Utskrift från gbg.yimby.se
....

 > Allmänt
 > Småhus

Utveckling av villaområden

Sida 1 av 2
12>
Profilbild
Tore Kullgren
973 Inlägg
Ort: Lidingö, Gick med: Mars 2008
Stockholm har många attraktiva villaområden i centralt läge, såsom Enskede gård, Alvik, Västberga, Älvsjö och södra Danderyd.

Jag funderar på om det är tekniskt, juridiskt och politiskt möjligt att utveckla villastäder så de integreras i stadsrummet och blir tillgängliga för fler människor, utan att förändra deras karaktär. Här är ett par idéer:

* Vertikal delning - ett hushåll per våning
* Inflytt av förskolor och fritidshem
* Villahotell
* Förstärkt kollektivtrafik med småbussar genom villaområdena

Vad tror ni?
__________________
We shape our buildings, and afterwards our buildings shape us. / Winston Churchill
Jag hade förut signaturen H G.

Senast ändrad 12 maj 2009 16:57
Martin Nilsson
79 Inlägg
, Gick med: Januari 2008
Vad är syftet?
Det är ju inte direkt så att dessa områden präglas av sociala problem som behöver åtgärdas via diverse åtgärder.

Däremot så kan ju en del av dessa områden i en avlägsen framtid - i de fall de agerar barriärer mellan mer stadsmässiga omården - komma att bli föremål för idéer om expropiering och nybyggande.
Men med tanke på tillgången på ren ödemark även nära City, den gängse Nimbyfaktorn samt dessa områdens röst- och inflytelserika invånare (media, politiker, "kulturelit"...) så lär detta knappast komma i fråga.
Profilbild
Niklas Öhrström
2101 Inlägg
, Gick med: Januari 2008
Om stadsplaner lägges bör man inte behandla villaområden som separata områden, genom vilka inga stråk får dras. Tvärtom bör de bli en del av stadsrummet. Många av områdena består av avbrutna stråk som blivit återvändsgränder. Dessa bör öppnas upp.

Jag tycker också marknaden ska bestämma en hel del. Ligger området centralt bör det vara smartare att ha flerfamiljshus. Detta bör uppmuntra en del av villaägarna att sälja för att deras tomter ska kunna utnyttjas att bygga flerfamiljshus på (Mammon väger tyngre än Nimbyn). Man kan också tänka sig stadsradhus (i dess rätta bemärkelse). På så sätt kan man få en blandning av villor och flerfamiljshus och på sikt kan det bli slutna kvarter. Är det frågan om kulturhistoriskt viktiga villaområden kan man förstås se till att en del av villorna skyddas och nästan helt integreras i de slutna kvarteren.

Vad gäller karaktären: Varför ska karaktären vara så helig? Detta är ju en storstad i förändring och då bör man vara beredd på att karaktären kan få ändras lite då och då.
__________________
När får vi se Lindhagen II?
Profilbild
Alf .
288 Inlägg
Ort: Wästra Aros, Gick med: Februari 2009
Värmdö håller på att bygga om sina fritidshus till villor, det borde även gå att bygga om sina villor till flerbostadshus.

Bestämmelser för fritidshus kan se ut så här.
”Ingaröstrands villaområde är bland de 25 planområden på Ingarö vars byggrätter begränsades
1987-06-17 till 60 kvm för huvudbyggnad och 40 kvm för komplementbyggnad. Byggnadsplan
nr 40 för Ingaröstrands villaområde var 1974 belagd med byggnadsförbud enligt §109” Ingaröstrand 7:1


Det är mycket vanligt att göra om fritidshusområden till villaområden och
då kan det se ut så här.
Markanvändningen inom kvartersmark föreslås vara friliggande enbostadshus.
Största tillåtna byggnadsarea (den area byggnaden upptar på marken) för huvudbyggnad
föreslås vara 160 kvm för hus i ett plan respektive 120 kvm i två plan vilket innebär att huset
kan få en total bruttoarea (total våningsarea) på 240 kvm. Variationen i bruttoarea motiveras
av att tvåvåningshus är lättare att placera in på ett sätt som sparar naturmark på varje tomt,
och därmed karaktären i området. Största tillåtna byggnadsarea för komplementbyggnad
föreslås vara 50 kvm .Byggande tillåts i en eller två våningar. Suterrängvåning får inredas där befintliga terrängförhållanden så medger. Byggnader ska placeras minst 4,5 m från tomtgränsen mot annan tomt samt minst 6 m från tomtgräns mot lokalväg. Högsta byggnadshöjd föreslås vara 6,5 m för huvudbyggnad och 3,5 m för komplementbyggnad. För byggnad i två våningar föreslås en högsta taklutning om 30 grader samt att vind inte får inredas.
Brunn 1:60 m.fl., Lövhamravägen (I1)

https://www2.varmdo.se

Jag vet inte om det hänt i Sverige men man borde kunna fortsätta denna enkla uppgradering på lämpliga villaområden. Man kan göra på många sätt men här är ett eget exempel förslag på detaljplan i samma stil som uppgraderingen av fritidshus.

I förnyelseområdet Örby, mellan väg 271, 226 och 229, behålls den nuvarande kvartersstrukturen, viss komplettering kan bli aktuell. Markanvändningen inom kvartersmark föreslås vara friliggande en/flerbostadshus. Kontor, handel eller annan verksamhet får bedrivas i bottenplanet, dock inte störande.
Största tillåtna byggnadsarea (den area byggnaden upptar på marken) för huvudbyggnad föreslås vara 350 kvm. Största tillåtna byggnadsarea för komplementbyggnad föreslås vara 50 kvm, minsta tomtstorlek är 600m2
Byggande tillåts i en två eller 3 våningar. Suterrängvåning får inredas där befintliga terrängförhållanden så medger. Högsta byggnadshöjd föreslås vara 10m för huvudbyggnad och 3,5 m för komplementbyggnad. För byggnad i 3 våningar föreslås en högsta taklutning om 45 grader samt att vind får inredas. Byggnader får gränsa mot lokalväg samt placeras minst 3m från tomtgränsen mot annan tomt.

Eftersom det går att ”uppgradera” fritidshusområden så borde det också gå att uppgradera vissa villaområdena på samma sätt.

Man bevarar kanske inte hela karaktären men man förnyar.
Senast ändrad 12 maj 2009 22:08
Anders LP
426 Inlägg
, Gick med: Mars 2008
* Vertikal delning - ett hushåll per våning
Skulle nog bli mycket bråk om detta såvida det inte sker frivilligt, vilket det kan göra idag.

* Inflytt av förskolor och fritidshem
Ja, varför inte? Då kan kommunen köpa lokaler i dessa områden nära hemmen istället för på mindre vettiga ställen.

* Villahotell
Förr i tiden var det väldigt vanligt att man la affärsverksamhet i anslutning till sin egen bostad(villa i detta fall).

* Förstärkt kollektivtrafik med småbussar genom villaområdena
Det har man i många länder. Spårbil/linbana kanske kan komma till nytta här om alternativet blir en slingrig väg pga höjdskillnader. Vid planering av områden så ser man idag bland annat till att tillgängligheten till kollektivtrafiken är rimlig(men man ser inte till att närheten till samhällsservice i form av kiosk/butiker tillfredställs).

Finns det förresten någon tillgänglig studie i pdf/html format om hur trivselfaktorn i olika områden påvverkas av urbana faktorer såsom etc rutnätsstråk, återvändsgränder, närservice, trafik osv?
Profilbild
Tore Kullgren
973 Inlägg
Ort: Lidingö, Gick med: Mars 2008
Martin Nilsson skrev:

Vad är syftet?
Det är ju inte direkt så att dessa områden präglas av sociala problem som behöver åtgärdas via diverse åtgärder.


Villakvarter nära innerstan har mindre sociala problem eftersom det bara är rika familjer som har råd att bo där. I villakvarter i de yttersta förorterna finns en hel del sociala problem.

Jag har blivit överfallen och misshandlad två gånger i mitt liv, båda gångerna i villakvarter.

Villabebyggelse medför alltså ingen social trygghet i sig själv, det är som att påstå att folk skulle bli trygga eller framgångsrika av att spela golf eller äta oxfilé.

Ett problem är förstås att villaägare i högstatusområden brukar höra till de mest inbitna nimbyisterna. I mitt hemkvarter för något årtionde sedan (som är bland stans snobbigaste) skulle kommunen anlägga en grusplan för boule i en liten park. Grannarna var mycket oroliga för risker med ökad biltrafik och buller, men grusplanen blev trots allt anlagd.
__________________
We shape our buildings, and afterwards our buildings shape us. / Winston Churchill
Jag hade förut signaturen H G.

Senast ändrad 12 augusti 2009 20:05
Profilbild
Tore Kullgren
973 Inlägg
Ort: Lidingö, Gick med: Mars 2008
Är det någon av er som har bott i, eller känner någon som bott i, våningsdelade villor?

Om de ligger i souterräng så borde det rimligen fungera perfekt.
__________________
We shape our buildings, and afterwards our buildings shape us. / Winston Churchill
Jag hade förut signaturen H G.
Peter D
329 Inlägg
Ort: Stockholm (Söderort), Gick med: September 2008
Till att börja med bör man se till att det är tillåtet att bygga husen med fasaden mot gatan. Så ser det ut i många äldre villastäder men knappast i någon ny.
Henrik Cederlund
62 Inlägg
Ort: Piteå, Gick med: Maj 2009
Peter D skrev:

Till att börja med bör man se till att det är tillåtet att bygga husen med fasaden mot gatan. Så ser det ut i många äldre villastäder men knappast i någon ny.


Det ger dock en del "problem" ;) Bl.a. insynen på bottenvåning, inte alla tycker om att folk stirrar när man äter frukost.

Samt mer praktiska problem med snöröjning. Antalet plogskador kommer nog öka mångfalt.
Profilbild
Tore Kullgren
973 Inlägg
Ort: Lidingö, Gick med: Mars 2008
Var på tomten villorna ska ligga är en fråga man ska ställa när man nyplanerar villaområden. Och i mitt tycke har Stockholm mer än tillräckligt av villaområden, både gamla och nya.

Bygg riktiga stadskvarter vid trafikknutpunkter i stället.
__________________
We shape our buildings, and afterwards our buildings shape us. / Winston Churchill
Jag hade förut signaturen H G.
Peter D
329 Inlägg
Ort: Stockholm (Söderort), Gick med: September 2008
Henrik Cederlund skrev:



Det ger dock en del "problem" ;) Bl.a. insynen på bottenvåning, inte alla tycker om att folk stirrar när man äter frukost.

Samt mer praktiska problem med snöröjning. Antalet plogskador kommer nog öka mångfalt.


Man får väl anpassa husen till var de ligger, det fungerade alldeles utmärkt förr. Ser inget problem med snöröjning heller då det fortfarande finns en trottoar.
Henrik Cederlund
62 Inlägg
Ort: Piteå, Gick med: Maj 2009
Peter D skrev:



Man får väl anpassa husen till var de ligger, det fungerade alldeles utmärkt förr. Ser inget problem med snöröjning heller då det fortfarande finns en trottoar.


De gamla husen ger ju samma problem, dvs folk kan ogenerat titta in och se vad du åt till middag igår, vad du ser på TV nu osv. Det kommer man inte ifrån när man har bostad i markplan i anknytning till gata.

Snöröjningen blir ett problem, man rensar ju för det mesta gata för att ha trottoar som upplag tills det körs bort, och att trycka snön för hårt mot husen är väldigt lätt gjort. (Det kan ju iofs vara ett mer regionalt problem ju längre norrut man kommer:eek
Peter D
329 Inlägg
Ort: Stockholm (Söderort), Gick med: September 2008
Henrik Cederlund skrev:



De gamla husen ger ju samma problem, dvs folk kan ogenerat titta in och se vad du åt till middag igår, vad du ser på TV nu osv. Det kommer man inte ifrån när man har bostad i markplan i anknytning till gata.

Snöröjningen blir ett problem, man rensar ju för det mesta gata för att ha trottoar som upplag tills det körs bort, och att trycka snön för hårt mot husen är väldigt lätt gjort. (Det kan ju iofs vara ett mer regionalt problem ju längre norrut man kommer:eek


Bottenvåning kan ha garage och källare, eller så kan bottenvåningen ha förhöjt golv. Gällande plogning så finns det ingen anledning att bara skyffla allt åt sidan, gör det ordentligt så är det inga problem.
Henrik Cederlund
62 Inlägg
Ort: Piteå, Gick med: Maj 2009
Peter D skrev:



Bottenvåning kan ha garage och källare, eller så kan bottenvåningen ha förhöjt golv. Gällande plogning så finns det ingen anledning att bara skyffla allt åt sidan, gör det ordentligt så är det inga problem.


Men har BV garage så tappar du "ögonen mot gatan". Det handlar väl kanske mer om att inte ha "insynskänsliga" aktiviteter lagt med stora panoramafönster mot gatan.

Tyvärr så finns det i de allra flesta kommuner inte resurserna att sköta plogningen "ordentligt", dvs man skulle sysselsätta alla åkare en otroligt lång tid utan att löst problemet (dvs framkomlighet i gc/väg-nätet). Därför brukar man ju i städerna först skyffla åt sidan för att sedan frakta bort till en snötipp utanför stan, alt. tippa i vatten (vilket är förbjudet). Antar att det är skillnad på att vara lekman inom området och att faktiskt ha arbetat med det.
Peter D
329 Inlägg
Ort: Stockholm (Söderort), Gick med: September 2008
Henrik Cederlund skrev:



Men har BV garage så tappar du "ögonen mot gatan". Det handlar väl kanske mer om att inte ha "insynskänsliga" aktiviteter lagt med stora panoramafönster mot gatan.

Tyvärr så finns det i de allra flesta kommuner inte resurserna att sköta plogningen "ordentligt", dvs man skulle sysselsätta alla åkare en otroligt lång tid utan att löst problemet (dvs framkomlighet i gc/väg-nätet). Därför brukar man ju i städerna först skyffla åt sidan för att sedan frakta bort till en snötipp utanför stan, alt. tippa i vatten (vilket är förbjudet). Antar att det är skillnad på att vara lekman inom området och att faktiskt ha arbetat med det.


Om husen ligger tätare så blir det mindre gata att ploga, dessutom pratar vi om några veckors jobb om året. Städer har funnits i alla tider och plogningen har fungerat.
Henrik Cederlund
62 Inlägg
Ort: Piteå, Gick med: Maj 2009
Peter D skrev:



Om husen ligger tätare så blir det mindre gata att ploga, dessutom pratar vi om några veckors jobb om året. Städer har funnits i alla tider och plogningen har fungerat.


Tätare med hus (stad, slutna kvarter osv), behöver inte betyda mindre gata att ploga. Se bara på de stora städerna där du t.ex. har Ramblan, den är väl 60 meter bred. Nog för att det inte snöar så ofta där men.

Som sagt så är det en del regionalt bundet, ett par veckor. Räknar med att snön ligger från oktober-mars i alla fall.

Det är en viktig aspekt som ofta tappas bort på vägen, DoU av vägnät, oavsett vilket planeringsparadigm man arbetar efter.
Peter D
329 Inlägg
Ort: Stockholm (Söderort), Gick med: September 2008
Henrik Cederlund skrev:



Tätare med hus (stad, slutna kvarter osv), behöver inte betyda mindre gata att ploga. Se bara på de stora städerna där du t.ex. har Ramblan, den är väl 60 meter bred. Nog för att det inte snöar så ofta där men.

Som sagt så är det en del regionalt bundet, ett par veckor. Räknar med att snön ligger från oktober-mars i alla fall.

Det är en viktig aspekt som ofta tappas bort på vägen, DoU av vägnät, oavsett vilket planeringsparadigm man arbetar efter.


Om husen ligger tätare så behövs inte lika mycket väg. Även om snön skulle ligga från oktober till mars så snöar det inte varje dag.
Henrik Cederlund
62 Inlägg
Ort: Piteå, Gick med: Maj 2009
Peter D skrev:



Om husen ligger tätare så behövs inte lika mycket väg. Även om snön skulle ligga från oktober till mars så snöar det inte varje dag.


Tror vi hamnar lite utanför ämnet men men. Ett "äldre" villaområde där husen har fasader i kant med vägen brukar oftare få plogskador. Vet mer än ett par skadeståndsärenden i 1800-talsområden med trähus som fått snö inplogad i fasader.

Steg 1 när man plogar inne i städer brukar vara att få en "sträng" med snö, för att sedan med slunga eller hjullastare + lastbil köra bort den till snötipp. Ju bredare gaturum desto mer snö att ta bort. Tur att man här bygger bort en fil i varje riktning på pulsådern genom stan.

Planeringsmässigt så brukar ju vägens bredd vara bundet till hushöjder.
Martin Danell
232 Inlägg
Ort: Stockholm (Sofo), Gick med: Augusti 2009
Några förslag som syftar till mild förtätning av villaområden:

-Inför generösare planbestämmelser (som Alf var inne på). Idag är det ofta hus för 1-2 hushåll, maximal byggyta på c:a 120 kvm 1-2 våningar som gäller även för ganska stora tomter. Borde vara möjlgt att bygga lite större stadsvillor avsedda för flera familjer och ändå bevara karaktären av trädgårdsstad. Minska även minsta tillåtna tomtstorlek radikalt. Kunde väl räcka med 200 kvm vid en byggyta på 50% av tomten?

-Gör det lättare att ha verksamhet t.ex restaurang, hotell, café, butik etc. (Dagis som H G föreslog är nog redan möjligt i de flesta villaområden.)

-Bygg fler stadsradhus: Detta är en i Sverige mycket underskattad boendeform. Sådana kan byggas med ganska hög täthet, och om de utformas varierat och intressant och om lokaler möjliggörs i bottenplan kan det bli en typ av stadsmässig bebyggelse som nästan helt saknas här i Sverige. Kom hit till London och titta hur det kan te sig. (Här finns dock lite föör många radhus.)

-Förbjud kommunerna att reglera villornas utseende om det inte finns särskilda skäl: Det är förståeligt att man i områden som Storängen eller Södra Ängby inte får bygga vad som helst, men att man i vissa områden med typhus från 70- och 80-talen i traditionell stil inte ger bygglov till villor med spännande arkitektur tycker jag är märkligt.

-Bygg stadsmässigt längs genomfartsleder i villaområden: Det är ändå inte så populärt att ha trädgård intill en genomfartsled. Idag byggs ofta plank runt dessa. Vore bättre med ovannämnda stadsradhus med lokaler i bv och trädgård mot gatan, 3-4 våningar. Blir samtidigt en effektiv bullerskärm för resten av området.
__________________
Jag har en användare hos Yimby för att jag sympatiserar med delar av Yimbys åsikter och tycker om att diskutera stadsplanering.
Anders Norén
408 Inlägg
Ort: Olika, Gick med: Juni 2009
Om detaljplanen i ett villaområde medger större hus så kommer marknaden, i form av den säljande villaägaren och det köpande byggföretaget, förr eller senare att se till att området förtätas med flerbostadshus. När det blir lönsamt att köpa en dyr villa, riva den och bygga bostadsrätter som man säljer ännu dyrare kommer parterna att göra affär. Haken ligger väl i att ordna en sådan detaljplan. Svenska planerare tycker dessutom inte om att områden byggs ut allt eftersom utan föredrar att lägga ut några hundra eller några tusen lägenheter i ett svep...

(Jag kom förresten på att jag läste en tidningsartikel för några år sedan om att just detta sker - att äldre villor rivs och ersätts med flerbostadshus - i Lund och någonstans i Stockholms ytterområde, kanske Sollentuna. De befintliga planerna, ofta gamla, medger detta och kommunerna ser inga skäl att avslå och i stället göra en ny detaljplan. Jag har för mig att grannarna inte var särskilt förtjusta.)

Anders
__________________
Bara för att jag har en användare här innebär det inte att jag per automatik vill betraktas som medlem i, och sympatisör med, nätverket Yimby.

Senast ändrad 20 augusti 2009 22:25
Sida 1 av 2
12>

 > Allmänt
 > Småhus
Utveckling av villaområden

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.