En kritik mot facinationen för rutnätverk och stadskvarter på YIMBY

Sedan några decennier tror jag det krävs hiss i flerbostadshus med 3 våningar också. Det är anledningen till att det idag inte byggs 3-våningshus, samt att de var väldigt vanliga innan åttiotalet.

I en grändstruktur går det ju dock bra att bygga enfamiljshus på tre våningar på det allra minsta tomterna (som inte kräver hiss).

Jag har inte koll på men har för mig att regelverken runt handikappanpassningen gör också flervåningshus utan hiss dyrare. En hiss är inte så fruktansvärd dyr idag. Och vi vill ju få upp tätheten för att få stad alltså så behöver vi utnyttja höjden vi kan utnyttja och då är det ju bra att man bygger 5-7 våningar med hiss än 3 utan.

Ja, det är ju detta med handikappanpassning. En försvinnande liten minoritet sätter käppar i hjulet för majoriteten för att beslutsfattarna inte vågar gå emot lobbyn för en "utsatt grupp". Bara för att politikerna själva saknar förmåga att resonera i principer.
http://www.svt.se/agenda/minister-staller-forbjuden-fraga

---

Senast ändrad 16 juni 2014 02:23

Jag tror mycket väl att politikerna klarar av att resonera i principer i det här fallet. Exempelvis principen om att ingen ska tillåtas vara utestängd, och även rullstolsbundna ska kunna besöka sina vänner.

Sen kan man ju diskutera om det är en viktig princip eller ej, men det är en annan sak. Själv tycker jag att den är osedvanligt sympatisk för att vara ett politiskt påbud.

Det handlar inte bara om utsatta, handlar även om vanliga människor som kan råka ut för en olycka och vara sängliggande eller ha kryckor eller rullstol en kortare tid medans de återhämtar sig. Problemet om man då bor där det inte är handikappanpassat skapar enorma problem då man inte kan flytta hem under den tiden vilket inte alls hjälper med återhämtningen.

Håller helt med, man bör också räkna in att dessa personer kanske vill besöka någon som själv ej har problem att gå i trappor. Gamla mormor i rullator typ. Nyttan finns även för de av oss som kan gå i trappor, i att man kan få plats med barnvagn, cykel full med varor, eller bara har förbenat träningsverk efter maratonloppet.

Man bör vara väldigt säker på sina kalkyler innan man skär bort kostnader på grund av tillgänglighetsanpassning. Det kanske kan finnas områden att kompromissa på, men inte att hela lägenheter inte kan kommas åt alls av någon i rullstol.

Nåväl, handikappanpassningen stöder ju oss i Yimby på så sätt att den gynnar lite högre hus. Så vi har inget skäl att vara mot den.

Det är väl ändå lite baklänges. Vi är för högre hus om de gynnar täthet, inte tvärt om. Höga punkthus med förgårdsmark tror jag att vi alla är helt emot till exempel.

Hittade en artikel som handlade om just detta från några arkitekter och stadsplanerare. Glöm rutnätet!

Om jag läser dem rätt, så menas det att det viktigaste är de performativa aspekterna - att skapa rutnät ger inte i sig stadsliv, särskilt inte långt ifrån andra målpunkter.

Ordet "stråk" nämns specifikt, så vi borde börja med att förlänga och förbättra stråken, sedan fylla på med Stad runt dem. Ett "rutnät" med stråken som huvudlinjer (ibland kanske gränder funkar bättre) ger stor täthet. En fördel med rutnätet är ju att det kan ge sekundärstråk, bredvid huvudstråken, med samma riktning vilket ger orienterbarhet.

Anekdot: En tidigare kollega berättade om när han var nyinflyttad i Göteborg och gick en promenad i området sydväst om Chalmers (mellan Eklandagatan och Framnäsgatan). "Jag trodde jag skulle komma tillbaka till utgångspunkten om jag svängde höger i fyra korsningar, men jag hade helt fel".

Så läste jag också artikeln och det är ju möjligt att trådstartaren avsåg detta i början av sin tråd, men I sådana fall missade jag det. Dock så är det en bra kritik inte mot rutnät men mot okritiskt tänkande till rutnät. Dock så tycker jag att i de förslag som har gjorts där vi använt rutnät nästan alltid handlar om just att skapa bättre rörelse, orienterbarhet och stråk.

Helt riktigt, vi är för högre hus för att de gynnar närhet - men att handikappanpassning gör det mindre attraktivt att bygga lågt är ju inte direkt till nackdel för oss.

Det finns ju inget tvång att bygga just punkthus bara för att man har hisstvång.

Det här tycker jag visar ett misslyckande med icke-slutna kvarter, exemplet är taget vid station Årstadal på tvärbanan:

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

När google streetview var där fanns det bara pollare till innergården, nu står detta svarta staket:
https://www.google.se/maps/@59.306156,18.025571,3..

Att icke slutna kvarter sällan fungerar beror på en otydliget, de är varken inbjudande eller avvisande. En öppning i ett kvarter borde ju vara där för en orsak - t.ex gård med en tillhörande publik verksamhet. Och sedan har jag ingenting emot murar med grindar istället för bauhaus-stängsel med skyltar...

Så finns det någon annan fördel med öppna kvarter än att det är bättre för brandkåren?

@Erik Saler: Det handlar väl om vilken karaktär som man vill åt. Stockholms stenstad har präglats av helt slutna kvarter, medan småstaden Uppsala överlag har mer upplösta kvarter. Nu älskar jag ju Uppsala och tycker att det här i många fall är charmigt att då och då kunna få en glimt in mot trädgårdar i kvarterens inre och kanske till och med få beträda dessa.

Om du vill ha konkreta fördelar så kan öppna kvarter ge fler möjligheter att utforma en stadsdel med ett riktigt finmaskigt gatunät och brokig karaktär. Att öppna kvarter inte fungerar i Årstadal är ju inget bevis för att det är odugligt i alla andra situationer.

Det har nämnts ett stort antal, men det största är att det gynnar flexibilitet och mångfald. Sedan tycker jag det är lite missvisande att kontrastera "slutna kvarter" med "öppna kvarter" eftersom strukturen som förespråkas här oftast innebär att man bebygger all yta i ett kvarter istället för att bygga det rektangulärt med en innergård.

Missförstå mig rätt. Jag växte upp i kvarter Riddarsporren i Vasastan. Vilket är ett öppet kvarter med 3 "öppna" (grindar) och ett slutet kvarter (för ett äldreboende) i sig. Ett delat torg och 4 innergårdar. Som barn så var det ett väldigt bra ställe att växa upp på men det är väldigt mycket en sovstad på grund av bristen på arbetsplatser och lokaler förutom två nya dagis, ett fritids, en restaurang för äldreboendet, och en liten närbutikslokal (idag en 7-eleven). "Gränderna" är mestadels dö-yta med stark blåst där för att fordon ska kunna köra fram när dom behöver kunna det (ambulanser etc).

Så som jag ser det så är det ineffektivt utnyttjande av marken.

Jag ögnade igenom denna tråd igen för att se vilka positiva aspekter det skulle finnas för öppna kvarter, jag kanske är blind men jag såg inga.

Martin Kolk du skrev mest om gränder och att denna kvartersform används mycket i Öst- och Sydost-Asien. Dock så blir inte tätheten högre om du inte tummar på hur mycket ljus som ska släppas in. Och om jag inte missminner mig så bygger man inte Europeisk kvarter-stad på grund av Fengshui då folk inte vill köpa eller hyra bostäder som är orienterade i "fel" riktning enligt deras vidskepelse.

I den här tråden har vi som förespråkar stängda kvarter påpekat följande positiva effekter.
* Lägre bullernivåer
* Högre täthet med samma totala ljusinsläpp
* Tydlig gräns mellan privat och allmänt (trygghet)
* Bättre för en levande gata (otvetydigt publika gator har lättare att ha lokaler som behöver fottrafik för att gå runt.)
* Högre efterfrågan

Och till det kan jag tillägga från en debattartikel någon länkade i facebook-gruppen. "Mjuka" innergårdar är väldigt bra för dagis, i och för sig behöver dom inte vara slutna helt men det behövs relativt stor yta och grindar som stänger inne barnen. Och om man har grindar så kan man lika gärna bygga helt tätt. vilket har en högre exploateringsgrad.

Huvudpunkten är ju att det är ett mycket mer ineffektivt markutnyttjande, därför är det inte sant att säga att det blir mindre levande gator. Tätheten i staden ökar vilket kraftigt ökar möjligheten för gatuliv. Östasiatiska städer visar ju också detta väl.

Den andra stora poängen är att det är flexibelt och därför skapar precis den sorts mångfald i t ex gammalt/nytt som Jacobs förespråkar.

Att det skulle gå att få mer ljusinsläpp med samma täthet verkar osannolikt. Jag kan inte geometriskt förstå varför just en kvadrat med ett hål i mitten skulle ge mer ljus, än en kompakt yta med hus av olika storlek och olika gränder. Det går säkert att konstruera båda typer av miljöer så att ljusinsläppet blir stort/lågt, men att det finns något magiskt med kvadrater med hål i tror jag inte på.

Lägre bullernivåer är också ett inte uppenbart argument. I ett kvarter har alla hus en tyst sida och en högljudd sida, i en mer finmaskig miljö så får de flesta hus bara fönster mot en mindre gränd, medan en del hus får fönster mot en större väg.

Att man inte bygger kvadrat kvadrater på grund av fengshui är svårt att tro eftersom kvarteren oftast är lika fyrkantiga som på annat håll, samt att du hittar den strukturen överallt i världen utom just i Europa.

Det här med stora innergårdar är ju också något relativt nytt. Tittar man på google maps ser man att alla äldre kvarter har rikligt med gårdshus som fyller ut de stora gårdarna. Nu bygger man väl iofs kvarteren lite mindre (smalare i alla fall) än man gjorde 1880-1930 eller när man nu slutade bygga slutna kvarter, men ändå.

Jag har nu inga erfarenheter från Sydostasien, men väl från ett flertal europeiska städer med gamla historiska kärnor och jag tycker inte att den grändstrukturen är något att efterhärma i nya områden. Den funkar bra i turistsammanhang (om man inte är handikappad), men det dagliga livet i i en stad med lite större mönster känns effektivare.

Därmed inte sagt att allt är bra som det är. Den storaskaliga fastighetsindelning som exempelvis finns i Liljeholmen med en fastighet/byggnad per kvarter är problematisk för framtiden. Där hade det nog varit bättre om man tvingat fram lite brandväggar och andra avdelningar så att det i framtiden går att dela upp och göra om saker. Man behöver ju inte nödvändigtvis dela upp fastigheten för att man bygger brandgavlar och tvingar fram ett antal separata byggnader per kvarter, men det underlättar förmodligen om man i framtiden vill exploatera en en enstaka bit.