrar till att skapa liv, rörelse och att göra den nya stadsdelen till en attraktiv miljö för företag och verksamheter. En ambition vore att skapa Sveriges mest intressanta vetenskapskluster, där stadsmiljön kan bli en bidragande faktor som erbjuder både livskvalité och underlag för en rik kultur med föreningsliv, öppna föreläsningar och seminarier. Staden blir en plattform för en möteskultur där allmänhet, företag, yrkesverksamma, forskare binds samman, denna möteskultur kan i sig bli något som profilerar denna vetenskapsstad från andra forskar-parker.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Natur.


Rött = stadsdel fullt utbyggd. Grönt = naturområden.
Fullt utbyggd kan stadsdelen då på en yta om drygt sex kvadratkilometer ha uppemot 80 000 invånare. Förutom i stadsdelens nordligaste hörn så kan åtminstone ett, men oftast flera, större naturområden nås inom en kilometers promenad. Att välja på finns stadsskogen och Åriket, men också Bäcklösa Natura 2000, som här utvidgats till att bli en central lunga mitt i staden med mer plats för rekreation.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Stråk


Stråk. Blått= Universitetsstråket. Grönt= Daghammarskjöldsstråket. Rött= Shoppingstråket.
Tre huvudstråk genomkorsar stadsdelen. Det röda stråket i bilden ovan är en ny gata som kopplar samman Vårdsätravägen med Kungsängsesplanaden, detta stråk blir till stadsdelens huvudsakliga affärsgata då den binder samman södra Uppsala med centrala Uppsala. Det blåa stråket binder samman ett pärlband av universitetscampus, economicum, humC, SGU, BMC till ångströmslaboratoriet. Möjligheter för nya universitetsbyggnader skapas längs detta stråk. Det gröna stråket, Dag hammarskjöldsstråket kommer ju mer stadsdelen växer att gradvis bli till stadsdelens huvudstråk med stort underlag för handel. Den triangel där de tre stråken korsar varandra kommer att bli stadsdelens centrum.

Karta:

Kollektivtrafik.

En tät och sammanhängande stadsdel ger underlag för investeringar i kapacitetsstark kollektivtrafik - men samtidigt kan en satsning på robust kollektivtrafik, göra marken attraktiv för stadsutveckling. Som en del i detta stadsbyggnadsprojekt byggs därför en högbana som i framtiden kan uppgraderas till tunnelbanestandard. Denna satsning kan byggas i etapper och göra stadsdelen attraktiv att investera i.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Huvudsakliga kollektivtrafiklinjer.
Orange: Högbana
Lila: Spårväg

Högbanan leds in över resecentrums tågperronger. På detta sätt görs omstigning från Stockholmspendeln så enkelt som möjligt, vilket möjliggör arbetspendling mellan Stockholm och exempelvis universitetsinstitutionerna i den nya stadsdelen, vilket förbättrar universitetets konkurrenskraft.

Fler kompletterande linjer bör tillkomma och dessutom behöver nya bilförbindelser utredas. T.ex öppnande av vindbron, ny bro vid Ultuna inklusive spårväg till en eventuell tågstation.

känner att det är svårt att skriva nån slags kommentar till hela ditt projekt, så nöjer mig för tillfället med att fråga hur du har tänkt kring högbanan?

Jag tänker mig nån sorts snabbspårväg, som kan gå på egen bana och snabbt och med möjlighet till riktigt hög kapacitet. Det kan finnas en fördel om banan är kompatibel med vanliga spårvagnar så att tågen kan samutnyttjas. Att skapa en upplyft eller iaf till stora delar upplyft bana, är för att minska barriäreffekterna. Man skulle kunna tänka sig ett system där endast stationerna är upplyfta - så att man sparar energi vid acceleration - samt ev en del kostnader. Spåret ankommer till centrum via kungsängsesplanaden och järnvägskorridoren med station direkt ovanför resecentrums perronger - så att en enkel omstigning kan göras mellan pendeltåg och stadsbanan. På så sätt ska resan från pendeltåg till Uppsala science park kunna bli så snabb och smidig som möjligt.

Utformningen av en sådan bana är dock ganska viktig. ytan under spåren bör användas på bästa möjliga vis så att det inte blir till ett öde blåshål, barräreffekterna ska bli så små som möjligt. Sätt gärna in funktioner som kontor, butiker, livsmedelsaffärer, gym, lättare industri, bibliotek, bensinmack, snösäker skatepark, teatrar etc. (Eller bara bilväg)

Ett skräckexempel:

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Jag tror att det behövs investeringar i robust infrastruktur för att göra ett sånt här projekt. Dels för att höja statusen för Uppsala science park som attraktiv arbetsplats - något jag tror är jätteviktigt om man ska kunna stå sig som vinnare i konkurrensen (forskarparker ploppar upp som svampar i jorden). Och dels handlar det om att höja dragningskraften till hela området att bo och verka i.

Bättre exempel från chicago:

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Berlin har också en på många ställen ganska fint i stadsväven integrerad högbana

verkar smart, för snacket om spårvagn är, enligt mig fett ogenomtänkt, då bussarnas stora problem idag inte bara är kapacitet utan även framkomlighet. och många av förslagen kring spårvagn helt enkelt är att bygga spår i redan existerande igenkorkade vägar. har du funderat nånting kring spårtaxi?

---

Senast ändrad 30 juni 2013 18:52

Jag tror inte på spårtaxi som ett generellt trafiksystem i en stad. Dessa är anledningarna:

1. Spårtaxins platsoberoende A - B tänk glömmer att stadens målpunkter ofta finns längs vägen. Detta kan öka avstånden för gående och cyklande då en allt större andel av stadens målpunkter riskeras att placeras externt.

2. Det är fult. och passar sig inte alls på många platser.

3. Systemet fungerar bra i en struktur av många jämnstora målpunkter, men dåligt på stora flöden mellan ett fåtal målpunkter - t.ex centralstationen, större arbetsområden...


Jag tror hellre på att man riktar in sig på att låta alla trafikantslag gynna målpunkter placerade efter stadsstråk så att de blir tillgängliga för alla. Alltså en satsning på: gång, cykel, spårväg/buss och lite långsammare biltrafik. I södra Uppsalas fall tror jag det är viktigt med en riktigt snabb kollektivtrafik för att kompensera de långa avstånden. Kombinerat med ny stadsbebyggelse enligt förslag som tillhandahåller ett stort utbud av olika målpunkter - kan områden som Norby, Valsätra och Ulleråker få en mycket god närhet till det mesta av det utbud som staden kan erbjuda. I förlängningen kan detta även komma att gälla Sunnersta, Gottsunda och Ultuna.

är personligen faktiskt rätt bilfientlig, och anser att vi borde kunna bygga ett nytt slags transportsystem som inte bygger på att vissa resor måste göras med bil. om jag tex ska källsortera en stationär dator, måste jag antingen ta bilen, eller frakta den på buss, ofta med byte, till en återvinningsstation. att för den delen handla en ny 50" teve och ta hem på cykeln är inte heller nåt man gärna företar sig. därför är jag hyfsat för spårtaxi, inte för att det är den perfekta lösningen, utan för att den typ löser problemet. däremot kan jag helt klart hålla med om att det skulle bli jobbigt med resor till och från centralen samt ställen med många arbetare som sjukhuset och ångströms. till viss del skulle det ju gå att bara bygga rätt tätt mellan olika av/påstigningsplatser, men vid centralen skulle det fortfarande behövas en rätt fet terminal.

anyhow.

tror defenitivt att en snabbare kollektivtrafik bör sträcka sig hela vägen till gottsunda. dels för att få upp områdets status, dels för att där bor redan 10 000 människor rätt tätt (och det kan komma att bo ännu fler där om man bygger lite stad av det). det är dessutom så långt från stan samt har redan så många höga hus att det skulle kunna tillåta fler ännu högre. gottsunda ligger dessutom till mycket större del än de andra delarna i planen på berg, så det skulle vara möjligt att dra kollektivtrafik under existerande bebyggelse.

lite annan tanke på din plan:

jag har kollat en del på området, har du tänkt tanken att göra en slags "huvudled/stråk" längs ulleråkersvägen-eklundshovsvägen-kungsängsesplanaden, bakom universitetet så att säga?

lite skisser>
http://gyazo.com/9b57ea65d590c818811f20abb56cf6f1
http://gyazo.com/6926169a1511fbb356b21d7cd1e70ec0

Snygga skisser! Jo en sådan lösning vore trevlig - tänk ett stråk på åskanten med många utsiktsblickar över staden - vore häftigt. Idag är stråket ganska krokigt - borde kunna rätas ut lite. Sedan tänker jag att "universitetsstråket" som jag ritat ut innan ska fortsätta vidare in i Ulleråker och antagligen koppla ihop med det stråket du ritat nånstans i höjd med Kungsängsleden - Det kanske blir en bra plats för ett torg


Ang spårtaxi:

Jag tror mer på en utveckling mot mindre andel bilåkande/bilägande till förmån för smarta bilpoolslösningar än att bygga ett nytt spårtaxisystem - då kan man utföra ärenden som kräver bil de få gånger man behöver det. Det känns onödigt att ersätta ett förträffligt transportsystem (bilen) för den typen av transporter med ett annat där man inte ens har möjligheten att frakta varorna ända fram till porten (spårtaxi). Problemen med bilism är när trafik blir för snabb/tät/störande, ytkrävande parkeringar, kostnad, samt avgaser och partiklar - jag tror att många av dessa bekymmer kan komma att minska väsentligt med smart planering och ett litet mindre andel bilåkande...