Utskrift från gbg.yimby.se
....

 > Allmänt

Vad hände med Detroit?

Sida 2 av 3
Profilbild
Daniel Andersson
543 Inlägg
Ort: Göteborg, Gick med: Mars 2009
Erik Berglund skrev:



Vad säger de här siffrorna? Hur kan man tolka dem?

Man kan ju lägga till och jämföra med kommunernas folkmängd och storleksordning:
Alf . skrev:


Siffror från DN, papperstidningen.
Kod | Kommun | Miljarder, sällanköp. | Folkmängd | Storleksordning
0180 Stockholm . 33,6 . . . . . . . . . . . 889 501 . . . . 1
1480 Göteborg . . 20,8 . . . . . . . . . . . 529 343 . . . . 2
1280 Malmö . . . . 11,9 . . . . . . . . . . . 309 912 . . . . 3
0126 Huddinge . . . 7,2 . . . . . . . . . . . 101 766 . . . 14
0380 Uppsala . . . . 7,1 . . . . . . . . . . . 203 295 . . . . 4
1980 Västerås. . . . 6,5 . . . . . . . . . . . 141 221 . . . . 6
1880 Örebro . . . . . 6,4 . . . . . . . . . . . 139 559 . . . . 7
1283 Helsingborg. . 5,8 . . . . . . . . . . . 132 254 . . . . 9
0580 Linköping . . . 5,4 . . . . . . . . . . . 148 793 . . . . 5
0123 Järfälla. . . . . 5,2 . . . . . . . . . . . . 68 835. . . . 30
0581 Norrköping . . . . . . . . . . . . . . . . 133 012 . . . . 8
0680 Jönköping. . . . . . . . . . . . . . . . . 129 889. . . . 10

Huddinge och framförallt Järfälla sticker ut med hög handel; Linköping och Norrköping har låg handel i förhålande till folkmängd.
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
Alf . skrev:

Historiskt sett har städer dock "sprawlat" långt tillbaka i tiden, de har decentraliserats.


Storstäder har alltid gett upphov till mindre städer och byar som har levt på att sälja produkter åt storstaden.

Men det är först i "modern" tid, dvs 1900-talet med sin oljerea, som utglesningen kunde ta sig dramatiska former. Det är först under 1900-talet som folk kunde börja ägna sig åt något så perverst som arbetspendling, dvs bo på ett ställe och arbeta på ett annat, i masskala och varje dag.

Tidigare var detta ekonomiskt oöverkomligt. Det är ekonomiskt oöverkomligt även idag om man betalar vad det kostar. Tyvärr subventioneras det av både stat och ekosystem. Det är därför modern sprawl finns.
Profilbild
Alf .
288 Inlägg
Ort: Wästra Aros, Gick med: Februari 2009
Jag tolkar det som hur folk rör sig när de ska handla och handel är en viktig del i städer. Järfälla och Huddinge är inga byar eller små städer utan de är Stockholm, däremot ligger de i utkanten av Stockholm.

Norrköping och Linköping tar nog ut varandra ganska mycket och de har lågt här men i ett Sverige perspektiv ligger de nog ganska högt. Västerås har högt beroende på att det är en massa mindre kommuner runt omkring plus att de drar in handel från Eskilstuna, som är mindre och fortfarande saknar en del affärer som finns i Västerås. Intressant att Helsingborg har lite lägre än Västerås fast det är en liten kommun med ett ganska tätt omland.

Uppsala har nog lägst handel i förhållande till sin storlek och det beror nog mycket på närheten till Stockholm och en stor student befolkning.

Det finns ett till mått på handel, det är något index och 100 betyder att handeln är lika med befolkningen, Eskilstuna har runt hundra och Västerås 135 eller 145 kommer inte ihåg.

Jan W
"Men det är först i "modern" tid, dvs 1900-talet med sin oljerea, som utglesningen kunde ta sig dramatiska former. Det är först under 1900-talet som folk kunde börja ägna sig åt något så perverst som arbetspendling, dvs bo på ett ställe och arbeta på ett annat, i masskala och varje dag.

Tidigare var detta ekonomiskt oöverkomligt. Det är ekonomiskt oöverkomligt även idag om man betalar vad det kostar. Tyvärr subventioneras det av både stat och ekosystem. Det är därför modern sprawl finns."

Det som bara överklassen och de rika kunde göra förut började även medelklassen och arbetar klas
Profilbild
Alf .
288 Inlägg
Ort: Wästra Aros, Gick med: Februari 2009
Jag tolkar det som hur folk rör sig när de ska handla och handel är en viktig del i städer. Järfälla och Huddinge är inga byar eller små städer utan de är Stockholm, däremot ligger de i utkanten av Stockholm.

Norrköping och Linköping tar nog ut varandra ganska mycket och de har lågt här men i ett Sverige perspektiv ligger de nog ganska högt. Västerås har högt beroende på att det är en massa mindre kommuner runt omkring plus att de drar in handel från Eskilstuna, som är mindre och fortfarande saknar en del affärer som finns i Västerås. Intressant att Helsingborg har lite lägre än Västerås fast det är en liten kommun med ett ganska tätt omland.

Uppsala har nog lägst handel i förhållande till sin storlek och det beror nog mycket på närheten till Stockholm och en stor student befolkning.

Det finns ett till mått på handel, det är något index och 100 betyder att handeln är lika med befolkningen, Eskilstuna har runt hundra och Västerås 135 eller 145 kommer inte ihåg.

Jan W
"Men det är först i "modern" tid, dvs 1900-talet med sin oljerea, som utglesningen kunde ta
Profilbild
Alf .
288 Inlägg
Ort: Wästra Aros, Gick med: Februari 2009
Jag tolkar det som hur folk rör sig när de ska handla och handel är en viktig del i städer. Järfälla och Huddinge är inga byar eller små städer utan de är Stockholm, däremot ligger de i utkanten av Stockholm.

Norrköping och Linköping tar nog ut varandra ganska mycket och de har lågt här men i ett Sverige perspektiv ligger de nog ganska högt. Västerås har högt beroende på att det är en massa mindre kommuner runt omkring plus att de drar in handel från Eskilstuna, som är mindre och fortfarande saknar en del affärer som finns i Västerås. Intressant att Helsingborg har lite lägre än Västerås fast det är en liten kommun med ett ganska tätt omland.

Uppsala har nog lägst handel i förhållande till sin storlek och det beror nog mycket på närheten till Stockholm och en stor student befolkning.

Det finns ett till mått på handel, det är något index och 100 betyder att handeln är lika med befolkningen, Eskilstuna har runt hundra och Västerås 135 eller 145 kommer inte ihåg.

Jan W
"Men det är först i "modern" tid, dvs 1900-talet med sin oljerea, som utglesningen kunde ta sig dramatiska former. Det är först under 1900-talet som folk kunde börja ägna sig åt något så perverst som arbetspendling, dvs bo på ett ställe och arbeta på ett annat, i masskala och varje dag.

Tidigare var detta ekonomiskt oöverkomligt. Det är ekonomiskt oöverkomligt även idag om man betalar vad det kostar. Tyvärr subventioneras det av både stat och ekosystem. Det är därför modern sprawl finns."

Det som bara överklassen och de rika
Profilbild
Alf .
288 Inlägg
Ort: Wästra Aros, Gick med: Februari 2009
Jag tolkar det som hur folk rör sig när de ska handla och handel är en viktig del i städer. Järfälla och Huddinge är inga byar eller små städer utan de är Stockholm, däremot ligger de i utkanten av Stockholm.

Norrköping och Linköping tar nog ut varandra ganska mycket och de har lågt här men i ett Sverige perspektiv ligger de nog ganska högt. Västerås har högt beroende på att det är en massa mindre kommuner runt omkring plus att de drar in handel från Eskilstuna, som är mindre och fortfarande saknar en del affärer som finns i Västerås. Intressant att Helsingborg har lite lägre än Västerås fast det är en liten kommun med ett ganska tätt omland.

Uppsala har nog lägst handel i förhållande till sin storlek och det beror nog mycket på närheten till Stockholm och en stor student befolkning.

Det finns ett till mått på handel, det är något index och 100 betyder att handeln är lika med befolkningen, Eskilstuna har runt hundra och Västerås 135 eller 145 kommer inte ihåg.

Jan W
"Men det är först i "modern" tid, dvs 1900-talet med sin oljerea, som utglesningen kunde ta sig dramatiska former. Det är först under 1900-talet som folk kunde börja ägna sig åt något så perverst som arbetspendling, dvs bo på ett ställe och arbeta på ett annat, i masskala och varje dag.

Tidigare var detta ekonomiskt oöverkomligt. Det är ekonomiskt oöverkomligt även idag om man betalar vad det kostar. Tyvärr subventioneras det av både stat och ekosystem. Det är därför modern sprawl finns."

Det som bara överklassen och de rika kunde göra förut började även medelklassen och arbetar klassen göra, flytta ut i villor med gräsmatta.
Senast ändrad 29 augusti 2013 20:06
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
På 1800-talet var gleshet och gräsmattor attraktiva, ty på den tiden var hygienen förskräcklig i centrum, torrdass och kallvatten var vad som fanns. Idag är gleshet och gräsmattor oattraktiva för det de eventuellt kan erbjuda kan centrala platser erbjuda så mycket bättre.

Dessvärre har planerarskrået under hela 1900-talet suttit fast i tankefiguren "glest är bra" - trots att ju faktiskt vatten och avlopp är billigare att anlägga om husen står tätt. Detta inte bara på grund av missuppfattade hygienskäl utan också för att sagda planerarskrå har ett starkt arv från Centralföreningen för Socialt Arbete, en centralorganisation för välgörenhet och överklassarrogans, som främst bekymrade sig om underklassens omoral och tänkte sig att den skulle kunna avhjälpas om underklassen splittrades upp och sattes under förmynderskap. Man talade om "social smitta" som måste hindras. Inspirationen kom från katolska kretsar i Napoleon III:s Frankrike, där tankarna på förorter som lösningen på sociala problem först kom upp. Drivkraften var att man till varje pris ville undvika upprepning av revolutionen 1848.

Nu tror jag inte alls att dagens planerare är medvetna om detta, det är bara en tankefigur som "sitter i väggarna" som man säger. Man anser att "glest är bra", för så har man alltid ansett, och det går ju inte att ändra gamla vanor eller hur?
Senast ändrad 30 augusti 2013 08:31
Profilbild
David Nylund
671 Inlägg
Ort: Stockholm (Liljeholmen), Gick med: April 2013
Järfälla och Huddinge har stora handelsområden, Barkarby respektive Kungens Kurva som drar upp handel/capita. Ett tecken på Sprawl förvisso, men dessa hade ju lika gärna kunnat slumpa sig tll att ligga i Skärholmen och Kista, i Stockholms stad, varvid det inte hade synts lika tydligt.

Vad det nu har med Detroit att göra.
Martin Kolk
528 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2010
Jan Wiklund skrev:



Storstäder har alltid gett upphov till mindre städer och byar som har levt på att sälja produkter åt storstaden.

Men det är först i "modern" tid, dvs 1900-talet med sin oljerea, som utglesningen kunde ta sig dramatiska former. Det är först under 1900-talet som folk kunde börja ägna sig åt något så perverst som arbetspendling, dvs bo på ett ställe och arbeta på ett annat, i masskala och varje dag.

Tidigare var detta ekonomiskt oöverkomligt. Det är ekonomiskt oöverkomligt även idag om man betalar vad det kostar. Tyvärr subventioneras det av både stat och ekosystem. Det är därför modern sprawl finns.


Sprawl hade inte så mycket med olja att göra förän 40-talet dock. Suburbaniseringen började ju med ånglok i London och New York, och även på 20-talet så sprawlade städer som Stockholm och Los Angelse glatt med eldrivna spårvägar (med el från kol/el-kraft).

En viktig andel till sprawl i storstäder var att innerstaden var en hälsovådlig slum. I en 40 kvm 1:a kunde det bo 5-6 personer på slutet av 1800-talet.
Senast ändrad 9 september 2013 22:53
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
Martin Kolk skrev:



Sprawl hade inte så mycket med olja att göra förän 40-talet dock. Suburbaniseringen började ju med ånglok i London och New York, och även på 20-talet så sprawlade städer som Stockholm och Los Angelse glatt med eldrivna spårvägar (med el från kol/el-kraft).

En viktig andel till sprawl i storstäder var att innerstaden var en hälsovådlig slum. I en 40 kvm 1:a kunde det bo 5-6 personer på slutet av 1800-talet.


Märkligt nog var det ändå svårt att få folk att flytta ut i sprawlet. På 30-talet var man tvungen att bjuda folk på hyran för att fylla Hammarbyhöjden och Traneberg. Det låg för långt bort, ansåg folk. Det var huvudsakligen kommunaltjänstemän och planerarskrået som tyckte det var bra att sprida ut folk.

Orsaken till detta har jag skrivit om ovan.
Profilbild
Niklas Öhrström
2101 Inlägg
, Gick med: Januari 2008
Martin Kolk skrev:

En viktig andel till sprawl i storstäder var att innerstaden var en hälsovådlig slum. I en 40 kvm 1:a kunde det bo 5-6 personer på slutet av 1800-talet.


Intressant att bostadsbrist/trångboddhet nödvändigtvis var tvunget att lösas med att de nya bostäderna inte fick ingå i kvarter.
__________________
När får vi se Lindhagen II?
Sven R
529 Inlägg
Ort: Göteborg, Gick med: Oktober 2008
Niklas Öhrström skrev:



Intressant att bostadsbrist/trångboddhet nödvändigtvis var tvunget att lösas med att de nya bostäderna inte fick ingå i kvarter.


Kvartersformen bidrog till att göra bostäderna mörka och ohälsosamma. Redan på 1800-talet hade man börjat bygga "paviljongsjukhus", dvs sjukhus där vårdavdelningarna var friliggande och låg på behörigt avstånd från staden. En modell som sedan kopierades för bostadsbyggandet.
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
Det riktigt ohälsosamma med dem torde ha varit bristen på vatten och avlopp. Något som är billigare att ordna ju tätare lägenheterna ligger. Lustigt att dom inte tycks ha haft några kommunala ekonomer på den tiden...
Anders Norén
408 Inlägg
Ort: Olika, Gick med: Juni 2009
Jan Wiklund skrev:

Det riktigt ohälsosamma med dem torde ha varit bristen på vatten och avlopp. Något som är billigare att ordna ju tätare lägenheterna ligger. Lustigt att dom inte tycks ha haft några kommunala ekonomer på den tiden...


http://www.yimby.se/2013/03/solljus-smittohardar-..
__________________
Bara för att jag har en användare här innebär det inte att jag per automatik vill betraktas som medlem i, och sympatisör med, nätverket Yimby.
Sven R
529 Inlägg
Ort: Göteborg, Gick med: Oktober 2008
Jan Wiklund skrev:

Det riktigt ohälsosamma med dem torde ha varit bristen på vatten och avlopp. Något som är billigare att ordna ju tätare lägenheterna ligger. Lustigt att dom inte tycks ha haft några kommunala ekonomer på den tiden...


Jo, fast det är en struntsumma i sammanhanget.
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
Alls inte! Göteborgs stad räknade ut 1978 att en lägenhet i periferin (av Göteborg 1978 alltså) kostade dubbelt så mycket att bygga som en lägenhet i centrum, beroende på att infrastrukturen var så dyr.

Riktigt så dyrt blev det förstås inte att bygga Hammarbyhöjden 35 år tidigare - men kostat måste det ändå ha gjort.

Jag misstänker att de hygieniska faktorer man tänkte mest på var de som avhandlas i Frykman & Lövgren: Den kultiverade människan. En rätt roande beskrivning av det tidiga 1900-talets bildade borgerskaps rädsla för den smutsiga massan som det gällde att ha så långt bort som möjligt från sig.

George Orwell har också några skojiga funderingar i ämnet i Vägen till Wigan Pier.
Senast ändrad 10 september 2013 16:17
Martin Kolk
528 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2010
Niklas Öhrström skrev:



Intressant att bostadsbrist/trångboddhet nödvändigtvis var tvunget att lösas med att de nya bostäderna inte fick ingå i kvarter.


Att bo i 30 kvm med ett fönster i norr går kanske bra när man är 30 år och har lägenheten för sig själv. Det betyder dock inte att det är en bra lösning för en familj på fyra i samma lägenhet.

Själv tycker jag att man byggde Fredhäll och Hammarbyhöjden var utmärkt politik när Stockholm var nästan bar kvartersstad på 1920-talet, olika bostadsformer passar för olika grupper. Problemet är att man fortsatte bygga hus-i-park när Stockholm var 66% hus-i-park på åttiotalet och senare.

Kostnad för avlopp/vatten är naturligtvis en struntsumma när man bygger områden med stora hyreshus, oavsett var det ligger och om de ligger i kvarter. Det faktum att marknadspriset på vatten i Stockholm är 0.00563 kr/litern (utan subventioner) visar ju det ganska tydligt.
Senast ändrad 10 september 2013 16:43
Sven R
529 Inlägg
Ort: Göteborg, Gick med: Oktober 2008
Jan Wiklund skrev:

Alls inte! Göteborgs stad räknade ut 1978 att en lägenhet i periferin (av Göteborg 1978 alltså) kostade dubbelt så mycket att bygga som en lägenhet i centrum, beroende på att infrastrukturen var så dyr.

Riktigt så dyrt blev det förstås inte att bygga Hammarbyhöjden 35 år tidigare - men kostat måste det ändå ha gjort.

Jag misstänker att de hygieniska faktorer man tänkte mest på var de som avhandlas i Frykman & Lövgren: Den kultiverade människan. En rätt roande beskrivning av det tidiga 1900-talets bildade borgerskaps rädsla för den smutsiga massan som det gällde att ha så långt bort som möjligt från sig.

George Orwell har också några skojiga funderingar i ämnet i Vägen till Wigan Pier.


Nja. Att bygga själva huset perifert blir ofta billigare av en rad anledningar, t.ex att större standardiseringsgrad och projektstorlek accepteras. Om totalkostnaden sedan skulle bli det dubbla så måste infrastukturkostnaderna utgöra en mycket dominerande del. Men det gör de ju inte.

Det är möjligt att undersökningen från Göteborg handlade om etableringen av Angered som i princip är en egen stad långt utanför Göteborg. I praktiken så orsakar nya bostadsområden idag nyinvesteringar på något hundratal meter ledningar och vägar. Och kommunal ekonomi spelar visst roll. Det gjorde det redan på 60-talet om man studerar historien bakom en hel del förorter. Ofta var tanken att de skulle ha lägre hus men ekonomiska hänsyn gjorde att man smackade på med kolosser.
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
Sven Renquist skrev:



Och kommunal ekonomi spelar visst roll. Det gjorde det redan på 60-talet om man studerar historien bakom en hel del förorter. Ofta var tanken att de skulle ha lägre hus men ekonomiska hänsyn gjorde att man smackade på med kolosser.


Jo, just det. Tätt är billigare än glest.
Johannes Westlund
626 Inlägg
Ort: 2, Gick med: Juli 2012
Jag tror en bidragande faktor till viljan att sanera bort kvarteren, förutom att bygga Bilsamhället, var den funktion kvarteren kan ha för gräsrots-politik och sammanhållning. I kvarterets halvprivata miljöer, t ex innergården, skapas plats för umgänge och relationer att gro. De gemensamma utrymmena och det gemensamma ansvaret mer eller mindre tvingar fram en viss koordinering med följden att människor lärde känna varandra.

Förorterna däremot är flyktiga miljöer. Det finns ingen plats för tryggt umgänge på de heloffentliga gräsmattorna. Områdena hade från start problem med omsättningen på boende och obefintlig sammanhållning.

Kvarteren var en av de viktiga fundamenten för en framgångsrik arbetarrörelse. Precis som alla kloka organisationer lär sig sedan Partiet, nu en elitistisk organisation för yrkespolitiker, av sina rötter och tillser att samma sak som gav dem utrymme inte händer igen.
Sida 2 av 3

 > Allmänt
Vad hände med Detroit?

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.