Johannes Westlund skrev:
Hans Jörgensen skrev:
Men Örgrytemotet är ju det mest urbana motorvägsmotet vi har.
Det borde snarare tjäna som förebild för hur det går att göra av/påfarter tighta men fortfarande planskilda.
Vad vi borde ta tag i är väl de groteska 60-talsskapelserna Kungsstensmotet, Rödastensmotet,
Flatåsmotet, Jaegerdorffsmotet för att nämna några. Gamlestadstorget (tragikomiskt namn på en trafikapparat) är ju äntligen på G att omdanas. Sen har vi några 90- och 00-talsmot inspirerade av 60-talet, främst tänker jag på Eriksbergsmotet. Kanske Gbg är moget att ta sig an det när preskiberingstiden löpt ut om några decennier.
Om 4 hektar impediment, ramper och parkeringsplatser är vad som kan ses som urban förebild, exemplariskt, så joinar jag Jörnmark och deppar ihop. Jag visar i
en särskild tråd vilka möjligheter som finns om ramperna så att säga *upphör*. Och då innehåller det förslaget ändå cirka en hektar parkering.
Jag vet inte om det finns något sådant som ett "urbant motorvägsmot". I min värld är det en självmotsägelse.
Visst, ett motorvägsmot kanske per definition inte kan vara urbant. Fast "urbant" kan ju också stå för att motsatser kan samexistera intill varandra, ibland även knö och skava på varann men utan att förgöra varandra. Motorvägen och Örgryte kyrka tycker jag är en go illustration av det.
Vad jag menade var att givet förutsättningarna (en av de mest trafikerade vägarna i landet igenom centrum av en halvmiljonstad) så är Örgrytemotet förvånansvärt anpassat och snålt i utrymme. Det beror väl förstås på att det inte fanns något annat val, hade det funnits en övergiven äng istället för en kyrka byggd på 1200-talet så hade det vips varit en större trafiksnurra med bekvämare svängradier.
Jag upplever inte Ögrytemotet som ett svårt hinder. Tvärtom är det smidigt att gå och cykla igenom (under) det. Visst, det är en betongpassage, men det är knappast ovanligt för större städer. Det är inte pittoreskt precis varenda meter. Men visst skulle det gå att piffa upp den passagen, göra den ljusare, kanske med konst ini så som många T-banestationer har.
Alternativet med plankorsning och ljusreglering hade knappast snabbat upp cyklistens väg mellan västra och östra sidan.
Senast ändrad 9 juni 2013 22:47