Arkitektur för nordiskt klimat, med skuggor, blåshål etc

Stockholm är, efter Sankt Petersburg, världens nordligaste miljonstad.

I förtätningsdebatten får man ibland höra att låg bebyggelse är en anpassning till den låga solhöjden över Stockholm. Höga hus med låg sol ger långa skuggor.

Långa boulevarder sägs tvärtom vara något som Stockholm importerat från medelhavsländerna, där de är nödvändiga för blåst och svalka.

Hur anpassar man stadsrummet för nordiskt klimat? Allt kan ju inte glasas in.

Önskar man maximera antalet lägenheter med sol och minimera mängden lägenheter med skugga så bygger man högt i sydkanten av större vattensamlingar/skogsområden/arbetsområden och lågt närmast kanten på nordsidan. Högt bygger man med fördel även i dalsänkor.

De lägenheter som har byggts i Stockholm de senaste 70 åren har tillräckligt med sol. Det är gatorna som behöver ljus, värme och lä.

som det ser ut denna årstid så är det väldigt felplannerat, hela odengatan från vallhallavägen är idag helt livsfarlig från 15:30 / 16:00 när solen ligger rakt i ögonen på alla som försöker ta sig upp mot Odenplan, och det finns fler gator som lider av det problemet höst/vår.

Visst blir gatan ljus å fin men att försöka cykla där utan cykelbanor, mycket bilar å allt folk blir ingen lek vid den här tiden på året.

Raka, breda gator bör undvikas för att minimera blåsten. När PO Hallman gjorde stadsplanen för Kiruna var hans mål att optimera lokalklimatet. (Besvärligare läge än Kiruna får man leta efter i Sverige.) Många som flyttar från Norrbottens inland till Luleå kan hålla med om att Luleås rätvinkliga stadsplan i innerstaden inte är särskilt anpassad till det utsatta läget på en udde. Dessa personer sörjer heller inte nämnvärt att staden under efterkrigstiden har byggt för många av gatorna mot vattnet.

Vi som bor i Lund och stundom åker till Malmö märker också skillnaden mellan Lunds smala, krokiga gatunät och Malmös raka, breda gator. Det drar alltid kallt i Malmö. Malmö ligger förvisso vid havet, men Lund ligger å andra sidan på en höjd med fritt spelrum för vindarna åt alla håll.

Det är lustigt, förresten: Luleå ingår sedan många år i ett nätverk av kommuner som heter "Winter cities" och som används för att utbyta erfarenheter av stadsplanering och stadsliv i ett kallt klimat. I Luleå finns också flera arkitekter som specialiserat sig på vinteranpassad stadsplanering. Trots detta avspeglas inte denna ansamling av regionalt förankrad specialkompetens i utbildningsutbudet på universitetet.

Anders

Viktig discussion. Tack.
Winding streets, many open parks with trees, and buildings with fewer than 5 floors help to keep a city light and less windy.

Most city solutions today have more to do with cost than any other aspect.

Mary: Is it only the height of buildings that decide how windy they will be? I would assume the design and placement of buildings are more important than their height.

---

Senast ändrad 26 oktober 2010 00:03

Det är definitivt så att modernistisk stad bestående av skyskrapor och stora öppna platser skapar blåshål. Ur vindsynpunkt är nog medeltidsstaden med sina trånga krokiga gränder bäst, men ur ljussynpunkt är artonhundratalsstaden med avenyer och lagom höga hus bäst. Träd är väldigt bra, ger skugga på sommaren samtidigt som de fäller löven och släpper in ljus på vintern.

Inget svar på frågan men ännu en underhållande anekdot:

Jag är född och uppväxt i Varberg, en medelstor håla på västkusten. Efter en stadsbrand 1666 lades en ny stadsplan upp med fyrkantiga kvarter och torg och kyrka i mitten. Samtidigt tänkte det praktiskt utifrån tidens kanske viktigaste planeringsbehov: militärt. Gatorna placerades så att de skulle gå att beskjuta från fästningen ute vid havet. De tog detta så långt så att de gatorna i norr och söder - Norrgatan och Södergatan - är vinklade för att även de skall gå att övervaka och beskjuta från fästningen.

Som bieffekt har detta medfört att vinden, som tar fart någonstans ute på Nordsjön, har samma förutsättningar som kanonkulor. Gatorna i väst-östlig riktning blir ofta närmast som vindtunnlar på hösten. Vid flera tillfällen kunde jag komma cyklande från norr mot söder för att vältas omkull av en kastvind när jag kom ut i en korsning och ej längre skyddades av ett kvarter.

vad roligt, tänkte just ta varberg som exempel. Att det må vara en ljus och luftig liten stad men från november till fabruari går man ständigt hukad på vissa gator för att ens komma någon vart. det är ju ett vägnät byggt på

tillbaka till hur man bygger efter vårt klimat. Det är en jättintressant fråga och disskusion som kanske borde disskuteras mer på stadplaneringskontor runt om i landet. I stockholm är ljuset viktigt och Varberg kanske man borde hitta en lösning på vindproblemet. jag tror i iofs också på träd för att skapa ljus. det må låta traditionellt men att hålla en vis hushöjd ger också ljus och en stadbild som verkar ljusare, visuellt!
Ska ta Berlin som ett annat exempel. Det må va att det inte är en medveten planering men staden har låg hushöjd, det högsta huset är sisådär 20-30 våningar. rent ljusmässigt är berlin helt underbar, parker, träd och husen gör det.

---

Senast ändrad 8 juni 2012 12:14