Printout from gbg.yimby.se
....

 > Infrastruktur

VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN

Sida 1 av 8
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN

Hej!
Hoppas alla Yimbyiter haft en härlig sommar så långt.
Här är ett nytt forum där jag samlat material om ”Västlänken och alternativen”.
Jag har även en mejladress för frågor och synpunkter: VLOCHALT@gmail.com
/ Mikael

Västlänkens (för)historia:
http://uf.yimby.se/se/92ce41cf-5e29-42e4-ae9e-397..

Västlänken, en betraktelse:
http://www.jarnvagsframjandet.se/vadhander/nyhete..

Västlänken och Alternativen, seminarium Feb 2014:
http://www.jarnvagsframjandet.se/pdf/vastlank_sem..

Västlänken och Alternativen del II:
http://uf.yimby.se/se/92ce41cf-5e29-42e4-ae9e-397..
Backupmaterial inklusive ”Planskild Storkring”:
http://uf.yimby.se/se/92ce41cf-5e29-42e4-ae9e-397..

Göteborg Östra, en studie av ett alternativt koncept med Pendelstation i Olskroken:
http://uf.yimby.se/se/92ce41cf-5e29-42e4-ae9e-397..


Länkar med mer info:
http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-..

http://centralstationgårda.se/


Artiklar i GP:
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1050434-arkiv..

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2430439--satsa-..

http://www.gp.se/kulturnoje/1.2271488-tunnelbanan..

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2454592--vast..


Och som referens, om ett liknande projekt som också väckt en hel del reaktioner:
http://www.stoppaforbifarten.nu/

http://betanksamma.wordpress.com/

http://www.yimby.se/tag/f%C3%B6rbifart+stockholm

http://www.etc.se/debatt/en-bluffstart-ett-bluffp..


https://pure.ltu.se/portal/files/97060984/SKAPAR_..
Profile image
Hans Jörgensen
410 Posts
City: Göteborg (Tolered), Joined: December 2008
En sån här genomgång som dessa dokument är borde kunna lindra tvärsäkerheten som råder om VL:s förträfflighet hos etablissemanget.

Speciellt intressant tycker jag jämförelsen med Förbifart Sthlm är.
Om man följer debatten och argumentationen ser man slående likheter med den för VL.
Yimby Sthlm har ju fört fram alternativa enklare och effektivare lösningar och börjat få stöd för de inte bara av (MP) utan av fler och fler från media så som Dagens Industris ledare.
Förbifarten skymtar fram då och då i riksmedia, senast igår i tv:s valdebatt.

Liksom västsvenska paketet är Förbifarten redan "beslutat". Men det hindrar alltså inte att ett parti vill göra det till en fråga som tydligen sätter hela regeringsformeringen på spel. Riksmoderaterna säger till (S) att "med de där andra riskerar ni hela Förbifarten", medan göteborgsmoderaterna lär ha flera kritiska röster mot den nu fastlagda sträckningen av Västlänken (vilket nämndes i gårdagens GP) och därmed från de rödgröna sannolikt beskyllas för att "riskera det av Riksdagen beslutade Paketet"

Intressant minst sagt

Men att sedan ändra TS-utformningen till Backabornas fördel, trots "Riksdagens beslut om trängselskatterna", det går an, ett valår.

Inom politiken kan allt, vid rätt förutsättningar, bli förhandlingsbart inklusive Newtons lagar, var det någon som sa.
Last changed august 18 2014 21:13
Profile image
Ragnar Lind
119 Posts
City: Gothenburg, Joined: January 2009
Puh...! nej, inte en omgång till! I Malmö, Helsingfors med flera städer har byggts liknande slingor, med gott resultat verkar det som. Alternativen är väl utredda, låt oss lämna det gamla nu, se framåt och bygga Västlänken.
__________________
Ragnar L
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Hej igen!
Visst ser vi framåt!
Och blir man trött på sifferexercisen kan man kolla på:
https://www.youtube.com/watch?v=H_x4W__jpYA
Profile image
Hans-Olof Hansson
1370 Posts
City: Gothenburg, Joined: September 2011
Mikael Bigert skrev:

Hej igen!
Visst ser vi framåt!
Och blir man trött på sifferexercisen kan man kolla på:
https://www.youtube.com/watch?v=H_x4W__jpYA


Bra. Släpp då allt tjat om redan utredda alternativ som förespråkas av en hoper amatörer. Det blir faktiskt bra!
Profile image
Hans-Olof Hansson
1370 Posts
City: Gothenburg, Joined: September 2011
Fattas väl bara Slussen Plan B för att listan över amatörförslag skall vara komplett.

En samling amatörer som försöker konstruera infrastruktur är inte lika bra eller jämbördiga med proffsen som har lång utbildning och erfarenhet i att konstruera just infrastruktur. Det ligger liksom i sakens natur och är inget konstigt eller märkligt. Det är bara fakta och verklighet. Kan vi slippa amatörernas förslag på parad nu?
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Hej igen!

Få har väl undgått Wannholts utspel förra veckan http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2464121-martin-..

Ett försök att reda ut vad som ingår eller inte ingår i Kostnadsanalysen för Västlänken ( se bifogad pdf ):

http://uf.yimby.se/se/92ce41cf-5e29-42e4-ae9e-397..


• Intrångsersättningar: Upptaget i analysen = 307 MSEK ( plus osäkerhet 9 % av totalt 3900 MSEK osäk ) , Wannholts info var 2000 MSEK, ser ut att leda till fördyring om inte kostnaden absorberas av annat område.
• Stationsbyggnader: Ska ingå i projektet, men frågan är var gränsen går. I projektet finns t ex inte den nya säckbangården som alltså är exempel på en tillkommande kostnad.
• Fyrspårsstationer: Det finns ett önskemål från politikerna att få in dessa redan vid starten 2026. Uppskattade kostnaden 2.5 miljarder ingår inte i projektet. Finansiering saknas.

Generellt är Trafikverkets budget i dagsläget i mycket ett politiskt åtagande. Så länge vi inte har upphandlat de tunga delarna i projektet kan vi utgå från att man inte kommer att säga annat än: ”budgeten hålls”. Om delar sedan tillkommer eller fördyras är standard-metoden att hävda att de inte ingår i projektet utan ska betalas av ”någon annan”.
Detta skedde t ex med korsningen i Olskroken. Under utredningen antog man korsning i plan och då ingick den i totalkostnaden. I den uppdaterade studien såg man att man behövde planskild korsning och då blev totalen för hög ( 23 miljarder, se bifogad pdf ). Så för att få projektet att rymmas i VSP kastade man ut den östligaste delen av VL ( nästan fram till Lejonet ). Liknande manövrar kan nog återkomma.
( Man kan notera att Korsningen numera är ett eget projekt för statliga pengar. Västlänkens komplicerade korsning är f ö sannolikt betydligt dyrare än den planskilda korsning man skulle kunna bygga om man t ex valt Förstärkningsalternativet,se presentation om VL och alternativen överst i tråden )
Prisökningar räknar man heller inte som fördyringar ( Trots att de naturligtvis kommer att leda till ökning av den faktiska kostnaden för skattebetalarna ).

Vad gäller osäkerheter i kalkylen kan vi studera Kostnadskalkyl längst ned på sidan 5.
http://www.trafikverket.se/PageFiles/148638/UR_07..
Under Utredningen trodde man alltså att kostnaden med 99.9 % sannolikhet (lite som Tage Danielsson) skulle ligga under 14.5 miljarder. Inklusive skattefaktor hamnar vi på drygt 19 miljarder.
I den uppdaterade analysen från 2009 har den siffran ( 99.9 % ) ramlat upp i cirka 32 miljarder ( se pdf ) vilket blir 29 miljarder exklusive korsningen i Olskroken.
Läser man den de här dokumenten ser man att analysen är seriöst utförd och att man har varit noggran och tagit med rätt kompetenser. Men att räkna på sannolikheter för sådana här projekt är som synes en svår konst.
Profile image
Hans-Olof Hansson
1370 Posts
City: Gothenburg, Joined: September 2011
Mikael Bigert skrev:

Hej igen!

Få har väl undgått Wannholts utspel förra veckan http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2464121-martin-..

Ett försök att reda ut vad som ingår eller inte ingår i Kostnadsanalysen för Västlänken ( se bifogad pdf ):

http://uf.yimby.se/se/92ce41cf-5e29-42e4-ae9e-397..


• Intrångsersättningar: Upptaget i analysen = 307 MSEK ( plus osäkerhet 9 % av totalt 3900 MSEK osäk ) , Wannholts info var 2000 MSEK, ser ut att leda till fördyring om inte kostnaden absorberas av annat område.
• Stationsbyggnader: Ska ingå i projektet, men frågan är var gränsen går. I projektet finns t ex inte den nya säckbangården som alltså är exempel på en tillkommande kostnad.
• Fyrspårsstationer: Det finns ett önskemål från politikerna att få in dessa redan vid starten 2026. Uppskattade kostnaden 2.5 miljarder ingår inte i projektet. Finansiering saknas.

Generellt är Trafikverkets budget i dagsläget i mycket ett politiskt åtagande. Så länge vi inte har upphandlat de tunga delarna i projektet kan vi utgå från att man inte kommer att säga annat än: ”budgeten hålls”. Om delar sedan tillkommer eller fördyras är standard-metoden att hävda att de inte ingår i projektet utan ska betalas av ”någon annan”.
Detta skedde t ex med korsningen i Olskroken. Under utredningen antog man korsning i plan och då ingick den i totalkostnaden. I den uppdaterade studien såg man att man behövde planskild korsning och då blev totalen för hög ( 23 miljarder, se bifogad pdf ). Så för att få projektet att rymmas i VSP kastade man ut den östligaste delen av VL ( nästan fram till Lejonet ). Liknande manövrar kan nog återkomma.
( Man kan notera att Korsningen numera är ett eget projekt för statliga pengar. Västlänkens komplicerade korsning är f ö sannolikt betydligt dyrare än den planskilda korsning man skulle kunna bygga om man t ex valt Förstärkningsalternativet,se presentation om VL och alternativen överst i tråden )
Prisökningar räknar man heller inte som fördyringar ( Trots att de naturligtvis kommer att leda till ökning av den faktiska kostnaden för skattebetalarna ).

Vad gäller osäkerheter i kalkylen kan vi studera Kostnadskalkyl längst ned på sidan 5.
http://www.trafikverket.se/PageFiles/148638/UR_07..
Under Utredningen trodde man alltså att kostnaden med 99.9 % sannolikhet (lite som Tage Danielsson) skulle ligga under 14.5 miljarder. Inklusive skattefaktor hamnar vi på drygt 19 miljarder.
I den uppdaterade analysen från 2009 har den siffran ( 99.9 % ) ramlat upp i cirka 32 miljarder ( se pdf ) vilket blir 29 miljarder exklusive korsningen i Olskroken.
Läser man den de här dokumenten ser man att analysen är seriöst utförd och att man har varit noggran och tagit med rätt kompetenser. Men att räkna på sannolikheter för sådana här projekt är som synes en svår konst.


Lägg ner nu. Han har inget på fötterna och det finns inget där att hämta. Här är ett svar på farhågorna från Trafikverket http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-..

Kan vi slippa amatörernas förslag på parad nu?
Profile image
Peter Bilist
14 Posts
City: Göteborg (Hisingen), Joined: August 2010
Varför är du så angelägen att debatten ska lägga sig, Hansson? Det är snart val, och det är väl jättebra att väljarna får information från olika håll?

Och jo, VL och TS hänger ihop, såtillvida att den ena finansieras av den andra, och folkomröstningen är folkets stora chans att få uttrycka sitt missnöje över hela den pågående trafikrevolutionen.

Du sätter dig hela tiden på höga hästar och pratar om alla dessa amatörer, som vill förstöra ditt favoritprojekt. Jag ser människor som försöker använda de få medel som står till buds, för att kunna slå upp en bräsch i den politiska klassens, och tjänstemannaklassens, välbyggda skansar.
Profile image
Hans-Olof Hansson
1370 Posts
City: Gothenburg, Joined: September 2011
Peter Bilist skrev:

Varför är du så angelägen att debatten ska lägga sig, Hansson? Det är snart val, och det är väl jättebra att väljarna får information från olika håll?

Och jo, VL och TS hänger ihop, såtillvida att den ena finansieras av den andra, och folkomröstningen är folkets stora chans att få uttrycka sitt missnöje över hela den pågående trafikrevolutionen.

Du sätter dig hela tiden på höga hästar och pratar om alla dessa amatörer, som vill förstöra ditt favoritprojekt. Jag ser människor som försöker använda de få medel som står till buds, för att kunna slå upp en bräsch i den politiska klassens, och tjänstemannaklassens, välbyggda skansar.


Information är en sak. Direkta lögner och fantasifulla påhitt en helt annan och helt annan sak, eller hur?

Att som Martin Wannholt gjorde nyss och hitta på en kostnadsökning som inte existerar innehåller både lögn och påhitt. Vad skulle det finns för något positivt med det för någon? Syftet med det är ju bara att luras! Det är inte så att den som kommer med kritik automatiskt har rätt, för "- Annars skulle de ju inte kritisera, ju...". De har ingen egen gräddfil eller företräde utan skall också granskas, självklart. Varför skulle vi inte granska, och kritisera, även de som är kritiska?

Folkomröstningen gäller enbart trängselskatten, inte Västlänken. Trängselskatten bidrar med 14miljarder som finansierar hela det Västsvenskapakets budget om 34miljarder. Av detta kostar Västlänken 20miljarder. Trängselskatten motsvarar inte ens kostnaden för Västlänken och bidrar istället med ca. 41% av finansieringen. Trängselskatten har många fördelar utöver att finansiera infrastruktur. Vill Göteborg ta bort den, så får de pytsa in egna pengar istället vilket leder till en skattehöjning om 1kr. Det blir väldigt dyrt för medborgarna, och det skall man också veta när man röstar!

Amatörer är inte lika duktiga som proffs på att planera och utreda infrastruktur. Det är inte konstigare än så och inte är det förvånande heller. Kommer man som amatör fram till något helt annat än vad proffsen gjorde så skall ju inte reaktionen vara "- Vad håller det på med, de kan ju inte räkna!" utan tvärtom istället vara "- Ooops, vad har jag missat?". Tyvärr är det ju inte på det senare sättet de agerar och argumenterar utan på det första sättet.

Amatörernas förslag är ju hela tiden återbruk av sådant som experterna redan har kasserat eftersom det inte var tillräckligt bra. Ofta lyfts till och med de allra sämsta förslagen fram som något bra med motiveringen, "-För det vet man ju hur experter är...". Ja, det vet vi! De är duktiga och de har å goda grunder avfört dåliga förslag och varianter!
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Hej!
Det fortsätter det att komma in nyheter om Västlänken:
http://www.expressen.se/gt/vastlanken-kommer-leda..

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2471882-liseb..

Spec om ersättningar:
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2471949-flytt..


http://www.gp.se/polopoly_fs/1.2471758.1409139753..

Om ”redan utredda förslag”:
Jag har personligen varit och talat med Bosse Lindgren med flera på Trafikverket. De bekräftade att endast de alternativ som var med i Förstudien har utretts.
Övriga förslag ansåg man sig inte behöva studera, eftersom de inte sammanföll med den målbild som politikerna hade.
Trafikverket har aldrig haft något uppdrag att göra en bred utredning av olika lösningsförslag utifrån att maximera samhällsnyttan. Istället var det politikernas mål ”mindre säckstation” och ”nya stationer inne i Centrum” som var styrande.
Dåvarande Banverket tog ändå på eget initiativ fram ett Förstärkningsalternativ som referens. Detta var endast tänkt som ”backup” om man inte skulle fått tillräcklig finansiering.

Det är en beklaglig missuppfattning att mina studier skulle utgått från något slags ringaktning mot experter och Trafikverkets utredningar. Om man studerar mina dokument ser man tvärtom att jag genomgående använt mig av T-verkets dokumentation och deras metoder. Jag har också haft frekvent kommunikation med flera anställda på T-verket just för att få relevanta indata.
Under jobbet med ”Göteborg Östra” bollade jag förslaget med två experter. En anställd på T-verket som jobbat i många år med trafikplanering och oberoende av mig tagit fram ett likande förslag med station i Olskroken. Den andre är en expert som haft flera uppdrag för kapacitetshöjande åtgärder inom tågtrafiken och bl a ritat en större bangård i Mellansverige. Det var inte minst genomgångarna med experterna som ledde till utformningen av konceptet.

Sedan är det en annan sak att det är besvärligt för de som jobbar inom statliga verk, kommunal förvaltning etc att gå ut med information som inte ligger i linje den ”officiella”. Under förberedelserna för seminariet ”Västlänken och Alternativen” blev vi t ex kontaktade av en anställd på en myndighet som skickade ett dokument med beräkningar som stödde flera av våra slutsatser medan det emotsade vissa av de ”officiella sifforna” för Västlänken. Vi tog emot materialet som information mot löftet att inte referera till det.
Profile image
Hans Jörgensen
410 Posts
City: Göteborg (Tolered), Joined: December 2008
Hmm, "paraden" vill tydligen inte ge sig...

Här är en närmre titt på Älvlänken, som tidigare tagits upp i Bigerts seminarium.
Last changed august 31 2014 18:00
Profile image
Hans-Olof Hansson
1370 Posts
City: Gothenburg, Joined: September 2011
Hans Jörgensen skrev:

Hmm, "paraden" vill tydligen inte ge sig...

Här är en närmre titt på Älvlänken, som tidigare tagits upp i Bigerts seminarium.



Ja, så kom ännu ett nytt amatörförslag på parad tyvärr är det inte så bra.
Profile image
Hans-Olof Hansson
1370 Posts
City: Gothenburg, Joined: September 2011
Mikael Bigert skrev:

Hej!
Det fortsätter det att komma in nyheter om Västlänken:
http://www.expressen.se/gt/vastlanken-kommer-leda..

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2471882-liseb..

Spec om ersättningar:
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2471949-flytt..


http://www.gp.se/polopoly_fs/1.2471758.1409139753..

Om ”redan utredda förslag”:
Jag har personligen varit och talat med Bosse Lindgren med flera på Trafikverket. De bekräftade att endast de alternativ som var med i Förstudien har utretts.
Övriga förslag ansåg man sig inte behöva studera, eftersom de inte sammanföll med den målbild som politikerna hade.
Trafikverket har aldrig haft något uppdrag att göra en bred utredning av olika lösningsförslag utifrån att maximera samhällsnyttan. Istället var det politikernas mål ”mindre säckstation” och ”nya stationer inne i Centrum” som var styrande.
Dåvarande Banverket tog ändå på eget initiativ fram ett Förstärkningsalternativ som referens. Detta var endast tänkt som ”backup” om man inte skulle fått tillräcklig finansiering.

Det är en beklaglig missuppfattning att mina studier skulle utgått från något slags ringaktning mot experter och Trafikverkets utredningar. Om man studerar mina dokument ser man tvärtom att jag genomgående använt mig av T-verkets dokumentation och deras metoder. Jag har också haft frekvent kommunikation med flera anställda på T-verket just för att få relevanta indata.
Under jobbet med ”Göteborg Östra” bollade jag förslaget med två experter. En anställd på T-verket som jobbat i många år med trafikplanering och oberoende av mig tagit fram ett likande förslag med station i Olskroken. Den andre är en expert som haft flera uppdrag för kapacitetshöjande åtgärder inom tågtrafiken och bl a ritat en större bangård i Mellansverige. Det var inte minst genomgångarna med experterna som ledde till utformningen av konceptet.

Sedan är det en annan sak att det är besvärligt för de som jobbar inom statliga verk, kommunal förvaltning etc att gå ut med information som inte ligger i linje den ”officiella”. Under förberedelserna för seminariet ”Västlänken och Alternativen” blev vi t ex kontaktade av en anställd på en myndighet som skickade ett dokument med beräkningar som stödde flera av våra slutsatser medan det emotsade vissa av de ”officiella sifforna” för Västlänken. Vi tog emot materialet som information mot löftet att inte referera till det.



Du, jag har också pratat med Trafikverket och det du säger stämmer helt enkelt inte. Man behöver inte prata med företrädare för Trafikverket för att konstatera det. Det är bara att läsa dokumenten på hemsidan. Läser man sedan dokumenten kronologiskt så kan man se alla alternativ som de utrett och sedan förkastat. Det finns motiveringar varför ett förslag avförs och varför det tar sig vidare. Läser man exempelvis Förstudie - tidigt samråd, december 2001 (pdf-fil, 1 MB) så ser man varför Gårda och Olskroken avfördes.

Att politikerna vill ha lösningar som fungerar och gör nytta för resenärerna kan man ju kritisera, om man vill. Men det hade ju varit mer att kritisera om de valt lösningar inte var till nytta för resenärerna! Självklart vill de ha fungerande lösningar med stor nytta!

Det är ju därför som pendeltågen måste in mot centralen, det är ju där stan är! Dessutom finns där väldigt mycket plats att bygga ny stad på! Hela Gullbergs-strand och -vass samt runt nya Hisingsbron och centralen. Väldigt mycket stad är möjligt där!

Förstärkningsalternativet uppfyller bara ett av målen - att ta resenärerna till centralen. Tyvärr motverkar det stadsbyggnaden genom att lägga en större del av marken under spårmatta. Dessutom så fortsätter trängseln att öka runt centralen på grund av fler resenärer, ingen avlastning sker.

Västlänken å andra sidan avlastar både centralen och kringliggande områden genom att sprida ut resenärerna på fler stationer. Dessutom frigörs mark för stadsbyggnad. Väldigt mycket bättre!

När man planerar infrastruktur så krävs det att man tar hänsyn till en väldigt stor mängd faktorer samtidigt. Att lösningen ger nytta för resenärerna hör ju till det viktigaste man har att ta hänsyn till. Gårda och Olskroken är redan ute ur bilden eftersom de inte gav nytta till resenärerna! Varför då slösa mer energi för att fortsätta med något som redan är avfört?

Innehav av dokument som man inte får eller kan referera något ifrån stödjer ju inte saken. Såvitt någon annan vet så existerar de ju inte ens.


Trafikverket har samlat svar på två olika sidor som tar upp den allt mer fantasifulla kritiken mot Västlänken.

Västsvenska paketet i medierna

Insändarsvar Västlänken
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Hej!
Det har kommit en del kritik (dock ej på Yimby) att mina dokument är för långa och tråkiga. Vem orkar plöja en massa sidor med siffror?
Dags för något klatschigare!
Så nu har jag tagit fram en kortare och mer polemisk presentation att bruka eller missbruka.
Temat är ”Fem försvar för Västlänken – Floskler eller fakta?”
Kan ses som en komplettering till ”Informationssidor” från t ex T-verket och de spekulativa resonemangen om ”11 myter”.

http://uf.yimby.se/se/92ce41cf-5e29-42e4-ae9e-397..


Soundtrack:
https://www.youtube.com/watch?v=2a5ZDUrmJdQ
https://www.youtube.com/watch?v=LcNwob_njTY
https://www.youtube.com/watch?v=jHPOzQzk9Qo
Profile image
Daniel Andersson
543 Posts
City: Göteborg, Joined: March 2009
Mikael Bigert skrev:

Hej!
Det har kommit en del kritik (dock ej på Yimby) att mina dokument är för långa och tråkiga. Vem orkar plöja en massa sidor med siffror?

Vi är artiga på Yimby .
Siffror är ändå rätt OK. Det är värre med högupplösta bilder, stora dokument, filmsnuttar etc. när man har en seg dator eller seg uppkoppling...

Jag kanske borde läsa de bildrika reportagen från stadsrundvandringarna på min terminalbrowser i fortsättningen.
Profile image
Hans-Olof Hansson
1370 Posts
City: Gothenburg, Joined: September 2011
Mikael Bigert skrev:

Hej!
Det har kommit en del kritik (dock ej på Yimby) att mina dokument är för långa och tråkiga. Vem orkar plöja en massa sidor med siffror?
Dags för något klatschigare!
Så nu har jag tagit fram en kortare och mer polemisk presentation att bruka eller missbruka.
Temat är ”Fem försvar för Västlänken – Floskler eller fakta?”
Kan ses som en komplettering till ”Informationssidor” från t ex T-verket och de spekulativa resonemangen om ”11 myter”.

http://uf.yimby.se/se/92ce41cf-5e29-42e4-ae9e-397..


Soundtrack:
https://www.youtube.com/watch?v=2a5ZDUrmJdQ
https://www.youtube.com/watch?v=LcNwob_njTY
https://www.youtube.com/watch?v=jHPOzQzk9Qo


Sidan 2 var ju rätt i alla fall. Sedan spårade det ur...
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Hej igen!
Ännu ett område där jag tror T-verket borde ha varit tydligare och kommunicerat bättre ( som t ex med intrång, budget etc ) :
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2482987-vastl..
Klarar tunneln räddningsinsatser inom rimlig tid utan parallell räddningstunnel?

Räddningstunneln fanns ju med i Järnvägsutredningen:
http://www.trafikverket.se/PageFiles/148638/UR_20_Teknik_72dpi.pdf

Sedan togs den bort , för att spara pengar ( antar jag ).
När jag talade men en anställd på T-verket i Nordstan förra året menade hon att den inte behövdes utan att den bara funnits med eftersom "det var så man konstruerade förr i tiden".

Detta beskrivs också i:
http://www.trafikverket.se/PageFiles/148642/vastl..
sid 14:
"Tunnelsystemet byggs med möjlighet till utrymning
och räddningsinsatser var 200-400 meter"
Profile image
Mikael Bigert
590 Posts
City: Gothenburg, Joined: June 2011
Mikael Bigert skrev:

Hej igen!
Ännu ett område där jag tror T-verket borde ha varit tydligare och kommunicerat bättre ( som t ex med intrång, budget etc ) :
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2482987-vastl..
Klarar tunneln räddningsinsatser inom rimlig tid utan parallell räddningstunnel?

Räddningstunneln fanns ju med i Järnvägsutredningen:
http://www.trafikverket.se/PageFiles/148638/UR_20_Teknik_72dpi.pdf

Sedan togs den bort , för att spara pengar ( antar jag ).
När jag talade men en anställd på T-verket i Nordstan förra året menade hon att den inte behövdes utan att den bara funnits med eftersom "det var så man konstruerade förr i tiden".

Detta beskrivs också i:
http://www.trafikverket.se/PageFiles/148642/vastl..
sid 14:
"Tunnelsystemet byggs med möjlighet till utrymning
och räddningsinsatser var 200-400 meter"


Och som ett brev på posten ( eller är det email det heter nu? )
http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-..

T-verket informerar, men först när media slagit upp.
Profile image
Hans-Olof Hansson
1370 Posts
City: Gothenburg, Joined: September 2011
Mikael Bigert skrev:

Mikael Bigert skrev:

Hej igen!
Ännu ett område där jag tror T-verket borde ha varit tydligare och kommunicerat bättre ( som t ex med intrång, budget etc ) :
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2482987-vastl..
Klarar tunneln räddningsinsatser inom rimlig tid utan parallell räddningstunnel?

Räddningstunneln fanns ju med i Järnvägsutredningen:
http://www.trafikverket.se/PageFiles/148638/UR_20_Teknik_72dpi.pdf

Sedan togs den bort , för att spara pengar ( antar jag ).
När jag talade men en anställd på T-verket i Nordstan förra året menade hon att den inte behövdes utan att den bara funnits med eftersom "det var så man konstruerade förr i tiden".

Detta beskrivs också i:
http://www.trafikverket.se/PageFiles/148642/vastl..
sid 14:
"Tunnelsystemet byggs med möjlighet till utrymning
och räddningsinsatser var 200-400 meter"


Och som ett brev på posten ( eller är det email det heter nu? )
http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-..

T-verket informerar, men först när media slagit upp.


Läget är tydligen fullständigt desperat inför valet och omröstningen om trängselskatten nu den 14 september. Varje liten dunfjäder skall plockas upp och sedan blåsas upp till en höna. Men varje försök punkteras omgående eftersom Trafikverket redan tänkt på det.

Häpp!
Sida 1 av 8

 > Infrastruktur
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN


If you support our ideas, join Yimby Göteborg:s 6740 members. It only takes a minute and costs nothing.

49e Yimbyvandringen: Brunnsbo
Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


49e Yimbyvandringen: Brunnsbo
Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


Högbana i Göteborg?
June 2 2024 20:05 by Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
January 19 2024 14:08 by Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
July 6 2023 11:50 by Carl S
Uthyrningsdel
April 21 2023 15:51 by Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
November 10 2022 13:47 by Matthias H.

49e Yimbyvandringen: Brunnsbo
Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

 

 

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

 

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

 

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

 

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

 

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

 

 

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

 

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

 

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

 

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

 

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

 

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

 

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

 

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

 

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

 

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

 

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

 

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

 

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

 

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

 

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

 

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

 

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

 

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

 

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

 

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

 

Litteraturgatan söderut

 

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

 

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

 

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

 

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

 

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

 

 

 

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

 

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

 

Framtida vändslinga.

 

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

 

Husen kommer dock att sparas.

 

Rester från det gamla Backa.

 

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

 

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

 

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

 

Oskar Rings Gångtunnel?

 

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

 

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

 

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

 

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

 

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

 

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

 

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

 

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

 

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

 

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

 

Från motsatt håll.

 

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

 

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

 

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

 

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

 

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

 

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

 

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

 

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

 

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

 

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

 

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

 

Mosaikfabriken.

 

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

 

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

 

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

 

Intressant stilbrott i källarlokalen.

 

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

 

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

 

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

 

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

 

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

 

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

 

En av Brunnsbos många vändplatser.

 

Inget skall förfaras!

 

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

 

Platsen för det blivande torget.

 

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

 

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

 

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

 

Ständigt närvarande...

 

Tack för en trevlig stadsvandring!

 

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]