Christian S skrev:
Men betyder det att vi behöver direkt solljus rakt in i lägenheten? Ämnet tillgång till direkt solljus har avhandlas tidigare på yimby:
"Är direkt solljus direkt nödvändigt?".
Nja. Jag vet inte om "behöver" är korrekt, och jag förespråkar inte direkt solljus normen. Men vi människor behöver få en vis styrka dagsljus (indirekt solljus från atmosfären eller speglat från andra byggnader) för att folk ska må bra där dom jobbar, verkar, och lever.
Jag tror att de flesta av oss vill tex att det ska finnas butiker, dagis, affärer, restauranger etc i bottenplan på de flesta fastigheter för att få en levande gata, personerna som jobbar här behöver också dagsljus. Så om vi bygger för högt och tätt så blir det mörkare längre nere på gatunivå.
Och mörka gränder är inte inbjudande att gå längst då de saknar "ögon på gatan" i större utsträckning än en gata där folk går, kör och cyklar förbi, har affärer och så vidare.
Christian S skrev:
Här beskriver du mycket bättre alternativ än att minsta tätheten i stadens struktur för att se till att solstrålarna obrutna hittar sig ned i varje vrå. Det är väl också ett bra argument för att undvika 90-gradiga rutnät, och istället ha lite mer kaos, diagonaler, topologiföljande etc. Det ger mer gator där inte allt är skugga eller allt är stekhet högsommarsol. Den optimala uteserveringen för soldyrkare varierar över dygnet.
Ljusa ytor räcker mer än väl för att reflektera mycket ljus, högre reflektion är bara nödvändigt om man är en växt.
Och av vår plats på jorden så är det inte hur lågt solen kommer på himlen som är största problemet för vår solbrist, det är hur kort stund den stannar där på vinterhalvåret. Jag har föga att vinna på om min lägenhet har vintersol på sig när jag är på jobbet. På helgerna har jag tid att lämna hemmet för aktiviteter ute i riktiga solen.
Och jag håller med om att en amerikansk nitiskhet på ett helt repetitivt rutnätsmönster inte är optimalt och inte alls lika inbjudande. Och vi kommer inte kunna genomföra ett sådant i Stockholm ändå, för vi inte har några platser där det inte finns några hänsynstaganden att göra. Om inte för annat än att topologin i Stockholm är sådan att man måste göra kringelkrokar på grund av den.
Men kvartersstrukturen "stadskvarter" med gatuhus i relativt små tomter med en delad eller flera separata innergårdar är antagligen den bästa vi har.
Spacescapes studie (sida 23) visade att ett stängt kvarter med en hög andel entréer mot gatan var mer eftertraktade än de utan detta, möjligen eftersom "dessa egenskaper samtidigt skapar gårds- och stadsrumskvaliteter".
Det betyder inte att det är det enda vi behöver bygga, men det är helt klart den kvartersform vi har mest brist på utanför innerstaden. Därför borde det vara mycket bättre om man byggde mer av detta i de områden staden har pekat ut som där innerstaden ska växa till. Det är också en sådan sak som vi mycket lättare kan påverka via yttranden och så vidare.