En kritik mot facinationen för rutnätverk och stadskvarter på YIMBY

Håller med om att det kan vara en attraktiv typ av förortsbebygglse, men jag tror inte det är lagligt att inte ha hiss om det inte är en-familjshus.

Angående gatusten och cyklande tror jag att det är viktigt med ett antal ordentligt trafikseparerade cykelleder för de som vill längre än 4 km, övriga cyklister på en kortare resa klarar sig nog utmärkt på gatusten. Cykelpendlarna har inte på gångfartsgator att göra.

---

Senast ändrad 26 augusti 2014 20:13

Signaleffekten av olika typer av gatubeläggning avklingar antagligen över tid. Fast totalupplevelsen av gaturummet påverkar förstås vårt beteende. Men det finns annat än markbeläggningen att arbeta med. I äldre fiskelägen, dalabyar och sommarstugeområden är det ofta smala gator/vägar med asfalt eller hjulspår med gräs mellan. De flesta tar det ändå lugnt i sådana miljöer. Trots avsaknad av gatsten/släta granithällar. Skall man stoppa enskilda vettvillingar från att köra för fort är väl tvingande farthållare i bilen enda alternativet.

@Martin Kolk: Det är lagligt att bygga 2 våningar utan hiss med lägenheter på andra våningen. Dessa lägenheter på andra våningen kan i sin tur ha två, eller fler (?) våningar.

Personligen tycker jag att detta borde utnyttjas mer då det är det kanske absolut billigaste sättet att bygga en ofta tillräckligt tät stadsmiljö.

Det intressanta är inte lagarna, utan intentionen bakom dem. (Åtminstone i en allmän diskussion som här; för den som skall bygga är det förstås annorlunda.) I detta fall handlar det om tillgänglighet. Om det föreslagna upplägget är lämpligt ur tillgänglighetssynpunkt kan jag inte bedöma.
Generellt tycker jag det är bättre att ändra lagar som uppfattas olämpliga än att anstränga sig för att hitta kryphål.
(Varför bakbinder politiker sig med lagar? Vore det inte trevligare att kunna bestämma allt själv? )

---

Senast ändrad 27 augusti 2014 00:17

Ser inget sådant undantag i Plan- och byggförordning även om det verkar rimligt. Håller med om att det vore en bra modell (tror man skulle kunna skapa källare som är beboeliga också med rätt regler), men enbart i förorter om den ska tillämpas storskaligt. I en tätare stadsmiljö blir det helt enkelt inte tätt nog. Dock kan ju enstaka fastigheter av en sådan sort passa utmärkt i den mer dynamiska strukturen som jag förespråkat här. Det är helt enkelt upp till marknaden.

http:​/​/​www.​notisum.​se/​rnp/​sls/​lag/​20​110​338.​htm

Har aldrig förstått varför det inte kan vara alternativ till villor på stora tomter också, så här ungefär

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Vissa av de här husen fungerar som flerlägenhetshus, andra som villor, det kan vara svårt att se vilket (utom kyrkan i mitten då förstås...). Fungerar det i Frankrike borde det fungera här.

Bättre, faktiskt - i Frankrike kör dom som dårar på dom här gatorna, jag antar att folk skulle köra försiktigare här.

---

Senast ändrad 27 augusti 2014 13:18

Det där ser otroligt mysigt ut. Hur bred är gatan tro? 8m? Den typen av gränder skulle jag gärna se mer av, även om det är skuggigt och för nära till grannarna och omöjligt för sopbilar att köra där. :P

Om man ska ha townhouses på tre våningar tror jag det är bättre att se de som en-familjshus och alternativ till villor. De kan väll hyra ut något rum (kanske med egen ingång) istället. Det visar också hur det är ett bättre alternativ till förortsbebyggelse än villabebyggelse, ungefär som i London.

Kapitalet segrar alltid över politikerna.
Här på Yimby finns en överdriven tilltro till planering. Märk att marknaden i sista hand avgör! De populäraste stadsdelarna är ofta de minst planerade.

Tycker vi håller på att återkomma till en redan gjord observation. Utgångspunkterna avgör resultatet. Ja, man kan få upp tätheten betydligt genom att kompromissa med diverse olika krav. Vilka krav går att kompromissa med? Det är den slutgiltiga skiljelinjen. Ett gytter kan bli tätt, men bara givet att man i stort sett struntar i grönytor, framkomlighet och tillgänglighet. Among other things. Stadskvarter kan appliceras så att allt detta beaktas med ungefär motsvarande täthet som gyttret. Det är lätt att förstå varför den Europeiska stadsbyggnaden kom att evolvera in i kvartersparadigmet.

+1

@Johannes Westlund: Din syn på "gytter" tycks vara så färgad att man blir trött. Om man med gytter menar smala gator och kvarter i små och ibland varierande storlekar likt många medeltida stadskärnor, så har jag svårt att förstå vad dina argument grundar sig i.

- Att en sådan struktur bara skulle kunna bli tät om man avskaffar grönytor är bara löjeväckande.

- Framkomlighet (fordon) kan enkelt tillgodoses med ett fåtal normalbreda gator. Ungefär som det fungerar i Tokyo - problemet är snarare att fordonsflottan i Sverige ofta är dimensionerad för trafikleder och stora vändradier. Frågan är om överkapaciteten i kvartersparadigmet fyller något behov eller inte. I många lägen är nog den överkapaciteten onödig (om inte alla kör bil). Snarare finns det skäl till att dimensionera gator för gående och i viss mån cyklister, framför bilister.

Stockholm kan inte* bli lika tät som Tokyo dels på grund av att vi är långt mer norrut (35:e breddgraden vs 59:e) så man kan inte bygga lika högt/tätt här som där, dels så bor Tokyo-borna på mindre yta än folk gör i Stockholm. Dessa två egenskaper ändrar fundamentalt underlaget för hur många människor som kan bo i ett gytter vilket skapar mer eller mindre underlag för alla olika effekter som skapas av befolkningstäthet. Till exempel andelen butiker,restauranger, lekplatser, dagis, och skolor i området. Men också kollektivtrafik, vilket då inte kan gå igenom ett gyttrigt område utan kör runt då bussar och spårvagnar, precis som sopbilar inte kan komma in. Vilket gör att andelen "större gator" måste bli ganska hög så att folk inte har för långt till närmsta busshållplats.

Ytterligare ett problem med gytter, i alla fall så som det skissats här, är att det inte skapar långa stråk vilket inte skapar ens genomgångsfottraffik på dessa sträckor vilket gör att de endast blir slösas mark då folk inte färdas där och de i större utsträckning kommer bli ödsliga gränder där ingen rör sig som känns betydligt mycket mer otrygga. Ett system där gator oftare har T-korsningar än X-korsningar skapar en labyrint istället för ett lättorienterat gatunät, vilket minskar att folk rör sig igenom området istället för att välja vägen runt det, vilket gör att gränderna blir ännu mer ödsliga och otrygga.

(* självfallet kan vi, om vi ändrar lagar och accepterar att vi igen blir mer trångbodda)

Att det skulle vara mer grönområden i en kvarterstad är inte alls givet. Helt säkert är att en mer gyttrig struktur skulle ha mer offentlig mark som stadsparker, och mindre privat mark som innergårdar. Sannolikt innebär det förra en betydligt högre känsla av "grönhet". Det vanliga exemplet på hög täthet i kvarterstad, Barcelona, offrar ju nästan helt parker. Tillgänglighet och framkomlighet (för bilar) låter snarlikt hur en 1960-tals trafikplanerare pratar.

Jag har fortfarande inte sett något trovärdigt argument för att det skulle bli bättre ljusinsläpp i kvartersstad jämfört med en mer gyttrig struktur, givet samma täthet. Därför ser jag inte varför Sveriges latitud skulle spela någon roll. Det länkar jag hittade tidigare tydde inte direkt på detta.

Bostadsytan i Tokyo skiljer sig naturligtvis från i Stockholm men när vi pratar täthet här så pratar vi ju våningsyta, så jag ser inte varför det är relevant för att särskilja de två strukturerna vi pratar om.

Jag tror snarare man får bättre, än sämre stråk, genom att koncentrerar huvuddelen av all trafik till färre gator. Det är klart att det blir fler relativt tomma gränder, men det skapar ju mer stadsliv på övriga gator (där man kommer tillbringa större del av sin tid), något som nog oftast är positivt. Östasiatiska städer lider ju för övrigt inte av stora trygghets-problem, jämför med amerikanska städer byggda enligt tydliga rutnät.

---

Senast ändrad 28 augusti 2014 17:34

Spenderade för övrigt 1 månad i Bombay där det är en otrolig skillnad mellan den planerade och den oplanerade staden. I den första är gatorna breda, bilarna många och bullret högt, medan det i de oplanerade slumområdena blir tyst, de få fordon som passerar bryter av då och då, i de bättre delarna finns små torg (platser inte större än en vanlig 15 metersgata) som används till ofta flera saker samtidigt och över tid. Cricket, bön, bakning, tvätt, disk, tillverkning och fester. Dessa "torg" kan fylla samma funktion som innergården eller parken och beroende på dess läge gentemot stråk så kan en del torg vara mycket lokala och andra mer publika, de kan vara gröna eller hårdgjorda. En grändstruktur har den fördelen att det krävs mindre yta för att skapa en platsbildning, vilket gör att den rumsliga komplexiteten kan öka där fler olika kvaliteter kan finnas på kortare avstånd.

Skulle själv nästan kunna tänka mig att bo så - 3*5 meters tomt tre våningar och fasad mot en tremetersgränd. (smalare gränder skulle kanske gått an om inte de övre våningarna tenderade att bilda tak).

Jag tror detta är den kanske största fördelen med en grändstruktur, att det blir lättare att tillfälligt ta över gatan för andra ändamål än transport. I mer åtskilda gränder blir det ett lokalt liv (grillning, lek, ögon på gatan) och längs huvudstråken blir det mer människor, butiker och andra verksamheter.

---

Senast ändrad 28 augusti 2014 18:06

Bilden var inte ett exempel på gytter utan ett exempel på stadsvillor, apropå Gehls förslag. Gatorna i Limoux är inte särskilt gyttriga och modellen kräver det inte; man skulle kunna bygga så här även om man körde med ett strikt rutnät.

Nu är Limoux en småstad på 10.000 invånare, så behovet av grönområden tillgodoses lätt utanför stadskärnan. Det är inte längre än 100 m. Men om man tänker sig att man bygger så här istället för traditionella förorter i en storstad skulle man - precis som i Stockholms innerstad - kunna tillgodose behovet av parker genom att man skippar hus i en del kvarter och bygger park där istället. Ännu hellre kanske genom att vissa tomter används så; då blir det små parker som förmodligen kan användas mer intensivt än stora.

---

Senast ändrad 29 augusti 2014 17:15