Utskrift fra gbg.yimby.se
....

Högbana i Göteborg?

Sida 28 av 28
Profilbilde
Gunnar Einarsson
566 Innlegg
By: Göteborg (Kommendantsängen), Ble medlem: April 2010
Michael Hjortstierna skrev:

Man kan ju faktiskt även låta en högbana gå "igenom" byggnader.
Frågan är också hur smäckert man kan bygga broarna för att dom inte ska bli för dominanta i stadsmiljön?


Det kan man helt klart vid behov och jag skulle inte ha något emot att offra diverse fula 70-talshus i ett sådant syfte. Hur den hya fastigheten med högbana genom byggnaden kan ta sig ut finns det tidiga exempel på:
http://static1.akpool.de/images/cards/36/365118.jpg

Frågan om högbanans utformning är förstås a och o för hur önskvärt det är att en sådan byggs. En del av de tyska banorna i Hamburg och Berlin utgör en variant som kan tjäna till inspiration. Problemet med dem är dock att de är för smala för biltrafik under banan.

Klikk her for å se bildet i full størrelse.

Klikk her for å se bildet i full størrelse.



För att skapa en smäcker bana som smälter in i stadsbilden så tror jag inte desto mindre att vi bör koncentrera oss på stål och vad man kan göra av det ifråga om fackverk, listverk och kollonnader.
Den perfekta högbanan har jag för övrigt i huvudet, men det är svårt att återge dess utseende utan grafiska hjälpmedel.
Låt oss bara säga att stålpelare med ca 30 m mellanrum, så bastanta som de behöver vara, kanske ömsom bestående av rektangulära former vid basen, sedan runda och sedan rektangulära igen, skulle kunna bära upp ett etablement med rikt utformat listverk, inklusive konsolrad, tandfält och sima. Halvbågar i stål/"vingar" skulle kunna sträcka sig ut från kolonnerna i ömse riktning och högst upp ovanpå etablementet (som alltså döljer det bärande balkverket) skulle man kunna tänka sig ett dekorativt staket längs rälsen.

Jag vet inte om någon blev klokare av detta, men det är svårt att hitta ändamålsenliga illustrationer.

Exempel på utskjutande parti från stålpelare:

Sist endret 9 mars 2012 16:33
Profilbilde
Gunnar Einarsson
566 Innlegg
By: Göteborg (Kommendantsängen), Ble medlem: April 2010
Som ett alternativ tycker jag samtidigt att vi inte bör glömma bort balkbana av föreslagsvis hängmodell i den här tråden. Buren enbart av en centralpelare med utskjutande hänganordning skulle den vara enklare att få in i gatumiljön, exempelvis längs motorleder. Den skulle synas mindre och antagligen även gå tystare. Som ännu en bous skulle man undgå förslag om att bygga banan i betongviadukt eller låta vanliga spårvagnar utgöra den rullande materielen. ;)
Frågan är om inte en hängbana även skulle föra med sig ett visst sensationsvärde som, oavsett hur mycket jag hatar det uttrycket, skulle bidra till att "sätta Göteborg på kartan".

Gondolerna skulle kanske kunna se ut ungefär så här:

Klikk her for å se bildet i full størrelse.



Wuppertals "Kaiserwagen" återigen:

Klikk her for å se bildet i full størrelse.



Det är dock viktigt att vagnarna är så lätta som möjligt eftersom banupphängningens typ och storlek är beroende av det. Något i den här stilen alltså även om banan bör trafikeras av riktiga tåg, inte s.k "spårtaxi":

Sist endret 9 mars 2012 16:04
Profilbilde
Tobias Axelsson
177 Innlegg
By: Göteborg (Kortedala), Ble medlem: Juni 2010
Skåneregionen är ännu en gång steget före Göteborg i utvecklingen, nu med högbana i Lund:
Sydsvenskan: Skytrain istället för spårvagn

Lunds kommunpolitiker måste ha följt debatten och plockat goda idéer från den här tråden
Profilbilde
Daniel Andersson
543 Innlegg
By: Göteborg, Ble medlem: Mars 2009
Tobias Axelsson skrev:

Skåneregionen är ännu en gång steget före Göteborg i utvecklingen, nu med högbana i Lund:
Sydsvenskan: Skytrain istället för spårvagn

Lunds kommunpolitiker måste ha följt debatten och plockat goda idéer från den här tråden

Fler kanske borde ge NIMBYiterna på Facebooksidan Rädda medeltida Lund mothugg.
Sidans namn är ganska talande, notera att det ej är uttropstecken. Rädda och medeltida är vad de är som motsätter sig moderna transportmedel...
Sist endret 1 april 2012 14:24
Profilbilde
Johannes Hulter
1635 Innlegg
By: Göteborg, Ble medlem: Januar 2008
Vilket sammanträffande att det lanserades just idag...
__________________
A house is not only a machine for living in
Profilbilde
John Henriksson
36 Innlegg
By: Göteborg, Ble medlem: September 2009
Dagen till ära så tycker jag vi funderar på den här lösningen som skulle kunna korsa Avenyn utan för mycket visuella störningar: http://www.youtube.com/watch?v=2cShtEadkEc&featur..
Profilbilde
Krister Malmqvist
228 Innlegg
By: Göteborg, Ble medlem: Februar 2010
GP 7 november:
Enligt Västtrafik har resandet med spårvagnarna i Göteborg minskat med åtta procent under årets första nio månader jämfört med motsvarande period förra året.
Spårvagnstrafiken har gått på kryckor ända sedan en stor del av spårvagnarna från Ansaldobreda togs ur trafik för snart två år sedan på grund av rostskador i den bärande konstruktionen, fukt och mögel i golven och andra problem.
Profilbilde
Krister Malmqvist
228 Innlegg
By: Göteborg, Ble medlem: Februar 2010
Ingen högbana kommer någonsin att byggas i Göteborg. Man klarar inte ens att få fungerande kollektivtrafik i befintligt spårvagnsnät. 60 nya spårvagnar beställdes från Ansaldobreda, men merparten av dessa är 10 år senare ej i trafik.
Nu håller de på med en ny upphandling av spårvagnar. Tyvärr gäller regeln att de måste ta lägsta anbud fortfarande. En något dyrare vagn som är korrekt hopsatt och fungerar längre än 2 år vore att föredra.
Profilbilde
Hans Jörgensen
410 Innlegg
By: Göteborg (Tolered), Ble medlem: Desember 2008
Tittar tillbaka i tråden efter nästan 10 år. Inte så mycket mer av högbanor har tillkommit här i stan, men Hisingsbron och dess förgreningar kan med lite god vilja kännas som en högbana. Som leder in på följande förslag.

Har gjort ett Göteborgsförslag som man kan rösta på.

Förslag 13085: Högbana Hisingen – Korsvägen – Mölndal
https://eforslag.goteborg.se/ViewFeedBasic.aspx?F..

Här är samma text & bilder:

Ett stråk som relativt enkelt kan förses med en så kallad högbana för spårtrafik är via Hisingsbron – Centralstationen – Polhemsplatsen – Skånegatan – Korsvägen – Mölndalsvägen.

Hisingsbron kan få en naturlig fortsättning som bro med spårväg tvärs över Centralstationens perronger. Därifrån går högbanan vidare över Åkareplatsen/Polhemsplatsen och följer Ullevigatan och vidare ner längs Skånegatan. Dessa gator är breda och skulle lätt kunna rymma en högbana. Dessutom skulle den inte störa särskilt mycket visuellt då området domineras av storskaliga strukturer och inte har de mest känsliga delarna av stadens bebyggelse. Från Korsvägen kan högbanan fortsätta längs Mölndalsvägen, som också är ett brett stråk.

Fördelarna är lätta att räkna upp:

* Planskild kollektivtrafik är betydligt mindre störningskänslig och snabbare än den gatuspårväg som dominerar idag.

* Centralstationen får direkt access till spårväg. I princip bara en trappa upp från perrongerna. (Jämför med Haags centralstation, referens länkad nedan). Och omvänt får resenärer från inte minst Hisingen en direkt tillgång till centralstationen, utan att behöva fastna i buss/spårvagnsköer utanför Nordstan.

* Fjärrtågresenärer till Göteborg som ska till området kring Korsvägen får en snabb länk dit.

* Direktlinje Mölndal – Centrala Hisingen.

* Stråket har målpunkter utöver Centralstationen och Korsvägen: Ullevi och ”evenemangsstråket”, Liseberg södra kan ha en hållplats, liksom några till utefter Mölndalsvägen. På Hisingssidan kan banan ansluta till Hjalmar Brantingsplatsen och nuvarande spårväg längs Hjalmar Brantingsgatan.

Den här satsningen skulle stärka trafiken i ett stråk av staden som utvecklas och planeras expandera: Backaplansområdet, Centralenområdet och Mölndalsvägen.

Liknande typ av lösningar finns på olika platser, till exempel i Haag i Nederländerna.

https://www.g2rail.com/help/stations/den-haag-cen..

https://www.archdaily.com/18304/randstadrail-stat..



Klikk her for å se bildet i full størrelse.

Nuvarande ”högbana”: förgrening av Hisingsbron
Sida 28 av 28

Högbana i Göteborg?


Hvis du støtter meningene våre, bli med Yimby Göteborg:s 6738 medlemmene. Det tar bare et minutt og koster ingenting

47e Yimbyvandringen: Kv Röda Bryggan, Pustervik + after work
[infobox]

Innehållsförteckning:

Bakgrund
Kv Röda Bryggan
Kvarterets förändring över tid
Järntorgsgatan från Pusterviksbron
Järntorgsgatan från Järntorgshållet
Brogatan från Rosenlundskanalen
Föreslagen bebyggelse
Alternativa förslag
Stadsvandring + after work
Kompletterande foton
Bilaga: pågående debatt

[/infobox]

 

Bakgrund

Som en del av Kulturkalaset den 3 september 2023 var Yimby Göteborg medarrangör till en stadsvandring i Lorensbergs villastad med ett efterföljande arkitekturseminarium på stadsbiblioteket. Det kändes passande då Göteborg firade sitt försenade 400 årsjubileum, och Yimby Göteborg fyllde 15.

Den ursprungliga planen var att lyfta fram ett flertal nybyggda projekt på olika platser i staden under en och samma vandring, varav ett var tänkt att vara Röda Bryggan. Det rörde sig om byggnader som på något sätt hade anknytning till den pågående diskussionen om klassisk arkitektur. Detta är som bekant något man – vid sidan av trädgårdsstad i mer perifera lägen – vill se mer av från politiskt håll. Men vad innebär det mer konkret? Finns det några föredömliga exempel? Här ville vi bidra med något mer konkret genom besök på plats i verkligheten.

Vår ambition var alltså att besöka nyuppförda byggnader, som skulle kunna ses som samtida uttryck för vad "klassisk arkitektur" kan vara, eller som i någon mån ansluter till detta. Besöken skulle sedan vara utgångspunkten i ett efterföljande samtal, vilket även kopplade till tendensen från arkitekthåll att – så fort ämnet kommer på tal – i stället vilja tala om kvalitet (som om det skulle röra sig om nödvändiga motsatsförhållanden). Våra ursprungliga ambitioner lät sig dock inte realiseras fullt ut rent logistiskt, så det blev en stadsvandring i Lorensbergs villastad under guidning av Fredrik Rosenhall från arkitektkontoret Inobi, och där vi kom att titta närmare på Ekmansgatan 5 samt Villa Lorensberg (Lennart Torstenssonsgatan 9).

Under vårt efterföljande seminarium på stadsbiblioteket berättade dock Anna Henriksson, vd för Sverigehuset, om deras arbete med Röda Bryggan i Pustervik. Det föll sig därför naturligt att se om vi kunde ordna en ytterligare stadsvandring, som en fristående uppföljare, för att titta närmare även på detta projekt innan kvällarna hann bli för mörka under hösten. Anna hade vid ett tidigare tillfälle (2019) visat oss bokalerna i Lundbypark på Hisingen, och receptet skulle bli ungefär detsamma genom att kombinera utom- och inomhus under samma vandring.

 

Anna Henriksson, vd för Sverigehuset, under vårt arkitekturseminarium på stadsbiblioteket. Övriga deltagare från vänster: Tove Krabo och Olof Antonson, moderatorer (samordnare för Yimby Göteborg); Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi; Carl Gabrielsson, affärsområdeschef Hökerum Bygg; Johannes Hulter (delvis utanför bild), kommunalråd (S) och stadsbyggnadsnämndens ordförande. Foto: Fredrik Mellquist

 

Hörnhuset vid Järntorgsgatan/Brogatan, som blivit lite av en pendang till Pustervikshuset vid Järntorget. Det äldre tegelhuset på Brogatan 2 ger i sin tur karaktär åt platsen, och gör att de olika förändringarna i kvarteret blir läsbara. I bakgrunden några av den gamla förstaden Masthuggets många och spretande nybyggnadsprojekt. Bildkälla: Sverigehuset

 

Bildkälla: Anna Henriksson

 

Bildkälla: Sverigehuset

 

I modellen framgår, vid sidan om den indragna takvåningen, även hur det äldre huset på Brogatan 2 ingår i projektet Röda Bryggan, som hittills handlat såväl om rivning som nybyggnad, men inte att förglömma även om byggnadsvård. Vi får dock se hur det blir med en eventuell framtida påbyggnad av 1980-talshuset till vänster. Bildkälla: Sverigehuset

 

 

Kv Röda Bryggan

Under 1800-talets första hälft rivs stadens befästningsanläggningar, vallgraven leds delvis om till ett nytt läge, och parkstråket med Nya Allén planeras på det tidigare försvarsområdet. Under 1850-talet planläggs den nya stadsdelen Pustervik på ytor som frilagts med tre kvarter, Röda Bryggan, Regeringen (efter bastionen med samma namn), samt Kaponnieren/Kaponjären. I samband med detta uppförs även fabriksanläggningar längs Rosenlundskanalen och vid nuvarande Esperantoplatsen.

 

Bildkälla: Pustervik – Kulturmiljö & Stadsbildsanalys, Archidea (klicka för att förstora)

 

Pustervik med resterna av Kaponjärgraven, som förband Skansen Kronan med den befästa staden. Notera för övrigt de sedan dess igenfyllda kanalerna i Västra respektive Östra Hamngatan. Bildkälla: Göteborgs stad

 

Omkring 1860 bebyggs de två kvarteren Röda Bryggan samt Regeringen med tegelhus, det första i två våningar och det senare i tre våningar, vilket blir början på den stenstad som uppförs utanför Vallgraven efter att stadens försvarsmurar rivits. Läget var då vid en av stadens infartsvägar, nuvarande Landsvägsgatan/Järntorgsgatan, vilket i dag utgör en länk mellan det pulserande Järntorget (dåvarande Bierhalleplatsen) och staden Inom Vallgraven. En länk som ytterligare kommer att stärkas i takt med utbyggnaden av Masthugget och – när tiden väl är mogen – Skeppsbron.

 

Brogatan 2 vittnar om hur kvarteret Röda Bryggan ursprungligen var bebyggt. Bildkälla: Sverigehuset

 

Brogatan 2 uppförs 1859 efter ritningar av arkitekt och storbyggmästare August Krüger, som vid sidan av dåvarande stadsarkitekten, Heinrich Kaufmann, ritade samtliga byggnader i kvarteret Röda Bryggan. Krügers arbete som arkitekt och byggmästare innefattar bland annat Synagogan (1851-55) samt dess grannfastigheter på Stora Nygatan vid Vallgraven, och i egenskap av byggmästare är Stora Teatern ett välkänt exempel.

 

[infobox] Som en parantes: Krügers söner kom att fortsätta verksamheteten i A. Krüger & Son: Ernst ritade byggnader som Merkurhuset (1897) och SKFs fabriksanläggning i Gamlestaden (1909), medan Georg, som dock dog redan 1893, tre år före sin far August, ritade bland annat Valand (1886) och brandstationen på Nordhemsgatan (1890), som numera huserar Saluhallen Briggen.[/infobox]

 

Medan de andra husen i Röda Bryggan kom att förändras markant genom om- och påbyggnader, eller rivas under 1980-talet, ger Brogatan 2 med sin välbevarade fasad av gult "Göteborgstegel" ett litet fönster till hur den resterande bebyggelsen såg ut. Av kvarteret Regeringens trevåningshus återstår tyvärr ingenting, då hörnhuset revs redan 1919 för att ge plats åt det omkring dubbelt så höga Pustervikshuset, medan resten kom att rivas under 1960-talet och framåt (de kvarvarande delarna så sent som 1990-tal).

Efter att de sista resterna av Kaponjärgraven, som tidigare förband den befästa staden med Skansen Kronan, lades igen 1865, kunde så även kvarteret Kaponjären bebyggas. Här uppförs 1877-78 de nuvarande husen i nyrenässans, som ritades av stadsarkitekt Hans Jacob Strömberg. Följaktligen är Brogatan 2 det sista kvarvarande huset från när Pustervik började bebyggas i slutet av 1850-talet.

 

Brogatan 3 med Göteborgs trätoffelfabrik i mitten (Brogatan 2 till höger), 1947. August Krüger låg bakom även denna byggnad uppförd 1858, men som dessvärre kom att rivas 1983. Bildkälla: GP/Kamerareportage via Det gamla Göteborg (min kolorering av ett svartvitt foto)

 

Före: Kvarteret Röda Bryggan som det såg ut längs Järntorgsgatan innan rivningarna 2020. Bildkälla: Sverigehuset (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

De östra delarna av bebyggelsen i kvarteret föreslås byggas på och de västra delarna föreslås rivas och ersättas med ny bebyggelse. Brogatan 2, som är det mest välbevarade av de äldre husen i kvarteret, bevaras och skyddsbestämmelser och rivningsförbud införs. Planförslaget innebär att bebyggelse kan uppföras i 5 till 8 våningar. Ny och befintlig bebyggelse kan innehålla totalt cirka 130 bostäder samt 2300 m2 lokaler för butiker, kontor och andra verksamheter i bottenvåningen.

 

– Stadsbyggnadskontoret angående planens innebörd och genomförande

[/quote]

 

Bildkälla: Fastighetskontoret (mycket av inläggets bildmaterial i form av förslag och illustrationer kommer för övrigt från denna planhandling)

 

Efter: inklusive framtida påbyggnad av 1980-talshuset till vänster.

 

 

Kvarterets förändring över tid

Nedan följer en sammanställning i någorlunda kronologisk ordning av foton där Röda Bryggan kan ses. Materialet spänner från tidigt 1900-tal till idag, och från tre olika håll: Järntorgsgatan från Pusterviksbron, Järntorgsgatan från Järntorgshållet, samt Brogatan från Rosenlundskanalen. Efter upprepade sökningar i Göteborgs Stadsmuseums databas Carlotta var det foton från just dessa perspektiv som framträdde (medan fasaderna åt Pusterviksgatan förblir mer av ett mysterium).

Vidare sökningar efter ytterligare bildmaterial har sedan gjorts på olika sidor och i grupper om stadens historia, vilket även kompletterats med en del mer samtida foton. Sammantaget blir det ett försök att åskådliggöra hur bebyggelsen förändrats över tid genom olika om- och påbyggnader, rivningar, nybyggnadsprojekt osv.

 

 

Järntorgsgatan från Pusterviksbron

1903. Öhrn & Palmér kom att driva en speceriaffär i lokalen 1902-06. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1908. "1906 köpte handlanden Carl A. Berlin huset och flyttade sin beklädnadsfirma från Kungstorget där den låg i Bazar Alliance (Kungstorget 2). Samma år genomfördes en stor ombyggnad då en ny butikslokal etablerades i bottenvåningen. Ombyggnaden innebar bl. a. att bottenbjälklaget i lokalen sänktes till gatunivå. En direktentré från gatan tillkom liksom stora skyltfönster i gatuplan." – Det gamla Göteborg; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

Före 1935. Gulins flyttade in sin klädaffär på Järntorgsgatan 2 1927 efter att Berlin dött samma år; den senare påbyggnaden till tre våningar kom att genomföras 1935, vilket ger oss ett möjligt spann för när bilden är tagen. Bildkällan säger 1920-tal, men bilen ser i mina – förvisso när det kommer till veteranbilar lekmannamässiga – ögon mer ut att vara från 1930-talet. Notera dock fönsterbytet, där de tidigare flaggfönstren med fyra lufter bytts ut mot 1-luftsfönster av funktionalistiskt snitt, vilket talar för en senare datering. Mittfönstret har även murats igen, men syns här ännu som ett blindfönster, innan det helt skall försvinna i och med påbyggnaden. Bildkälla: Det gamla Göteborg

 

1940-tal. Verksamheten växte och huset byggdes 1935 på med en tredje våning efter ritningar av Ivar Burman och Gunnar Wetterlundh. Om- och påbyggnaden förändrade huset helt såväl exteriört som interiört mot utpräglad funktionalism. 1938 överdäckades gården och blev en del av bottenvåningens butiksyta. Bildkälla: gruppen Det gamla Göteborg via Kaj Bremertz (anställd hos Gulins på 1950-talet)

 

1966. Det är ännu vänstertrafik i denna vy från Rosenlundsverket. Hörnhuset kom efter påbyggnaden onekligen att se ut som en funkisbyggnad. Värt att notera är för övrigt husen på Pusterviksgatan i kvarteret Regeringen, som ännu inte rivits. Bildkälla: gruppen Det gamla Göteborg via Kaj Bremertz (klicka för att förstora)

 

How Buildings Learn. Den beskurna bilden till vänster är som tidigare konstaterats tagen senare än vad som anges här, men det är en fin jämförelse mellan före och efter. Bildkälla: Sverigehuset (klicka för att förstora)

 

Sjunger på sista versen...

 

2019. Det här kom att bli det sista fotot som jag tog av hörnhuset innan det revs ett år senare. Jag har dessvärre inte lyckats hitta mina bilder från själva rivningen (klicka för att förstora).

 

2023. "Efter många gestaltningsförslag och turer hamnade man till slut i detta resultat med Sophie Dufva från Semrén & Månsson som ansvarig arkitekt. Hörnhuset sticker ut, inte minst genom de gedigna materialvalen (resten är lite mer ordinärt i jämförelse), och ansluter till den tidigare byggnadsvolymens form fast i en högre tappning; det känns som en klar uppgradering av vad som stod där tidigare, och för tankarna till såväl en stram klassicism, den tidiga funktionalismens mellanformer, som Adolf Loos avskalade bankpalats i Wien (men med balkonger snarare än blomsterlådor)." – från rapporten till vår vandring i Lorensbergs villastad med efterföljande arkitekturseminarium. Bildkälla: Sverigehuset

 

 

Järntorgsgatan från Järntorgshållet

1932-33. Invigning av Tempo. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1939. Gulins har byggts på med en våning (1935); Tempo fått en enhetligt putsad fasad genom att fastigheterna byggts samman. Foto: Otto Thulin; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1951. Foto: Eric Månsson; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1954. Flaggfönstren har ännu inte bytts ut i Tempohusets övervåning. Foto: Handelstidningen; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

2016. Järntorgsgatan 4-6 – Pusterviksgatan 2. Bild: Mattias Blomgren. Licens: CC BY-SA 4.0

 

2016. Bildkälla: Ola Nylanders debattartikel "Riv inte kvarteret Röda Bryggan!" i Tidningen Arkitekten

 

Ur ett yimby-perspektiv hamnar vi här i lite av ett dilemma: å ena sidan finns befintliga kvaliteter i form av billiga lokaler (måhända med korta hyreskontrakt), helt i linje med Jane Jacobs resonemang kring behovet av äldre byggnader (skick snarare än faktisk ålder). Här har vi 1800-talsbyggnader som ändrats och byggts om över tid efter olika behov, vilket gjort att alla fått sin egen distinkta prägel.

Å andra sidan har vi samtidigt ett kvarter med förhållandevis låg exploateringsgrad, och helt i avsaknad av bostäder, som under delar av dygnet snarare bidrar till en gränsvakuumzon än att överbrygga och länka samman stadsmiljöerna kring Järntorget med Inom Vallgraven.

Inget av valen utgör en egentlig lösning, utan kommer med olika avvägningar, men där alternativkostnaden för ett bevarande (av ett förfall om man skulle tala med Jörnmark) blir ett 60-tal uteblivna lägenheter, precis där man vill ha dem.

 

2019. Notera plywoodskivorna. Foto: "FASAD och Mattias Jansson"

 

2020. Foto: "FASAD och Mattias Jansson"

  

2023. Bildkälla: Sverigehuset

 

Hidden in plain sight: i likhet med nybygget i Röda Bryggan utgörs även Järntorgsgatan 8-10 (i grannkvarteret Regeringen) av en och samma byggnad uppdelad i olika fasader. Detta alltså drygt ett decennium före Johannes Olivegrens tegelbyggnad på Södra Hamngatan stod färdig 1975, efter rivningen av det omtyckta Grand Hotel Haglund. Ett projekt som fick kritik i fackkretsar för sin oärlighet genom en "falsk" fasadindelning. Olivegren fick dock uppenbarligen "rätt" har det visat sig. I dagsläget är det snarast – på gott och ont – att betrakta som ett standardutförande i takt med att fastigheterna blivit allt större och täcker närmast hela kvarter, om inte annat för att kunna härbärgera omfattande parkeringsanläggningar under jord. Bildkälla: Pustervik – Kulturmiljö & Stadsbildsanalys, Archidea

 

2023. Vid tillfället för vår stadsvandring.

 

 

Brogatan från Rosenlundskanalen

Ca 1900. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (min kolorering av ett svartvitt foto)

 

1902. Här hade vi haft en potentiell motsvarighet till Nyhavn om det inte vore för grävskopornas rov, och de otrivsamma modernistiska styggelser som kom att uppföras istället. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

Ca 1910. Ja, detta kanske inte var den mest livsbejakande skildringen av denna stadsmiljö. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1982. Ett fantastiskt tidsdokument av den del av Röda Bryggan som bara något år senare skulle komma at rivas. På kortsidan återfinns Pustervikskällaren, "Röva". Foto: Staffan Westergren; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

 

2024. "I början av 1980-talet rivs den ursprungliga bebyggelsen inom kvarterets östra del, bestående av tre byggnader inklusive gårdar. Kritik framförs mot rivningen av kulturhistoriskt intressanta miljöer. De tre ursprungliga tomterna slås samman till en fastighet som utökas något mot öster på tidigare allmän platsmark. Fastigheten planläggs för kontorsändamål och bebyggs omkring 1986 med en enhetlig bebyggelse med gemensam överglasad gård. Anpassning av bland annat skala, taklandskap, fasadmaterial och uttryck görs med hänsyn till kulturmiljövärden. Kritik framförs bland annat mot bristande anpassning till äldre bebyggelse och mot att det inte planläggs för några bostäder i kvarteret som nu består av enbart verksamheter." – ur planhandlingen för Röda Bryggan, s.19.

 

 

Föreslagen bebyggelse

Oavsett vad man tycker om de senaste årens rivningar i kvarteret Röda Bryggan, kan vi dock konstatera att det finns en viss diskrepans mellan gestaltningsförslagen under processens gång, och det som senare faktiskt byggdes. Det finns dock skäl att vara nöjd med slutresultatet, och i synnerhet givet alternativen, vilket förhoppningsvis framgår av denna genomgång.

 

[quote]

 

Syftet med planen är att ge möjlighet att förtäta med blandstadsbebyggelse, med tillskott av bostäder och handel och kontor. Området ingår i riksintresse för kulturmiljö och en viktig del av planarbetet har varit att avväga och anpassa föreslagna förändringar till den befintliga miljön.

 

– Stadsbyggnadskontoret, sammanfattning av planens syfte och förutsättningar.[/quote]

 

Utifrån plantexten får man intryck av att det rör sig om en mycket känslig stadsmiljö, där en viktig del av arbetet handlat om anpassning, och om olika finkaliberarade avvägningar. Hur korresponderar då ovanstående skrivningar med vad som lades fram som förslag?

 

Gestaltningsprocessen i grova drag. Ursprungsförslaget till vänster påminner närmast om något från Bostad2021 ute i Frölunda, och man får nog utgå från att välbefogad kritik föranledde det något trevande mellanförslaget. Detta hade i sin tur varit ett fullt rimligt och förhållandevis urbant tillskott på en gata i Kvillebäcken eller det nybyggda Backaplan, men vid Rosenlundskanalen och Järntorget ter det sig tämligen slätstruket. Det välbehövliga omtaget till höger, vilket senare också kom att uppföras (men ännu ej fullbordats genom påbyggnaden av 1980-talshuset). Bildkälla: Sverigehuset (klicka för att förstora)

 

"...en viktig del av planarbetet har varit att avväga och anpassa föreslagna förändringar till den befintliga miljön". Givet ett förslag som detta inklusive en rivning av Brogatan 2 – hade jag nog krokat arm med Ola Nylander. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

 

"'Anpassning till kulturmiljö' när vi skulle kunna utforska spännande kontrastverkan? Nej, ta och rita om allting, riv det lilla tegelhuset, och gör kvarteret mer som gruvkolonin på Mars från Total Recall!" – möjlig konversation under workshop. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Lex Nylander på det här också... Bildkälla: Fastighetskontoret

 

...Brogatan 2 bevaras förvisso, men på Cybertron istället för Pustervik. Bildkälla: Fastighetskontoret

2016."Nybyggnation i traditionell form", samrådsskedet: "It's not good, it's not bad – it's mediocre! Mediocre is what it is..." – man i Skottland angående byns restaurang. Här börjar det dock likna något. Bildkälla: Sverigehuset

 

I sitt föredrag på stadsbiblioteket berättade Anna Henriksson att de till slut nådde en punkt i processen där de beslutade sig för ett omtag. I detta senare förslag framträder en helt annan vertikalitet och elegans, och vi närmar oss en modern tappning av vad som skulle kunna beskrivas som "klassisk arkitektur". Med tanke på de övriga förslagen i vår genomgång har vi skäl att vara mycket nöjda med detta. Bildkälla: Sverigehuset och Semrén & Månsson

 

"Just make it look normal" – Andres Duany. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Bildkälla: Fastighetskontoret

 

 Bildkälla: Sverigehuset och Semrén & Månsson

 

Vore det inte för att Yimbypriset låg i dvala, skulle detta vara en värdig kandidat. Bildkälla: Sverigehuset och Semrén & Månsson

 

Uppgraderat fondmotiv. Så här elegant kommer Röda Bryggan att bli från Rosenlundskanalen, såvida Castellum genomför sin påbyggnad av 1980-talshuset. Det känns onekligen som en no-brainer givet att ekonomin går ihop (om inte: ge ett argument för motsatsen!) Bildkälla: Fastighetskontoret

 

 

Alternativa förslag

Bifogat i planhandlingen finns även andra förslag, som kan vara intressanta att jämföra med, och som ger en fingervisning om vilka gestaltningsidéer som var på modet.

 

Principen om att "bygga i det redan byggda" (se Riksdagshuset i Stockholm) möter en mer "parasitär arkitektur", som var i ropet med spektakulära exempel som Zaha Hadids hamnkontor i Antwerpen. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Hade vår nuvarande stadsarkitekt måhända ett finger med i detta förslag? Och vilket par spejsade glasögon hade han i så fall på sig den dagen? Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Norlander vann samma år Kasper Salin-priset för Studio 1 i Stora Torp, Örgryte, och här ser vi ett snarlikt förslag för Pustervik. Detta påminner i sin tur om en lite mer dyster variant på Kville saluhall vid Vågmastareplatsen (Yimbypriset 2014) eller Johan Celsings Abba-museum på Djurgården i Stockholm. En arkitektur som vår käre läromästare/nemesis Claes Caldenby brukade beskriva som IKEA-klassicism. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

En snigel på ögat eller ett småvuxet Unité d'Habitation på taket? Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Hade vår genomgångs sinsemellan olika byggnadsförslag uppförts i ett annat sammanhang, som en del av en ny stadsdel, hade det inte funnits så mycket att anmärka på. Man hade med lite ansträngning kunnat ha överseende med i princip samtliga (vi har under många år tvingats öva upp denna förmåga i att försöka se förtjänster där det knappt funnits några). Men det är just det bristande omdömet i att vilja placera dem på den aktuella platsen som är direkt förbryllande.

Givet plandokumentens enträget tydliga skrivningarna om känslig kulturmiljö, vikten av anpassning till platsen, riksintresse mm uppstår många frågor: är merparten av dessa förslag uttryck för moget övervägen stadsbyggnad, eller rör det sig blott om en arkitekturens motsvarighet till South Parks parodi på actionfilmsregissören Michael Bay?

 

 

Stadsvandring + after work

Kvarteret Röda Bryggan från Hotel Draken, som skulle invigas senare i samma vecka. Med närmare en timme till godo innan utsatt tid, tog jag mig upp i hopp om att kunna få några användbara bilder. En person stod bedrövad med händerna som skygglappar, vänd in mot hissväggen av solitt, icke-transparent material.

 

Vi var sammanlagt 19 personer som möttes upp under baldakinen till Nils Einars biografbyggnad. Där hade vi såväl skydd mot regn som en bra vy mot nybygget.

 

Kvällens guider. Från vänster: Anna Henriksson, vd Sverigehuset; Sara Dahlström, arkitekt och projektutvecklare, Sverigehuset; Sophie Dufva, arkitekt, Semrén & Månsson. Foto: Fredrik Mellquist

 

Vi fick en genomgång av projektet och dess olika utmaningar.

 

Vi följde sedan efter Anna för att titta närmare på nybygget. Det rör sig om 59 bostadsrättslägenheter om 1-4 RoK (32-148 kvm) och lokaler i bottenplan, samt det äldre tegelhuset på Brogatan.

 

Pusterviksgatan

 

Järntorgsgatan

 

Johannes Hulter (S) gjorde en syrlig anmärkning på dessa "glasbalkonger" under vårt seminarium på stadsbiblioteket, vilket kanske inte riktigt föll i god jord hos en viss fastighetsutvecklare...

 

Utanför restaurang ALBA finns i skrivande stund en ganska välbesökt uteservering, särskilt soliga sommarkvällar.

 

Brogatan med Sven Brolids "markskrapa" på andra sidan Rosenlundskanalen.

 

 Terrassering

 

Vi var inte direkt nödbedda när vi fick höra om möjlighetet att ta vägen in via bilhissen.

 

En parkeringsplats som nog kräver visst trixande.

 

Work in progress.

 

Efter att ha tittat runt i garaget tog vi sedan trapporna upp mot innergården.

 

En liten avstickare mot entrén. Fasadmaterialet återkommer även i interiören (för mer information om materialval och inredning, se Johanna Vestlins videopresentation om arbetet med detta)

 

Ljusschakt

 

Det är ingen stor gård, men å andra sidan har man Rosenlundskanalen, Järntorget och övriga staden strax utanför husknuten.

 

I det lilla gårdshuset fanns bland annat utrymme för att meka med cykeln.

 

Mötet mellan nybygget och Brogatan 2. Foto: Fredrik Mellquist

 

Växtlighet anpassad efter rådande ljusförhållanden. Inne i hörnet till höger låg den visningslägenhet som vi senare kom att besöka. Foto: Fredrik Mellquist

 

Balkonglösningar.

 

Brogatan 2 ger karaktär även åt gårdsrummet. Foto: Fredrik Mellquist

 

I tegelhuset från 1859 skapas fyra bostadsrättslägenheter om 2-5 RoK (se videopresentation om detta arbete).

 

Inflyttning pågår.

 

Takhöjden i de olika våningsplanen varierar mellan 2,50 och 3,30 meter, och innerdörrarna har en reslig höjd på 2,40 snarare än standardmåttets 2,10 meter.

 

Det var i princip tyst inne i lägenheten trots spårvagnar och bussar nere på gatan. De höga fönstren var specialbeställda från Danmark.

 

Fönsteromfattningar med inspiration från Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, såväl som en privatvilla i Köpenhamn från 1936 ritad av den danske arkitekten Kay Fisker.

 

Fönstret åt gården. Från sovrummet nås den lilla uteplatsen.

 

Reliefverkan

 

Detaljer

 

After work på Röda rummet, ett kombinerat bageri, restaurang samt öl- och vinbar i en av bottenvåningens lokaler.

 

Fler anslöt lagom till AWn.

 

Tack för en trevlig stadsvandring, och ett särskilt stort tack till Anna, Sara och Sophie! Även om rutten inte var så lång med avseende på sträcka, blev den dock innehållsrik och varierad.

 

 

Kompletterande foton

Stadsvandringen kom av förklarliga skäl mestadels att handla om nybygget, och därför uteblev lite perspektivet på såväl den befintliga 1980-talsbyggnaden som de framtida planerna för den. För att råda bot på detta gjorde jag ett återbesök en solig eftermiddag i januari 2024 i syfte att dokumentera bebyggelsen i kvarteret.

 

Sedan vi genomförde stadsvandringen har projektet, kallat Järntorgsgatan x Brogatan, vunnit Tidningen Byggindustrins utmärkelse Årets Bygge 2024 i kategorin bostäder.

 

Här möts man dock av ett par stolpar som sannolikt inte prisbelönats.

 

Brogatan 2.

 

Brogatan 2, inkilat mellan 1980-talshuset och det nya, är rent av görande för läsbarheten av hur kvarteret förändrats. Det är också det sista kvarvarande huset från tiden runt 1860 när kvarteren Röda Bryggan samt Regeringen bebyggdes.

 

Tegelhuset från 1980-talet är kanske inte så dumt egentligen, som ett trevande – och utpräglat lagom – försök att anknyta till den äldre staden efter funktionalismens tydliga avståndstagande från densamma. Det kan vara intressant att titta lite närmare på denna förhållandevis anonyma byggnad, och i synnerhet när vi varit inne på diskussionen om "klassisk arkitektur", och hur denna skulle kunna ta sig uttryck i det som byggs. Men också för att den sannolikt kommer att byggas om till oigenkännlighet i framtiden.

 

Detaljer. Vid sidan av en markerad stensockel, och fönstrens raka valv, har man även spexat till det lite genom att ställa tegelstenarna på högkant på andra våningen, vilket vid närmare anblick ger en svag effekt av fönsterband (samtidigt som man till vissas belåtenhet demonstrativt redovisar väggens ickebärande egenskaper). Att tala om piano nobile vore väl att ta i, men notera de större fönstren i bottenvåningen, som blir mindre i våning två och tre, för att sedan övergå i en sorts mezzanin (se övriga foton).

 

Bortglömd platsbildning. Sedan det svartvita 80-talsfotot före rivningen, har man planterat en hästkastanj. Även om den inte riktigt kommer till sin rätt i denna vinterbild (man vill ju se dem i blom!), så påminner det lite om hur Lilienberg tog sig an exempelvis Waernsgatan i Bagaregården med hjälp av ett träd. En träsits på muren runt trädet hade gjort mycket för att lyfta platsen med små medel.

 

Jag älskar kanske inte teglet, men det är på det hela ändå en ganska omsorgsfult utformat. Det råder heller inget tvivel om var man går in, och den markerade porten lyfter hela byggnaden.

 

Här har man till och med kostat på sig en relief.

 

Pusterviksgatan, notera brandgaveln. Gunilla Grahn-Hinnfors frågade sig under våren i Göteborgs-Posten varför 1980-talsarkitekturen av många anses ful och är så illa omtyckt. Bortom de inte sällan grälla kulörerna, och det rent kitschiga, finns många gånger en vilja till anpassning i skala, proportioner och symmetri, som är ganska sympatisk. Personligen kan jag dock inte riktigt förlika mig med dessa alster då de i vår stad inte sällan uppförts på platser där det redan stod avsevärt vackrare hus tidigare. Om de istället byggts på mer jungfrulig mark, som exempelvis i Skarpnäck utanför Stockholm, hade man kanske haft större överseende?

 

Framtida uppgradering av 1980-talshuset, som täcker upp mot den nuvarande brandgaveln, och trappar ned mot Rosenlundskanalen. Kommer vi att få se aktionsgrupper för dess bevarande? Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Vy över Pustervik och Masthugget från bastionen Carolus Rex.

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

 

Bilaga

[infobox]

För vidare läsning på ämnet:

"Arkitektur i klassisk och fri stil" – Sture Balgård, arkitekt (Byggnadskultur, 2009)

"Arkitektur – Moral eller kunskap?" – Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia (Yimby Göteborg, 2011)

"It-entreprenör vill bygga sekelskifteshus i Växjö" (SVT, 2016)

“Om det fanns en fri marknad skulle det byggas i klassisk stil” (intervju med arkitekten Albert Svensson, Smedjan, 17/7 2017)

“Det är inte arkitekturen som är problemet, det är kvaliteten” – Anna Björklund, arkitekt (debattartikel [med inbakad replik från arkitekt Albert Svensson], Smedjan, 27/7 2017)

"För lite arkitektur i arkitekturen" – Malin Lernfelt (intervju med Ola Nylander och Mark Isitt, Byggnadskultur, 16/4 2021)

...

Pågående debatt

"Vad folk vill ha" – Annica Kvint (reportage, Tidningen Arkitektur 8/5 2019)

"Klassisk arkitektur gör oss lyckligare" (reportage, Svensk Byggtidning, 22/11 2019)

"Bygg mer traditionellt vackert – funktionalitet är inte allt" – Jonas Attenius (S) (debattartikel, Göteborgs-Posten, 13/12 2020)

”Varför är arkitekter rädda för begreppet klassicism?” – Katinka Schartau, högskolelektor i Fysisk planering, BTH (debattartikel i arkitekten, 27/5 2021)

”Bygg mer som göteborgarna vill” – Mats Arnsmar (S) (debattartikel, Göteborgs-Posten, 30/10 2021)

"GOTTGÖRELSE ELLER AUKTORITÄR TENDENS? GÖTEBORGARNAS INSTÄLLNING TILL ATT BYGGA MER I 'KLASSISK' STIL" – Felix Andersson och Daniel Enström (i Alltid måndag? SOM-institutet, Göteborgs universitet, 2021)

"Göteborgarna överens – bygg i klassisk stil" – Felix Andersson och Daniel Enström, SOM-institutet (debattartikel, Göteborgs-Posten, 11/12 2021)

"Folkviljan har talat – arkitekterna har fel" – Arvid Hallén, programansvarig Oikos, och Eric Norin, arkitekt (debattartikel, Expressen, 13/12 2021)

"En vacker stad måste få kosta" – Håkan Boström (ledartext, Göteborgs-Posten, 15/12 2021)

"Omröstningar skapar inte bra arkitektur" – Gert Wingårdh, arkitekt, och Rasmus Wærn, arkitekturhistoriker (debattartikel, Göteborgs-Posten, 17/12 2021)

"Arkitektonisk kvalitet är viktigare än stil" – Johan Lundin, arkitekt (debattartikel, Göteborgs-Posten, 19/12 2021)

"Klassisk praktik är bättre än modernistisk ideologi" – Albert Svensson, arkitekt (debattartikel, Göteborgs-Posten, 22/12 2021)

”Jag vill lämna världen vackrare” – Albert Svensson, arkitekt (intervju, Tidningen Arkitektur, 31/5 2022)

"Sverige behöver en ny och mer demokratisk arkitektur" – Adam Cwejman (ledartext, Göteborgs-Posten, 10/8 2022)

"Sveriges arkitekter kan lära sig av Ekmansgatan 5" – Mark Isitt (kulturkrönika, Göteborgs-Posten, 19/8 2022)

”Den klassiska arkitekturen är usel!” – Nils Freckeus, arkitekt (debattartikel, Arkitekten, 8/9 2022)

"Klassisk stil räcker inte" – Claes Caldenby, professor emeritus i arkitekturens teori och historia (Tidningen Arkitektur, 10/1 2023)

"Arkitekturseminarium: Hur bygger vi staden som gör oss glada?" (Fastighetsägarna [video], 17/1 2023)

"Outtalade värderingar styr stadens form" – Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi (Yimby Göteborg, 8/2 2023)

"S i Göteborg: 'Staden blir fulare för varje nytt hus'" (videoinslag, SVT, 6/3 2023)

"Nära hälften av svenskarna vill ha nya hus i klassisk stil" (videoinslag, SVT, 6/3 2023)

"Kulturnyheterna special: Fint eller fult?" (SVT, 6/3 2023)

"Kan det vara djävulen som ligger bakom arkitekturpriset?" (Fria ord, Göteborgs-Posten, 15/3 2023)

"Vill man bo i en homogen bubbla av inbillad dåtid så finns redan Jakriborg" – Kajsa Söderström, byggnadsingenjör (debattartikel, Göteborgs-Posten, 18/3 2023)

"Sverige behöver mer klassisk arkitektur – inte mindre" – Håkan Boström (ledartext, Göteborgs-Posten, 21/3 2023)

"Vi har ett kvalitetsproblem – inte ett stilproblem" – Pär Eliaeson, arkitekt och kritiker (Arkitekturtidskriften KRITIK, 30/3 2023)

“Debatten om klassisk arkitektur är bra – men arkitekterna kan bättre” – Jonas Dahl, vd Bornstein Lyckefors arkitekter (debattartikel, Arkitekten, 30/3 2023)

”Skrattretande att fördöma klassicistiskt experiment” – Thomas Hellquist, professor emeritus i arkitektur och gestaltning (debattartikel, Arkitekten, 19/4 2023)

"Arkitekten som vill bygga vackert och hållbart" (intervju med Eric Norin, Tradition Arkitekter, Epoch Times, 29/4 2023)

”Diskussionen om klassisk arkitektur öppnar en avgrund” – Tomas Lauri, arkitekt och kritiker (replik på Hellquist, Arkitekten, 3/5 2023)

"Behåll P3!" – Kajsa Crona, arkitekt och adjungerande professor i boendets arkitektur, Chalmers (kulturkrönika, Fastighetsnytt, 10/5 2023)

"Jag skulle vilja kalla mig för konservativ" – Eric Schüldt (essä, Expressen, 15/5 2023)

"Ja, det spelar roll om husen är fula eller fina" – Anna Andersson (kulturartikel, Aftonbladet, 18/5 2023)

"Vi måste inte bygga fula hus i hela Sverige" – Victor Malm (kulturdebatt, Expressen, 21/5 2023)

"Det går inte att vara lite lagom konservativ" – Pär Eliaeson, arkitekt och kritiker (kulturdebatt, Expressen, 23/5 2023)

"Önskan om arkitektur i 'gammal stil' är en förolämpning" – Ola Andersson, arkitekt (kulturkommentar, Dagens Nyheter, 24/5 2023)

"Min själ är inte gjord av betong" – Eric Schüldt (kulturdebatt, Expressen, 26/5 2023)

"Det är förslappat att tro att skönheten är tidlös" – Mikaela Blomqvist (kulturkrönika, Göteborgs-Posten, 30/5 2023)

"Från Götaplatsen till Hisingsbron – samtal om arkitektur, kvalitet och stil" (Krook och Tjäder, panelsamtal Platinan, 1/6 2023)

"Jag blev arkitekt för att skapa en skönare värld" – Mikael Ekegren, arkitekt och lektor på Chalmers (debattartikel, Göteborgs-Posten, 11/6 2023)

"Varför pratar alla om klassisk arkitektur?" (blogginlägg, Tengbom, 12/6 2023)

"Visst behöver arkitekturen skönhet – men klassiska drömmar är ingen lösning" – Tomas Lauri, arkitekt och kritiker (kulturdebatt, Dagens Nyheter, 15/6 2023)

"Ropen på hus i klassisk stil manar till besinning" – Mikael Ekegren, arkitekt och lektor på Chalmers (debattartikel, Göteborgs-Posten, 15/8 2023)

"Stadsvandring och seminarium om stadens form idag och i framtiden" (panelsamtal Göteborgs stadsbibliotek med föregående stadsvandring, 3/9 2023)

"Omdebatterade huset prisas som årets bästa byggnad i Göteborg" (Göteborgs-Posten, 16/11 2023)

"Ekmansgatan 5 hamnar farligt nära kostymfesten" – Mark Isitt (Göteborgs-Posten, 25/11 2023)

"Arkitekturupproret och den tvivelaktiga skönheten hos Ekmansgatan 5 i Göteborg" – Mark Isitt (krönika i Dagens samhälle, 23/12 2023)

"Vi måste prata om Göteborg" – Malin Siwe (krönika i Fastighetsvärlden, 1/3 2024)

46e Yimbyvandringen: Lorensbergs villastad med efterföljande seminarium på stadsbiblioteket (7/4 2024)

 

Tipsa gärna om vi missat någon artikel...[/infobox]

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 


47e Yimbyvandringen: Kv Röda Bryggan, Pustervik + after work
[infobox]

Innehållsförteckning:

Bakgrund
Kv Röda Bryggan
Kvarterets förändring över tid
Järntorgsgatan från Pusterviksbron
Järntorgsgatan från Järntorgshållet
Brogatan från Rosenlundskanalen
Föreslagen bebyggelse
Alternativa förslag
Stadsvandring + after work
Kompletterande foton
Bilaga: pågående debatt

[/infobox]

 

Bakgrund

Som en del av Kulturkalaset den 3 september 2023 var Yimby Göteborg medarrangör till en stadsvandring i Lorensbergs villastad med ett efterföljande arkitekturseminarium på stadsbiblioteket. Det kändes passande då Göteborg firade sitt försenade 400 årsjubileum, och Yimby Göteborg fyllde 15.

Den ursprungliga planen var att lyfta fram ett flertal nybyggda projekt på olika platser i staden under en och samma vandring, varav ett var tänkt att vara Röda Bryggan. Det rörde sig om byggnader som på något sätt hade anknytning till den pågående diskussionen om klassisk arkitektur. Detta är som bekant något man – vid sidan av trädgårdsstad i mer perifera lägen – vill se mer av från politiskt håll. Men vad innebär det mer konkret? Finns det några föredömliga exempel? Här ville vi bidra med något mer konkret genom besök på plats i verkligheten.

Vår ambition var alltså att besöka nyuppförda byggnader, som skulle kunna ses som samtida uttryck för vad "klassisk arkitektur" kan vara, eller som i någon mån ansluter till detta. Besöken skulle sedan vara utgångspunkten i ett efterföljande samtal, vilket även kopplade till tendensen från arkitekthåll att – så fort ämnet kommer på tal – i stället vilja tala om kvalitet (som om det skulle röra sig om nödvändiga motsatsförhållanden). Våra ursprungliga ambitioner lät sig dock inte realiseras fullt ut rent logistiskt, så det blev en stadsvandring i Lorensbergs villastad under guidning av Fredrik Rosenhall från arkitektkontoret Inobi, och där vi kom att titta närmare på Ekmansgatan 5 samt Villa Lorensberg (Lennart Torstenssonsgatan 9).

Under vårt efterföljande seminarium på stadsbiblioteket berättade dock Anna Henriksson, vd för Sverigehuset, om deras arbete med Röda Bryggan i Pustervik. Det föll sig därför naturligt att se om vi kunde ordna en ytterligare stadsvandring, som en fristående uppföljare, för att titta närmare även på detta projekt innan kvällarna hann bli för mörka under hösten. Anna hade vid ett tidigare tillfälle (2019) visat oss bokalerna i Lundbypark på Hisingen, och receptet skulle bli ungefär detsamma genom att kombinera utom- och inomhus under samma vandring.

 

Anna Henriksson, vd för Sverigehuset, under vårt arkitekturseminarium på stadsbiblioteket. Övriga deltagare från vänster: Tove Krabo och Olof Antonson, moderatorer (samordnare för Yimby Göteborg); Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi; Carl Gabrielsson, affärsområdeschef Hökerum Bygg; Johannes Hulter (delvis utanför bild), kommunalråd (S) och stadsbyggnadsnämndens ordförande. Foto: Fredrik Mellquist

 

Hörnhuset vid Järntorgsgatan/Brogatan, som blivit lite av en pendang till Pustervikshuset vid Järntorget. Det äldre tegelhuset på Brogatan 2 ger i sin tur karaktär åt platsen, och gör att de olika förändringarna i kvarteret blir läsbara. I bakgrunden några av den gamla förstaden Masthuggets många och spretande nybyggnadsprojekt. Bildkälla: Sverigehuset

 

Bildkälla: Anna Henriksson

 

Bildkälla: Sverigehuset

 

I modellen framgår, vid sidan om den indragna takvåningen, även hur det äldre huset på Brogatan 2 ingår i projektet Röda Bryggan, som hittills handlat såväl om rivning som nybyggnad, men inte att förglömma även om byggnadsvård. Vi får dock se hur det blir med en eventuell framtida påbyggnad av 1980-talshuset till vänster. Bildkälla: Sverigehuset

 

 

Kv Röda Bryggan

Under 1800-talets första hälft rivs stadens befästningsanläggningar, vallgraven leds delvis om till ett nytt läge, och parkstråket med Nya Allén planeras på det tidigare försvarsområdet. Under 1850-talet planläggs den nya stadsdelen Pustervik på ytor som frilagts med tre kvarter, Röda Bryggan, Regeringen (efter bastionen med samma namn), samt Kaponnieren/Kaponjären. I samband med detta uppförs även fabriksanläggningar längs Rosenlundskanalen och vid nuvarande Esperantoplatsen.

 

Bildkälla: Pustervik – Kulturmiljö & Stadsbildsanalys, Archidea (klicka för att förstora)

 

Pustervik med resterna av Kaponjärgraven, som förband Skansen Kronan med den befästa staden. Notera för övrigt de sedan dess igenfyllda kanalerna i Västra respektive Östra Hamngatan. Bildkälla: Göteborgs stad

 

Omkring 1860 bebyggs de två kvarteren Röda Bryggan samt Regeringen med tegelhus, det första i två våningar och det senare i tre våningar, vilket blir början på den stenstad som uppförs utanför Vallgraven efter att stadens försvarsmurar rivits. Läget var då vid en av stadens infartsvägar, nuvarande Landsvägsgatan/Järntorgsgatan, vilket i dag utgör en länk mellan det pulserande Järntorget (dåvarande Bierhalleplatsen) och staden Inom Vallgraven. En länk som ytterligare kommer att stärkas i takt med utbyggnaden av Masthugget och – när tiden väl är mogen – Skeppsbron.

 

Brogatan 2 vittnar om hur kvarteret Röda Bryggan ursprungligen var bebyggt. Bildkälla: Sverigehuset

 

Brogatan 2 uppförs 1859 efter ritningar av arkitekt och storbyggmästare August Krüger, som vid sidan av dåvarande stadsarkitekten, Heinrich Kaufmann, ritade samtliga byggnader i kvarteret Röda Bryggan. Krügers arbete som arkitekt och byggmästare innefattar bland annat Synagogan (1851-55) samt dess grannfastigheter på Stora Nygatan vid Vallgraven, och i egenskap av byggmästare är Stora Teatern ett välkänt exempel.

 

[infobox] Som en parantes: Krügers söner kom att fortsätta verksamheteten i A. Krüger & Son: Ernst ritade byggnader som Merkurhuset (1897) och SKFs fabriksanläggning i Gamlestaden (1909), medan Georg, som dock dog redan 1893, tre år före sin far August, ritade bland annat Valand (1886) och brandstationen på Nordhemsgatan (1890), som numera huserar Saluhallen Briggen.[/infobox]

 

Medan de andra husen i Röda Bryggan kom att förändras markant genom om- och påbyggnader, eller rivas under 1980-talet, ger Brogatan 2 med sin välbevarade fasad av gult "Göteborgstegel" ett litet fönster till hur den resterande bebyggelsen såg ut. Av kvarteret Regeringens trevåningshus återstår tyvärr ingenting, då hörnhuset revs redan 1919 för att ge plats åt det omkring dubbelt så höga Pustervikshuset, medan resten kom att rivas under 1960-talet och framåt (de kvarvarande delarna så sent som 1990-tal).

Efter att de sista resterna av Kaponjärgraven, som tidigare förband den befästa staden med Skansen Kronan, lades igen 1865, kunde så även kvarteret Kaponjären bebyggas. Här uppförs 1877-78 de nuvarande husen i nyrenässans, som ritades av stadsarkitekt Hans Jacob Strömberg. Följaktligen är Brogatan 2 det sista kvarvarande huset från när Pustervik började bebyggas i slutet av 1850-talet.

 

Brogatan 3 med Göteborgs trätoffelfabrik i mitten (Brogatan 2 till höger), 1947. August Krüger låg bakom även denna byggnad uppförd 1858, men som dessvärre kom att rivas 1983. Bildkälla: GP/Kamerareportage via Det gamla Göteborg (min kolorering av ett svartvitt foto)

 

Före: Kvarteret Röda Bryggan som det såg ut längs Järntorgsgatan innan rivningarna 2020. Bildkälla: Sverigehuset (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

De östra delarna av bebyggelsen i kvarteret föreslås byggas på och de västra delarna föreslås rivas och ersättas med ny bebyggelse. Brogatan 2, som är det mest välbevarade av de äldre husen i kvarteret, bevaras och skyddsbestämmelser och rivningsförbud införs. Planförslaget innebär att bebyggelse kan uppföras i 5 till 8 våningar. Ny och befintlig bebyggelse kan innehålla totalt cirka 130 bostäder samt 2300 m2 lokaler för butiker, kontor och andra verksamheter i bottenvåningen.

 

– Stadsbyggnadskontoret angående planens innebörd och genomförande

[/quote]

 

Bildkälla: Fastighetskontoret (mycket av inläggets bildmaterial i form av förslag och illustrationer kommer för övrigt från denna planhandling)

 

Efter: inklusive framtida påbyggnad av 1980-talshuset till vänster.

 

 

Kvarterets förändring över tid

Nedan följer en sammanställning i någorlunda kronologisk ordning av foton där Röda Bryggan kan ses. Materialet spänner från tidigt 1900-tal till idag, och från tre olika håll: Järntorgsgatan från Pusterviksbron, Järntorgsgatan från Järntorgshållet, samt Brogatan från Rosenlundskanalen. Efter upprepade sökningar i Göteborgs Stadsmuseums databas Carlotta var det foton från just dessa perspektiv som framträdde (medan fasaderna åt Pusterviksgatan förblir mer av ett mysterium).

Vidare sökningar efter ytterligare bildmaterial har sedan gjorts på olika sidor och i grupper om stadens historia, vilket även kompletterats med en del mer samtida foton. Sammantaget blir det ett försök att åskådliggöra hur bebyggelsen förändrats över tid genom olika om- och påbyggnader, rivningar, nybyggnadsprojekt osv.

 

 

Järntorgsgatan från Pusterviksbron

1903. Öhrn & Palmér kom att driva en speceriaffär i lokalen 1902-06. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1908. "1906 köpte handlanden Carl A. Berlin huset och flyttade sin beklädnadsfirma från Kungstorget där den låg i Bazar Alliance (Kungstorget 2). Samma år genomfördes en stor ombyggnad då en ny butikslokal etablerades i bottenvåningen. Ombyggnaden innebar bl. a. att bottenbjälklaget i lokalen sänktes till gatunivå. En direktentré från gatan tillkom liksom stora skyltfönster i gatuplan." – Det gamla Göteborg; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

Före 1935. Gulins flyttade in sin klädaffär på Järntorgsgatan 2 1927 efter att Berlin dött samma år; den senare påbyggnaden till tre våningar kom att genomföras 1935, vilket ger oss ett möjligt spann för när bilden är tagen. Bildkällan säger 1920-tal, men bilen ser i mina – förvisso när det kommer till veteranbilar lekmannamässiga – ögon mer ut att vara från 1930-talet. Notera dock fönsterbytet, där de tidigare flaggfönstren med fyra lufter bytts ut mot 1-luftsfönster av funktionalistiskt snitt, vilket talar för en senare datering. Mittfönstret har även murats igen, men syns här ännu som ett blindfönster, innan det helt skall försvinna i och med påbyggnaden. Bildkälla: Det gamla Göteborg

 

1940-tal. Verksamheten växte och huset byggdes 1935 på med en tredje våning efter ritningar av Ivar Burman och Gunnar Wetterlundh. Om- och påbyggnaden förändrade huset helt såväl exteriört som interiört mot utpräglad funktionalism. 1938 överdäckades gården och blev en del av bottenvåningens butiksyta. Bildkälla: gruppen Det gamla Göteborg via Kaj Bremertz (anställd hos Gulins på 1950-talet)

 

1966. Det är ännu vänstertrafik i denna vy från Rosenlundsverket. Hörnhuset kom efter påbyggnaden onekligen att se ut som en funkisbyggnad. Värt att notera är för övrigt husen på Pusterviksgatan i kvarteret Regeringen, som ännu inte rivits. Bildkälla: gruppen Det gamla Göteborg via Kaj Bremertz (klicka för att förstora)

 

How Buildings Learn. Den beskurna bilden till vänster är som tidigare konstaterats tagen senare än vad som anges här, men det är en fin jämförelse mellan före och efter. Bildkälla: Sverigehuset (klicka för att förstora)

 

Sjunger på sista versen...

 

2019. Det här kom att bli det sista fotot som jag tog av hörnhuset innan det revs ett år senare. Jag har dessvärre inte lyckats hitta mina bilder från själva rivningen (klicka för att förstora).

 

2023. "Efter många gestaltningsförslag och turer hamnade man till slut i detta resultat med Sophie Dufva från Semrén & Månsson som ansvarig arkitekt. Hörnhuset sticker ut, inte minst genom de gedigna materialvalen (resten är lite mer ordinärt i jämförelse), och ansluter till den tidigare byggnadsvolymens form fast i en högre tappning; det känns som en klar uppgradering av vad som stod där tidigare, och för tankarna till såväl en stram klassicism, den tidiga funktionalismens mellanformer, som Adolf Loos avskalade bankpalats i Wien (men med balkonger snarare än blomsterlådor)." – från rapporten till vår vandring i Lorensbergs villastad med efterföljande arkitekturseminarium. Bildkälla: Sverigehuset

 

 

Järntorgsgatan från Järntorgshållet

1932-33. Invigning av Tempo. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1939. Gulins har byggts på med en våning (1935); Tempo fått en enhetligt putsad fasad genom att fastigheterna byggts samman. Foto: Otto Thulin; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1951. Foto: Eric Månsson; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1954. Flaggfönstren har ännu inte bytts ut i Tempohusets övervåning. Foto: Handelstidningen; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

2016. Järntorgsgatan 4-6 – Pusterviksgatan 2. Bild: Mattias Blomgren. Licens: CC BY-SA 4.0

 

2016. Bildkälla: Ola Nylanders debattartikel "Riv inte kvarteret Röda Bryggan!" i Tidningen Arkitekten

 

Ur ett yimby-perspektiv hamnar vi här i lite av ett dilemma: å ena sidan finns befintliga kvaliteter i form av billiga lokaler (måhända med korta hyreskontrakt), helt i linje med Jane Jacobs resonemang kring behovet av äldre byggnader (skick snarare än faktisk ålder). Här har vi 1800-talsbyggnader som ändrats och byggts om över tid efter olika behov, vilket gjort att alla fått sin egen distinkta prägel.

Å andra sidan har vi samtidigt ett kvarter med förhållandevis låg exploateringsgrad, och helt i avsaknad av bostäder, som under delar av dygnet snarare bidrar till en gränsvakuumzon än att överbrygga och länka samman stadsmiljöerna kring Järntorget med Inom Vallgraven.

Inget av valen utgör en egentlig lösning, utan kommer med olika avvägningar, men där alternativkostnaden för ett bevarande (av ett förfall om man skulle tala med Jörnmark) blir ett 60-tal uteblivna lägenheter, precis där man vill ha dem.

 

2019. Notera plywoodskivorna. Foto: "FASAD och Mattias Jansson"

 

2020. Foto: "FASAD och Mattias Jansson"

  

2023. Bildkälla: Sverigehuset

 

Hidden in plain sight: i likhet med nybygget i Röda Bryggan utgörs även Järntorgsgatan 8-10 (i grannkvarteret Regeringen) av en och samma byggnad uppdelad i olika fasader. Detta alltså drygt ett decennium före Johannes Olivegrens tegelbyggnad på Södra Hamngatan stod färdig 1975, efter rivningen av det omtyckta Grand Hotel Haglund. Ett projekt som fick kritik i fackkretsar för sin oärlighet genom en "falsk" fasadindelning. Olivegren fick dock uppenbarligen "rätt" har det visat sig. I dagsläget är det snarast – på gott och ont – att betrakta som ett standardutförande i takt med att fastigheterna blivit allt större och täcker närmast hela kvarter, om inte annat för att kunna härbärgera omfattande parkeringsanläggningar under jord. Bildkälla: Pustervik – Kulturmiljö & Stadsbildsanalys, Archidea

 

2023. Vid tillfället för vår stadsvandring.

 

 

Brogatan från Rosenlundskanalen

Ca 1900. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (min kolorering av ett svartvitt foto)

 

1902. Här hade vi haft en potentiell motsvarighet till Nyhavn om det inte vore för grävskopornas rov, och de otrivsamma modernistiska styggelser som kom att uppföras istället. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

Ca 1910. Ja, detta kanske inte var den mest livsbejakande skildringen av denna stadsmiljö. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1982. Ett fantastiskt tidsdokument av den del av Röda Bryggan som bara något år senare skulle komma at rivas. På kortsidan återfinns Pustervikskällaren, "Röva". Foto: Staffan Westergren; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

 

2024. "I början av 1980-talet rivs den ursprungliga bebyggelsen inom kvarterets östra del, bestående av tre byggnader inklusive gårdar. Kritik framförs mot rivningen av kulturhistoriskt intressanta miljöer. De tre ursprungliga tomterna slås samman till en fastighet som utökas något mot öster på tidigare allmän platsmark. Fastigheten planläggs för kontorsändamål och bebyggs omkring 1986 med en enhetlig bebyggelse med gemensam överglasad gård. Anpassning av bland annat skala, taklandskap, fasadmaterial och uttryck görs med hänsyn till kulturmiljövärden. Kritik framförs bland annat mot bristande anpassning till äldre bebyggelse och mot att det inte planläggs för några bostäder i kvarteret som nu består av enbart verksamheter." – ur planhandlingen för Röda Bryggan, s.19.

 

 

Föreslagen bebyggelse

Oavsett vad man tycker om de senaste årens rivningar i kvarteret Röda Bryggan, kan vi dock konstatera att det finns en viss diskrepans mellan gestaltningsförslagen under processens gång, och det som senare faktiskt byggdes. Det finns dock skäl att vara nöjd med slutresultatet, och i synnerhet givet alternativen, vilket förhoppningsvis framgår av denna genomgång.

 

[quote]

 

Syftet med planen är att ge möjlighet att förtäta med blandstadsbebyggelse, med tillskott av bostäder och handel och kontor. Området ingår i riksintresse för kulturmiljö och en viktig del av planarbetet har varit att avväga och anpassa föreslagna förändringar till den befintliga miljön.

 

– Stadsbyggnadskontoret, sammanfattning av planens syfte och förutsättningar.[/quote]

 

Utifrån plantexten får man intryck av att det rör sig om en mycket känslig stadsmiljö, där en viktig del av arbetet handlat om anpassning, och om olika finkaliberarade avvägningar. Hur korresponderar då ovanstående skrivningar med vad som lades fram som förslag?

 

Gestaltningsprocessen i grova drag. Ursprungsförslaget till vänster påminner närmast om något från Bostad2021 ute i Frölunda, och man får nog utgå från att välbefogad kritik föranledde det något trevande mellanförslaget. Detta hade i sin tur varit ett fullt rimligt och förhållandevis urbant tillskott på en gata i Kvillebäcken eller det nybyggda Backaplan, men vid Rosenlundskanalen och Järntorget ter det sig tämligen slätstruket. Det välbehövliga omtaget till höger, vilket senare också kom att uppföras (men ännu ej fullbordats genom påbyggnaden av 1980-talshuset). Bildkälla: Sverigehuset (klicka för att förstora)

 

"...en viktig del av planarbetet har varit att avväga och anpassa föreslagna förändringar till den befintliga miljön". Givet ett förslag som detta inklusive en rivning av Brogatan 2 – hade jag nog krokat arm med Ola Nylander. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

 

"'Anpassning till kulturmiljö' när vi skulle kunna utforska spännande kontrastverkan? Nej, ta och rita om allting, riv det lilla tegelhuset, och gör kvarteret mer som gruvkolonin på Mars från Total Recall!" – möjlig konversation under workshop. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Lex Nylander på det här också... Bildkälla: Fastighetskontoret

 

...Brogatan 2 bevaras förvisso, men på Cybertron istället för Pustervik. Bildkälla: Fastighetskontoret

2016."Nybyggnation i traditionell form", samrådsskedet: "It's not good, it's not bad – it's mediocre! Mediocre is what it is..." – man i Skottland angående byns restaurang. Här börjar det dock likna något. Bildkälla: Sverigehuset

 

I sitt föredrag på stadsbiblioteket berättade Anna Henriksson att de till slut nådde en punkt i processen där de beslutade sig för ett omtag. I detta senare förslag framträder en helt annan vertikalitet och elegans, och vi närmar oss en modern tappning av vad som skulle kunna beskrivas som "klassisk arkitektur". Med tanke på de övriga förslagen i vår genomgång har vi skäl att vara mycket nöjda med detta. Bildkälla: Sverigehuset och Semrén & Månsson

 

"Just make it look normal" – Andres Duany. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Bildkälla: Fastighetskontoret

 

 Bildkälla: Sverigehuset och Semrén & Månsson

 

Vore det inte för att Yimbypriset låg i dvala, skulle detta vara en värdig kandidat. Bildkälla: Sverigehuset och Semrén & Månsson

 

Uppgraderat fondmotiv. Så här elegant kommer Röda Bryggan att bli från Rosenlundskanalen, såvida Castellum genomför sin påbyggnad av 1980-talshuset. Det känns onekligen som en no-brainer givet att ekonomin går ihop (om inte: ge ett argument för motsatsen!) Bildkälla: Fastighetskontoret

 

 

Alternativa förslag

Bifogat i planhandlingen finns även andra förslag, som kan vara intressanta att jämföra med, och som ger en fingervisning om vilka gestaltningsidéer som var på modet.

 

Principen om att "bygga i det redan byggda" (se Riksdagshuset i Stockholm) möter en mer "parasitär arkitektur", som var i ropet med spektakulära exempel som Zaha Hadids hamnkontor i Antwerpen. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Hade vår nuvarande stadsarkitekt måhända ett finger med i detta förslag? Och vilket par spejsade glasögon hade han i så fall på sig den dagen? Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Norlander vann samma år Kasper Salin-priset för Studio 1 i Stora Torp, Örgryte, och här ser vi ett snarlikt förslag för Pustervik. Detta påminner i sin tur om en lite mer dyster variant på Kville saluhall vid Vågmastareplatsen (Yimbypriset 2014) eller Johan Celsings Abba-museum på Djurgården i Stockholm. En arkitektur som vår käre läromästare/nemesis Claes Caldenby brukade beskriva som IKEA-klassicism. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

En snigel på ögat eller ett småvuxet Unité d'Habitation på taket? Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Hade vår genomgångs sinsemellan olika byggnadsförslag uppförts i ett annat sammanhang, som en del av en ny stadsdel, hade det inte funnits så mycket att anmärka på. Man hade med lite ansträngning kunnat ha överseende med i princip samtliga (vi har under många år tvingats öva upp denna förmåga i att försöka se förtjänster där det knappt funnits några). Men det är just det bristande omdömet i att vilja placera dem på den aktuella platsen som är direkt förbryllande.

Givet plandokumentens enträget tydliga skrivningarna om känslig kulturmiljö, vikten av anpassning till platsen, riksintresse mm uppstår många frågor: är merparten av dessa förslag uttryck för moget övervägen stadsbyggnad, eller rör det sig blott om en arkitekturens motsvarighet till South Parks parodi på actionfilmsregissören Michael Bay?

 

 

Stadsvandring + after work

Kvarteret Röda Bryggan från Hotel Draken, som skulle invigas senare i samma vecka. Med närmare en timme till godo innan utsatt tid, tog jag mig upp i hopp om att kunna få några användbara bilder. En person stod bedrövad med händerna som skygglappar, vänd in mot hissväggen av solitt, icke-transparent material.

 

Vi var sammanlagt 19 personer som möttes upp under baldakinen till Nils Einars biografbyggnad. Där hade vi såväl skydd mot regn som en bra vy mot nybygget.

 

Kvällens guider. Från vänster: Anna Henriksson, vd Sverigehuset; Sara Dahlström, arkitekt och projektutvecklare, Sverigehuset; Sophie Dufva, arkitekt, Semrén & Månsson. Foto: Fredrik Mellquist

 

Vi fick en genomgång av projektet och dess olika utmaningar.

 

Vi följde sedan efter Anna för att titta närmare på nybygget. Det rör sig om 59 bostadsrättslägenheter om 1-4 RoK (32-148 kvm) och lokaler i bottenplan, samt det äldre tegelhuset på Brogatan.

 

Pusterviksgatan

 

Järntorgsgatan

 

Johannes Hulter (S) gjorde en syrlig anmärkning på dessa "glasbalkonger" under vårt seminarium på stadsbiblioteket, vilket kanske inte riktigt föll i god jord hos en viss fastighetsutvecklare...

 

Utanför restaurang ALBA finns i skrivande stund en ganska välbesökt uteservering, särskilt soliga sommarkvällar.

 

Brogatan med Sven Brolids "markskrapa" på andra sidan Rosenlundskanalen.

 

 Terrassering

 

Vi var inte direkt nödbedda när vi fick höra om möjlighetet att ta vägen in via bilhissen.

 

En parkeringsplats som nog kräver visst trixande.

 

Work in progress.

 

Efter att ha tittat runt i garaget tog vi sedan trapporna upp mot innergården.

 

En liten avstickare mot entrén. Fasadmaterialet återkommer även i interiören (för mer information om materialval och inredning, se Johanna Vestlins videopresentation om arbetet med detta)

 

Ljusschakt

 

Det är ingen stor gård, men å andra sidan har man Rosenlundskanalen, Järntorget och övriga staden strax utanför husknuten.

 

I det lilla gårdshuset fanns bland annat utrymme för att meka med cykeln.

 

Mötet mellan nybygget och Brogatan 2. Foto: Fredrik Mellquist

 

Växtlighet anpassad efter rådande ljusförhållanden. Inne i hörnet till höger låg den visningslägenhet som vi senare kom att besöka. Foto: Fredrik Mellquist

 

Balkonglösningar.

 

Brogatan 2 ger karaktär även åt gårdsrummet. Foto: Fredrik Mellquist

 

I tegelhuset från 1859 skapas fyra bostadsrättslägenheter om 2-5 RoK (se videopresentation om detta arbete).

 

Inflyttning pågår.

 

Takhöjden i de olika våningsplanen varierar mellan 2,50 och 3,30 meter, och innerdörrarna har en reslig höjd på 2,40 snarare än standardmåttets 2,10 meter.

 

Det var i princip tyst inne i lägenheten trots spårvagnar och bussar nere på gatan. De höga fönstren var specialbeställda från Danmark.

 

Fönsteromfattningar med inspiration från Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, såväl som en privatvilla i Köpenhamn från 1936 ritad av den danske arkitekten Kay Fisker.

 

Fönstret åt gården. Från sovrummet nås den lilla uteplatsen.

 

Reliefverkan

 

Detaljer

 

After work på Röda rummet, ett kombinerat bageri, restaurang samt öl- och vinbar i en av bottenvåningens lokaler.

 

Fler anslöt lagom till AWn.

 

Tack för en trevlig stadsvandring, och ett särskilt stort tack till Anna, Sara och Sophie! Även om rutten inte var så lång med avseende på sträcka, blev den dock innehållsrik och varierad.

 

 

Kompletterande foton

Stadsvandringen kom av förklarliga skäl mestadels att handla om nybygget, och därför uteblev lite perspektivet på såväl den befintliga 1980-talsbyggnaden som de framtida planerna för den. För att råda bot på detta gjorde jag ett återbesök en solig eftermiddag i januari 2024 i syfte att dokumentera bebyggelsen i kvarteret.

 

Sedan vi genomförde stadsvandringen har projektet, kallat Järntorgsgatan x Brogatan, vunnit Tidningen Byggindustrins utmärkelse Årets Bygge 2024 i kategorin bostäder.

 

Här möts man dock av ett par stolpar som sannolikt inte prisbelönats.

 

Brogatan 2.

 

Brogatan 2, inkilat mellan 1980-talshuset och det nya, är rent av görande för läsbarheten av hur kvarteret förändrats. Det är också det sista kvarvarande huset från tiden runt 1860 när kvarteren Röda Bryggan samt Regeringen bebyggdes.

 

Tegelhuset från 1980-talet är kanske inte så dumt egentligen, som ett trevande – och utpräglat lagom – försök att anknyta till den äldre staden efter funktionalismens tydliga avståndstagande från densamma. Det kan vara intressant att titta lite närmare på denna förhållandevis anonyma byggnad, och i synnerhet när vi varit inne på diskussionen om "klassisk arkitektur", och hur denna skulle kunna ta sig uttryck i det som byggs. Men också för att den sannolikt kommer att byggas om till oigenkännlighet i framtiden.

 

Detaljer. Vid sidan av en markerad stensockel, och fönstrens raka valv, har man även spexat till det lite genom att ställa tegelstenarna på högkant på andra våningen, vilket vid närmare anblick ger en svag effekt av fönsterband (samtidigt som man till vissas belåtenhet demonstrativt redovisar väggens ickebärande egenskaper). Att tala om piano nobile vore väl att ta i, men notera de större fönstren i bottenvåningen, som blir mindre i våning två och tre, för att sedan övergå i en sorts mezzanin (se övriga foton).

 

Bortglömd platsbildning. Sedan det svartvita 80-talsfotot före rivningen, har man planterat en hästkastanj. Även om den inte riktigt kommer till sin rätt i denna vinterbild (man vill ju se dem i blom!), så påminner det lite om hur Lilienberg tog sig an exempelvis Waernsgatan i Bagaregården med hjälp av ett träd. En träsits på muren runt trädet hade gjort mycket för att lyfta platsen med små medel.

 

Jag älskar kanske inte teglet, men det är på det hela ändå en ganska omsorgsfult utformat. Det råder heller inget tvivel om var man går in, och den markerade porten lyfter hela byggnaden.

 

Här har man till och med kostat på sig en relief.

 

Pusterviksgatan, notera brandgaveln. Gunilla Grahn-Hinnfors frågade sig under våren i Göteborgs-Posten varför 1980-talsarkitekturen av många anses ful och är så illa omtyckt. Bortom de inte sällan grälla kulörerna, och det rent kitschiga, finns många gånger en vilja till anpassning i skala, proportioner och symmetri, som är ganska sympatisk. Personligen kan jag dock inte riktigt förlika mig med dessa alster då de i vår stad inte sällan uppförts på platser där det redan stod avsevärt vackrare hus tidigare. Om de istället byggts på mer jungfrulig mark, som exempelvis i Skarpnäck utanför Stockholm, hade man kanske haft större överseende?

 

Framtida uppgradering av 1980-talshuset, som täcker upp mot den nuvarande brandgaveln, och trappar ned mot Rosenlundskanalen. Kommer vi att få se aktionsgrupper för dess bevarande? Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Vy över Pustervik och Masthugget från bastionen Carolus Rex.

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

 

Bilaga

[infobox]

För vidare läsning på ämnet:

"Arkitektur i klassisk och fri stil" – Sture Balgård, arkitekt (Byggnadskultur, 2009)

"Arkitektur – Moral eller kunskap?" – Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia (Yimby Göteborg, 2011)

"It-entreprenör vill bygga sekelskifteshus i Växjö" (SVT, 2016)

“Om det fanns en fri marknad skulle det byggas i klassisk stil” (intervju med arkitekten Albert Svensson, Smedjan, 17/7 2017)

“Det är inte arkitekturen som är problemet, det är kvaliteten” – Anna Björklund, arkitekt (debattartikel [med inbakad replik från arkitekt Albert Svensson], Smedjan, 27/7 2017)

"För lite arkitektur i arkitekturen" – Malin Lernfelt (intervju med Ola Nylander och Mark Isitt, Byggnadskultur, 16/4 2021)

...

Pågående debatt

"Vad folk vill ha" – Annica Kvint (reportage, Tidningen Arkitektur 8/5 2019)

"Klassisk arkitektur gör oss lyckligare" (reportage, Svensk Byggtidning, 22/11 2019)

"Bygg mer traditionellt vackert – funktionalitet är inte allt" – Jonas Attenius (S) (debattartikel, Göteborgs-Posten, 13/12 2020)

”Varför är arkitekter rädda för begreppet klassicism?” – Katinka Schartau, högskolelektor i Fysisk planering, BTH (debattartikel i arkitekten, 27/5 2021)

”Bygg mer som göteborgarna vill” – Mats Arnsmar (S) (debattartikel, Göteborgs-Posten, 30/10 2021)

"GOTTGÖRELSE ELLER AUKTORITÄR TENDENS? GÖTEBORGARNAS INSTÄLLNING TILL ATT BYGGA MER I 'KLASSISK' STIL" – Felix Andersson och Daniel Enström (i Alltid måndag? SOM-institutet, Göteborgs universitet, 2021)

"Göteborgarna överens – bygg i klassisk stil" – Felix Andersson och Daniel Enström, SOM-institutet (debattartikel, Göteborgs-Posten, 11/12 2021)

"Folkviljan har talat – arkitekterna har fel" – Arvid Hallén, programansvarig Oikos, och Eric Norin, arkitekt (debattartikel, Expressen, 13/12 2021)

"En vacker stad måste få kosta" – Håkan Boström (ledartext, Göteborgs-Posten, 15/12 2021)

"Omröstningar skapar inte bra arkitektur" – Gert Wingårdh, arkitekt, och Rasmus Wærn, arkitekturhistoriker (debattartikel, Göteborgs-Posten, 17/12 2021)

"Arkitektonisk kvalitet är viktigare än stil" – Johan Lundin, arkitekt (debattartikel, Göteborgs-Posten, 19/12 2021)

"Klassisk praktik är bättre än modernistisk ideologi" – Albert Svensson, arkitekt (debattartikel, Göteborgs-Posten, 22/12 2021)

”Jag vill lämna världen vackrare” – Albert Svensson, arkitekt (intervju, Tidningen Arkitektur, 31/5 2022)

"Sverige behöver en ny och mer demokratisk arkitektur" – Adam Cwejman (ledartext, Göteborgs-Posten, 10/8 2022)

"Sveriges arkitekter kan lära sig av Ekmansgatan 5" – Mark Isitt (kulturkrönika, Göteborgs-Posten, 19/8 2022)

”Den klassiska arkitekturen är usel!” – Nils Freckeus, arkitekt (debattartikel, Arkitekten, 8/9 2022)

"Klassisk stil räcker inte" – Claes Caldenby, professor emeritus i arkitekturens teori och historia (Tidningen Arkitektur, 10/1 2023)

"Arkitekturseminarium: Hur bygger vi staden som gör oss glada?" (Fastighetsägarna [video], 17/1 2023)

"Outtalade värderingar styr stadens form" – Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi (Yimby Göteborg, 8/2 2023)

"S i Göteborg: 'Staden blir fulare för varje nytt hus'" (videoinslag, SVT, 6/3 2023)

"Nära hälften av svenskarna vill ha nya hus i klassisk stil" (videoinslag, SVT, 6/3 2023)

"Kulturnyheterna special: Fint eller fult?" (SVT, 6/3 2023)

"Kan det vara djävulen som ligger bakom arkitekturpriset?" (Fria ord, Göteborgs-Posten, 15/3 2023)

"Vill man bo i en homogen bubbla av inbillad dåtid så finns redan Jakriborg" – Kajsa Söderström, byggnadsingenjör (debattartikel, Göteborgs-Posten, 18/3 2023)

"Sverige behöver mer klassisk arkitektur – inte mindre" – Håkan Boström (ledartext, Göteborgs-Posten, 21/3 2023)

"Vi har ett kvalitetsproblem – inte ett stilproblem" – Pär Eliaeson, arkitekt och kritiker (Arkitekturtidskriften KRITIK, 30/3 2023)

“Debatten om klassisk arkitektur är bra – men arkitekterna kan bättre” – Jonas Dahl, vd Bornstein Lyckefors arkitekter (debattartikel, Arkitekten, 30/3 2023)

”Skrattretande att fördöma klassicistiskt experiment” – Thomas Hellquist, professor emeritus i arkitektur och gestaltning (debattartikel, Arkitekten, 19/4 2023)

"Arkitekten som vill bygga vackert och hållbart" (intervju med Eric Norin, Tradition Arkitekter, Epoch Times, 29/4 2023)

”Diskussionen om klassisk arkitektur öppnar en avgrund” – Tomas Lauri, arkitekt och kritiker (replik på Hellquist, Arkitekten, 3/5 2023)

"Behåll P3!" – Kajsa Crona, arkitekt och adjungerande professor i boendets arkitektur, Chalmers (kulturkrönika, Fastighetsnytt, 10/5 2023)

"Jag skulle vilja kalla mig för konservativ" – Eric Schüldt (essä, Expressen, 15/5 2023)

"Ja, det spelar roll om husen är fula eller fina" – Anna Andersson (kulturartikel, Aftonbladet, 18/5 2023)

"Vi måste inte bygga fula hus i hela Sverige" – Victor Malm (kulturdebatt, Expressen, 21/5 2023)

"Det går inte att vara lite lagom konservativ" – Pär Eliaeson, arkitekt och kritiker (kulturdebatt, Expressen, 23/5 2023)

"Önskan om arkitektur i 'gammal stil' är en förolämpning" – Ola Andersson, arkitekt (kulturkommentar, Dagens Nyheter, 24/5 2023)

"Min själ är inte gjord av betong" – Eric Schüldt (kulturdebatt, Expressen, 26/5 2023)

"Det är förslappat att tro att skönheten är tidlös" – Mikaela Blomqvist (kulturkrönika, Göteborgs-Posten, 30/5 2023)

"Från Götaplatsen till Hisingsbron – samtal om arkitektur, kvalitet och stil" (Krook och Tjäder, panelsamtal Platinan, 1/6 2023)

"Jag blev arkitekt för att skapa en skönare värld" – Mikael Ekegren, arkitekt och lektor på Chalmers (debattartikel, Göteborgs-Posten, 11/6 2023)

"Varför pratar alla om klassisk arkitektur?" (blogginlägg, Tengbom, 12/6 2023)

"Visst behöver arkitekturen skönhet – men klassiska drömmar är ingen lösning" – Tomas Lauri, arkitekt och kritiker (kulturdebatt, Dagens Nyheter, 15/6 2023)

"Ropen på hus i klassisk stil manar till besinning" – Mikael Ekegren, arkitekt och lektor på Chalmers (debattartikel, Göteborgs-Posten, 15/8 2023)

"Stadsvandring och seminarium om stadens form idag och i framtiden" (panelsamtal Göteborgs stadsbibliotek med föregående stadsvandring, 3/9 2023)

"Omdebatterade huset prisas som årets bästa byggnad i Göteborg" (Göteborgs-Posten, 16/11 2023)

"Ekmansgatan 5 hamnar farligt nära kostymfesten" – Mark Isitt (Göteborgs-Posten, 25/11 2023)

"Arkitekturupproret och den tvivelaktiga skönheten hos Ekmansgatan 5 i Göteborg" – Mark Isitt (krönika i Dagens samhälle, 23/12 2023)

"Vi måste prata om Göteborg" – Malin Siwe (krönika i Fastighetsvärlden, 1/3 2024)

46e Yimbyvandringen: Lorensbergs villastad med efterföljande seminarium på stadsbiblioteket (7/4 2024)

 

Tipsa gärna om vi missat någon artikel...[/infobox]

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 


Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januar 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S.
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.

47e Yimbyvandringen: Kv Röda Bryggan, Pustervik + after work
[infobox]

Innehållsförteckning:

Bakgrund
Kv Röda Bryggan
Kvarterets förändring över tid
Järntorgsgatan från Pusterviksbron
Järntorgsgatan från Järntorgshållet
Brogatan från Rosenlundskanalen
Föreslagen bebyggelse
Alternativa förslag
Stadsvandring + after work
Kompletterande foton
Bilaga: pågående debatt

[/infobox]

 

Bakgrund

Som en del av Kulturkalaset den 3 september 2023 var Yimby Göteborg medarrangör till en stadsvandring i Lorensbergs villastad med ett efterföljande arkitekturseminarium på stadsbiblioteket. Det kändes passande då Göteborg firade sitt försenade 400 årsjubileum, och Yimby Göteborg fyllde 15.

Den ursprungliga planen var att lyfta fram ett flertal nybyggda projekt på olika platser i staden under en och samma vandring, varav ett var tänkt att vara Röda Bryggan. Det rörde sig om byggnader som på något sätt hade anknytning till den pågående diskussionen om klassisk arkitektur. Detta är som bekant något man – vid sidan av trädgårdsstad i mer perifera lägen – vill se mer av från politiskt håll. Men vad innebär det mer konkret? Finns det några föredömliga exempel? Här ville vi bidra med något mer konkret genom besök på plats i verkligheten.

Vår ambition var alltså att besöka nyuppförda byggnader, som skulle kunna ses som samtida uttryck för vad "klassisk arkitektur" kan vara, eller som i någon mån ansluter till detta. Besöken skulle sedan vara utgångspunkten i ett efterföljande samtal, vilket även kopplade till tendensen från arkitekthåll att – så fort ämnet kommer på tal – i stället vilja tala om kvalitet (som om det skulle röra sig om nödvändiga motsatsförhållanden). Våra ursprungliga ambitioner lät sig dock inte realiseras fullt ut rent logistiskt, så det blev en stadsvandring i Lorensbergs villastad under guidning av Fredrik Rosenhall från arkitektkontoret Inobi, och där vi kom att titta närmare på Ekmansgatan 5 samt Villa Lorensberg (Lennart Torstenssonsgatan 9).

Under vårt efterföljande seminarium på stadsbiblioteket berättade dock Anna Henriksson, vd för Sverigehuset, om deras arbete med Röda Bryggan i Pustervik. Det föll sig därför naturligt att se om vi kunde ordna en ytterligare stadsvandring, som en fristående uppföljare, för att titta närmare även på detta projekt innan kvällarna hann bli för mörka under hösten. Anna hade vid ett tidigare tillfälle (2019) visat oss bokalerna i Lundbypark på Hisingen, och receptet skulle bli ungefär detsamma genom att kombinera utom- och inomhus under samma vandring.

 

Anna Henriksson, vd för Sverigehuset, under vårt arkitekturseminarium på stadsbiblioteket. Övriga deltagare från vänster: Tove Krabo och Olof Antonson, moderatorer (samordnare för Yimby Göteborg); Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi; Carl Gabrielsson, affärsområdeschef Hökerum Bygg; Johannes Hulter (delvis utanför bild), kommunalråd (S) och stadsbyggnadsnämndens ordförande. Foto: Fredrik Mellquist

 

Hörnhuset vid Järntorgsgatan/Brogatan, som blivit lite av en pendang till Pustervikshuset vid Järntorget. Det äldre tegelhuset på Brogatan 2 ger i sin tur karaktär åt platsen, och gör att de olika förändringarna i kvarteret blir läsbara. I bakgrunden några av den gamla förstaden Masthuggets många och spretande nybyggnadsprojekt. Bildkälla: Sverigehuset

 

Bildkälla: Anna Henriksson

 

Bildkälla: Sverigehuset

 

I modellen framgår, vid sidan om den indragna takvåningen, även hur det äldre huset på Brogatan 2 ingår i projektet Röda Bryggan, som hittills handlat såväl om rivning som nybyggnad, men inte att förglömma även om byggnadsvård. Vi får dock se hur det blir med en eventuell framtida påbyggnad av 1980-talshuset till vänster. Bildkälla: Sverigehuset

 

 

Kv Röda Bryggan

Under 1800-talets första hälft rivs stadens befästningsanläggningar, vallgraven leds delvis om till ett nytt läge, och parkstråket med Nya Allén planeras på det tidigare försvarsområdet. Under 1850-talet planläggs den nya stadsdelen Pustervik på ytor som frilagts med tre kvarter, Röda Bryggan, Regeringen (efter bastionen med samma namn), samt Kaponnieren/Kaponjären. I samband med detta uppförs även fabriksanläggningar längs Rosenlundskanalen och vid nuvarande Esperantoplatsen.

 

Bildkälla: Pustervik – Kulturmiljö & Stadsbildsanalys, Archidea (klicka för att förstora)

 

Pustervik med resterna av Kaponjärgraven, som förband Skansen Kronan med den befästa staden. Notera för övrigt de sedan dess igenfyllda kanalerna i Västra respektive Östra Hamngatan. Bildkälla: Göteborgs stad

 

Omkring 1860 bebyggs de två kvarteren Röda Bryggan samt Regeringen med tegelhus, det första i två våningar och det senare i tre våningar, vilket blir början på den stenstad som uppförs utanför Vallgraven efter att stadens försvarsmurar rivits. Läget var då vid en av stadens infartsvägar, nuvarande Landsvägsgatan/Järntorgsgatan, vilket i dag utgör en länk mellan det pulserande Järntorget (dåvarande Bierhalleplatsen) och staden Inom Vallgraven. En länk som ytterligare kommer att stärkas i takt med utbyggnaden av Masthugget och – när tiden väl är mogen – Skeppsbron.

 

Brogatan 2 vittnar om hur kvarteret Röda Bryggan ursprungligen var bebyggt. Bildkälla: Sverigehuset

 

Brogatan 2 uppförs 1859 efter ritningar av arkitekt och storbyggmästare August Krüger, som vid sidan av dåvarande stadsarkitekten, Heinrich Kaufmann, ritade samtliga byggnader i kvarteret Röda Bryggan. Krügers arbete som arkitekt och byggmästare innefattar bland annat Synagogan (1851-55) samt dess grannfastigheter på Stora Nygatan vid Vallgraven, och i egenskap av byggmästare är Stora Teatern ett välkänt exempel.

 

[infobox] Som en parantes: Krügers söner kom att fortsätta verksamheteten i A. Krüger & Son: Ernst ritade byggnader som Merkurhuset (1897) och SKFs fabriksanläggning i Gamlestaden (1909), medan Georg, som dock dog redan 1893, tre år före sin far August, ritade bland annat Valand (1886) och brandstationen på Nordhemsgatan (1890), som numera huserar Saluhallen Briggen.[/infobox]

 

Medan de andra husen i Röda Bryggan kom att förändras markant genom om- och påbyggnader, eller rivas under 1980-talet, ger Brogatan 2 med sin välbevarade fasad av gult "Göteborgstegel" ett litet fönster till hur den resterande bebyggelsen såg ut. Av kvarteret Regeringens trevåningshus återstår tyvärr ingenting, då hörnhuset revs redan 1919 för att ge plats åt det omkring dubbelt så höga Pustervikshuset, medan resten kom att rivas under 1960-talet och framåt (de kvarvarande delarna så sent som 1990-tal).

Efter att de sista resterna av Kaponjärgraven, som tidigare förband den befästa staden med Skansen Kronan, lades igen 1865, kunde så även kvarteret Kaponjären bebyggas. Här uppförs 1877-78 de nuvarande husen i nyrenässans, som ritades av stadsarkitekt Hans Jacob Strömberg. Följaktligen är Brogatan 2 det sista kvarvarande huset från när Pustervik började bebyggas i slutet av 1850-talet.

 

Brogatan 3 med Göteborgs trätoffelfabrik i mitten (Brogatan 2 till höger), 1947. August Krüger låg bakom även denna byggnad uppförd 1858, men som dessvärre kom att rivas 1983. Bildkälla: GP/Kamerareportage via Det gamla Göteborg (min kolorering av ett svartvitt foto)

 

Före: Kvarteret Röda Bryggan som det såg ut längs Järntorgsgatan innan rivningarna 2020. Bildkälla: Sverigehuset (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

De östra delarna av bebyggelsen i kvarteret föreslås byggas på och de västra delarna föreslås rivas och ersättas med ny bebyggelse. Brogatan 2, som är det mest välbevarade av de äldre husen i kvarteret, bevaras och skyddsbestämmelser och rivningsförbud införs. Planförslaget innebär att bebyggelse kan uppföras i 5 till 8 våningar. Ny och befintlig bebyggelse kan innehålla totalt cirka 130 bostäder samt 2300 m2 lokaler för butiker, kontor och andra verksamheter i bottenvåningen.

 

– Stadsbyggnadskontoret angående planens innebörd och genomförande

[/quote]

 

Bildkälla: Fastighetskontoret (mycket av inläggets bildmaterial i form av förslag och illustrationer kommer för övrigt från denna planhandling)

 

Efter: inklusive framtida påbyggnad av 1980-talshuset till vänster.

 

 

Kvarterets förändring över tid

Nedan följer en sammanställning i någorlunda kronologisk ordning av foton där Röda Bryggan kan ses. Materialet spänner från tidigt 1900-tal till idag, och från tre olika håll: Järntorgsgatan från Pusterviksbron, Järntorgsgatan från Järntorgshållet, samt Brogatan från Rosenlundskanalen. Efter upprepade sökningar i Göteborgs Stadsmuseums databas Carlotta var det foton från just dessa perspektiv som framträdde (medan fasaderna åt Pusterviksgatan förblir mer av ett mysterium).

Vidare sökningar efter ytterligare bildmaterial har sedan gjorts på olika sidor och i grupper om stadens historia, vilket även kompletterats med en del mer samtida foton. Sammantaget blir det ett försök att åskådliggöra hur bebyggelsen förändrats över tid genom olika om- och påbyggnader, rivningar, nybyggnadsprojekt osv.

 

 

Järntorgsgatan från Pusterviksbron

1903. Öhrn & Palmér kom att driva en speceriaffär i lokalen 1902-06. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1908. "1906 köpte handlanden Carl A. Berlin huset och flyttade sin beklädnadsfirma från Kungstorget där den låg i Bazar Alliance (Kungstorget 2). Samma år genomfördes en stor ombyggnad då en ny butikslokal etablerades i bottenvåningen. Ombyggnaden innebar bl. a. att bottenbjälklaget i lokalen sänktes till gatunivå. En direktentré från gatan tillkom liksom stora skyltfönster i gatuplan." – Det gamla Göteborg; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

Före 1935. Gulins flyttade in sin klädaffär på Järntorgsgatan 2 1927 efter att Berlin dött samma år; den senare påbyggnaden till tre våningar kom att genomföras 1935, vilket ger oss ett möjligt spann för när bilden är tagen. Bildkällan säger 1920-tal, men bilen ser i mina – förvisso när det kommer till veteranbilar lekmannamässiga – ögon mer ut att vara från 1930-talet. Notera dock fönsterbytet, där de tidigare flaggfönstren med fyra lufter bytts ut mot 1-luftsfönster av funktionalistiskt snitt, vilket talar för en senare datering. Mittfönstret har även murats igen, men syns här ännu som ett blindfönster, innan det helt skall försvinna i och med påbyggnaden. Bildkälla: Det gamla Göteborg

 

1940-tal. Verksamheten växte och huset byggdes 1935 på med en tredje våning efter ritningar av Ivar Burman och Gunnar Wetterlundh. Om- och påbyggnaden förändrade huset helt såväl exteriört som interiört mot utpräglad funktionalism. 1938 överdäckades gården och blev en del av bottenvåningens butiksyta. Bildkälla: gruppen Det gamla Göteborg via Kaj Bremertz (anställd hos Gulins på 1950-talet)

 

1966. Det är ännu vänstertrafik i denna vy från Rosenlundsverket. Hörnhuset kom efter påbyggnaden onekligen att se ut som en funkisbyggnad. Värt att notera är för övrigt husen på Pusterviksgatan i kvarteret Regeringen, som ännu inte rivits. Bildkälla: gruppen Det gamla Göteborg via Kaj Bremertz (klicka för att förstora)

 

How Buildings Learn. Den beskurna bilden till vänster är som tidigare konstaterats tagen senare än vad som anges här, men det är en fin jämförelse mellan före och efter. Bildkälla: Sverigehuset (klicka för att förstora)

 

Sjunger på sista versen...

 

2019. Det här kom att bli det sista fotot som jag tog av hörnhuset innan det revs ett år senare. Jag har dessvärre inte lyckats hitta mina bilder från själva rivningen (klicka för att förstora).

 

2023. "Efter många gestaltningsförslag och turer hamnade man till slut i detta resultat med Sophie Dufva från Semrén & Månsson som ansvarig arkitekt. Hörnhuset sticker ut, inte minst genom de gedigna materialvalen (resten är lite mer ordinärt i jämförelse), och ansluter till den tidigare byggnadsvolymens form fast i en högre tappning; det känns som en klar uppgradering av vad som stod där tidigare, och för tankarna till såväl en stram klassicism, den tidiga funktionalismens mellanformer, som Adolf Loos avskalade bankpalats i Wien (men med balkonger snarare än blomsterlådor)." – från rapporten till vår vandring i Lorensbergs villastad med efterföljande arkitekturseminarium. Bildkälla: Sverigehuset

 

 

Järntorgsgatan från Järntorgshållet

1932-33. Invigning av Tempo. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1939. Gulins har byggts på med en våning (1935); Tempo fått en enhetligt putsad fasad genom att fastigheterna byggts samman. Foto: Otto Thulin; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1951. Foto: Eric Månsson; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1954. Flaggfönstren har ännu inte bytts ut i Tempohusets övervåning. Foto: Handelstidningen; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

2016. Järntorgsgatan 4-6 – Pusterviksgatan 2. Bild: Mattias Blomgren. Licens: CC BY-SA 4.0

 

2016. Bildkälla: Ola Nylanders debattartikel "Riv inte kvarteret Röda Bryggan!" i Tidningen Arkitekten

 

Ur ett yimby-perspektiv hamnar vi här i lite av ett dilemma: å ena sidan finns befintliga kvaliteter i form av billiga lokaler (måhända med korta hyreskontrakt), helt i linje med Jane Jacobs resonemang kring behovet av äldre byggnader (skick snarare än faktisk ålder). Här har vi 1800-talsbyggnader som ändrats och byggts om över tid efter olika behov, vilket gjort att alla fått sin egen distinkta prägel.

Å andra sidan har vi samtidigt ett kvarter med förhållandevis låg exploateringsgrad, och helt i avsaknad av bostäder, som under delar av dygnet snarare bidrar till en gränsvakuumzon än att överbrygga och länka samman stadsmiljöerna kring Järntorget med Inom Vallgraven.

Inget av valen utgör en egentlig lösning, utan kommer med olika avvägningar, men där alternativkostnaden för ett bevarande (av ett förfall om man skulle tala med Jörnmark) blir ett 60-tal uteblivna lägenheter, precis där man vill ha dem.

 

2019. Notera plywoodskivorna. Foto: "FASAD och Mattias Jansson"

 

2020. Foto: "FASAD och Mattias Jansson"

  

2023. Bildkälla: Sverigehuset

 

Hidden in plain sight: i likhet med nybygget i Röda Bryggan utgörs även Järntorgsgatan 8-10 (i grannkvarteret Regeringen) av en och samma byggnad uppdelad i olika fasader. Detta alltså drygt ett decennium före Johannes Olivegrens tegelbyggnad på Södra Hamngatan stod färdig 1975, efter rivningen av det omtyckta Grand Hotel Haglund. Ett projekt som fick kritik i fackkretsar för sin oärlighet genom en "falsk" fasadindelning. Olivegren fick dock uppenbarligen "rätt" har det visat sig. I dagsläget är det snarast – på gott och ont – att betrakta som ett standardutförande i takt med att fastigheterna blivit allt större och täcker närmast hela kvarter, om inte annat för att kunna härbärgera omfattande parkeringsanläggningar under jord. Bildkälla: Pustervik – Kulturmiljö & Stadsbildsanalys, Archidea

 

2023. Vid tillfället för vår stadsvandring.

 

 

Brogatan från Rosenlundskanalen

Ca 1900. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (min kolorering av ett svartvitt foto)

 

1902. Här hade vi haft en potentiell motsvarighet till Nyhavn om det inte vore för grävskopornas rov, och de otrivsamma modernistiska styggelser som kom att uppföras istället. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

Ca 1910. Ja, detta kanske inte var den mest livsbejakande skildringen av denna stadsmiljö. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1982. Ett fantastiskt tidsdokument av den del av Röda Bryggan som bara något år senare skulle komma at rivas. På kortsidan återfinns Pustervikskällaren, "Röva". Foto: Staffan Westergren; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

 

2024. "I början av 1980-talet rivs den ursprungliga bebyggelsen inom kvarterets östra del, bestående av tre byggnader inklusive gårdar. Kritik framförs mot rivningen av kulturhistoriskt intressanta miljöer. De tre ursprungliga tomterna slås samman till en fastighet som utökas något mot öster på tidigare allmän platsmark. Fastigheten planläggs för kontorsändamål och bebyggs omkring 1986 med en enhetlig bebyggelse med gemensam överglasad gård. Anpassning av bland annat skala, taklandskap, fasadmaterial och uttryck görs med hänsyn till kulturmiljövärden. Kritik framförs bland annat mot bristande anpassning till äldre bebyggelse och mot att det inte planläggs för några bostäder i kvarteret som nu består av enbart verksamheter." – ur planhandlingen för Röda Bryggan, s.19.

 

 

Föreslagen bebyggelse

Oavsett vad man tycker om de senaste årens rivningar i kvarteret Röda Bryggan, kan vi dock konstatera att det finns en viss diskrepans mellan gestaltningsförslagen under processens gång, och det som senare faktiskt byggdes. Det finns dock skäl att vara nöjd med slutresultatet, och i synnerhet givet alternativen, vilket förhoppningsvis framgår av denna genomgång.

 

[quote]

 

Syftet med planen är att ge möjlighet att förtäta med blandstadsbebyggelse, med tillskott av bostäder och handel och kontor. Området ingår i riksintresse för kulturmiljö och en viktig del av planarbetet har varit att avväga och anpassa föreslagna förändringar till den befintliga miljön.

 

– Stadsbyggnadskontoret, sammanfattning av planens syfte och förutsättningar.[/quote]

 

Utifrån plantexten får man intryck av att det rör sig om en mycket känslig stadsmiljö, där en viktig del av arbetet handlat om anpassning, och om olika finkaliberarade avvägningar. Hur korresponderar då ovanstående skrivningar med vad som lades fram som förslag?

 

Gestaltningsprocessen i grova drag. Ursprungsförslaget till vänster påminner närmast om något från Bostad2021 ute i Frölunda, och man får nog utgå från att välbefogad kritik föranledde det något trevande mellanförslaget. Detta hade i sin tur varit ett fullt rimligt och förhållandevis urbant tillskott på en gata i Kvillebäcken eller det nybyggda Backaplan, men vid Rosenlundskanalen och Järntorget ter det sig tämligen slätstruket. Det välbehövliga omtaget till höger, vilket senare också kom att uppföras (men ännu ej fullbordats genom påbyggnaden av 1980-talshuset). Bildkälla: Sverigehuset (klicka för att förstora)

 

"...en viktig del av planarbetet har varit att avväga och anpassa föreslagna förändringar till den befintliga miljön". Givet ett förslag som detta inklusive en rivning av Brogatan 2 – hade jag nog krokat arm med Ola Nylander. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

 

"'Anpassning till kulturmiljö' när vi skulle kunna utforska spännande kontrastverkan? Nej, ta och rita om allting, riv det lilla tegelhuset, och gör kvarteret mer som gruvkolonin på Mars från Total Recall!" – möjlig konversation under workshop. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Lex Nylander på det här också... Bildkälla: Fastighetskontoret

 

...Brogatan 2 bevaras förvisso, men på Cybertron istället för Pustervik. Bildkälla: Fastighetskontoret

2016."Nybyggnation i traditionell form", samrådsskedet: "It's not good, it's not bad – it's mediocre! Mediocre is what it is..." – man i Skottland angående byns restaurang. Här börjar det dock likna något. Bildkälla: Sverigehuset

 

I sitt föredrag på stadsbiblioteket berättade Anna Henriksson att de till slut nådde en punkt i processen där de beslutade sig för ett omtag. I detta senare förslag framträder en helt annan vertikalitet och elegans, och vi närmar oss en modern tappning av vad som skulle kunna beskrivas som "klassisk arkitektur". Med tanke på de övriga förslagen i vår genomgång har vi skäl att vara mycket nöjda med detta. Bildkälla: Sverigehuset och Semrén & Månsson

 

"Just make it look normal" – Andres Duany. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Bildkälla: Fastighetskontoret

 

 Bildkälla: Sverigehuset och Semrén & Månsson

 

Vore det inte för att Yimbypriset låg i dvala, skulle detta vara en värdig kandidat. Bildkälla: Sverigehuset och Semrén & Månsson

 

Uppgraderat fondmotiv. Så här elegant kommer Röda Bryggan att bli från Rosenlundskanalen, såvida Castellum genomför sin påbyggnad av 1980-talshuset. Det känns onekligen som en no-brainer givet att ekonomin går ihop (om inte: ge ett argument för motsatsen!) Bildkälla: Fastighetskontoret

 

 

Alternativa förslag

Bifogat i planhandlingen finns även andra förslag, som kan vara intressanta att jämföra med, och som ger en fingervisning om vilka gestaltningsidéer som var på modet.

 

Principen om att "bygga i det redan byggda" (se Riksdagshuset i Stockholm) möter en mer "parasitär arkitektur", som var i ropet med spektakulära exempel som Zaha Hadids hamnkontor i Antwerpen. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Hade vår nuvarande stadsarkitekt måhända ett finger med i detta förslag? Och vilket par spejsade glasögon hade han i så fall på sig den dagen? Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Norlander vann samma år Kasper Salin-priset för Studio 1 i Stora Torp, Örgryte, och här ser vi ett snarlikt förslag för Pustervik. Detta påminner i sin tur om en lite mer dyster variant på Kville saluhall vid Vågmastareplatsen (Yimbypriset 2014) eller Johan Celsings Abba-museum på Djurgården i Stockholm. En arkitektur som vår käre läromästare/nemesis Claes Caldenby brukade beskriva som IKEA-klassicism. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

En snigel på ögat eller ett småvuxet Unité d'Habitation på taket? Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Hade vår genomgångs sinsemellan olika byggnadsförslag uppförts i ett annat sammanhang, som en del av en ny stadsdel, hade det inte funnits så mycket att anmärka på. Man hade med lite ansträngning kunnat ha överseende med i princip samtliga (vi har under många år tvingats öva upp denna förmåga i att försöka se förtjänster där det knappt funnits några). Men det är just det bristande omdömet i att vilja placera dem på den aktuella platsen som är direkt förbryllande.

Givet plandokumentens enträget tydliga skrivningarna om känslig kulturmiljö, vikten av anpassning till platsen, riksintresse mm uppstår många frågor: är merparten av dessa förslag uttryck för moget övervägen stadsbyggnad, eller rör det sig blott om en arkitekturens motsvarighet till South Parks parodi på actionfilmsregissören Michael Bay?

 

 

Stadsvandring + after work

Kvarteret Röda Bryggan från Hotel Draken, som skulle invigas senare i samma vecka. Med närmare en timme till godo innan utsatt tid, tog jag mig upp i hopp om att kunna få några användbara bilder. En person stod bedrövad med händerna som skygglappar, vänd in mot hissväggen av solitt, icke-transparent material.

 

Vi var sammanlagt 19 personer som möttes upp under baldakinen till Nils Einars biografbyggnad. Där hade vi såväl skydd mot regn som en bra vy mot nybygget.

 

Kvällens guider. Från vänster: Anna Henriksson, vd Sverigehuset; Sara Dahlström, arkitekt och projektutvecklare, Sverigehuset; Sophie Dufva, arkitekt, Semrén & Månsson. Foto: Fredrik Mellquist

 

Vi fick en genomgång av projektet och dess olika utmaningar.

 

Vi följde sedan efter Anna för att titta närmare på nybygget. Det rör sig om 59 bostadsrättslägenheter om 1-4 RoK (32-148 kvm) och lokaler i bottenplan, samt det äldre tegelhuset på Brogatan.

 

Pusterviksgatan

 

Järntorgsgatan

 

Johannes Hulter (S) gjorde en syrlig anmärkning på dessa "glasbalkonger" under vårt seminarium på stadsbiblioteket, vilket kanske inte riktigt föll i god jord hos en viss fastighetsutvecklare...

 

Utanför restaurang ALBA finns i skrivande stund en ganska välbesökt uteservering, särskilt soliga sommarkvällar.

 

Brogatan med Sven Brolids "markskrapa" på andra sidan Rosenlundskanalen.

 

 Terrassering

 

Vi var inte direkt nödbedda när vi fick höra om möjlighetet att ta vägen in via bilhissen.

 

En parkeringsplats som nog kräver visst trixande.

 

Work in progress.

 

Efter att ha tittat runt i garaget tog vi sedan trapporna upp mot innergården.

 

En liten avstickare mot entrén. Fasadmaterialet återkommer även i interiören (för mer information om materialval och inredning, se Johanna Vestlins videopresentation om arbetet med detta)

 

Ljusschakt

 

Det är ingen stor gård, men å andra sidan har man Rosenlundskanalen, Järntorget och övriga staden strax utanför husknuten.

 

I det lilla gårdshuset fanns bland annat utrymme för att meka med cykeln.

 

Mötet mellan nybygget och Brogatan 2. Foto: Fredrik Mellquist

 

Växtlighet anpassad efter rådande ljusförhållanden. Inne i hörnet till höger låg den visningslägenhet som vi senare kom att besöka. Foto: Fredrik Mellquist

 

Balkonglösningar.

 

Brogatan 2 ger karaktär även åt gårdsrummet. Foto: Fredrik Mellquist

 

I tegelhuset från 1859 skapas fyra bostadsrättslägenheter om 2-5 RoK (se videopresentation om detta arbete).

 

Inflyttning pågår.

 

Takhöjden i de olika våningsplanen varierar mellan 2,50 och 3,30 meter, och innerdörrarna har en reslig höjd på 2,40 snarare än standardmåttets 2,10 meter.

 

Det var i princip tyst inne i lägenheten trots spårvagnar och bussar nere på gatan. De höga fönstren var specialbeställda från Danmark.

 

Fönsteromfattningar med inspiration från Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, såväl som en privatvilla i Köpenhamn från 1936 ritad av den danske arkitekten Kay Fisker.

 

Fönstret åt gården. Från sovrummet nås den lilla uteplatsen.

 

Reliefverkan

 

Detaljer

 

After work på Röda rummet, ett kombinerat bageri, restaurang samt öl- och vinbar i en av bottenvåningens lokaler.

 

Fler anslöt lagom till AWn.

 

Tack för en trevlig stadsvandring, och ett särskilt stort tack till Anna, Sara och Sophie! Även om rutten inte var så lång med avseende på sträcka, blev den dock innehållsrik och varierad.

 

 

Kompletterande foton

Stadsvandringen kom av förklarliga skäl mestadels att handla om nybygget, och därför uteblev lite perspektivet på såväl den befintliga 1980-talsbyggnaden som de framtida planerna för den. För att råda bot på detta gjorde jag ett återbesök en solig eftermiddag i januari 2024 i syfte att dokumentera bebyggelsen i kvarteret.

 

Sedan vi genomförde stadsvandringen har projektet, kallat Järntorgsgatan x Brogatan, vunnit Tidningen Byggindustrins utmärkelse Årets Bygge 2024 i kategorin bostäder.

 

Här möts man dock av ett par stolpar som sannolikt inte prisbelönats.

 

Brogatan 2.

 

Brogatan 2, inkilat mellan 1980-talshuset och det nya, är rent av görande för läsbarheten av hur kvarteret förändrats. Det är också det sista kvarvarande huset från tiden runt 1860 när kvarteren Röda Bryggan samt Regeringen bebyggdes.

 

Tegelhuset från 1980-talet är kanske inte så dumt egentligen, som ett trevande – och utpräglat lagom – försök att anknyta till den äldre staden efter funktionalismens tydliga avståndstagande från densamma. Det kan vara intressant att titta lite närmare på denna förhållandevis anonyma byggnad, och i synnerhet när vi varit inne på diskussionen om "klassisk arkitektur", och hur denna skulle kunna ta sig uttryck i det som byggs. Men också för att den sannolikt kommer att byggas om till oigenkännlighet i framtiden.

 

Detaljer. Vid sidan av en markerad stensockel, och fönstrens raka valv, har man även spexat till det lite genom att ställa tegelstenarna på högkant på andra våningen, vilket vid närmare anblick ger en svag effekt av fönsterband (samtidigt som man till vissas belåtenhet demonstrativt redovisar väggens ickebärande egenskaper). Att tala om piano nobile vore väl att ta i, men notera de större fönstren i bottenvåningen, som blir mindre i våning två och tre, för att sedan övergå i en sorts mezzanin (se övriga foton).

 

Bortglömd platsbildning. Sedan det svartvita 80-talsfotot före rivningen, har man planterat en hästkastanj. Även om den inte riktigt kommer till sin rätt i denna vinterbild (man vill ju se dem i blom!), så påminner det lite om hur Lilienberg tog sig an exempelvis Waernsgatan i Bagaregården med hjälp av ett träd. En träsits på muren runt trädet hade gjort mycket för att lyfta platsen med små medel.

 

Jag älskar kanske inte teglet, men det är på det hela ändå en ganska omsorgsfult utformat. Det råder heller inget tvivel om var man går in, och den markerade porten lyfter hela byggnaden.

 

Här har man till och med kostat på sig en relief.

 

Pusterviksgatan, notera brandgaveln. Gunilla Grahn-Hinnfors frågade sig under våren i Göteborgs-Posten varför 1980-talsarkitekturen av många anses ful och är så illa omtyckt. Bortom de inte sällan grälla kulörerna, och det rent kitschiga, finns många gånger en vilja till anpassning i skala, proportioner och symmetri, som är ganska sympatisk. Personligen kan jag dock inte riktigt förlika mig med dessa alster då de i vår stad inte sällan uppförts på platser där det redan stod avsevärt vackrare hus tidigare. Om de istället byggts på mer jungfrulig mark, som exempelvis i Skarpnäck utanför Stockholm, hade man kanske haft större överseende?

 

Framtida uppgradering av 1980-talshuset, som täcker upp mot den nuvarande brandgaveln, och trappar ned mot Rosenlundskanalen. Kommer vi att få se aktionsgrupper för dess bevarande? Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Vy över Pustervik och Masthugget från bastionen Carolus Rex.

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

 

Bilaga

[infobox]

För vidare läsning på ämnet:

"Arkitektur i klassisk och fri stil" – Sture Balgård, arkitekt (Byggnadskultur, 2009)

"Arkitektur – Moral eller kunskap?" – Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia (Yimby Göteborg, 2011)

"It-entreprenör vill bygga sekelskifteshus i Växjö" (SVT, 2016)

“Om det fanns en fri marknad skulle det byggas i klassisk stil” (intervju med arkitekten Albert Svensson, Smedjan, 17/7 2017)

“Det är inte arkitekturen som är problemet, det är kvaliteten” – Anna Björklund, arkitekt (debattartikel [med inbakad replik från arkitekt Albert Svensson], Smedjan, 27/7 2017)

"För lite arkitektur i arkitekturen" – Malin Lernfelt (intervju med Ola Nylander och Mark Isitt, Byggnadskultur, 16/4 2021)

...

Pågående debatt

"Vad folk vill ha" – Annica Kvint (reportage, Tidningen Arkitektur 8/5 2019)

"Klassisk arkitektur gör oss lyckligare" (reportage, Svensk Byggtidning, 22/11 2019)

"Bygg mer traditionellt vackert – funktionalitet är inte allt" – Jonas Attenius (S) (debattartikel, Göteborgs-Posten, 13/12 2020)

”Varför är arkitekter rädda för begreppet klassicism?” – Katinka Schartau, högskolelektor i Fysisk planering, BTH (debattartikel i arkitekten, 27/5 2021)

”Bygg mer som göteborgarna vill” – Mats Arnsmar (S) (debattartikel, Göteborgs-Posten, 30/10 2021)

"GOTTGÖRELSE ELLER AUKTORITÄR TENDENS? GÖTEBORGARNAS INSTÄLLNING TILL ATT BYGGA MER I 'KLASSISK' STIL" – Felix Andersson och Daniel Enström (i Alltid måndag? SOM-institutet, Göteborgs universitet, 2021)

"Göteborgarna överens – bygg i klassisk stil" – Felix Andersson och Daniel Enström, SOM-institutet (debattartikel, Göteborgs-Posten, 11/12 2021)

"Folkviljan har talat – arkitekterna har fel" – Arvid Hallén, programansvarig Oikos, och Eric Norin, arkitekt (debattartikel, Expressen, 13/12 2021)

"En vacker stad måste få kosta" – Håkan Boström (ledartext, Göteborgs-Posten, 15/12 2021)

"Omröstningar skapar inte bra arkitektur" – Gert Wingårdh, arkitekt, och Rasmus Wærn, arkitekturhistoriker (debattartikel, Göteborgs-Posten, 17/12 2021)

"Arkitektonisk kvalitet är viktigare än stil" – Johan Lundin, arkitekt (debattartikel, Göteborgs-Posten, 19/12 2021)

"Klassisk praktik är bättre än modernistisk ideologi" – Albert Svensson, arkitekt (debattartikel, Göteborgs-Posten, 22/12 2021)

”Jag vill lämna världen vackrare” – Albert Svensson, arkitekt (intervju, Tidningen Arkitektur, 31/5 2022)

"Sverige behöver en ny och mer demokratisk arkitektur" – Adam Cwejman (ledartext, Göteborgs-Posten, 10/8 2022)

"Sveriges arkitekter kan lära sig av Ekmansgatan 5" – Mark Isitt (kulturkrönika, Göteborgs-Posten, 19/8 2022)

”Den klassiska arkitekturen är usel!” – Nils Freckeus, arkitekt (debattartikel, Arkitekten, 8/9 2022)

"Klassisk stil räcker inte" – Claes Caldenby, professor emeritus i arkitekturens teori och historia (Tidningen Arkitektur, 10/1 2023)

"Arkitekturseminarium: Hur bygger vi staden som gör oss glada?" (Fastighetsägarna [video], 17/1 2023)

"Outtalade värderingar styr stadens form" – Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi (Yimby Göteborg, 8/2 2023)

"S i Göteborg: 'Staden blir fulare för varje nytt hus'" (videoinslag, SVT, 6/3 2023)

"Nära hälften av svenskarna vill ha nya hus i klassisk stil" (videoinslag, SVT, 6/3 2023)

"Kulturnyheterna special: Fint eller fult?" (SVT, 6/3 2023)

"Kan det vara djävulen som ligger bakom arkitekturpriset?" (Fria ord, Göteborgs-Posten, 15/3 2023)

"Vill man bo i en homogen bubbla av inbillad dåtid så finns redan Jakriborg" – Kajsa Söderström, byggnadsingenjör (debattartikel, Göteborgs-Posten, 18/3 2023)

"Sverige behöver mer klassisk arkitektur – inte mindre" – Håkan Boström (ledartext, Göteborgs-Posten, 21/3 2023)

"Vi har ett kvalitetsproblem – inte ett stilproblem" – Pär Eliaeson, arkitekt och kritiker (Arkitekturtidskriften KRITIK, 30/3 2023)

“Debatten om klassisk arkitektur är bra – men arkitekterna kan bättre” – Jonas Dahl, vd Bornstein Lyckefors arkitekter (debattartikel, Arkitekten, 30/3 2023)

”Skrattretande att fördöma klassicistiskt experiment” – Thomas Hellquist, professor emeritus i arkitektur och gestaltning (debattartikel, Arkitekten, 19/4 2023)

"Arkitekten som vill bygga vackert och hållbart" (intervju med Eric Norin, Tradition Arkitekter, Epoch Times, 29/4 2023)

”Diskussionen om klassisk arkitektur öppnar en avgrund” – Tomas Lauri, arkitekt och kritiker (replik på Hellquist, Arkitekten, 3/5 2023)

"Behåll P3!" – Kajsa Crona, arkitekt och adjungerande professor i boendets arkitektur, Chalmers (kulturkrönika, Fastighetsnytt, 10/5 2023)

"Jag skulle vilja kalla mig för konservativ" – Eric Schüldt (essä, Expressen, 15/5 2023)

"Ja, det spelar roll om husen är fula eller fina" – Anna Andersson (kulturartikel, Aftonbladet, 18/5 2023)

"Vi måste inte bygga fula hus i hela Sverige" – Victor Malm (kulturdebatt, Expressen, 21/5 2023)

"Det går inte att vara lite lagom konservativ" – Pär Eliaeson, arkitekt och kritiker (kulturdebatt, Expressen, 23/5 2023)

"Önskan om arkitektur i 'gammal stil' är en förolämpning" – Ola Andersson, arkitekt (kulturkommentar, Dagens Nyheter, 24/5 2023)

"Min själ är inte gjord av betong" – Eric Schüldt (kulturdebatt, Expressen, 26/5 2023)

"Det är förslappat att tro att skönheten är tidlös" – Mikaela Blomqvist (kulturkrönika, Göteborgs-Posten, 30/5 2023)

"Från Götaplatsen till Hisingsbron – samtal om arkitektur, kvalitet och stil" (Krook och Tjäder, panelsamtal Platinan, 1/6 2023)

"Jag blev arkitekt för att skapa en skönare värld" – Mikael Ekegren, arkitekt och lektor på Chalmers (debattartikel, Göteborgs-Posten, 11/6 2023)

"Varför pratar alla om klassisk arkitektur?" (blogginlägg, Tengbom, 12/6 2023)

"Visst behöver arkitekturen skönhet – men klassiska drömmar är ingen lösning" – Tomas Lauri, arkitekt och kritiker (kulturdebatt, Dagens Nyheter, 15/6 2023)

"Ropen på hus i klassisk stil manar till besinning" – Mikael Ekegren, arkitekt och lektor på Chalmers (debattartikel, Göteborgs-Posten, 15/8 2023)

"Stadsvandring och seminarium om stadens form idag och i framtiden" (panelsamtal Göteborgs stadsbibliotek med föregående stadsvandring, 3/9 2023)

"Omdebatterade huset prisas som årets bästa byggnad i Göteborg" (Göteborgs-Posten, 16/11 2023)

"Ekmansgatan 5 hamnar farligt nära kostymfesten" – Mark Isitt (Göteborgs-Posten, 25/11 2023)

"Arkitekturupproret och den tvivelaktiga skönheten hos Ekmansgatan 5 i Göteborg" – Mark Isitt (krönika i Dagens samhälle, 23/12 2023)

"Vi måste prata om Göteborg" – Malin Siwe (krönika i Fastighetsvärlden, 1/3 2024)

46e Yimbyvandringen: Lorensbergs villastad med efterföljande seminarium på stadsbiblioteket (7/4 2024)

 

Tipsa gärna om vi missat någon artikel...[/infobox]

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 


[infobox]

Innehållsförteckning:

Bakgrund
Kv Röda Bryggan
Kvarterets förändring över tid
Järntorgsgatan från Pusterviksbron
Järntorgsgatan från Järntorgshållet
Brogatan från Rosenlundskanalen
Föreslagen bebyggelse
Alternativa förslag
Stadsvandring + after work
Kompletterande foton
Bilaga: pågående debatt

[/infobox]

 

Bakgrund

Som en del av Kulturkalaset den 3 september 2023 var Yimby Göteborg medarrangör till en stadsvandring i Lorensbergs villastad med ett efterföljande arkitekturseminarium på stadsbiblioteket. Det kändes passande då Göteborg firade sitt försenade 400 årsjubileum, och Yimby Göteborg fyllde 15.

Den ursprungliga planen var att lyfta fram ett flertal nybyggda projekt på olika platser i staden under en och samma vandring, varav ett var tänkt att vara Röda Bryggan. Det rörde sig om byggnader som på något sätt hade anknytning till den pågående diskussionen om klassisk arkitektur. Detta är som bekant något man – vid sidan av trädgårdsstad i mer perifera lägen – vill se mer av från politiskt håll. Men vad innebär det mer konkret? Finns det några föredömliga exempel? Här ville vi bidra med något mer konkret genom besök på plats i verkligheten.

Vår ambition var alltså att besöka nyuppförda byggnader, som skulle kunna ses som samtida uttryck för vad "klassisk arkitektur" kan vara, eller som i någon mån ansluter till detta. Besöken skulle sedan vara utgångspunkten i ett efterföljande samtal, vilket även kopplade till tendensen från arkitekthåll att – så fort ämnet kommer på tal – i stället vilja tala om kvalitet (som om det skulle röra sig om nödvändiga motsatsförhållanden). Våra ursprungliga ambitioner lät sig dock inte realiseras fullt ut rent logistiskt, så det blev en stadsvandring i Lorensbergs villastad under guidning av Fredrik Rosenhall från arkitektkontoret Inobi, och där vi kom att titta närmare på Ekmansgatan 5 samt Villa Lorensberg (Lennart Torstenssonsgatan 9).

Under vårt efterföljande seminarium på stadsbiblioteket berättade dock Anna Henriksson, vd för Sverigehuset, om deras arbete med Röda Bryggan i Pustervik. Det föll sig därför naturligt att se om vi kunde ordna en ytterligare stadsvandring, som en fristående uppföljare, för att titta närmare även på detta projekt innan kvällarna hann bli för mörka under hösten. Anna hade vid ett tidigare tillfälle (2019) visat oss bokalerna i Lundbypark på Hisingen, och receptet skulle bli ungefär detsamma genom att kombinera utom- och inomhus under samma vandring.

 

Anna Henriksson, vd för Sverigehuset, under vårt arkitekturseminarium på stadsbiblioteket. Övriga deltagare från vänster: Tove Krabo och Olof Antonson, moderatorer (samordnare för Yimby Göteborg); Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi; Carl Gabrielsson, affärsområdeschef Hökerum Bygg; Johannes Hulter (delvis utanför bild), kommunalråd (S) och stadsbyggnadsnämndens ordförande. Foto: Fredrik Mellquist

 

Hörnhuset vid Järntorgsgatan/Brogatan, som blivit lite av en pendang till Pustervikshuset vid Järntorget. Det äldre tegelhuset på Brogatan 2 ger i sin tur karaktär åt platsen, och gör att de olika förändringarna i kvarteret blir läsbara. I bakgrunden några av den gamla förstaden Masthuggets många och spretande nybyggnadsprojekt. Bildkälla: Sverigehuset

 

Bildkälla: Anna Henriksson

 

Bildkälla: Sverigehuset

 

I modellen framgår, vid sidan om den indragna takvåningen, även hur det äldre huset på Brogatan 2 ingår i projektet Röda Bryggan, som hittills handlat såväl om rivning som nybyggnad, men inte att förglömma även om byggnadsvård. Vi får dock se hur det blir med en eventuell framtida påbyggnad av 1980-talshuset till vänster. Bildkälla: Sverigehuset

 

 

Kv Röda Bryggan

Under 1800-talets första hälft rivs stadens befästningsanläggningar, vallgraven leds delvis om till ett nytt läge, och parkstråket med Nya Allén planeras på det tidigare försvarsområdet. Under 1850-talet planläggs den nya stadsdelen Pustervik på ytor som frilagts med tre kvarter, Röda Bryggan, Regeringen (efter bastionen med samma namn), samt Kaponnieren/Kaponjären. I samband med detta uppförs även fabriksanläggningar längs Rosenlundskanalen och vid nuvarande Esperantoplatsen.

 

Bildkälla: Pustervik – Kulturmiljö & Stadsbildsanalys, Archidea (klicka för att förstora)

 

Pustervik med resterna av Kaponjärgraven, som förband Skansen Kronan med den befästa staden. Notera för övrigt de sedan dess igenfyllda kanalerna i Västra respektive Östra Hamngatan. Bildkälla: Göteborgs stad

 

Omkring 1860 bebyggs de två kvarteren Röda Bryggan samt Regeringen med tegelhus, det första i två våningar och det senare i tre våningar, vilket blir början på den stenstad som uppförs utanför Vallgraven efter att stadens försvarsmurar rivits. Läget var då vid en av stadens infartsvägar, nuvarande Landsvägsgatan/Järntorgsgatan, vilket i dag utgör en länk mellan det pulserande Järntorget (dåvarande Bierhalleplatsen) och staden Inom Vallgraven. En länk som ytterligare kommer att stärkas i takt med utbyggnaden av Masthugget och – när tiden väl är mogen – Skeppsbron.

 

Brogatan 2 vittnar om hur kvarteret Röda Bryggan ursprungligen var bebyggt. Bildkälla: Sverigehuset

 

Brogatan 2 uppförs 1859 efter ritningar av arkitekt och storbyggmästare August Krüger, som vid sidan av dåvarande stadsarkitekten, Heinrich Kaufmann, ritade samtliga byggnader i kvarteret Röda Bryggan. Krügers arbete som arkitekt och byggmästare innefattar bland annat Synagogan (1851-55) samt dess grannfastigheter på Stora Nygatan vid Vallgraven, och i egenskap av byggmästare är Stora Teatern ett välkänt exempel.

 

[infobox] Som en parantes: Krügers söner kom att fortsätta verksamheteten i A. Krüger & Son: Ernst ritade byggnader som Merkurhuset (1897) och SKFs fabriksanläggning i Gamlestaden (1909), medan Georg, som dock dog redan 1893, tre år före sin far August, ritade bland annat Valand (1886) och brandstationen på Nordhemsgatan (1890), som numera huserar Saluhallen Briggen.[/infobox]

 

Medan de andra husen i Röda Bryggan kom att förändras markant genom om- och påbyggnader, eller rivas under 1980-talet, ger Brogatan 2 med sin välbevarade fasad av gult "Göteborgstegel" ett litet fönster till hur den resterande bebyggelsen såg ut. Av kvarteret Regeringens trevåningshus återstår tyvärr ingenting, då hörnhuset revs redan 1919 för att ge plats åt det omkring dubbelt så höga Pustervikshuset, medan resten kom att rivas under 1960-talet och framåt (de kvarvarande delarna så sent som 1990-tal).

Efter att de sista resterna av Kaponjärgraven, som tidigare förband den befästa staden med Skansen Kronan, lades igen 1865, kunde så även kvarteret Kaponjären bebyggas. Här uppförs 1877-78 de nuvarande husen i nyrenässans, som ritades av stadsarkitekt Hans Jacob Strömberg. Följaktligen är Brogatan 2 det sista kvarvarande huset från när Pustervik började bebyggas i slutet av 1850-talet.

 

Brogatan 3 med Göteborgs trätoffelfabrik i mitten (Brogatan 2 till höger), 1947. August Krüger låg bakom även denna byggnad uppförd 1858, men som dessvärre kom att rivas 1983. Bildkälla: GP/Kamerareportage via Det gamla Göteborg (min kolorering av ett svartvitt foto)

 

Före: Kvarteret Röda Bryggan som det såg ut längs Järntorgsgatan innan rivningarna 2020. Bildkälla: Sverigehuset (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

De östra delarna av bebyggelsen i kvarteret föreslås byggas på och de västra delarna föreslås rivas och ersättas med ny bebyggelse. Brogatan 2, som är det mest välbevarade av de äldre husen i kvarteret, bevaras och skyddsbestämmelser och rivningsförbud införs. Planförslaget innebär att bebyggelse kan uppföras i 5 till 8 våningar. Ny och befintlig bebyggelse kan innehålla totalt cirka 130 bostäder samt 2300 m2 lokaler för butiker, kontor och andra verksamheter i bottenvåningen.

 

– Stadsbyggnadskontoret angående planens innebörd och genomförande

[/quote]

 

Bildkälla: Fastighetskontoret (mycket av inläggets bildmaterial i form av förslag och illustrationer kommer för övrigt från denna planhandling)

 

Efter: inklusive framtida påbyggnad av 1980-talshuset till vänster.

 

 

Kvarterets förändring över tid

Nedan följer en sammanställning i någorlunda kronologisk ordning av foton där Röda Bryggan kan ses. Materialet spänner från tidigt 1900-tal till idag, och från tre olika håll: Järntorgsgatan från Pusterviksbron, Järntorgsgatan från Järntorgshållet, samt Brogatan från Rosenlundskanalen. Efter upprepade sökningar i Göteborgs Stadsmuseums databas Carlotta var det foton från just dessa perspektiv som framträdde (medan fasaderna åt Pusterviksgatan förblir mer av ett mysterium).

Vidare sökningar efter ytterligare bildmaterial har sedan gjorts på olika sidor och i grupper om stadens historia, vilket även kompletterats med en del mer samtida foton. Sammantaget blir det ett försök att åskådliggöra hur bebyggelsen förändrats över tid genom olika om- och påbyggnader, rivningar, nybyggnadsprojekt osv.

 

 

Järntorgsgatan från Pusterviksbron

1903. Öhrn & Palmér kom att driva en speceriaffär i lokalen 1902-06. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1908. "1906 köpte handlanden Carl A. Berlin huset och flyttade sin beklädnadsfirma från Kungstorget där den låg i Bazar Alliance (Kungstorget 2). Samma år genomfördes en stor ombyggnad då en ny butikslokal etablerades i bottenvåningen. Ombyggnaden innebar bl. a. att bottenbjälklaget i lokalen sänktes till gatunivå. En direktentré från gatan tillkom liksom stora skyltfönster i gatuplan." – Det gamla Göteborg; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

Före 1935. Gulins flyttade in sin klädaffär på Järntorgsgatan 2 1927 efter att Berlin dött samma år; den senare påbyggnaden till tre våningar kom att genomföras 1935, vilket ger oss ett möjligt spann för när bilden är tagen. Bildkällan säger 1920-tal, men bilen ser i mina – förvisso när det kommer till veteranbilar lekmannamässiga – ögon mer ut att vara från 1930-talet. Notera dock fönsterbytet, där de tidigare flaggfönstren med fyra lufter bytts ut mot 1-luftsfönster av funktionalistiskt snitt, vilket talar för en senare datering. Mittfönstret har även murats igen, men syns här ännu som ett blindfönster, innan det helt skall försvinna i och med påbyggnaden. Bildkälla: Det gamla Göteborg

 

1940-tal. Verksamheten växte och huset byggdes 1935 på med en tredje våning efter ritningar av Ivar Burman och Gunnar Wetterlundh. Om- och påbyggnaden förändrade huset helt såväl exteriört som interiört mot utpräglad funktionalism. 1938 överdäckades gården och blev en del av bottenvåningens butiksyta. Bildkälla: gruppen Det gamla Göteborg via Kaj Bremertz (anställd hos Gulins på 1950-talet)

 

1966. Det är ännu vänstertrafik i denna vy från Rosenlundsverket. Hörnhuset kom efter påbyggnaden onekligen att se ut som en funkisbyggnad. Värt att notera är för övrigt husen på Pusterviksgatan i kvarteret Regeringen, som ännu inte rivits. Bildkälla: gruppen Det gamla Göteborg via Kaj Bremertz (klicka för att förstora)

 

How Buildings Learn. Den beskurna bilden till vänster är som tidigare konstaterats tagen senare än vad som anges här, men det är en fin jämförelse mellan före och efter. Bildkälla: Sverigehuset (klicka för att förstora)

 

Sjunger på sista versen...

 

2019. Det här kom att bli det sista fotot som jag tog av hörnhuset innan det revs ett år senare. Jag har dessvärre inte lyckats hitta mina bilder från själva rivningen (klicka för att förstora).

 

2023. "Efter många gestaltningsförslag och turer hamnade man till slut i detta resultat med Sophie Dufva från Semrén & Månsson som ansvarig arkitekt. Hörnhuset sticker ut, inte minst genom de gedigna materialvalen (resten är lite mer ordinärt i jämförelse), och ansluter till den tidigare byggnadsvolymens form fast i en högre tappning; det känns som en klar uppgradering av vad som stod där tidigare, och för tankarna till såväl en stram klassicism, den tidiga funktionalismens mellanformer, som Adolf Loos avskalade bankpalats i Wien (men med balkonger snarare än blomsterlådor)." – från rapporten till vår vandring i Lorensbergs villastad med efterföljande arkitekturseminarium. Bildkälla: Sverigehuset

 

 

Järntorgsgatan från Järntorgshållet

1932-33. Invigning av Tempo. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1939. Gulins har byggts på med en våning (1935); Tempo fått en enhetligt putsad fasad genom att fastigheterna byggts samman. Foto: Otto Thulin; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1951. Foto: Eric Månsson; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1954. Flaggfönstren har ännu inte bytts ut i Tempohusets övervåning. Foto: Handelstidningen; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

2016. Järntorgsgatan 4-6 – Pusterviksgatan 2. Bild: Mattias Blomgren. Licens: CC BY-SA 4.0

 

2016. Bildkälla: Ola Nylanders debattartikel "Riv inte kvarteret Röda Bryggan!" i Tidningen Arkitekten

 

Ur ett yimby-perspektiv hamnar vi här i lite av ett dilemma: å ena sidan finns befintliga kvaliteter i form av billiga lokaler (måhända med korta hyreskontrakt), helt i linje med Jane Jacobs resonemang kring behovet av äldre byggnader (skick snarare än faktisk ålder). Här har vi 1800-talsbyggnader som ändrats och byggts om över tid efter olika behov, vilket gjort att alla fått sin egen distinkta prägel.

Å andra sidan har vi samtidigt ett kvarter med förhållandevis låg exploateringsgrad, och helt i avsaknad av bostäder, som under delar av dygnet snarare bidrar till en gränsvakuumzon än att överbrygga och länka samman stadsmiljöerna kring Järntorget med Inom Vallgraven.

Inget av valen utgör en egentlig lösning, utan kommer med olika avvägningar, men där alternativkostnaden för ett bevarande (av ett förfall om man skulle tala med Jörnmark) blir ett 60-tal uteblivna lägenheter, precis där man vill ha dem.

 

2019. Notera plywoodskivorna. Foto: "FASAD och Mattias Jansson"

 

2020. Foto: "FASAD och Mattias Jansson"

  

2023. Bildkälla: Sverigehuset

 

Hidden in plain sight: i likhet med nybygget i Röda Bryggan utgörs även Järntorgsgatan 8-10 (i grannkvarteret Regeringen) av en och samma byggnad uppdelad i olika fasader. Detta alltså drygt ett decennium före Johannes Olivegrens tegelbyggnad på Södra Hamngatan stod färdig 1975, efter rivningen av det omtyckta Grand Hotel Haglund. Ett projekt som fick kritik i fackkretsar för sin oärlighet genom en "falsk" fasadindelning. Olivegren fick dock uppenbarligen "rätt" har det visat sig. I dagsläget är det snarast – på gott och ont – att betrakta som ett standardutförande i takt med att fastigheterna blivit allt större och täcker närmast hela kvarter, om inte annat för att kunna härbärgera omfattande parkeringsanläggningar under jord. Bildkälla: Pustervik – Kulturmiljö & Stadsbildsanalys, Archidea

 

2023. Vid tillfället för vår stadsvandring.

 

 

Brogatan från Rosenlundskanalen

Ca 1900. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (min kolorering av ett svartvitt foto)

 

1902. Här hade vi haft en potentiell motsvarighet till Nyhavn om det inte vore för grävskopornas rov, och de otrivsamma modernistiska styggelser som kom att uppföras istället. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

Ca 1910. Ja, detta kanske inte var den mest livsbejakande skildringen av denna stadsmiljö. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum

 

1982. Ett fantastiskt tidsdokument av den del av Röda Bryggan som bara något år senare skulle komma at rivas. På kortsidan återfinns Pustervikskällaren, "Röva". Foto: Staffan Westergren; Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

 

2024. "I början av 1980-talet rivs den ursprungliga bebyggelsen inom kvarterets östra del, bestående av tre byggnader inklusive gårdar. Kritik framförs mot rivningen av kulturhistoriskt intressanta miljöer. De tre ursprungliga tomterna slås samman till en fastighet som utökas något mot öster på tidigare allmän platsmark. Fastigheten planläggs för kontorsändamål och bebyggs omkring 1986 med en enhetlig bebyggelse med gemensam överglasad gård. Anpassning av bland annat skala, taklandskap, fasadmaterial och uttryck görs med hänsyn till kulturmiljövärden. Kritik framförs bland annat mot bristande anpassning till äldre bebyggelse och mot att det inte planläggs för några bostäder i kvarteret som nu består av enbart verksamheter." – ur planhandlingen för Röda Bryggan, s.19.

 

 

Föreslagen bebyggelse

Oavsett vad man tycker om de senaste årens rivningar i kvarteret Röda Bryggan, kan vi dock konstatera att det finns en viss diskrepans mellan gestaltningsförslagen under processens gång, och det som senare faktiskt byggdes. Det finns dock skäl att vara nöjd med slutresultatet, och i synnerhet givet alternativen, vilket förhoppningsvis framgår av denna genomgång.

 

[quote]

 

Syftet med planen är att ge möjlighet att förtäta med blandstadsbebyggelse, med tillskott av bostäder och handel och kontor. Området ingår i riksintresse för kulturmiljö och en viktig del av planarbetet har varit att avväga och anpassa föreslagna förändringar till den befintliga miljön.

 

– Stadsbyggnadskontoret, sammanfattning av planens syfte och förutsättningar.[/quote]

 

Utifrån plantexten får man intryck av att det rör sig om en mycket känslig stadsmiljö, där en viktig del av arbetet handlat om anpassning, och om olika finkaliberarade avvägningar. Hur korresponderar då ovanstående skrivningar med vad som lades fram som förslag?

 

Gestaltningsprocessen i grova drag. Ursprungsförslaget till vänster påminner närmast om något från Bostad2021 ute i Frölunda, och man får nog utgå från att välbefogad kritik föranledde det något trevande mellanförslaget. Detta hade i sin tur varit ett fullt rimligt och förhållandevis urbant tillskott på en gata i Kvillebäcken eller det nybyggda Backaplan, men vid Rosenlundskanalen och Järntorget ter det sig tämligen slätstruket. Det välbehövliga omtaget till höger, vilket senare också kom att uppföras (men ännu ej fullbordats genom påbyggnaden av 1980-talshuset). Bildkälla: Sverigehuset (klicka för att förstora)

 

"...en viktig del av planarbetet har varit att avväga och anpassa föreslagna förändringar till den befintliga miljön". Givet ett förslag som detta inklusive en rivning av Brogatan 2 – hade jag nog krokat arm med Ola Nylander. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

 

"'Anpassning till kulturmiljö' när vi skulle kunna utforska spännande kontrastverkan? Nej, ta och rita om allting, riv det lilla tegelhuset, och gör kvarteret mer som gruvkolonin på Mars från Total Recall!" – möjlig konversation under workshop. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Lex Nylander på det här också... Bildkälla: Fastighetskontoret

 

...Brogatan 2 bevaras förvisso, men på Cybertron istället för Pustervik. Bildkälla: Fastighetskontoret

2016."Nybyggnation i traditionell form", samrådsskedet: "It's not good, it's not bad – it's mediocre! Mediocre is what it is..." – man i Skottland angående byns restaurang. Här börjar det dock likna något. Bildkälla: Sverigehuset

 

I sitt föredrag på stadsbiblioteket berättade Anna Henriksson att de till slut nådde en punkt i processen där de beslutade sig för ett omtag. I detta senare förslag framträder en helt annan vertikalitet och elegans, och vi närmar oss en modern tappning av vad som skulle kunna beskrivas som "klassisk arkitektur". Med tanke på de övriga förslagen i vår genomgång har vi skäl att vara mycket nöjda med detta. Bildkälla: Sverigehuset och Semrén & Månsson

 

"Just make it look normal" – Andres Duany. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Bildkälla: Fastighetskontoret

 

 Bildkälla: Sverigehuset och Semrén & Månsson

 

Vore det inte för att Yimbypriset låg i dvala, skulle detta vara en värdig kandidat. Bildkälla: Sverigehuset och Semrén & Månsson

 

Uppgraderat fondmotiv. Så här elegant kommer Röda Bryggan att bli från Rosenlundskanalen, såvida Castellum genomför sin påbyggnad av 1980-talshuset. Det känns onekligen som en no-brainer givet att ekonomin går ihop (om inte: ge ett argument för motsatsen!) Bildkälla: Fastighetskontoret

 

 

Alternativa förslag

Bifogat i planhandlingen finns även andra förslag, som kan vara intressanta att jämföra med, och som ger en fingervisning om vilka gestaltningsidéer som var på modet.

 

Principen om att "bygga i det redan byggda" (se Riksdagshuset i Stockholm) möter en mer "parasitär arkitektur", som var i ropet med spektakulära exempel som Zaha Hadids hamnkontor i Antwerpen. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Hade vår nuvarande stadsarkitekt måhända ett finger med i detta förslag? Och vilket par spejsade glasögon hade han i så fall på sig den dagen? Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Norlander vann samma år Kasper Salin-priset för Studio 1 i Stora Torp, Örgryte, och här ser vi ett snarlikt förslag för Pustervik. Detta påminner i sin tur om en lite mer dyster variant på Kville saluhall vid Vågmastareplatsen (Yimbypriset 2014) eller Johan Celsings Abba-museum på Djurgården i Stockholm. En arkitektur som vår käre läromästare/nemesis Claes Caldenby brukade beskriva som IKEA-klassicism. Bildkälla: Fastighetskontoret

 

En snigel på ögat eller ett småvuxet Unité d'Habitation på taket? Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Hade vår genomgångs sinsemellan olika byggnadsförslag uppförts i ett annat sammanhang, som en del av en ny stadsdel, hade det inte funnits så mycket att anmärka på. Man hade med lite ansträngning kunnat ha överseende med i princip samtliga (vi har under många år tvingats öva upp denna förmåga i att försöka se förtjänster där det knappt funnits några). Men det är just det bristande omdömet i att vilja placera dem på den aktuella platsen som är direkt förbryllande.

Givet plandokumentens enträget tydliga skrivningarna om känslig kulturmiljö, vikten av anpassning till platsen, riksintresse mm uppstår många frågor: är merparten av dessa förslag uttryck för moget övervägen stadsbyggnad, eller rör det sig blott om en arkitekturens motsvarighet till South Parks parodi på actionfilmsregissören Michael Bay?

 

 

Stadsvandring + after work

Kvarteret Röda Bryggan från Hotel Draken, som skulle invigas senare i samma vecka. Med närmare en timme till godo innan utsatt tid, tog jag mig upp i hopp om att kunna få några användbara bilder. En person stod bedrövad med händerna som skygglappar, vänd in mot hissväggen av solitt, icke-transparent material.

 

Vi var sammanlagt 19 personer som möttes upp under baldakinen till Nils Einars biografbyggnad. Där hade vi såväl skydd mot regn som en bra vy mot nybygget.

 

Kvällens guider. Från vänster: Anna Henriksson, vd Sverigehuset; Sara Dahlström, arkitekt och projektutvecklare, Sverigehuset; Sophie Dufva, arkitekt, Semrén & Månsson. Foto: Fredrik Mellquist

 

Vi fick en genomgång av projektet och dess olika utmaningar.

 

Vi följde sedan efter Anna för att titta närmare på nybygget. Det rör sig om 59 bostadsrättslägenheter om 1-4 RoK (32-148 kvm) och lokaler i bottenplan, samt det äldre tegelhuset på Brogatan.

 

Pusterviksgatan

 

Järntorgsgatan

 

Johannes Hulter (S) gjorde en syrlig anmärkning på dessa "glasbalkonger" under vårt seminarium på stadsbiblioteket, vilket kanske inte riktigt föll i god jord hos en viss fastighetsutvecklare...

 

Utanför restaurang ALBA finns i skrivande stund en ganska välbesökt uteservering, särskilt soliga sommarkvällar.

 

Brogatan med Sven Brolids "markskrapa" på andra sidan Rosenlundskanalen.

 

 Terrassering

 

Vi var inte direkt nödbedda när vi fick höra om möjlighetet att ta vägen in via bilhissen.

 

En parkeringsplats som nog kräver visst trixande.

 

Work in progress.

 

Efter att ha tittat runt i garaget tog vi sedan trapporna upp mot innergården.

 

En liten avstickare mot entrén. Fasadmaterialet återkommer även i interiören (för mer information om materialval och inredning, se Johanna Vestlins videopresentation om arbetet med detta)

 

Ljusschakt

 

Det är ingen stor gård, men å andra sidan har man Rosenlundskanalen, Järntorget och övriga staden strax utanför husknuten.

 

I det lilla gårdshuset fanns bland annat utrymme för att meka med cykeln.

 

Mötet mellan nybygget och Brogatan 2. Foto: Fredrik Mellquist

 

Växtlighet anpassad efter rådande ljusförhållanden. Inne i hörnet till höger låg den visningslägenhet som vi senare kom att besöka. Foto: Fredrik Mellquist

 

Balkonglösningar.

 

Brogatan 2 ger karaktär även åt gårdsrummet. Foto: Fredrik Mellquist

 

I tegelhuset från 1859 skapas fyra bostadsrättslägenheter om 2-5 RoK (se videopresentation om detta arbete).

 

Inflyttning pågår.

 

Takhöjden i de olika våningsplanen varierar mellan 2,50 och 3,30 meter, och innerdörrarna har en reslig höjd på 2,40 snarare än standardmåttets 2,10 meter.

 

Det var i princip tyst inne i lägenheten trots spårvagnar och bussar nere på gatan. De höga fönstren var specialbeställda från Danmark.

 

Fönsteromfattningar med inspiration från Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, såväl som en privatvilla i Köpenhamn från 1936 ritad av den danske arkitekten Kay Fisker.

 

Fönstret åt gården. Från sovrummet nås den lilla uteplatsen.

 

Reliefverkan

 

Detaljer

 

After work på Röda rummet, ett kombinerat bageri, restaurang samt öl- och vinbar i en av bottenvåningens lokaler.

 

Fler anslöt lagom till AWn.

 

Tack för en trevlig stadsvandring, och ett särskilt stort tack till Anna, Sara och Sophie! Även om rutten inte var så lång med avseende på sträcka, blev den dock innehållsrik och varierad.

 

 

Kompletterande foton

Stadsvandringen kom av förklarliga skäl mestadels att handla om nybygget, och därför uteblev lite perspektivet på såväl den befintliga 1980-talsbyggnaden som de framtida planerna för den. För att råda bot på detta gjorde jag ett återbesök en solig eftermiddag i januari 2024 i syfte att dokumentera bebyggelsen i kvarteret.

 

Sedan vi genomförde stadsvandringen har projektet, kallat Järntorgsgatan x Brogatan, vunnit Tidningen Byggindustrins utmärkelse Årets Bygge 2024 i kategorin bostäder.

 

Här möts man dock av ett par stolpar som sannolikt inte prisbelönats.

 

Brogatan 2.

 

Brogatan 2, inkilat mellan 1980-talshuset och det nya, är rent av görande för läsbarheten av hur kvarteret förändrats. Det är också det sista kvarvarande huset från tiden runt 1860 när kvarteren Röda Bryggan samt Regeringen bebyggdes.

 

Tegelhuset från 1980-talet är kanske inte så dumt egentligen, som ett trevande – och utpräglat lagom – försök att anknyta till den äldre staden efter funktionalismens tydliga avståndstagande från densamma. Det kan vara intressant att titta lite närmare på denna förhållandevis anonyma byggnad, och i synnerhet när vi varit inne på diskussionen om "klassisk arkitektur", och hur denna skulle kunna ta sig uttryck i det som byggs. Men också för att den sannolikt kommer att byggas om till oigenkännlighet i framtiden.

 

Detaljer. Vid sidan av en markerad stensockel, och fönstrens raka valv, har man även spexat till det lite genom att ställa tegelstenarna på högkant på andra våningen, vilket vid närmare anblick ger en svag effekt av fönsterband (samtidigt som man till vissas belåtenhet demonstrativt redovisar väggens ickebärande egenskaper). Att tala om piano nobile vore väl att ta i, men notera de större fönstren i bottenvåningen, som blir mindre i våning två och tre, för att sedan övergå i en sorts mezzanin (se övriga foton).

 

Bortglömd platsbildning. Sedan det svartvita 80-talsfotot före rivningen, har man planterat en hästkastanj. Även om den inte riktigt kommer till sin rätt i denna vinterbild (man vill ju se dem i blom!), så påminner det lite om hur Lilienberg tog sig an exempelvis Waernsgatan i Bagaregården med hjälp av ett träd. En träsits på muren runt trädet hade gjort mycket för att lyfta platsen med små medel.

 

Jag älskar kanske inte teglet, men det är på det hela ändå en ganska omsorgsfult utformat. Det råder heller inget tvivel om var man går in, och den markerade porten lyfter hela byggnaden.

 

Här har man till och med kostat på sig en relief.

 

Pusterviksgatan, notera brandgaveln. Gunilla Grahn-Hinnfors frågade sig under våren i Göteborgs-Posten varför 1980-talsarkitekturen av många anses ful och är så illa omtyckt. Bortom de inte sällan grälla kulörerna, och det rent kitschiga, finns många gånger en vilja till anpassning i skala, proportioner och symmetri, som är ganska sympatisk. Personligen kan jag dock inte riktigt förlika mig med dessa alster då de i vår stad inte sällan uppförts på platser där det redan stod avsevärt vackrare hus tidigare. Om de istället byggts på mer jungfrulig mark, som exempelvis i Skarpnäck utanför Stockholm, hade man kanske haft större överseende?

 

Framtida uppgradering av 1980-talshuset, som täcker upp mot den nuvarande brandgaveln, och trappar ned mot Rosenlundskanalen. Kommer vi att få se aktionsgrupper för dess bevarande? Bildkälla: Fastighetskontoret

 

Vy över Pustervik och Masthugget från bastionen Carolus Rex.

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

 

Bilaga

[infobox]

För vidare läsning på ämnet:

"Arkitektur i klassisk och fri stil" – Sture Balgård, arkitekt (Byggnadskultur, 2009)

"Arkitektur – Moral eller kunskap?" – Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia (Yimby Göteborg, 2011)

"It-entreprenör vill bygga sekelskifteshus i Växjö" (SVT, 2016)

“Om det fanns en fri marknad skulle det byggas i klassisk stil” (intervju med arkitekten Albert Svensson, Smedjan, 17/7 2017)

“Det är inte arkitekturen som är problemet, det är kvaliteten” – Anna Björklund, arkitekt (debattartikel [med inbakad replik från arkitekt Albert Svensson], Smedjan, 27/7 2017)

"För lite arkitektur i arkitekturen" – Malin Lernfelt (intervju med Ola Nylander och Mark Isitt, Byggnadskultur, 16/4 2021)

...

Pågående debatt

"Vad folk vill ha" – Annica Kvint (reportage, Tidningen Arkitektur 8/5 2019)

"Klassisk arkitektur gör oss lyckligare" (reportage, Svensk Byggtidning, 22/11 2019)

"Bygg mer traditionellt vackert – funktionalitet är inte allt" – Jonas Attenius (S) (debattartikel, Göteborgs-Posten, 13/12 2020)

”Varför är arkitekter rädda för begreppet klassicism?” – Katinka Schartau, högskolelektor i Fysisk planering, BTH (debattartikel i arkitekten, 27/5 2021)

”Bygg mer som göteborgarna vill” – Mats Arnsmar (S) (debattartikel, Göteborgs-Posten, 30/10 2021)

"GOTTGÖRELSE ELLER AUKTORITÄR TENDENS? GÖTEBORGARNAS INSTÄLLNING TILL ATT BYGGA MER I 'KLASSISK' STIL" – Felix Andersson och Daniel Enström (i Alltid måndag? SOM-institutet, Göteborgs universitet, 2021)

"Göteborgarna överens – bygg i klassisk stil" – Felix Andersson och Daniel Enström, SOM-institutet (debattartikel, Göteborgs-Posten, 11/12 2021)

"Folkviljan har talat – arkitekterna har fel" – Arvid Hallén, programansvarig Oikos, och Eric Norin, arkitekt (debattartikel, Expressen, 13/12 2021)

"En vacker stad måste få kosta" – Håkan Boström (ledartext, Göteborgs-Posten, 15/12 2021)

"Omröstningar skapar inte bra arkitektur" – Gert Wingårdh, arkitekt, och Rasmus Wærn, arkitekturhistoriker (debattartikel, Göteborgs-Posten, 17/12 2021)

"Arkitektonisk kvalitet är viktigare än stil" – Johan Lundin, arkitekt (debattartikel, Göteborgs-Posten, 19/12 2021)

"Klassisk praktik är bättre än modernistisk ideologi" – Albert Svensson, arkitekt (debattartikel, Göteborgs-Posten, 22/12 2021)

”Jag vill lämna världen vackrare” – Albert Svensson, arkitekt (intervju, Tidningen Arkitektur, 31/5 2022)

"Sverige behöver en ny och mer demokratisk arkitektur" – Adam Cwejman (ledartext, Göteborgs-Posten, 10/8 2022)

"Sveriges arkitekter kan lära sig av Ekmansgatan 5" – Mark Isitt (kulturkrönika, Göteborgs-Posten, 19/8 2022)

”Den klassiska arkitekturen är usel!” – Nils Freckeus, arkitekt (debattartikel, Arkitekten, 8/9 2022)

"Klassisk stil räcker inte" – Claes Caldenby, professor emeritus i arkitekturens teori och historia (Tidningen Arkitektur, 10/1 2023)

"Arkitekturseminarium: Hur bygger vi staden som gör oss glada?" (Fastighetsägarna [video], 17/1 2023)

"Outtalade värderingar styr stadens form" – Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi (Yimby Göteborg, 8/2 2023)

"S i Göteborg: 'Staden blir fulare för varje nytt hus'" (videoinslag, SVT, 6/3 2023)

"Nära hälften av svenskarna vill ha nya hus i klassisk stil" (videoinslag, SVT, 6/3 2023)

"Kulturnyheterna special: Fint eller fult?" (SVT, 6/3 2023)

"Kan det vara djävulen som ligger bakom arkitekturpriset?" (Fria ord, Göteborgs-Posten, 15/3 2023)

"Vill man bo i en homogen bubbla av inbillad dåtid så finns redan Jakriborg" – Kajsa Söderström, byggnadsingenjör (debattartikel, Göteborgs-Posten, 18/3 2023)

"Sverige behöver mer klassisk arkitektur – inte mindre" – Håkan Boström (ledartext, Göteborgs-Posten, 21/3 2023)

"Vi har ett kvalitetsproblem – inte ett stilproblem" – Pär Eliaeson, arkitekt och kritiker (Arkitekturtidskriften KRITIK, 30/3 2023)

“Debatten om klassisk arkitektur är bra – men arkitekterna kan bättre” – Jonas Dahl, vd Bornstein Lyckefors arkitekter (debattartikel, Arkitekten, 30/3 2023)

”Skrattretande att fördöma klassicistiskt experiment” – Thomas Hellquist, professor emeritus i arkitektur och gestaltning (debattartikel, Arkitekten, 19/4 2023)

"Arkitekten som vill bygga vackert och hållbart" (intervju med Eric Norin, Tradition Arkitekter, Epoch Times, 29/4 2023)

”Diskussionen om klassisk arkitektur öppnar en avgrund” – Tomas Lauri, arkitekt och kritiker (replik på Hellquist, Arkitekten, 3/5 2023)

"Behåll P3!" – Kajsa Crona, arkitekt och adjungerande professor i boendets arkitektur, Chalmers (kulturkrönika, Fastighetsnytt, 10/5 2023)

"Jag skulle vilja kalla mig för konservativ" – Eric Schüldt (essä, Expressen, 15/5 2023)

"Ja, det spelar roll om husen är fula eller fina" – Anna Andersson (kulturartikel, Aftonbladet, 18/5 2023)

"Vi måste inte bygga fula hus i hela Sverige" – Victor Malm (kulturdebatt, Expressen, 21/5 2023)

"Det går inte att vara lite lagom konservativ" – Pär Eliaeson, arkitekt och kritiker (kulturdebatt, Expressen, 23/5 2023)

"Önskan om arkitektur i 'gammal stil' är en förolämpning" – Ola Andersson, arkitekt (kulturkommentar, Dagens Nyheter, 24/5 2023)

"Min själ är inte gjord av betong" – Eric Schüldt (kulturdebatt, Expressen, 26/5 2023)

"Det är förslappat att tro att skönheten är tidlös" – Mikaela Blomqvist (kulturkrönika, Göteborgs-Posten, 30/5 2023)

"Från Götaplatsen till Hisingsbron – samtal om arkitektur, kvalitet och stil" (Krook och Tjäder, panelsamtal Platinan, 1/6 2023)

"Jag blev arkitekt för att skapa en skönare värld" – Mikael Ekegren, arkitekt och lektor på Chalmers (debattartikel, Göteborgs-Posten, 11/6 2023)

"Varför pratar alla om klassisk arkitektur?" (blogginlägg, Tengbom, 12/6 2023)

"Visst behöver arkitekturen skönhet – men klassiska drömmar är ingen lösning" – Tomas Lauri, arkitekt och kritiker (kulturdebatt, Dagens Nyheter, 15/6 2023)

"Ropen på hus i klassisk stil manar till besinning" – Mikael Ekegren, arkitekt och lektor på Chalmers (debattartikel, Göteborgs-Posten, 15/8 2023)

"Stadsvandring och seminarium om stadens form idag och i framtiden" (panelsamtal Göteborgs stadsbibliotek med föregående stadsvandring, 3/9 2023)

"Omdebatterade huset prisas som årets bästa byggnad i Göteborg" (Göteborgs-Posten, 16/11 2023)

"Ekmansgatan 5 hamnar farligt nära kostymfesten" – Mark Isitt (Göteborgs-Posten, 25/11 2023)

"Arkitekturupproret och den tvivelaktiga skönheten hos Ekmansgatan 5 i Göteborg" – Mark Isitt (krönika i Dagens samhälle, 23/12 2023)

"Vi måste prata om Göteborg" – Malin Siwe (krönika i Fastighetsvärlden, 1/3 2024)

46e Yimbyvandringen: Lorensbergs villastad med efterföljande seminarium på stadsbiblioteket (7/4 2024)

 

Tipsa gärna om vi missat någon artikel...[/infobox]

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]