Reseavdrag

Jag funderade lite på reseavdraget såhär i deklarationstider. Jag förstår mig inte riktigt på det, och konsekvenser det kan ha, så jag läser på. Hittade följande gamla motion som är kortfattad och bra. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag... Samt http://www.wspgroup.com/upload/documents/Sweden/a.. där man analyserar konsekvenser av att ändra reseavdraget.

I Stockholm, räknas trängselskatterna som resekostnad? Så att bilpendlare egentligen bara behöver betala 10 000 per år för bilpendlingen (förutsatt att de har inkomstskatt nog att kvitta resten mot)?

Motionen estimerar kostnaden för avdragen till 3-4 miljarder, vilket är i samma nivå som moms säkringen på att äta mat i resturang (för att jämföra med något som det skriks mycket om i debatten).

Hela avdraget verkar ge perversa incitament. Varför ska vi fördela pengar för att kompensera något som i grunden är ett fritt val (vart man bosätter sig och vart man jobbar)? Jag skulle dra gränsen till temporära arbetsmarknadsstöd, men förr eller senare bör folk betala för sina egna val.

Från analysdokumentet

Andra fördelar med en avveckling av reseavdraget är att skatteintäkterna skulle öka. År 2009 var totalkostnaden för reseavdraget 13,7 miljarder kr. Dessutom skulle möjligheterna att fuska med avdraget helt försvinna om avdraget helt togs bort. Ett fusk som uppskattningsvis kostar statskassan 1,7 miljarder kr/år i uteblivna skatteintäkter. Nyttan av att skatteintäkterna ökar beror på vad man gör med skatteintäkterna. Intäkterna kan användas för att motverka effekterna på regionförstoringen av ett borttagande av reseavdraget, t.ex. genom investeringar eller subventionering av kollektivtrafik.

Undrar vad en sådan miljardsumma om året kan göra för kollektivtrafik i Sverige.

---

Senast ändrad 9 april 2014 01:02

Alla perversa incitament borträknade, om man övergick till ett system som mätte avstånd mellan arbetsplats och hushåll (som går att räkna från register), istället för subjektiv restid, så skulle man bli av med allt fusk till lägre administrationskostnad.

Dessutom skulle man bättre uppfylla mål om regionförstoring i glesbygd. Detta skulle ju dock enbart drabba (fuskande) villaägare i storstockholm+storgöteborg så det är ju helt ogenomförbart, men det kanske kan bli ett miljöparti krav efter valet kanske?

---

Senast ändrad 9 april 2014 01:39

Det lär vara så att den som bor på en plats där det "saknas" kollektivtrafik får dra av. Hela vägen, även om det finns en tågstation på några kilometers avstånd där det går att parkera och sedan fortsätta några mil med tåg till exempelvis centrala Stockholm.

Det kan då gå att dra av för bilpendling även om det går fortare med tåg/parkeringsalternativet. Och man får naturligtvis också dra av mer än om man vill (informationen lär inte vara alltför tydlig) kombinera kollektivtrafik och en kortare delsträcka med bil avdragsmässigt.

Det här systemet kom till i en tid då långpendling med bil inte var särskilt kontroversiellt ur miljösynpunkt. Ännu kan man läsa argument som "Partiet X vill ta bort våra möjligheter att ta oss till jobbet". Som om miljöpåverkan vid arbetsresor var av naturen mer ursäktlig än annan trafik och som om alla som gör avdrag var bosatta i glesbygden och omöjligt kan bo närmare jobbet. Snarare är det i storstadslänen som de mesta avdragen görs. Rimligen får man väl anta att avdragen till mycket stor del också görs för sträckor som ligger inom storstädernas tätortsområden, även om de resorna kanske påbörjades på en plats där det är några kilometer till närmaste hållplats eller station.

Det ska bli intressant att se om politikerna vågar röra det där.

---

Senast ändrad 9 april 2014 10:19

Också underligt att det inte finns något tak på avdraget. Finns de som drar av 50 tusen och har årsinkomster på miljonen.

Att använda de ökade skatteintäkterna vid ett borttagande av reseavdragen till att subventionera kollektivtrafik känns tveksamt. Sannolikheten att de som idag bor långt i från hållplats och nyttjar avdrag genom de subventionerna plötsligt skulle få goda kollektivtrafikförbindelser är låg. Mer rättvist för dem och effektivt för samhället att sänka skatten på arbete.

En tanke, från vår sida i alla fall, med borttaget reseavdrag bör väl vara att det gynnar mer sammanhållna tätortsområden. Då ökar förutsättningarna att driva kollektivtrafik på ett ekonomiskt sätt, varför behoven av subventioner snarast minskar.

De 1,7 miljarderna jag kommenterade om att spendera på kollektivtrafik är alltså en uppskattning på värdet av felaktiga reseavdrag.

Min undertanke har outsagt varit just hur reseavdraget subventionerar bilism och sprawl. Det länkade dokumentet för en analys av avdraget går in på många alternativ och dess fördelar/nackdelar.

De som skulle gå miste om reseavdragsmöjlighet och få mycket dyrare arbetspendlingskostnader hamnar ju givetvis i en knipa. Men långsiktigt kan det inte vara statens problem att de bor långt ifrån sitt jobb / har dyr pendling. Kortsiktigt så bör någon sorts övergångsperiod ske. Om något så borde möjligheterna att bo nära sitt jobb vara bättre i landsbygd.

Fast i Sverige och andra civiliserade länder så blir det ju statens, landstingets och kommunens problem när folk inte längre har råd att åka till jobbet.

Att börja göra det svårare för bilister när järnvägarna bevisligen är i upplösningstillstånd är nog ingen bra idé. Börja med att höja anslagen till järnvägsunderhåll med några miljarder per år under 10-20 år och bygg ut järnvägen kring de större städerna. Någong gång framåt 2040 borde vi kunna ha en väl fungerande järnväg som gör att de flesta inte behöver bil. EU har en vision om att EU-länderna ska vara där 2050, så om vi är där 2040 så ligger vi i framkant.

I nuläget är det bara att acceptera att det ligger en hel del i den gamla parollen "utan bilen stannar Sverige".

---

Senast ändrad 10 april 2014 16:01

I områden där det inte finns trängsel (det mesta av Sverige), kommer bilen nog vara kvar för evigt.

Varför man ska subventionera bilar (reseavdrag) som enbart korkar igen vägar i storstäder i rusningstid är dock fullkomligt obegripligt.

Nej det är naturligtvis ingen ideal lösning, men problemet är att järnvägen inte klarar av att möta den efterfrågan på persontransporter som finns idag. Tågen sliter ner banan snabbare än de som jobbar med underhåll klarar av att underhålla. En av orsakerna är antagligen att man sysslar med dyra akutåtgärder istället för billigt förbyggande underhåll. Hur det än är med den saken så bör man nog få ordning på järnvägen innan man vidtar åtgärder som ökar efterfrågan på tågresor.

Många miljövänner verkar leva kvar i uppfattningen att järnvägen är en underutnyttjad resurs (som den var för 20 år sedan) när det idag snarare är tvärt om. Med bättre underhåll och vissa uppgraderingar och utbyggnader kring de större städerna så skulle man kunna föra över väldigt mycket persontransporter till järnvägen, men idag går järnvägen mer eller mindre på knäna. Det är kanske ren tur att det inte har inträffat en större olycka.

Se gärna statistiken över personkilometer per år: http://www.trafa.se/sv/Statistik/Bantrafik/Tidsse.. det är en ganska snabbt ökning sedan 1990-talet!

---

Senast ändrad 13 april 2014 23:53

Jag förstår inte ditt argument Rasmus. Du får det att låta som det enda alternativet till att bilpendla subventionerat är att åka tåg. Marknaden har säkert fler sätt att lösa problemet (med ny prisbild) på.

Jag tycker den viktigaste effekten av att ta bort reseavdraget är att det ändrar incitamenten för vart man bosätter sig. Att folk bor så långt bort från sina jobb som möjligt är ingenting att sträva efter, varför ska det då subventioneras? Det är helt bakvänt.