Stadsplanering vs. närhet till innerstan?

En sak jag märkte nyligen när jag hade en diskussion om stadsmässig stadsplanering som en grund för att kunna mätta efterfrågan på mer stad som uppenbarligen finns är att en av dom första motargument man kan få är att det är närheten till staden och inte stadsplaneringen i sig som är attraktivt. Då undrar jag om det finns några bra exempel ni kan visa på där två orter har ungefär lika långt till stan men där stadsplaneringen (stadsmässigt vs. förortsmässigt) är helt annorlunda och därmed bostadsrättspriserna som indikator på efterfrågan är annorlunda?

Då menar jag närhet till centrala stockholm. Det första jag säger brukar vara Solna vs. typ midsommarkransen eller liljeholmen men det kanske är ett dåligt exempel. Eftersom Solna av dom flesta anses vara en del av "stan".

Har ni några bättre exempel?

I ju med att de tar upp närheten till staden som argument så straffar de ju ut sig själva. Staden=stadsmässig, bor du nära staden bor du nära det stadsmässiga.

Ps. De som räknar solna som en del av stan är nog enbart de som bor i solna.

"De som räknar solna som en del av stan är nog enbart de som bor i solna."

Peter det beror helt och hållet på vad man kallar stad. Solna som kommun har exempelvis minst lika många arbeten som befolkning, dvs cirka 60 000. Inpendlingen var 2007: 60 000 och utpendlingen 25 000. Tycker man att Stockholms tätort är en stad då är Solna väldigt centralt.

Staden=stadsmässig, bor du nära staden bor du nära det stadsmässiga.

Då borde man nog kolla på två olika små områden väldigt nära varandra exempel: Duvbo,t-bana-VS-Näckrosen,t-bana. Men jag är inte så säker på om nåt av dom är tillräckligt "stadsmässiga" eller "förortsmässiga".

---

Senast ändrad 12 juli 2009 18:40

@Alf: Det är inte närheten till varandra som är det viktiga utan det viktiga är att närheten till stan är ungefär lika lång samt att det finns vitt skild stadsplanering. Om YIMBY inte kan visa upp minst ett exempel där bostadsrättspriserna skiljer sig åt markant blir det ju problemetiskt om man då också ska försöka hävda att det finns en stor efterfrågan på urbant istället för förortsmässigt. När man ska övertyga personer om att man har rätt så krävs ofta att man kan visa på något sätt att man har rätt också.

Jag föreslår bostadsområdet kring Alvik/Margretelundsvägen som exempel på ett centralt men icke stadsmässigt område. Det är extremt glest och grönt. Lamellhus. Utmärkta anslutningar till innerstan. Ligger 5,0 kilometer fågelvägen från Kungsträdgården. (Kungsan brukar traditionellt pekas ut som Stockholms mittpunkt/tyngdpunkt.)

Urbant område: Telefonplan. Tätt och innerstadsliknande. Blandad bebyggelse. Utmärkta anslutningar till innerstan. 5,4 km fågelvägen från Kungsträdgården.

Sedan får man väl begränsa undersökningen till kvadratmeterhyra i lägenheter med liknande byggår och/eller renoveringsår.

Rasmus: Tack! Det var exakt vad jag menade.

Kom på en annan: Hammarbyhöjden (grönt) mot Midsommarkransen (urbant).

Johan Rådberg(KTH) gjorde år 2000 en studie om attraktiva kvarterstyper. Undersökningen visar att villor är attraktivast, följt av tät blandstad (kvartersstad). Punkthus, låga lamellhus och loftgångshus är de minst attraktiva kvarterstyperna. Denna undersökning tar endast hänsyn till just kvarterstypen (alla andra faktorer räknas bort).

Jag har själv inte läst denna undersökning eftersom jag inte lyckats hitta den någonstans, men skulle gärna studera den närmare. (Någon som har ett tips var man kan hitta den?).

KTH:s bibliotek lär ju ha den!

Metoden och slutsatserna redovisas också i ett kapitel i "Tankar om förstadens framtid" (Larsson och Laurell (red.), Formas, Stockholm 2005) och i artikeln "Segregation och attraktivitet" i tidskriften Arkitektur 2/2006. Insändardebatt följde i 3/2006 och 4/2006.

Anders

Hmm... Vi borde ha sådan här information samlad någonstans på YIMBY. Intressant litteratur, bra-att-ha-fakta osv. Liten faq med begrepp osv.
Diskussionen har varit uppe förr, men vi har aldrig kommit på något riktigt bra sätt som det kan organiseras och läggas upp på siten på.
Någon som har idéer? (Sorry, blev lite off-topic nu...)

---

Senast ändrad 13 juli 2009 11:58

Ett verktyg för att mäta detta är SBABs storstadsguid:
http://www.sbab.se/flash/storstadsguiden/index.html

Där kan man se att priserna per kvadratmeter är högre i det hemska hus-i-park och punkthus-Gärdet där pris per kvm ligger på 52900 vilket är högre än i den mycket urbana inre delen av Södermalm, där priserna är 49700 per kvm.

Det kan förvåna somliga här, men det förvånar inte mig. Ibland vill folk hellre bo i miljonprogram än i det urbana pga bla läget.

Det betyder inte att priserna på gärdet nödvändigtvis hade varit lägre om de fått en urban struktur. Snarare tvärtom, men priserna i det mer urbana östermalm är inte så mycket högre. Jag tror att om Gärdet hade byggts med urban planering istället för miljonprogram så hade det i första hand ökat priserna på närbelägna området vars närhet till stad och därmed underhållning hade ökat. Det borde då vara i de lokala småhusägarnas intresse att bygga stad i närheten så det höjer priserna på deras egna småhus om centraliteten och den närbeläggna urbaniteten ökar.

Generellt så vill nog folk hellst bo i villa-i-park i direkt anslutning med storstaden tror jag. Men om vi leker med tanken att vi river hela innerstaden och ersätter de med villor så blir nog villorna inte så attraktiva, samtidigt som priserna på förorterna utanför sjunker drastiskt.

Mycket god poäng där Anders LP. Jag tror du har rätt i att många faktiskt vill bo i villa nära stan. (Som sagt, villa är det populäraste boendet).
Men det argumentet faller ju också på sin egen orimlighet. Alla villor kan inte ligga när stan, för då blir det bara villor och ingen stad. Sedan är som sagt urbant stadsboende det näst mest attraktiva efter villan (om vi ska tro Rådberg m.fl) så det finns goda argument att bygga urbant. Sedan skulle jag inte kalla gärdet för miljonprogram. Det är ju tidig funktionalism och faktiskt ganska mänskliga och bitvis trivsamma miljöer. (De senare tillskotten från 60-talet o framåt är det dock sämre med). På nedre gärdet är det till och med ganska urbant. Jag bor själv på nedre gärdet med grön innergård i ett slutet kvarter med butiker i bottenplanet...

Fast det är nog ett av se sista slutna kvarter som byggdes i Stockholm innan vi helt nyligen fick några nytillskott i stan.

---

Senast ändrad 13 juli 2009 12:58

jobbar ju på KTHs Bibliotek och vi har den både här på huvudbiblioteket och på Arkitektur

http://innopac.lib.kth.se/search*swe/a?searchtype=X&searcharg=Johan%20R%C3%A5dberg&SORT=D&searchscope=10&SUBMIT=S%C3%96K!

Nej vi som bor i Solna är fullt medvetna om att vi bor i en egen stad

men man kan ju kolla på priserna i Solna, helt ovetenskapligt så tycker jag det verkar som om priserna är högst i dom äldre delarna av råsunda där det finns klassisk stad än i områden som ligger närmare Stockholms innerstad (kanske bortsett från villorna / radhusen i kyrkbyn)

Visst finns det några urbana kvarter med bottenplanslokaler, men Gärdet består till största del av miljonprogramsmässig arkitektur, liksom Hässelby och Norsborg.

Från Gärdet så har man gångavstånd till KTH, innerstaden och Nationalstadsparken samtidigt som området antagligen inte är lika bullrigt/stressigt och skuggigt som inre Söder. Så det är väl ett bra exempel ett ganska trist hus-i-park område som är högt värderat just på grund av sin underhållande omgivning.

Annars så är ju Sundbyberg ett bra exempel på stad utanför innerstan som värderas högt. Det värderas lite högre än Hjorthagen/Värtan.

De tidigt byggda delarna av Gärdet är tidig funktionalism med genomarbetad arkitektur och stadsplanering. Man behöver inte gilla arkitekturen och stadsplaneringen, men det märks att det har lagts ner arbete på den. De flesta av byggnaderna är också av gott hantverk och kvalitet och har klarat tidens tand avsevärt bättre än miljonprogrammets bostäder. Miljonprogrammets flerbostadshus är däremot i stor utsträckning uppförda med prefabelement, konstnadsminimering och snabbhet som huvudsakliga drivkrafter. Jag tycker därför att det blir väldigt missvisande att kalla Gärdet för miljonprogram. Gärdet är funktionalism. Miljonprogrammet är miljonprogrammet (också baserat på funktionalistiska ideal men inte samma sak som Gärdet). Det finns undantag från detta även på Gärdet, och det finns några hus som även jag håller med om luktar miljonprogram. Detta är dock alltså senare uppförd bebyggelse. (Och nej, inte med detta sagt att jag uppskattar stadsplaneringen i de funktionalistiska delarna av Gärdet, men jag tycker att det är viktigt att hålla termerna rätt.)
Gärdet är också klart mer urbant (relativt sett) än de flesta av miljonprogrammets miljöer.

---

Senast ändrad 14 juli 2009 09:06

Gärdet skulle jag beteckna som ett urbant och påkostat bostadsområde, dock inte en riktigt riktig stadsdel.Tessinparken och vallhallavägen är fina urbana miljöer.

Området är fritt från motorleder och fritt från spår. T-bana i tunnel. Inte något sketet hus-i-parkeringsplats-i-skogsbacke-område som man byggt på andra ställen. Ett bostadsområde kan inte bli så mycket bättre.

Det är överdrivet att kalla denna stadsdel för miljonprogram, men däremot är ju planeringen till stor del påminnande om den i andra miljonprogramsområden runt om i Sverige. En hel del punkthus i park, en hel del lamellhus i park, den urbana delen av gärdet är inte alls den dominerande. Ytliga parkeringsplatser på impedimentmark finns det mycket av. Visserligen ganska bra hantverk, kvalitet, nära till havet och mycket underjordiska parkeringsgarage. Grönytorna verkar ofta vara hyffsat välskötta och andelen invånare med svenskt ursprung är mycket hög. Så det finns en hel del faktorer som trissar upp priset i detta område.

Tessinparken som ligger på södra delen av gärdet, har nästintill ingen stadsfront exklusive de anslutande gatorna och den 2% snutten av Vallhallavägen. Den är i stort sett omringat av hus i park. Så värst urbant är det knappast. Fint är det ändå.

Inse dock att Gärdet inte bär sig upp på egen hand, stadsdelen är nästan helt beroende av det som ligger i närheten. Flytta Gärdet till valfri plats några kilometer utanför Filipstads ytterkant så får ni se att kommunen snart börjar riva husen på bla den natursköna Kampementsgatan och många andra ställen för att spara in pengar på underhåll av tomma lägenheter. Placerar man däremot inre delen av Södermalm där så får Filipstad ett uppsving. Kanske inte, men Filipstad har nog betydligt mer att tjäna på den senare affären.

Se helheten.

Problemet med jämförelsen mellan Alvik/Margretelundsvägen och Telefonplan är att de ligger på helt olika ställen: med olika vägar och tunnelbanor. Alvik ligger också ganska bra till med tanke på närheten till både innerstan och Solna/Sunbyberg samt en hel del sjöutsikt. Enligt storstadsguiden är området som Alvik ligger i dyrare än områdena som Midsommarkransen Hägersten/Telefonplan ligger i.

Det verkar som att guiden visar att ju närmare innerstaden desto dyrare, men även områden som Farsta och Kista långt bort från innerstan är lite dyrare än vissa omkringliggande områden.
Problemet med Guiden är att vissa områden är stora och andra mindre dessutom kan nybyggnationer fördyra statistiken och de olika områdena kan också ha egna centrum och periferier inom sig med skillnader i pris.
http://www.sbab.se/flash/storstadsguiden/index.html

Mattias Woldu skrev:”Det är inte närheten till varandra som är det viktiga utan det viktiga är att närheten till stan är ungefär lika lång samt att det finns vitt skild stadsplanering.”

Eftersom Stockholm inte är endast innerstaden så tycker jag att det är väldigt viktigt att de två lägenheterna/bostäderna som ska jämföras ligger nära varandra så att de har närhet till samma saker.

Mats Åhrman skrev:”Nej vi som bor i Solna är fullt medvetna om att vi bor i en egen stad”

Solna är naturligtvis en egen kommun men samtidigt måste man också se Solna som en självstyrande stadsdel i tätorten Stockholm. För utan Stockholm skulle det exempelvis inte finnas tunnelbana/pendeltåg/storsjukhus/nationalarena för fotboll och så vidare i Solna.

Anders LP skrev:”Inse dock att Gärdet inte bär sig upp på egen hand, stadsdelen är nästan helt beroende av det som ligger i närheten. Flytta Gärdet till valfri plats några kilometer utanför Filipstads ytterkant så får ni se att kommunen snart börjar riva husen”

För att förenkla en förenkling så skulle nog Filipstad må bra av Naturvårdsverket, Försvarets Matrielverk, Högkvarteret, Musikhögskolan, Danshögskolan, Filmhuset och de 3 tunnelbanestationer som ligger på Gärdet.

---

Senast ändrad 14 juli 2009 12:52

Jo Kista(22700) är ju dyrare än Hjulsta, Tensta, Rinkeby, Akalla och Husby. Ursvik är dock dyrare. Och farsta(23400) är dyrare än Rågsved men billigare än Högdalen, mm. Så ser det ut i stadsdelarnas gärdsgårdsliga. Den enda yttre stadsdelen jag kan hitta som slår alla omkringliggande områden är Övriga Sundbyberg(40500) som är en egen urban stad.


Jo jag håller med, jag skulle hellre ha en guide där man själv kan rita ut ett område som man kan ta ut ett snittpris på.


1 tunnelbanestation ligger på gärdet(tunnelbaneuppgångar räknas inte eftersom de blir ju avskurna). Denna tunnelbanestation kan man ju ändå inte använda om den skärs av från tunnelbanenätet.

Problemet med att utlokalisera Na, FM, HK, MH och DH är att alla som jobbar inte bor på Gärdet. De kommer att bli kvar i Stockholm och får flytta på egenhand. Naturligtvis så kommer kompetent folk att söka andra tjänster medan man i Filipstad antingen kommer att ha fortsatt hög arbetslöshet i kombination med stor arbetskraftsbrist vid nyckelpositioner på dessa myndigheter, vilka man kommer ha problem med att tillsätta. Högavlönade tjänstemän med rätt utbildning måste finna det attraktivt att bo i Filipstad för att ta jobben. Vi kan också ha den situationen att alla tjänster tillsätts med inkopetent arbetskraft bestående av folk med utlöpta akassedagar. Att få tag på studenter är nog mindre problematiskt. Hur det än blir så är detta bra för Filipstad men inte så bra för arbetsresultaten. Man dock få mkt svårt att fylla höghusen långt borta från ingenstans. Jag gissar att man river dessa och sparar strategiska funktioner i så fall.

I Ryssland så förekommer det faktiskt samhällen bestående av ett eller några enstaka höghus-i-skog/myr/parkeringsplats) långt ute i ödemarken men i närheten till arbetsplatser såsom gruvor etc.