Nytt är mailsvar från
Centerpartiet som inkommit idag 17 sep.
Inför valet har jag velat veta var de olika
partierna står i arkitekturfrågor. Jag vill här redovisa svaren. Jag började med att ringa. Då jag inte fick svar från alla skickade jag också mail med nedanstående frågor till M, FP, C, MP, S, och V. Jag har valt att redovisa både mail och telefonsamtal från samma parti.
1. Känner Du till Catharina Sternudds doktorsavhandling Bilder av småstaden?
(M) Kristina Alvendal, ordförande i byggnadsnämnden. Svar via mail:
Jag känner till avhandlingen och tycker att slutsatsen om skillnaden i smak mellan medborgare och arkitekter är intressant.
(
M) Nils Löwenspets, Biträdande borgarrådssekr. Stadsbyggnadsnämnden, Arkitekturbildad. Svar via telefon:
Ja jag läst en artikel om den.
(FP)Abit Dundar, Ledamot i Stadsbyggnadsnämnden, svar via tel (Var i valstuga med många besökare som störde): Nej
(FP)Karin Ekdahl Wästberg, Kanslichef Folkpartiet i Stockholms stad, svar per mail:
Vi kände inte till den innan ni skrev, men vi hittade många intressanta artiklar om den, bland annat hos er. En viktig slutsats av det vi läst nu är att det finns ett glapp mellan det som arkitekter värderar och det som medborgarna uppskattar. Det är naturligt inom många yrkeskårer att det inom professionen finns utvecklade preferenser som medborgarna inte har möjlighet att se alla argument för, och därmed inte vill ta till sig.
Vår bild är att politiken har en viktig och svår uppgift att orientera i detta utrymme, och både främja arkitektonisk förnyelse och en stadsutveckling som medborgarna är glada för. Vi tycker tex inte att det finns utrymme för nya höga byggnader i Stockholms innerstad, utan vill bevara stenstadens karaktär och proportioner. Däremot vill vi gärna se mer experimenterande och landmärken i de nya stadsdelar som byggs. Jag har besökt följande.
http://www.lu.se/o.o.i.s?id=1383&visa=pm&pm_id=688
http://www.yimby.se/2008/07/kronika-salange-vi-har-mo_588.html
http://www.byggnadsvard.se/index.php?option=com_content&view=article&id=691:arkitektens-smak-och-allmaenhetens&catid=3:begyggelsehistoria&Itemid=63
http://www.tidningen-anti.se/?artikel_id=165
(C) Lukas Forslund, Kanslichef, svar via mail:
Tyvärr kände jag inte till den tidigare. Har kollat lite snabbt och tycker att det verkar vara en intressant avhandling som jag ska titta närmare på.
(MP) Ej svar
(S) Johanna Vistedt, svar via mail: Nej.
(V) Maria Hannäs, ledamot i Stadsbyggnadsnämnden, svar via tel: Nej
(V) Anna Sehlin, borgarrådssekr för Vänsterpartiet, svar via mail:
Vår partimedlem Dick Urban Vestbro satt i betygsnämnden vid Sternudds disputation. Han anser att det är en mycket bra avhandling som bl.a. visar vad allmänheten uppskattar i kontrast till vad många arkitekter tycker om att rita. Sternudds handledare professor Johan Rådberg har tyvärr gått bort nyligen.
2. Undersökningar visar att stora grupper människor tycker att de byggnader som uppfördes i Stockholm innerstad under 1960- och 70-talet är dystra och fula. Finns en ambition från partiet, om tillfälle ges, att förändra fasaderna på dessa byggnader till att bli mer varierade och detaljerade? (Sergels torg, del av Malmskillnadsgatan, Hamngatan, Drottninggatan, arkitekturhögskolan, garnisonen m.fl)?
(M) Kristina Alvendal: Vi har under många år arbetat med att utveckla Stockholms city mot en mer levande och livfull stadsdel. Exempel på redan utförda fasadförändringar är kvarteren Wahrenberg och Elefanten som konverterats från p-hus till bostäder. Ett liknande arbete äger nu rum vid Brunkebergstorg och kommer i framtiden ske längs Malmskillnadsgatan.
(M) Nils Löwenspets: En del fastighetsägare har idéer om hur man skulle utveckla 60-70-talshus. Vi vill uppmuntra det men det är inte lätt pga att många byggnader är klassade i högsta skyddsklass av Stadsmuseet. Även om Stockholms stad skulle vilja bygga om kan det hindras i en överprövning. Men det är inte så att vi behöver dela Stadsmuseets bedömning.
(FP)Abit Dundar: Ja, vi är intresserade av att snygga upp fastigheter
(FP)Karin Ekdahl Wästberg: Just nu pågår en omfattande förnyelse av city, som bland annat innebär att många av fastigheterna kommer att få nya våningar, eller rent av radhus på taket. Stadsteatern ska få en tillbyggnad mot Brunkebergstorg som bland annat ska ha en servering. Kvarteren mellan Drottninggatan, Jakobsgatan och Herkulesgatan genomgår också en omfattande renovering och utveckling som även kommer att förnya fasaderna. Men vissa fasader är också viktiga att skydda utifrån deras kulturhistoriska värde även om de kan upplevas som dystra.
(C)Lukas Forslund:
Centerpartiet håller med om att många byggnader kan få ett mer spännande uttryck i dessa kvarter. Vi är liberalt parti som gärna ser nya uttryck i staden. Fastighetsägare som vill förändra sina "tråkiga" fastigheter får tummen upp av C.
(MP) Cecilia Obermüller, ledamot i Stadsbyggnadsnämnden, kontaktad via tel:
Vi anser att folk tycker olika. Många människor älskar gamla funkishus.
(S) Johanna Vistedt: Nej. De är avtryck av den tidens arkitektur.
(V)Maria Hannäs: Det är en fråga om tycke och smak. Jag tycker att ett hus byggt på 60-70-talet är ett bra tidsmärke. All forskning visar att om det går tillräckligt många år så börjar man tycka att vissa hustyper är snygga. Bagarmossens 50-talshus tyckte folk var förskräckliga. Nu älskar man dem. Men så det en fråga om tycke och smak hos tjänstemännen som beviljar byggloven. Den nya kongresshallen tycker en del inte om medan andra tycker att den är fantastisk.
Richard A: Undersökningar visar att det inte är stor skillnad mellan vad folk tycker. De flesta är intresserade av hus med detaljer och varierad arkitektur.
Maria H: Ja det är väl så att man är vad vid det gamla och tycker det är tryggt och bra.
R: Nej, det är inte fråga om trygghet utan om att människor tycker om detaljer och variation.
M: Vad är nästa fråga?
(V) Anna Sehlin: Avhandlingen handlar inte om Stockholm utan om Karlshamn. Den visar att människor uppskattar variation i bebyggelsen, mänsklig skala och miljöer med grönska. Sannolikt gäller samma sak för storstäder som Stockholm. Bebyggelse som saknar dessa kvaliteter kan ändå ha stort värde i en stad, eftersom en god stad inte bör bestå av endast ett fåtal hus- eller kvarterstyper. Garnisonen och Kulturhuset är t ex unika skapelser som har stort kulturhistoriskt intresse. De bör därför inte förvanskas. Några bankbyggnader runt Sergels torg har däremot mindre värde och kan med fördel ändras i mer varierad och intressant riktning. Den byggnad som ligger i hörnet mot Hamngatan var kring år 2000 utsatt för en ombyggnad som till en början skulle ha ett stort utskjutande burspråk, men som senare togs bort. Vänsterpartiet reserverade sig mot den nya utslätade fasaden. För Stockholms city har Jan Gehl på Stockholms stads uppdrag ca 1995 gjort en utredning av gångstråk och andra åtgärder för att ge liv åt ett ganska dött cityområde. Han gav många mycket bra förslag, som dock inte har genomförts. Dick Urban Vestbro (V) lade en motion om att följa Gehnl åtgärder, men motionen avslogs. Gehls förslag gick bl.a. ut på att omvandla de döda bottenvåningarna med fler fönster, fler butiker och matställen, fler sittplatser och färre garagenedfarter, dvs. åtgärder som inte skulle kräva omfattande och dyra ombyggnader. V menar att förslagen fortfarande är aktuella. En enkel men viktig åtgärd är att hindra butiksägare att använda metalljalusier som gör gator spöklika efter stängningsdags.
3. Nybyggnad i Stockholm är tämligen slätstruken. Det ena huset är det andra likt och i typ nyfunkis. Har ert parti någon ambition att göra något åt detta så att mer färg och detaljer eller annan utformning som upplevs som varierande tillkommer vid nybyggen?
(M) Kristina Alvendal: Jag har tagit initiativ till att staden ska få en arkitekturstrategi. Det har vi aldrig haft tidigare. I bred dialog med stockholmarna ska strategin tas fram och förhoppningsvis fattas beslut om i kommunfullmäktige under nästa år.
(M) Nils Löwenspets: Alliansen har gett i uppdrag åt Stadsbyggnadskontoret att ta fram en arkitekturpolicy så att en mer ingående diskussion av gestaltning av byggnader kan åstadkommas. Detta har skett i Köpenhamn med stor framgång. Det skulle kunna ske genom att kräva att parallella uppdrag ges, te.x genom en arkitekturtävling. Vi vill ha olika byggherrar. Vi vill uppmuntra till variation och ingjuta mod i arkitekter och byggherrar att våga sig utanför nuvarande ramar.
(FP)Abit Dundar: Ja vi vill att det ska byggas snyggare hus.
(FP)Karin Ekdahl Wästberg: Vi menar att Stockholm behöver fler arkitektoriska landmärken inom och utanför tullarna. Med en modern och djärv arkitektur även utanför tullarna kan dessutom de yttre stadsdelarna bli mer attraktiva att bo i.
Vi menar att uppdraget från nämnder och fullmäktige ska vara att nybyggnationer i Stockholm gärna får vara nyskapande och inte alltför för räddhågsna, särskilt i nya stadsdelar, där det inte finns lika många miljöer med kulturhistoriskt värde som bör bevaras.
(C)Lukas Forslund:
Ja, vi är det parti som tydligast förespråkar detta.
(MP) Cecilia Obermüller: Ja, vi är intresserade av varierade bebyggelse. Som Norra Station, där vill vi anvisa mindre markbitar till byggherrarna så att olika byggherrar får bestämma hur byggnaderna ska se ut. Vad gäller fula byggnader så röstade vi emot nya Kongresshallen.
(S) Johanna Vistedt: Vi vill att staden ska våga utmana mer i sitt byggande och att vi ska undvika fega hus på fega platser. Sedan är det en fråga vad som passar. Vi vill se mer av spännande arkitektur, som inte nödvändigtvis måste likställas med höga hus.
(V)Maria Hannäs: Absolut. Här i mina områden är det jätteviktigt att husen är anpassade till miljön. Jag föreslår varje gång i byggnadsnämnden att vi ska ta in olika arkitektförslag, men vi blir nedröstade av Moderaterna. Kristina Alvendal säger alltid: ”Vem ska betala det då? Det blir jättedyrt” (Jmf Kristina Alvendals uttalanden, min anm.)
Jag menar att många företag är intresserade av att få det här uppdraget. Arkitektfirmorna går ju inte omkull. Men så kan vi i byggnadsnämnden tycka att ett hus ser bra ut, sedan blir det inte bra. Då blir det som Åhlenshuset på Östermalmstorg där byggherren har struntat i vad som sades i bygglovet.
(V) Anna Sehlin: Nymodernistisk bebyggelse som i Västra Kungsholmen, Västra city och Norra stationsområdet är negativ inte bara pga. den höga exploateringen (som ger få soltimmar i lägenheter och på gårdar) utan också för sin förkärlek för industriella material som stål och glas, och för sina abstrakta former, som inte knyter an till människors sinnen (skala och sensualitet). Om barnperspektivet hade fått gälla hade det blivit helt andra lösningar.
4. Vad anser partiet om idén att be allmänheten via Internet komma med rådgivande förslag med möjlighet att vinna pris på fasad- och byggnadsutformning på enskilda fastigheter likt aktuell dekorering av elskåpen eller utsmyckningen av tunnelbanestationerna? (Pris för att förmå allmänheten att engagera sig.)
(M) Kristina Alvendal: Jag tycker att det är mycket bra att engagera allmänheten. Ett sådant exempel är det nyinstiftade priset för Årets Stockholmsbyggnad. Priset delades ut för första gången i år och vinnaren är både nominerad och framröstad via internet av stockholmarna själva.
(M) Nils Löwenspets: Ja, det vore inte dumt att ta in allmänheten tidigare i byggprocessen. Men vi vet inte om det är kommunens sak att administrera detta. Det vore lättare för en byggherre att undersöka det, för att få en nöjd allmänhet. Ett bra uppslag för en engagerad byggherre.
(FP) Abit Dundar: En avvägningsfråga. Låter bra, men vi vill ju inte försena byggprocessen och det kan vara svårt att administrera. Vi inhämtar ändå synpunkter från berörda personer och institutioner
(FP)Karin Ekdahl Wästberg: Vi anser att det är en utmärkt idé som bör prövas. Om människor bjuds in att delta i utformningen av projekt blir färre människor överkörda och behöver därmed kanske inte protestera mot projektet när det väl har beslutats om genomförande.
(C)Lukas Forslund:
Det låter bra! Naturligtvis måste dock fastighetsägarna vara med på tåget för att detta ska bli verklighet. Stockholms stad har gjort något i denna riktning under mandatperioden då man startat ett samarbete med "Wasted space" i syfte att ge allmänheten, byggherrar och arkitekter möjligheten att föreslå nytillskott i stadsbilden.
(MP) Inget svar
(S) Johanna Vistedt: Vi vill just låta medborgarna få möjlighet att tycka till i större utsträckning kring vad som bör byggas, hur och var. Och även se över hur sociala medier kan användas
(V)Maria Hannäs: Det är bra. Det görs ju undersökningar om Stockholms vackraste byggnad t.ex. Men alla har ju inte tillgång till nätet
(V) Anna Sehlin: Att engagera allmänheten i byggnadsutformning genom Internet är ett utmärkt förslag. Det bör naturligtvis ske i samarbete med arkitekten och med yrkeskunniga på stadsbyggnadskontoret. Nya metoder för brukarmedverkan bör uppmuntras på alla sätt. Men tyvärr är många arkitekter och planerare negativa till utvidgat samråd.
5. Det har inte på över 50 år inte byggts något i Stockholm som likt Stadshuset lockar turister till Stockholm. Har ert parti räknat vad staden kan vinna på ökad turism som lockas av vacker eller speciell arkitektur?
(M) Kristina Alvendal: Stockholm är en fantastisk stad som redan idag lockar mängder av turister. Jag tror dock att vi måste bli bättre på att bygga vackert idag – det handlar om framtidens kulturarv. Den tidigare nämnda arkitekturstrategin är något som jag tror kan bidra till mer spännande arkitektur.
(M) Nils Löwenspets: I Köpenhamn har byggts intressanta byggnader som lockar många turister. Jag vet inte varför det blivit så här i Stockholm. Staten har haft så stort inflytande på arkitekturen att arkitekterna slutade diskutera. Och sen har vi det ekonomiska kravet. För 150 år sedan låg arkitektutbildningen under Konstakademin och man hade t.ex kurser i fasadutformning. Numera låter man fasaderna ”gå av sig själv”. I sina byggsystem har byggarna t.ex. 12 fasader som arkitekten kan välja bland. Svenska arkitekter är duktiga på planlösningar, men inte på fasader.
(FP)Karin Ekdahl Wästberg: Det stämmer inte helt. Vasa-museet, Kulturhuset, Globen och Hammarby Sjöstad lockar alla besökare för just sin arkitektur. Förhoppningsvis kommer även Stockholm Waterfront, Stockholmsarenan och nya Slussen att bli uppskattade landmärken. Därmed inte sagt att någon av dessa byggnader kan jämföra sig med Stadshuset som besöksmål.
Vi har inte räknat på vad just arkitekturturismen skulle kunna bidra med till Stockholm. Men om du känner till några sådana siffror eller beräkningsmodeller vore det intressant att ta del av dem.
(C)Lukas Forslund:
Vi har inte räknat på detta, men är ändå övertygade om att ny vacker och i vissa fall spektakulär arkitektur bidrar till ett mer spännande och lockande Stockholm. Därför driver vi också frågorna hårt. Att Slussen ska få ny spännande arkitektur och att den nya Centralstationen blir något som sticker ut är jätteviktigt.
(MP) Inget svar.
(S) Johanna Vistedt: Lite som svaret på fråga 3, vi vill uppmuntra andra typer av märkesbyggnader än bara höga hus. Spännande arkitektur behöver inte vara hög. Vi har dock ingen konkret vision av hur Stockholm ska locka turister genom arkitektur. Stockholm har redan god arkitektur i världsklass som lockar enorma mängder turister varje år.
(V) Anna Sehlin: Vi anser inte att påståendet att Stockholm behöver nya märkesbyggnader för att locka besökare stämmer. Vi anser att Stockholm redan är berömt för sin rikliga grönska, för sina vatten, för god tillgänglighet till stadens stränder, för sina berg i dagen, och för den relativt mänskliga skala som uppstått genom reglering av takhöjder så att ljus kommer ner på gator och gårdar. Att bygga fler skyskrapor skulle göra Stockholm mer likt andra storstäder och förvanska de värden som Stockholm har idag.
6. Kan ni tänka er att utforma ett byggnadskulturbidrag?
(M) Kristina Alvendal: Vi tycker inte att kommunala bidrag ska finansiera arkitektur. Det gör fastighetsägarna och byggherrarna bättre. Däremot tror jag att staden kan ställa hårdare krav på fasadernas utformning.
(FP)Abit Dundar: Ja, det låter rimligt
(FP)Karin Ekdahl Wästberg: Vad vore syftet med ett sådant bidrag, och hur skulle ett sådant kunna se ut? Vi har inte tagit ställning för det i dagsläget, men vi är öppna för diskussion.
(C)Lukas Forslund:
Vi tror att man kan få vacker arkitektur på marknadsmässiga villkor utan bidrag. Dock måste vi reformera PBL och se över alla de riksintressen som idag gör det väldigt svårt att utveckla Stockholm med modern spektakulär arkitektur.
(MP) Cecilia Obermüller: Jag tror att man kan få över pengar på annat sätt. I Wien har man byggt ett kvarter, Autofreisiedlung, där alla förbundit sig att inte skaffa bil. Man har ordnat en bilpool. Genom att spara in på garageplatser fick man medel över att anlägga odlingslotter på taket, bastu, festlokal, gård med fontän mm. Det vill vi göra.
(S) Johanna Vistedt: Svårt att svara på när det inte riktigt framgår vad det ska användas till och hur det står sig i relation till länsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets arbete.
(V)Maria Hannäs: Man kan söka pengar från riksantikvarieämbetet. Stockholm har inga pengar för sånt. Vi har inte ens råd att rusta upp …(ej uppfattat) ….gård och sådana gamla fina kåkar. Det är inte klokt, tycker jag.
(V) Anna Sehlin: Vänsterpartiet kan definitivt tänka sig att införa ett byggnadskulturbidrag. Vi vill att den tidigare regeln om 1 procent av byggkostnaderna till konstnärlig utsmyckning ska fortsätta att gälla, och vill gärna komplettera detta med ett kommunalt bidrag.
__________________
Med vänlig hälsning Richard Allard
Blogg (handlar tyvärr ej om stadsbyggnad) http://advokatguiden.blogspot.com/
Senast ändrad 17 september 2010 13:41
