Utskrift från gbg.yimby.se
....

 > Allmänt

En kritik mot facinationen för rutnätverk och stadskvarter på YIMBY

Sida 4 av 11
Johannes Westlund
626 Inlägg
Ort: 2, Gick med: Juli 2012
Ja, det var ju det där med tätheten. Som en liten exercis så arrangerade jag om huskropparna i ett av dina gränd-kvarter. Och som tydligt framgår av bilden nedan så är det som ser tätt ut inte nödvändigtvis samma sak som det som är tätt.



Slutsatsen är ungefär samma som i artikeln Quadrofobia som avhandlar en glesare slags "grändstruktur" som ska uppföras vid Götaverksgatan på Lindholmen. Det ser också tätt ut tills man börjar arrangera om bebyggelsen. http://gbg.yimby.se/2012/09/quadrophobia_3178.html

Slutsatsen är att det är med kvarter man kan bygga lägre med bibehållen täthet. Tätast är småkvarteren. Gränderna tar också utrymme i anspråk. Och det är i vårt fall yta som kunde ha varit en grön innergård. Vad ger mest tillbaka till de boende?
Martin Singh-Blom
196 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2012
Johannes Westlund skrev:

Ja, det var ju det där med tätheten. Som en liten exercis så arrangerade jag om huskropparna i ett av dina gränd-kvarter. Och som tydligt framgår av bilden nedan så är det som ser tätt ut inte nödvändigtvis samma sak som det som är tätt.

...

Slutsatsen är att det är med kvarter man kan bygga lägre med bibehållen täthet. Tätast är småkvarteren. Gränderna tar också utrymme i anspråk. Och det är i vårt fall yta som kunde ha varit en grön innergård. Vad ger mest tillbaka till de boende?


Jag kände på mig att jag borde ha mätt innan jag postade, men sen var middagen klar och jag tänkte äsch. Borde ha petat in ett småhus eller två till.

Likväl, reviderat argument då: Man kan nå ungefär samma täthet med samma höjd med gränder. Kan det vara ett vettigt alternativ vid förtätning av vissa förorter, speciellt där den existerande bebyggelsen inte verkar lämpa sig väl för innergårdskvarter?

[Edit] Jag insåg också just att jag nog gjorde gränderna en otjänst när jag lät dem passa in i ett rutnät anpassat till gårdskvarter. En potentiell fördel är ju just att de bara behöver skiljas åt av gränder.
Senast ändrad 8 juni 2014 00:44
Erik Tysk
98 Inlägg
Ort: Bangkok, Gick med: Mars 2009
Martin Singh-Blom skrev:


Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att den grändstadsstrukturen inte är hus-i-park. Eftersom vi i Sverige bara normalt ser innergårdskvarter och modernistiska förorter är det väldigt lätt att tro att det är de enda alternativ vi har, men hela poängen med den här tråden är ju att det kanske finns fler strukturer som är riktigt urbana även om de inte baseras på kvarter runt innergårdar. Själv är jag inte helt övertygad, men jag tycker definitivt att det skulle vara intressant att se det testas någonstans. Det kanske blir urbra.


Precis! Jag tror många automatiskt tänkter "hus-i-park" så fort man ser ett punkt- eller lamellehus, men så är inte nödvändigtvis fallet. "Hus-i-park" är en struktur, medans punkt- och lamellhus är en byggnadsform som inte nödvändigtvis måste byggas i en hus-i-parkstruktur, trots att det är det vanligaste i just Sverige.
Martin Kolk
528 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2010
Angående täthet, så är det ju tydligt att det blir tätare om man bygger mer grändliknande-strukturer utan innergårdar, jämfört med kvartersstad. Vilken jämförelse som helst mellan en östasiatisk storstad och en europeisk sådan kommer ju också visa 2-4 gånger högre täthet i en östasiatisk stad, även när man jämför områden med grändstruktur med områden med slutna kvarter med innergårdar. Om man tittar på bilderna i första posten (från Östasien) är det ju också direkt uppenbart varför det blir så mycket tätare.

En annan fördel med en mer finmaskig struktur är att det går att bygga allt eftersom. Området kan förtätas över tid på ett naturligt sätt när små tomter med lägre hus ersätts med högre hus. Detta kommer dessutom styras av faktisk efterfrågan på att bo i området.

Man kan till och med skapa nya området i mer avlägsna områden med ägda enfamiljshus på tomterna enligt en grändstruktur, men tydliggöra att bygglov/detaljplaner tillåter att huset rivs och ersätts med ett 3-4 våningshus om efterfrågan att bo i området ökar. Om det finns full ägarrätt så kan ju både ägaren själv riva och förtäta när den vill, eller så kan en spekulativ ägare köpa huset när det säljs för att riva när priserna på bostäder i området ökar.

Angående acceptans, så tror jag slutna kvarter inte kommer att vara lättare att acceptera för närboende i förorter. Alla fördelar som nämns för slutna kvarter bygger ju på att närboende som inte bor i kvarteret inte för tillgång till innergården. Allt de kommer att se är ju fyra slutna väggar med bostäder.
Senast ändrad 9 juni 2014 00:17
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
Det viktigaste är att man utnyttjar marken, säger Jane Jacobs. För mycket obebyggd yta driver fram standardisering och därmed minskad mångfald.

Nånting sånt här kanske:

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.



Eller så här:

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Christian S
653 Inlägg
, Gick med: November 2012
Om jag skulle kasta in skarpnäck i den här debatten, vad tycker folk om området? Vad är rätt, vad kunde gjorts bättre?
Martin Singh-Blom
196 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2012
Martin Kolk skrev:

Angående täthet, så är det ju tydligt att det blir tätare om man bygger mer grändliknande-strukturer utan innergårdar, jämfört med kvartersstad. Vilken jämförelse som helst mellan en östasiatisk storstad och en europeisk sådan kommer ju också visa 2-4 gånger högre täthet i en östasiatisk stad, även när man jämför områden med grändstruktur med områden med slutna kvarter med innergårdar. Om man tittar på bilderna i första posten (från Östasien) är det ju också direkt uppenbart varför det blir så mycket tätare.

Det här stämmer inte riktigt. Gränder når ungefär samma täthet - de är vad jag har sett inte särskilt mycket tätare. Ta Nakano-ku i Tokyo till exempel, som är väldigt grändigt. Det har en täthet på ca. 20,000 personer/km2, vilket är väldigt nära Vasastaden (17,220) och Söder (17,817). Nakano är Tokyos tätaste stadsdel. Andra kända (lite mindre grändiga, lite mer skyskrapiga) stadsdelar som Shinjuku eller Shibuya ligger lägre (16,975 och 13,337). Wiki här. Så man kan nå ungefär samma täthet, men det verkar svårt att komma signifikant högre. Jag har bara kollat på Tokyo, det kanske finns andra städer som är tätare, men jag har svårt att tro det om man undviker extremer som Kowloon Walled City. Peking känns mycket glesare och Shanghai har mer västerländska kvarter, sen har jag inte så mycket koll.
Martin Kolk
528 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2010
Martin Singh-Blom skrev:

Det här stämmer inte riktigt. Gränder når ungefär samma täthet - de är vad jag har sett inte särskilt mycket tätare. Ta Nakano-ku i Tokyo till exempel, som är väldigt grändigt. Det har en täthet på ca. 20,000 personer/km2, vilket är väldigt nära Vasastaden (17,220) och Söder (17,817). Nakano är Tokyos tätaste stadsdel. Andra kända (lite mindre grändiga, lite mer skyskrapiga) stadsdelar som Shinjuku eller Shibuya ligger lägre (16,975 och 13,337). Wiki här. Så man kan nå ungefär samma täthet, men det verkar svårt att komma signifikant högre. Jag har bara kollat på Tokyo, det kanske finns andra städer som är tätare, men jag har svårt att tro det om man undviker extremer som Kowloon Walled City. Peking känns mycket glesare och Shanghai har mer västerländska kvarter, sen har jag inte så mycket koll.


Men gissning är att områdena du beskriver har en väldigt hög andel arbetsplatser. Det är nog sant att det är fel att prata om 2-4 gånger som skillnad dock (det är sant för jämförelser städer med dessa strukturer, men stämmer inte när man jämför täta delar i de olika strukturerna).

I stort så håller jag med om att det går att få väldig hög täthet med slutna kvarter, men isåfall handlar det ju om 8-våningar, absolut överallt (typ Barcelona). Det är väll oklart om en sådan struktur kommer gå att bygga någonstans Stockholm i igen dock, möjligen med undantag på Bromma flygplats. Med en sådan struktur blir det nog ungefär lika tätt dock. Paris har extremt hög befolkningstät i några arrondissement.

Se till exempel figure 3, sida 9 i länken nedan. Den ger en beskrivning mellan europeiska och asiatiska städer.

http://alainbertaud.com/wp-content/uploads/2013/0..
Senast ändrad 9 juni 2014 13:59
Erik Saler
162 Inlägg
Ort: Stockholm (Södermalm), Gick med: Juni 2011
Martin Kolk skrev:

Martin Singh-Blom skrev:

Det här stämmer inte riktigt. Gränder når ungefär samma täthet - de är vad jag har sett inte särskilt mycket tätare. Ta Nakano-ku i Tokyo till exempel, som är väldigt grändigt. Det har en täthet på ca. 20,000 personer/km2, vilket är väldigt nära Vasastaden (17,220) och Söder (17,817). Nakano är Tokyos tätaste stadsdel. Andra kända (lite mindre grändiga, lite mer skyskrapiga) stadsdelar som Shinjuku eller Shibuya ligger lägre (16,975 och 13,337). Wiki här. Så man kan nå ungefär samma täthet, men det verkar svårt att komma signifikant högre. Jag har bara kollat på Tokyo, det kanske finns andra städer som är tätare, men jag har svårt att tro det om man undviker extremer som Kowloon Walled City. Peking känns mycket glesare och Shanghai har mer västerländska kvarter, sen har jag inte så mycket koll.


Men gissning är att områdena du beskriver har en väldigt hög andel arbetsplatser. Det är nog sant att det är fel att prata om 2-4 gånger som skillnad dock (det är sant för jämförelser städer med dessa strukturer, men stämmer inte när man jämför täta delar i de olika strukturerna).

I stort så håller jag med om att det går att få väldig hög täthet med slutna kvarter, men isåfall handlar det ju om 8-våningar, absolut överallt (typ Barcelona). Det är väll oklart om en sådan struktur kommer gå att bygga någonstans Stockholm i igen dock, möjligen med undantag på Bromma flygplats. Med en sådan struktur blir det nog ungefär lika tätt dock. Paris har extremt hög befolkningstät i några arrondissement.

Se till exempel figure 3, sida 9 i länken nedan. Den ger en beskrivning mellan europeiska och asiatiska städer.

http://alainbertaud.com/wp-content/uploads/2013/0..


Behöver vi ha en högre täthet än vad stora delar av Stockholms innerstad har idag dock?

Om vi vill ha en viss mängd soljus (vilket vi vill då vi känner till problemen som brist på soljus leder till) så kan vi inte bygga hur tätt och högt som helst.

Nu behöver man inte karbonkopiera stadsplanen från 18talet då vi har nya krav och behov men det finns mycket positivt från den vi bör försöka återinföra i dagens stadsbyggnad. Rutnät över SCAFT är en del. Byggnadshöjder, tomtindelning, och täthet är andra.
Christian S
653 Inlägg
, Gick med: November 2012
Erik Saler skrev:

Om vi vill ha en viss mängd soljus (vilket vi vill då vi känner till problemen som brist på soljus leder till) så kan vi inte bygga hur tätt och högt som helst.


Jag har fönster och balkong mot norr och det har helt undgått mig vilka problem som brist på solljus leder till.
Erik Saler
162 Inlägg
Ort: Stockholm (Södermalm), Gick med: Juni 2011
Christian S skrev:

Jag har fönster och balkong mot norr och det har helt undgått mig vilka problem som brist på solljus leder till.


Du får fortfarande in dagsljus i lägenheten även om det inte är direkt soljus.

Hur som, naturligt ljus hjälper oss på många sätt. Vi får D-vitamin. Sänker risken för hjärt- och kärls-sjukdommar. Vår interna klocka är knuten till dagsljusets färgskiftningar. Och brist på dagsljus leder lätt till depression.

http://nautil.us/issue/14/mutation/america-is-getting-the-science-of-sun-exposure-wrong

https://en.wikipedia.org/wiki/Health_effects_of_s..

Därför behövs solbelysta uteserveringar och innergårdar (och varför inte många fler takterasser) Och på grund av hur långt norr vår stad är beläget så begränsar det i högre utsträckning hur högt och tätt vi kan bygga. Till skillnad från hongkong eller shanghai som ligger betydligt närmare ekvartorn.
Det går ju att släppa in mer ljus längre ner genom att ha bättre reflekterande ytor, spegelglasfasad, till exempel, men det för med sig problem med att inte dämpa buller alls lika bra.
Senast ändrad 9 juni 2014 17:21
Profilbild
Alexander Åkerman
229 Inlägg
Ort: Uppsala, Gick med: Februari 2010
Bra tråd!

Håller med om kritiken mot rutnätet. Att ha ett rutnät av lika breda gator är bara dumt och ytkrävande - speciellt när gatorna inte leder någonvart - till skillnad från Eixample. Vad kan all denna gatumark användas till? Jag ser hellre att gator och stadsrum dimensioneras efter det folkliv som kan antas vistas där. Huvudstråken blir därför bredare än tvärgatorna och stadsdelarna ramas sedan in av ännu bredare boulevarder...

Kvarterens storlek - kan också anpassas efter lägets centralitet och stadsstråkens täthet - i mindre centrala lägen och mot barriärer kan kvarteren vara av storgårdstyp med ett fåtal genomkorsande gränder.
Christian S
653 Inlägg
, Gick med: November 2012
Erik Saler skrev:

Hur som, naturligt ljus hjälper oss på många sätt. Vi får D-vitamin. Sänker risken för hjärt- och kärls-sjukdommar. Vår interna klocka är knuten till dagsljusets färgskiftningar. Och brist på dagsljus leder lätt till depression.


Men betyder det att vi behöver direkt solljus rakt in i lägenheten? Ämnet tillgång till direkt solljus har avhandlas tidigare på yimby: "Är direkt solljus direkt nödvändigt?".

Erik Saler skrev:

Därför behövs solbelysta uteserveringar och innergårdar (och varför inte många fler takterasser) Och på grund av hur långt norr vår stad är beläget så begränsar det i högre utsträckning hur högt och tätt vi kan bygga. Till skillnad från hongkong eller shanghai som ligger betydligt närmare ekvartorn.
Det går ju att släppa in mer ljus längre ner genom att ha bättre reflekterande ytor, spegelglasfasad, till exempel, men det för med sig problem med att inte dämpa buller alls lika bra.


Här beskriver du mycket bättre alternativ än att minsta tätheten i stadens struktur för att se till att solstrålarna obrutna hittar sig ned i varje vrå. Det är väl också ett bra argument för att undvika 90-gradiga rutnät, och istället ha lite mer kaos, diagonaler, topologiföljande etc. Det ger mer gator där inte allt är skugga eller allt är stekhet högsommarsol. Den optimala uteserveringen för soldyrkare varierar över dygnet.

Ljusa ytor räcker mer än väl för att reflektera mycket ljus, högre reflektion är bara nödvändigt om man är en växt.

Och av vår plats på jorden så är det inte hur lågt solen kommer på himlen som är största problemet för vår solbrist, det är hur kort stund den stannar där på vinterhalvåret. Jag har föga att vinna på om min lägenhet har vintersol på sig när jag är på jobbet. På helgerna har jag tid att lämna hemmet för aktiviteter ute i riktiga solen.
Erik Saler
162 Inlägg
Ort: Stockholm (Södermalm), Gick med: Juni 2011
Christian S skrev:

Men betyder det att vi behöver direkt solljus rakt in i lägenheten? Ämnet tillgång till direkt solljus har avhandlas tidigare på yimby: "Är direkt solljus direkt nödvändigt?".


Nja. Jag vet inte om "behöver" är korrekt, och jag förespråkar inte direkt solljus normen. Men vi människor behöver få en vis styrka dagsljus (indirekt solljus från atmosfären eller speglat från andra byggnader) för att folk ska må bra där dom jobbar, verkar, och lever.

Jag tror att de flesta av oss vill tex att det ska finnas butiker, dagis, affärer, restauranger etc i bottenplan på de flesta fastigheter för att få en levande gata, personerna som jobbar här behöver också dagsljus. Så om vi bygger för högt och tätt så blir det mörkare längre nere på gatunivå.

Och mörka gränder är inte inbjudande att gå längst då de saknar "ögon på gatan" i större utsträckning än en gata där folk går, kör och cyklar förbi, har affärer och så vidare.

Christian S skrev:

Här beskriver du mycket bättre alternativ än att minsta tätheten i stadens struktur för att se till att solstrålarna obrutna hittar sig ned i varje vrå. Det är väl också ett bra argument för att undvika 90-gradiga rutnät, och istället ha lite mer kaos, diagonaler, topologiföljande etc. Det ger mer gator där inte allt är skugga eller allt är stekhet högsommarsol. Den optimala uteserveringen för soldyrkare varierar över dygnet.

Ljusa ytor räcker mer än väl för att reflektera mycket ljus, högre reflektion är bara nödvändigt om man är en växt.

Och av vår plats på jorden så är det inte hur lågt solen kommer på himlen som är största problemet för vår solbrist, det är hur kort stund den stannar där på vinterhalvåret. Jag har föga att vinna på om min lägenhet har vintersol på sig när jag är på jobbet. På helgerna har jag tid att lämna hemmet för aktiviteter ute i riktiga solen.


Och jag håller med om att en amerikansk nitiskhet på ett helt repetitivt rutnätsmönster inte är optimalt och inte alls lika inbjudande. Och vi kommer inte kunna genomföra ett sådant i Stockholm ändå, för vi inte har några platser där det inte finns några hänsynstaganden att göra. Om inte för annat än att topologin i Stockholm är sådan att man måste göra kringelkrokar på grund av den.

Men kvartersstrukturen "stadskvarter" med gatuhus i relativt små tomter med en delad eller flera separata innergårdar är antagligen den bästa vi har. Spacescapes studie (sida 23) visade att ett stängt kvarter med en hög andel entréer mot gatan var mer eftertraktade än de utan detta, möjligen eftersom "dessa egenskaper samtidigt skapar gårds- och stadsrumskvaliteter".

Det betyder inte att det är det enda vi behöver bygga, men det är helt klart den kvartersform vi har mest brist på utanför innerstaden. Därför borde det vara mycket bättre om man byggde mer av detta i de områden staden har pekat ut som där innerstaden ska växa till. Det är också en sådan sak som vi mycket lättare kan påverka via yttranden och så vidare.
Profilbild
Gunnar Einarsson
566 Inlägg
Ort: Göteborg (Kommendantsängen), Gick med: April 2010
Intressant det här om täthet och kroppens behov av solljus. Efter att ha läst igenom alla inlägg drar jag bara slutsatsen att sekelskiftesstaden fortsatt framstår som optimal. Nej, vi behöver inte högre befolkningstäthet än Stockholms eller Göteborgs innerstad. 6 våningar i äldre takhöjd (exklusive kallvind) med lagom kringbyggda innergårdar funkar bra efter svenska förhållanden. Med högre i tak blir det även ljusare i lägenheten.
En fördel med gator framför gränder ligger i farbarheten. Antalet kanaler för fordonstrafik genom staden maximeras samtidigt som alla tomter lätt kan nås av uttryckningsfordon.
Marcus Bokvist
615 Inlägg
Ort: Annan, Gick med: Mars 2012
http://fredmanpakvarnberget.blogspot.se/2014/04/v..
Gunnar Einarsson skrev:

Intressant det här om täthet och kroppens behov av solljus. Efter att ha läst igenom alla inlägg drar jag bara slutsatsen att sekelskiftesstaden fortsatt framstår som optimal. Nej, vi behöver inte högre befolkningstäthet än Stockholms eller Göteborgs innerstad. 6 våningar i äldre takhöjd (exklusive kallvind) med lagom kringbyggda innergårdar funkar bra efter svenska förhållanden. Med högre i tak blir det även ljusare i lägenheten.
En fördel med gator framför gränder ligger i farbarheten. Antalet kanaler för fordonstrafik genom staden maximeras samtidigt som alla tomter lätt kan nås av uttryckningsfordon.


Det finns ju annars det här inlägget på fredman på kvarnbergets blogg angående hur man ganska enkelt (Se sista stycket) hur man ganska enkeltskulle kunna bygga kvartersstad något tätare än tdigare men att få det som kvartersstad
Profilbild
Olof Antonson Online
466 Inlägg
Ort: Göteborg (Kålltorp), Gick med: Maj 2009
Intressant tråd. Jag ser stor potential i en "grändstruktur" i kombination med urbant integrerade byggemenskaper.

Vad gäller Tokyo så höll jag ju på med en bildserie från min resa dit i somras, och när jag återvände runt jul, så passade jag på att fotografera gatu-och grändstruktur i en stadsdel i "mellanstaden". En uppdaterad del 2 kommer förhoppningsvis framöver ...

Tätheten i Shinjuku-ku och Shibuya-ku (ku=innerstadskommun) kan nog vara lite lurig eftersom det finns en del större parker i anslutning, exempelvis Yoyogi. På samma sätt som man ibland hör att Kungsladugård är tätare än Linné i Göteborg (om Slottsskogen räknas in).
Senast ändrad 10 juni 2014 21:11
Profilbild
Gunnar Einarsson
566 Inlägg
Ort: Göteborg (Kommendantsängen), Gick med: April 2010
Marcus Bokvist skrev:

http://fredmanpakvarnberget.blogspot.se/2014/04/v..

Det finns ju annars det här inlägget på fredman på kvarnbergets blogg angående hur man ganska enkelt (Se sista stycket) hur man ganska enkeltskulle kunna bygga kvartersstad något tätare än tdigare men att få det som kvartersstad


Så är det nog. I Stockholm dominerar 5-våningshusen mer och i Göteborg är (var) 6 våningar relativt vanligast (som i New York för övrigt), vilket kan ha att göra med under vilka decennier som innerstaden främst uppfördes.
Men jag är alls ingen våningsfanatiker. Har inget emot att nya fastigheter uppförs i 7-9 eller rent av 10-12 våningar där det passar. Byggherre och arkitekt borde ha fria händer inom ramarna för områdes-/stadsplanens kriterier att lägga fram ritningar på en tomt som först när de är färdiga granskas för att antingen gillas eller förkastas, alltså omvända ordningen mot i dag. Ramarna för stadsbyggandet skall vara bestämda, inte innehållet ner i minsta detalj. Det gäller att vända byggsektorn ut och in och frigöra den från den totalitära svenska statsmodellen där å ena sidan "värderingar", å den andra en ramlös detaljplanering på stadsstrukturens bekostnad är styrande. Bilderna från Buenos Aires är i det sammanhanget vackra och inspirerande.

Enda problemet med 10-våningshus är väl främst att gårdar (eller gränder) blir lite mörka, i synnerhet med gårdshusbebyggelse. 18-metersgator har som sagt även fördelen av väl avvägd trafikekonomi. På en 24-metersgata har du exempelvis plats för fyrfilighet med parkeringsfält på bägge sidor samt 3 m trottarer. Så mycket gatubredd behövs helt enkelt inte för vanliga stadsgator utan det enda som händer är att kvartersvolym offras.

Men vad våningsantal beträffar har jag väl inte så mycket att säga mer än att hiss nog bör vara krav över 4 våningar (säg 5 våningar med halvplan för gårdshus). Lägsta takhöjd per våning är viktigare att bestämma än max våningsantal.
Senast ändrad 15 juni 2014 17:31
Erik Saler
162 Inlägg
Ort: Stockholm (Södermalm), Gick med: Juni 2011
[QUOTE=Gunnar Einarsson]
Marcus Bokvist skrev:

Men vad våningsantal beträffar har jag väl inte så mycket att säga mer än att hiss nog bör vara krav över 4 våningar (säg 5 våningar med halvplan för gårdshus). Lägsta takhöjd per våning är viktigare att bestämma än max våningsantal.


Tror det är max 3 våningar utan hiss idag.
Profilbild
Gunnar Einarsson
566 Inlägg
Ort: Göteborg (Kommendantsängen), Gick med: April 2010
Erik Saler skrev:

Tror det är max 3 våningar utan hiss idag.


Har för mig att du har rätt. Tänkte mest att nuvarande byggnormer inte är att betrakta som heliga och det kan vara på sin plats med en viss nedmontering om vi eftersträvar hyror som folk faktiskt kan betala.
Fyra våningar utan hiss gällde på 50-talet. Ser inte varför det inte skulle duga idag.
Men, men, det är väl i sig mest en mindre detalj.
Senast ändrad 15 juni 2014 21:34
Sida 4 av 11

 > Allmänt
En kritik mot facinationen för rutnätverk och stadskvarter på YIMBY

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.