Utskrift från gbg.yimby.se
....

Duanys Smartcode: Behövs en Yimby-kod?

Johan Andersson
23 Inlägg
Ort: Uppsala, Gick med: Juli 2009
Efter att ha sett videorna med Andrés Duany (här och här från youtubetråden) googlade jag mannen och hittade The Smartcode. Någon sorts paketerat dokument som kan anpassas till lokala förordningar, om jag förstått saken rätt. Anpassat för förhållanden i USA såklart.

Är det någon som har bekantat sig med Smartcode? Skulle det behövas ett liknande dokument att trycka i näven på våra egna beslutsfattare?
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
Jag tittade som hastigast men är inte tillräckligt insatt i hur planeringsprocessen fungerar i Sverige för att kunna bedöma den. Här har vi ju en plan- och bygglag som inte är så lyckad enligt Anders Hagson. Så det kanske krävs lagändringar såväl som lathundar för kommuner.

Jag känner ett stort behov av att reda ut vad det är som inte fungerar trots att alla politiker säger sig vilja ha tät blandstad. Jerker Söderlind har försök söka forskningspengar men eftersom det inte sägs finnas något affärsintresse av sådant kan det inte bli något. Fast detta tycks vara en del av problemet - oförmågan att se de fantastiska besparingar samhället skulle kunna göra på kompaktare städer.

Ett litet seminarium bestående av några hängivna yimbyister plus ett antal sympatiskt inställda proffs som Söderlind, Johan Johansson, Lars Marcus och Anders Hagson borde kunna isolera problemet tillräckligt väl för att en arbetsgrupp skulle kunna fortsätta med att göra den här forskningen utan statliga pengar. En yimby-kod för kommuner kunde bli ett resultat, men också förslag till lagändringar.
Peter D
329 Inlägg
Ort: Stockholm (Söderort), Gick med: September 2008
En "kod" är precis vad som behövs. En kod som specifierar hur man får bygga i ett visst område, inte hur byggnaden ska se ut men strukturen, en kod som ser helheten inte bara den specifika fastigheten. Om en byggherre vill följa koden ska det bra vara att börja bygga, planen ska inte behöva dras i långbänk i ett år först, detta ska bara göras om man går utanför koden.
Profilbild
Anders Gardebring
3334 Inlägg
Ort: Stockholm (Vasastan), Gick med: September 2007
Jag kan inflika att jag blev snudd på mörkrädd efter den politikerdebatt om PBL som jagvillhabostad.nu i Almedalen anordnade. Politikerna som deltog i den var på det hela väldigt avogt inställda till idén att det skulle vara något fel på PBL och annan lagstiftning kring byggandet. De ville gärna skyla över alla problemen på byggbolagen och kommunerna. Och visst finns det goda skäl att kritisera både byggbolag och kommuner, men samtidigt agerar de ju in en verklighet som PBL och annan lagstiftning inte bara gör möjlig utan också aktivt uppmuntrar. Så just att få fram konkreta exempel på de problem som lagstiftningen orsakar tror jag är viktigt.
__________________
Original YIMBY
Hemsida: http://gardebring.com/

Senast ändrad 29 juli 2009 13:52
Anders Norén
408 Inlägg
Ort: Olika, Gick med: Juni 2009
Peter D skrev:

En "kod" är precis vad som behövs. En kod som specifierar hur man får bygga i ett visst område, inte hur byggnaden ska se ut men strukturen, en kod som ser helheten inte bara den specifika fastigheten. Om en byggherre vill följa koden ska det bra vara att börja bygga, planen ska inte behöva dras i långbänk i ett år först, detta ska bara göras om man går utanför koden.


Allt detta går att reglera med en vanlig detaljplan enligt dagens PBL.

Detaljplanen kan inskränkas till att bara säga till exempel:
- föreskrivet antal våningar (fast antal eller intervall) eller maximal byggnadshöjd
- kvarteret ska byggas med slutet byggnadssätt och fasaden ska vara i gatuliv
- kvarteret ska/får bebyggas med butikslokaler och/eller kontor och/eller bostäder på vissa/alla våningsplan
- entréer ska vara genomgående
- inga parkeringsplatser på kvartersmark, parkeringsbehovet ska i första hand lösas under jord och kompletteras med gatuparkering.

Detaljplanen kan dessutom reglera fastighetsindelningen för att möjliggöra för olika byggherrar att bygga varsina delar. Detaljplanen kan då specificera att byggnaderna ska sitta ihop med byggnader på angränsande fastigheter.

En liberalt hållen detaljplan skulle kunna nöja sig med detta och lita på att byggherren bygger något som går att sälja eller hyra ut. I svensk tradition brukar man dock också specificera byggnadsdjupet och/eller gårdsytan som inte får bebyggas.

Lägger man ut en detaljplan enligt ovan för ett större utbyggnadsområde, t.ex. en hel stadsdel, då är markanvisning och bygglov för en byggherre som följer "koden", dvs. detaljplanen, bara en formalitet. Givetvis kan själva detaljplanen dras i långbänk först, men när den väl är antagen är den ett juridiskt bindande dokument som tydligt visar vad som är tillåtet och vad som inte är det. Bygglov måste utfärdas enligt detaljplanen under dess genomförandetid. Efter genomförandetidens utgång (maximalt 15 år) behöver bygglov inte utfärdas, men om inga större förändringar har skett som ger anledning att ompröva planen, t.ex. nya översiktsplanebestämmelser, finns inga egentliga skäl att inte fortsätta att utfärda bygglov enligt befintlig detaljplan. Ny detaljplan upprättas bara om det som ska byggas inte kan rymmas inom befintlig detaljplan.

PBL medger förvisso att detaljplanen reglerar byggnadssättet nästan ned på fönsterkroksnivå. Det är vanligt att detaljplaner inte bara föreskriver byggnadens exakta plan och placering utan även kompletteras med ett detaljerat gestaltningsprogram som ska följas, allt för att få en enhetlig (läs: enformig) stadsbild. Men man behöver inte använda detaljplanen på det viset.

Anders Hagsons synpunkter i den länkade artikeln handlar inte så mycket varför man inte kan bygga blandstad utan mer om att när det kommer en kapitalstark aktör och säger "här vill vi bygga ett köpcentrum" så bockar kommunen och upprättar alla nödvändiga planer, oavsett om de strider mot överordnade ställningstaganden eller ej. Är man höger kan ett nytt köpcentrum vara ett uttryck för näringsfrihet, är man vänster är det ett uttryck för konkurrens som kommer konsumenten till godo. Ingen kommun vill utmålas som näringslivsfientlig och exploatörerna är skickliga på att spela ut grannkommuner mot varandra. Att få bukt med detta är en sak för länsstyrelserna, som är tillsynsmyndighet för samhällsplaneringen, och landstingen, som kan ta initiativ till kommunövergripande regionalplaner.

Duanys Smartcode verkar vara ett planeringsverktyg, ett sätt att sätta ord på och beskriva önskvärda eller icke önskvärda företeelser, snarare än något som har med plan- och bygglagstiftningens eventuella brister att göra. Som jag ser det medger redan PBL i stort sett alla tänkbara scenarier för stadsbyggnad, allt ifrån glest stugområde till miljonprogram till innerstad. Det är bara traditionen och tänkesättet som brister.

Anders
__________________
Bara för att jag har en användare här innebär det inte att jag per automatik vill betraktas som medlem i, och sympatisör med, nätverket Yimby.
Peter D
329 Inlägg
Ort: Stockholm (Söderort), Gick med: September 2008
En sådan "detaljplan" borde då kunna införas för stockholms alla planerade områden. Det största problemet är att det tar för lång tid att få planerna godkännda.
Profilbild
Johannes Hulter
1635 Inlägg
Ort: Göteborg, Gick med: Januari 2008
Anders Norén skrev:



Allt detta går att reglera med en vanlig detaljplan enligt dagens PBL.


@ anders: Det vore ju fantastiskt om du har rätt, det skulle underlätta vårt arbete oerhört. Men många menar ju att PBL är ett hinder för att bygga tät, levande blandstad. Vad säger du om Jan Jörnmarks artikel här på YIMBY?

Eller Anders Hagson?

Vi har haft ganska hetsiga diskussioner om det här på YIMBY Göteborg, t.ex. här och här
__________________
A house is not only a machine for living in

Senast ändrad 31 juli 2009 12:02
Anders Norén
408 Inlägg
Ort: Olika, Gick med: Juni 2009
Johannes Åsberg skrev:



@ anders: Det vore ju fantastiskt om du har rätt, det skulle underlätta vårt arbete oerhört. Men många menar ju att PBL är ett hinder för att bygga tät, levande blandstad. Vad säger du om Jan Jörnmarks artikel här på YIMBY?

Eller Anders Hagson?

Vi har haft ganska hetsiga diskussioner om det här på YIMBY Göteborg, t.ex. här och här


Mitt svar gällde själva detaljplaneinstrumentet som är precis den "kod" för byggnation som Peter D efterfrågade i det besvarade inlägget.

Jag känner inte till Hagsons åsikter utöver de som redovisas i artikeln, och dessa har jag ju också kommenterat redan (i inläggets sammanhang).

Jörnmarks käpphäst verkar främst vara alla de olika hänsyn som måste tas vid planering och alla överklaganden som kan göras. Det är möjligt att han har rätt; jag har, av förklarliga skäl, ännu inte läst hans "Övergivna planer" men planerar att göra det. (Jag har varken tid eller ork att bilda mig en uppfattning om någons åsikter genom att läsa vad som står i en webbsidas kommentarsfält. Ett "diskussionsforum" utan någon form av trådning blir snabbt omöjligt att föra en konstruktiv diskussion i; det är diskussionsforumets motsvarighet till att alla skriker i munnen på varandra.)

(Vid en hastig blick på de länkade artiklarna från Hagson och Jörnmark kan man förresten t.o.m. tro att de står på diametralt motsatta sidor - Jörnmark antyder att externa handelsområden hämmats av en stel lagstiftning samtidigt som Hagson tycker att länsstyrelserna är för slappa när de handlägger just externa handelsområden.)

Min principiella åsikt är att jag anser att PBL inte utgör något direkt hinder för att bygga blandad stad med tydliga stadsrum och genomgående gatunät. Däremot finns en massa normer och riktlinjer, t.ex. angående buller, som kan förhindra bostadsbyggen i stadsmiljö om riktlinjerna följs alltför strikt, och massor av möjligheter till överklaganden av privatpersoner och överprövningar av Länsstyrelsen, som givetvis också kan förhindra, förändra eller försena detaljplaneärenden. Jag vet att det pågår en översyn av PBL där många önskar att möjligheterna till att överklaga ska inskränkas men i den andra vågskålen måste man också väga in att ett överklagande av ett myndighetsbeslut är en medborgerlig rättighet och att planprocessen, i god liberal anda, ytterst syftar till att se till att ingen får ta sig friheter på någon annans bekostnad. (Problemen uppstår ju när alla de berörda inte är ense om vad som egentligen är "någon annans bekostnad".)

Anders
__________________
Bara för att jag har en användare här innebär det inte att jag per automatik vill betraktas som medlem i, och sympatisör med, nätverket Yimby.
Profilbild
Johannes Hulter
1635 Inlägg
Ort: Göteborg, Gick med: Januari 2008
@ anders: Jag var inte ute efter att sätta dit dig. Jag var bara nyfiken eftersom det är en avgörande fråga. Det vore intressant att reda ut om PBL verkligen är ett hinder eller om det bara är en fråga om "mentalitet". Jörnmark och Söderlind t.ex. verkar ju tycka att PBL är ett problem. Hagson gör det i Arkitekten-artikeln, men inte i sin avhandling där han snarare håller fram mentalitetsaspekten (funkis-paradigmet).

Det vore därför spännande att gräva lite djupare i frågan. Om du vill förhandsläsa några kapitel ur Övergivna planer så går det att göra här: http://www.fastighetsagarna.se/web/Bilder.aspx
__________________
A house is not only a machine for living in
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
Anders Norén skrev:



Anders Hagsons synpunkter i den länkade artikeln handlar inte så mycket varför man inte kan bygga blandstad utan mer om att när det kommer en kapitalstark aktör och säger "här vill vi bygga ett köpcentrum" så bockar kommunen och upprättar alla nödvändiga planer, oavsett om de strider mot överordnade ställningstaganden eller ej.


Nej, Hagson säger ytterligare en sak, nämligen att PBL skulle kräva en enda funktion för ett planerat område. Han säger explicit att skulle föredra att PBL föreskrev form istället för funktion.

Jag vet inte om det är sant, jag är inte expert på PBL. Men så säger han i alla fall.
Anders Norén
408 Inlägg
Ort: Olika, Gick med: Juni 2009
Johannes Å: Jag tror att det mest är fråga om planeringstradition, "mentalitet". Funktionalismen är förmodligen fortfarande förhärskande i en stor del av Sverige; Yimbys blandstadsideal har till exempel inte nått till någon av mina senaste hemstäder Gävle och Luleå. Om ytterligare tio år, kanske? Sånt här tar tid: för tio år sedan var det många som inte ens förstod vad man menade med att "bygga ut innerstaden" eller "bygga mer stad". Jerker Söderlind framstod som någon som ropade i öknen.

Jan W: Jag är inte heller någon expert på PBL men det finns inget som hindrar att man sätter många så många ändamålsbestämmelser som man önskar på marken i en detaljplan. Bestämmelserna BC (bostäder och centrum) omfattar bostäder (ej hotell eller vårdinrättningar) och "all sådan verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt vara lätt att nå för många människor" (Boken om detaljplan, Boverket 2002) som t.ex. butiker, service, kontor, biografer, bibliotek, teatrar, kyrka, föreningslokaler, restauranger, hotell m.m. Lägg till bokstäverna G (bilservice), K (kontor och hotell), P (självständig parkeringsanläggning) och S (skola) så kan området innehålla i stort sett allt man kan tänka sig i en stad. J (industri) med specifikation "ej störande verksamheter" kan också tänkas. Många av ändamålen är i sig rätt vida, framför allt gummiparagrafen C, vilket t.ex. innebär att förskolor och närbutiker kan räknas som "bostadskomplement" och inräknas i B och att integrerade parkeringsanläggningar (gallerians parkeringshus, bostadshusets parkeringsgarage etc.) inräknas i ändamålet för den verksamhet som parkeringsanläggningen tillhör. Bestämmelsen BCK räcker därför väldigt långt. BCGJ1KPS ser förvisso klumpigt ut och är möjligen dålig sed men inte otillåtet...

Med en sådan öppen bestämmelse om ändamålet är det sedan bara att specificera formen så har man vips en plan som reglerar formen men (nästan) inte innehållet. (Se även mitt första inlägg i tråden.) Återigen: några direkta hinder finns inte, men man brukar inte göra så. Man skulle kanske kunna betrakta blotta möjligheten att detaljreglera bebyggelsen som en uppmaning att också göra det: när verktygen finns där, varför inte använda dem? Men det är ingen som tvingas att göra det.

Anders
__________________
Bara för att jag har en användare här innebär det inte att jag per automatik vill betraktas som medlem i, och sympatisör med, nätverket Yimby.

Senast ändrad 31 juli 2009 14:43
Peter D
329 Inlägg
Ort: Stockholm (Söderort), Gick med: September 2008
Vilken lag är det som reglerar bullernormer och liknande?

Duanys Smartcode: Behövs en Yimby-kod?

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter