Markskatt

Jag vet inte om det har diskuterats här förut, men jag har tänkt en del på markskatt/landskatt/markvärdesskatt på sistone, och tycker det verkar vara en otroligt bra idé för att stimulera förtätning i bra lägen. Lite kort så är själva idén med en markskatt att man får betala pengar för värdet på den mark man äger. Detta markvärde inkluderar inte värdet på eventuella byggnader som man har byggt på marken, den baseras mer eller mindre bara på läget och tomtens yta.

Det finns en massa bra ekonomiska argument för markskatter (Economist har en artikel om det här), men jag har mest tänkt på det som ett incitament för effektivt markutnyttjande i städer. En skatt på mark som är högre i centrala lägen skulle skapa en stark ekonomisk push för folk att bo i effektiv och tät stadsbebyggelse och motverka sprawl. Hong Kong har den typen av skatt, och även om jag tvivlar på att det är huvudskälet till den stadens täthet kan jag tänka mig att det har bidragit. Vet någon om det har gjorts några studier av hur markskatter påverkar stadsbyggnad? Och finns det något politiskt parti som har drivit markskatter i Sverige?

Det var några markskatteentusiaster inne i en tråd förra året: http://www.yimby.se/2012/06/debatt-sank-markprise..

En sådan skatt skulle bli minst lika impopulär som den förra fastighetsskatten eftersom det finns en idé i Sverige om att man bara kan beskatta 1) skapat mervärde (t.ex. löner) och 2) onyttigheter (t.ex. tobak och bensin). Att ta upp ett fiktivt fastighetsvärde till beskattning är ju varken det ena eller det andra.

---

Senast ändrad 31 juli 2013 13:40

Det är ju bara för småhus som fastighetsskatten avskaffats/gjorts om, för flerbostadshus och kommersiella fastigheter finns den kvar. Exempelvis är skatten 1 % av "taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler" (3 § c lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt).

Men det skulle ju gå att dela upp, så att skatten på marken var en viss procent och skatten på byggnaden en annan (lägre, eller rent av noll om man så vill).

Sen tar väl staden som jag förstått det ut tomträttsavgäld per våning också, förmodligen med det inte helt felaktiga resonemanget att varje våningsplan drar lika nytta av stadens infrastruktur. Men det stämmer ju bara till viss del att det blir ett kumulativt slitage, för ju tätare stad, desto mindre behov av vägar osv. Det vore väl därför inte helt orimligt med en mängdrabatt även där, där varje våning bara kostar x % av den under.

Så jag hoppar på ditt tåg här Martin, en fastighetsbeskattning som beskattar marken mer och byggnaderna mindre tror jag vore bra för städers täthet.

Markskatt på obebyggd tomtmark finns redan. För tomt avsedd för småhus är den 1% av taxeringsvärdet. För tomt avsedd för hyreshus är skatten 0,4%.

Markskattsentusiasterna från förra året fick mig att tänka lite på detta. Personligen tror jag att det kan ha många fördelar om skatten togs på ägande istället för på intjänad lön -

+ det gynnar täta städer

+ statliga infrastrukturprojekt blir lättare att finansiera (så länge de skapar mer attraktiv mark = mer skatteintäkter)

+ det blir billigare att arbeta och dyrare att äga

Nackdelar:

- villor skulle bli jäkligt dyra att bo i (orättvist ifall folk tvingas ifrån sina hem)

- många rika blir fattigare (övergången mot markskatt har nog många politiska problem)

Ja, att det skulle bli dyrt att bo i villor är ju på sätt och vis både fördelen och nackdelen med en markvärdesskatt. Om man med ekonomiska styrmedel vill pusha folk mot att bo tätare så kommer man ju samtidigt pusha dem från att bo sprawligt, och det kommer ju dessvärre slå mot alla dessa människor som har valt att bo i villor. Om jag förstår David rätt så har vi väl i Sverige valt att göra tvärtemot, dvs vi har en straffskatt (fastighetsskatt) för att bo i flerbostadshus, och dessutom så ökar tomträttsavgälden för tomten med bruttoarean man har valt att bebygga den med, för att ytterligare motverka tät stadsbebyggelse. Hur vi väljer att beskatta saker avgör naturligtvis hur folk väljer att leva och de val vi har gjort i Sverige verkar ganska konstiga tycker jag.

Sen tror jag naturligtvis att det är omöjligt att strukturera om skattesystemet väldigt snabbt. Folk har som sagt gjort livsval baserat på hur mycket de trodde att de skulle få betala i skatt. Om man ska tro de landskattfrälsta kanske man långsiktigt skulle vilja flytta all kommunal skatt från inkomst till markinnehav och ta typ lika mycket för en hektar i Aspudden som en hektar i Enskede, men en sådan förändring kan nog inte ske över en natt.

Man kan ju sockra pillret med att tillåta villaägare att bygga ett till hus på sin tomt och hyra ut det. Eller, för den delen, så många hus de vill enligt idén i Lindhagenplanen 2.0.

Fast först får vi väl propagera rätt mycket mot den skeva markfördelningen i stan, som torde vara i samma division som den i Brasilien...

@Jan: Nämen, ojämlikhet och segregation finns väl ändå inte i Sverige?

Håller med om att det behövs en debatt om den ojämna markfördelningen och segregationen det skapar. En villa i Alvik är tack vara planbestämmelserna subventionerad, trots de dyra priserna, med ett antal miljoner om man jämför med vad värdet på marken skulle vara om man tillät flerfamiljshus...

Nej, jag var ute och cyklade igår - semesterhjärnan påslagen.

Fastighetsavgiften gäller även lägenheter, men är ett fast antal kronor per lägenhet, så på det viset är den, liksom tomträttsavgälden, något som gör att varje våning kostar lika mycket till som våningen under. Likaså blir det effektivare att bygga få stora lägenheter snarare än många små, då den är per lägenhet.

På det viset vore som sagt en fastighetsskatt med en större vikt på marken än på byggnaden bättre för en tätare stad.

Men, ska man ge sig på en liten skattehistorisk utveckling kan man säga att vi rör oss från beskattning av fasta värden mot beskattning av transaktioner. Ju mer kontroll staten fått på penningekonomin, desto lättare har det varit att beskatta den. Där finns också betydligt mer pengar än det gör i fastigheter. Flertalet tycker nog också att har man köpt något för skattade pengar är det orättvist om staten ska ha en procent av värdet på det också, år efter år.

Fastighetsskatten är idag knappa 30 miljarder, det är två procent av de totala skatteintäkterna på 1500 miljarder, varav hälften kommer från bostäder. Momsen ger 300 miljarder och inkomstskatten 900 miljarder. Med andra ord skulle man med ganska liten statsfinansiell påverkan kunna laborera med fastighetsskatten.

Sen är det ju inte säkert att man skulle få så mycket politiskt gehör för en sån här omdaning av fastighetsskatten, de som i det korta loppet skulle tjäna på det är ju stora fastighetsbolag, men sånt är livet - det rationella är inte alltid samma sak som det politiskt möjliga.