Utskrift från gbg.yimby.se
....

 > Allmänt

En kritik mot facinationen för rutnätverk och stadskvarter på YIMBY

Sida 10 av 11
Profilbild
Alexander Åkerman
229 Inlägg
Ort: Uppsala, Gick med: Februari 2010
@Jan: http:​/​/​densityatlas.​org/​ Här finns en hel del exempel i olika format från hela världen och även historiskt. Ganska roligt att jämföra...
Martin Kolk
528 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2010
Martin Kolk
528 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2010
Alexander Åkerman skrev:

@Jan: http:​/​/​densityatlas.​org/​ Här finns en hel del exempel i olika format från hela världen och även historiskt. Ganska roligt att jämföra...


Skoj! Gott om rolig data, bland annat en väldigt bra begravning för myten att det inte blir tätare om man bygger högt. Intuitionen verkar stämma rätt bra, höjd=täthet.
Senast ändrad 19 augusti 2014 17:12
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
Måtten "Dwelling units per hectare" och "Population per hectare" är ju lite poänglösa, ju större trångboddhet dvs ju större fattigdom desto bättre siffra. Man skulle ju vilja ha nåt mer neutralt, typ våningsyta per hektar, som jag tycker mäter bättre än deras "building bulk".

Litegrann minskas också användbarheten av att man avgränsar så små områden. Det är ju inte de enskilda byggnaderna vi vill se effekten av, utan stadsbyggnadsmodellerna. I det här fallet vill vi exempelvis jämföra italienskt gytter med Stockholms malmar. Rakt av, med gator, parker och annat som hör till.

Det blir direkt parodiskt när de visar ett exempel på Cambridge, Boston, som får extremt hög siffra - men omges av vidsträckta asfalterade ytor av vägar och p-platser.... Här kan man verkligen säga att avgränsningen avgör allt.
Senast ändrad 20 augusti 2014 13:16
Martin Kolk
528 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2010
Jan Wiklund skrev:

Måtten "Dwelling units per hectare" och "Population per hectare" är ju lite poänglösa, ju större trångboddhet dvs ju större fattigdom desto bättre siffra. Man skulle ju vilja ha nåt mer neutralt, typ våningsyta per hektar, som jag tycker mäter bättre än deras "building bulk".


Vad jag förstår är FAR nästan exakt våningsyta/hektar, även om det är normaliserat så att 100% yta som täcks av envåningshus, eller 50% av ytan som täcks av tvåvånings hus ger FAR=1. Det handlar ju om total byggnadsvolym dock och inte enbart "våningsyta för boende". Men det var väll just ett sådant enkelt och internationellt jämförbart mått som du efterfrågade.

Deras C-nivå är inte så användbar, men de andra nivåerna verkar praktiska. Synd att det inte har fler vanliga låg-täthets miljöer dock.
Senast ändrad 20 augusti 2014 13:34
Profilbild
Alf .
288 Inlägg
Ort: Wästra Aros, Gick med: Februari 2009
test
Senast ändrad 20 augusti 2014 15:42
Martin Kolk
528 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2010
Ett exempel på hur överdimensionerade 18-20 meter breda vägar är ju annars Stockholms innerstad. En stor andel av alla klassiska gator är trafiksanerade, och tillåter antingen enbart enkeltrafik, och ofta är rena återvändsgränder. Det är svårt att hitta mer meningslöst slöseri på mark än en 200 meter lång, 18 meter bred, gata som slutar i en återvändsgränd, och kanske har en trafik på 50 fordon om dagen. Samtidigt så fungerar ju biltrafiken helt okej i Stockholms innerstad idag även med dagens kraftiga trafiksanering, vilket visar vilken överkapacitet som rutnätet i sin grundform innebär.

Jag tycker att en rimlig målsättning är att ungefär 40-60% av alla gator i innerstaden ska vara gångfartsgator, som enbart betjänar helt lokal trafik till området. Jag ser helt enkelt inte poängen i att varje gata ska tillåta tung och snabb biltrafik.

Det finns ingen anledning att en gångfartsgata ska vara bredare än 10 meter, aningen mindre är nog ett ännu bättre mål. Om man byggde gångfartsgator som genom att vara snirkliga samt ha underlag som kullersten eller liknande kunde hålla hastigheten under 20-30 km/h, skulle de ju också i högre grad kunna vara tillåtet med genomgående trafik i motsats till dagens rutnät som är kraftigt sanerat för biltrafik.

Samtidigt vill jag återigen poängtera att det behövs större gator också. Men varje gata måste inte vara en esplanad på bilens villkor.
Profilbild
Alexander Åkerman
229 Inlägg
Ort: Uppsala, Gick med: Februari 2010
Martin Kolk skrev:

Alexander Åkerman skrev:

@Jan: http:​/​/​densityatlas.​org/​ Här finns en hel del exempel i olika format från hela världen och även historiskt. Ganska roligt att jämföra...


Skoj! Gott om rolig data, bland annat en väldigt bra begravning för myten att det inte blir tätare om man bygger högt. Intuitionen verkar stämma rätt bra, höjd=täthet.


Jo fast det ska inte heller förenklas till ett linjärt samband. Effekter som frånvaron av ytkrävande trapphus gör en tät trevåningsstad konkurrenskraftig med högre hus. Eller att högre bebyggelse i allmänhet kräver en större skala i gaturum o.s.v. En intressant utveckling vore om parker, rekreationsytor och liknande kunde existera även i höjdled. Då skulle man kunna bygga som i Hong Kong (supertätt och jättehögt) men ändå ha tillgång till rekreationsytor.
Jens Ekengren
80 Inlägg
Ort: Karlstad, Gick med: November 2009
Martin Kolk skrev:

... Om man byggde gångfartsgator som genom att vara snirkliga samt ha underlag som kullersten eller liknande kunde hålla hastigheten under 20-30 km/h, skulle de ju också i högre grad kunna vara tillåtet med genomgående trafik i motsats till dagens rutnät som är kraftigt sanerat för biltrafik....


O-o-o-ch d-d-d-de s-s-k-u-l-l-l-l-e v-a-a-a-r-a-a h-e-e-e-l-t omöjliga att cykla eller gå på...

Kullersten har ingen bra plats i stan, om vi vill ha gång- och cykeltrafik.
Profilbild
Ragnar Lind
119 Inlägg
Ort: Gothenburg, Gick med: Januari 2009
Kullersten är förstås lite väl knaggligt, men gatsten tycker jag skulle kunna passa på en gångfartsgata.
__________________
Ragnar L

Senast ändrad 25 augusti 2014 19:04
Martin Kolk
528 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2010
Sitter och läser Planering för Stockholm 1923-1958 av Sidenbladh där det diskuteras en del kring exploateringstal (som är samma sak som FAR i länken ovan.

Det ger följande värden för olika stadsdelar i Stockholm från 30-talet.

Stenstad på malmarna, 1.5-2
Kristineberg+Fredhäll 0.66
Norra Gärdet 1 (det var kronan som ägde marken som vill bygga tätare än staden)
Lilla Essingen 1.44
Smalhusområde, typ Traneberg. Staden har ett maximum på 0.33 (inte så konstruktiv politik...)

Det är för övrigt omöjligt att få hygglig täthet med bara tre-våningshus, det skulle krävas att

66% av all yta i ett område täcks med bebyggelse, och 33% ska räcka till vägar/parkeringar/parkar/gårdar.

Tre-våningshus kräver ju också både trapphus, och numera även hiss, så jag tror inte våningsutnyttjandet blir högre alls.
Kristoffer M
106 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2014
Ragnar L skrev:

Kullersten är förstås lite väl knaggligt, men gatsten tycker jag skulle kunna passa på en gångfartsgata.


Gatsten må vara klassiskt och fint men har ett flertal nackdelar:
Bilar låter mer då hela bilen (stor låda) vibrerar (Åk gärna till Helsingfors och lyssna)
Inte helt bekvämt för vagnkörning.
Passar dåligt för höga klackar.
Erik Saler
162 Inlägg
Ort: Stockholm (Södermalm), Gick med: Juni 2011
Christopher M skrev:

Gatsten må vara klassiskt och fint men har ett flertal nackdelar:
Bilar låter mer då hela bilen (stor låda) vibrerar (Åk gärna till Helsingfors och lyssna)
Inte helt bekvämt för vagnkörning.
Passar dåligt för höga klackar.


Kullersten är sämre för allt annat än fina bilder, för bilderna blir väldigt fina.

(EDIT: Gatsten -> Kullersten)
Senast ändrad 26 augusti 2014 17:24
Sven R
529 Inlägg
Ort: Göteborg, Gick med: Oktober 2008
Ragnar skrev att det kan passa på gångfartsgator, dvs där fordonstrafiken inte ska överstiga 10-20 km/h. Det är nog bara en fördel att det skapas ett visst buller då moderna bilar på slät asfalt i så låg hastighet är nästan ljudlösa. Bilar och gångtrafikanter ska ju dela utrymme.
Johannes Westlund
626 Inlägg
Ort: 2, Gick med: Juli 2012
Ytterligare en nackdel med gatsten är tillgängligheten för rörelsehindrade. Det är liksom ingen ände på idiotin. Bilars däckljud är rätt rejält oavsett underlag. Har mätt upp ljudnivån vid långsam bilpassage och det blir ofta 40-50 db -peak. Men överlag är det väl bra om bilarna inte hörs. Allt för mycket runt bilen bygger på att alla andra ska slänga sig ur vägen för den vrålande motorn. Då kanske förarna slutligen lär sig att samarbeta och interagera istället för att använda direkt hot om våld i sina stålprojektiler för att plöja upp en obehindrad fåra genom över hälften av gaturummet.
Martin Singh-Blom
196 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2012
Vänta, pratar vi gatsten eller kullersten, eller är det ingen skillnad? Jag förstår problemen med kullersten (även om det ser snyggt ut), men vanlig fyrkantig gatsten är väl inte så farligt vare sig för rullstolsbundna eller cyklar? Vad vill ni ha om ni inte vill ha gatsten på gångfartsgator? Asfalt tycker inte jag funkar, för då signalerar man att det är en bilgata.
Johannes Westlund
626 Inlägg
Ort: 2, Gick med: Juli 2012
Martin Singh-Blom skrev:

Vänta, pratar vi gatsten eller kullersten, eller är det ingen skillnad? Jag förstår problemen med kullersten (även om det ser snyggt ut), men vanlig fyrkantig gatsten är väl inte så farligt vare sig för rullstolsbundna eller cyklar? Vad vill ni ha om ni inte vill ha gatsten på gångfartsgator? Asfalt tycker inte jag funkar, för då signalerar man att det är en bilgata.


Asfalt i plan fungerar vanligtvis inte jättebra nej. Det som typiskt används är olika former av slätslipade stenläggningar. Det brukar fungera okej bortsett sättningsproblem. Kolla av med rörelsehindrades intresseföreningar vad de anser om gatsten. Det går naturligtvis att forcera, ungefär som det går att vada i gyttja upp till knäna, men effekten är naturligtvis att rörelsehindrade väljer bort att röra sig i sådana områden precis som vi andra skulle välja bort vadandet i gyttja eftersom det finns alternativ.
Profilbild
Ragnar Lind
119 Inlägg
Ort: Gothenburg, Gick med: Januari 2009
Gatsten har fördelen att den håller ned hastigheten hos fordon (som ju ska färdas där på de gåendes villkor). Men gatsten är inte särskilt bekvämt för rullstolsburna, ej heller för barn i barnvagnar. Detta skulle kunna lösas med parallella, längsgående, släta stenar (likt de som finns i de göteborgska trottoarerna) i ena sidan på gatan. Avståndet mellan parallellerna får då avpassas till rullstolar och barnvagnar.
__________________
Ragnar L

Senast ändrad 26 augusti 2014 17:09
Christian S
653 Inlägg
, Gick med: November 2012
Man får akta sig så att inte platta cykelvägar bland gatsten leder folk till att huvudsakligen gå i cykelvägarna. Den effekten bör dock vara till nytta om man vill styra vart genomflödande folk ska gå fort och var de ska var lite mer säkra från de som rör sig snabbt (cyklar, skateboard, etc..)
Profilbild
Alexander Åkerman
229 Inlägg
Ort: Uppsala, Gick med: Februari 2010
Martin Kolk skrev:



Tre-våningshus kräver ju också både trapphus, och numera även hiss, så jag tror inte våningsutnyttjandet blir högre alls.


Jan Gehl brukar ju propagera för bygga mer Townhouse liknande "potato-rows" (e~1.2) i Köpenhamn. Trevåningar går faktiskt att bygga utan trapphus. Tänk 1 lägenhet i markplan och en tvåvåningslägenhet med takterrass ovanpå (går att kombinera storlekar på många olika sätt). e 1.2 utan trapphus blir nästan likvärdigt med e 1.5 med trapphus (Vilket är mer än nog i många lägen...)
Sida 10 av 11

 > Allmänt
En kritik mot facinationen för rutnätverk och stadskvarter på YIMBY

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.