Utskrift från gbg.yimby.se
....

Att korsa Rubicon över Göta älv

 

I boken The Language of Post-Modern Architecture, fastställer arkitekturhistorikern Charles Jencks att sprängningen av bostadskomplexet Pruitt-Igoe i Saint Louis (klockan 15:00, 16 mars, 1972), var dagen då den modernistiska arkitekturen dog. På ett liknande sätt skulle man kunna konstatera att fredagens "Fridays for Future"-demonstration var tidpunkten då Göteborg på allvar växte ur sitt nuvarande kollektivtrafiksystem.

Med all önskvärd tydlighet blottades sårbarheten i att ha enbart en central förbindelse över älven för kollektivtrafiken. Men även bristen på planskild spårväg i allmänhet, och närmast all trafik skall igenom Brunnsparken. Alla ägg i samma korg.

 

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Det våras för lågbron



Den gamla Hisingsbron var en populär och låg bro.


GP skriver idag om Göta älvbrons ersättare under rubriken "Låg bro troligt alternativ", vilket är glädjande för alla oss som gillar lågbroar. Ur stadssynpunkt är lågbroar oslagbara i och med att den inte kräver stora trafikapparater och ramper på båda sidor älven. Dessutom går det smidigare att ta sig över, det är billigare att bygga och det blir antagligen även en minskad mental barriär mellan fastlandet och Hisingen. Eftersom stadens uttalade ambition är att knyta samman staden på båda sidor Göta älv är lågbron det perfekta medlet. Inte minst med tanke på framtidens utvidgning av den centrala staden, centrala Älvstaden.


Ur GP: 
"Bo Aronsson, avdelningschef på Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), leder en grupp med representanter för Göteborgs Stad, Länsstyrelsen, Banverket, Vägverket och Sjöfartsverket som utreder frågan om brohöjd och trafikering av älven.

– Jag tror vi kommer att kunna enas om att det kan fungera med en lågbro i Göteborg och att det går att styra fartygstrafiken genom Göteborg till nätterna, säger han."


Låt oss hoppas att GP har rätt och att en riktig lågbro över Göta älv kan bli verklighet. Det skulle innebära ett stort steg i Göteborgs utveckling.

 



Tidigare i ämnet: 
Lågbroar, ja tack! 
Yimby Göteborgs yttrande om bangårds- och älvförbindelse
En ny Göta älvbro - stads- och trafikplanering
Bangårds- och älvförbindelse
YimbyTV om bangårds- och älvförbindelsens samråd
 

Förresten, nu på lördag är det åter dags för stadsvandring igen och Opaltorget står på programmet. Samling klockan 14 på Opaltorgets spårvagnshållplats. Väl mött!

YimbyTV: bangårds- och älvförbindelse

YimbyTV har återigen varit i Älvrummet. Vi ger er här ett sammandrag från presentationen av förslagen för ny älvförbindelse och bangårdsviadukt med anledning av samrådet som pågår. Alla samrådshandlingar kan man läsa här, sista dag för att yttra sig i frågan är 3 november.

Del 1  (broexempel från andra städer, bangårdsförbindelsen etc) 

Del 2  (broalternativen, publikens frågor) 


Yimby har tidigare skrivit i frågan:
Ny bangårds- och älvförbindelse
En ny Göta Älvbro - stads- och trafikplanering.
Lågbroar - ja tack!


Tidigare YimbyTV: 
Skeppsbron

Bangårds- och älvförbindelse


Nuvarande Göta älvbro.


Det som gäller för den nya älvförbindelsen är att nuvarande Göta älv-bro ska bytas ut innan 2020. Alltså behövs en ny älvförbindelse, bro eller tunnel. Man har lagt fram sex förslag till samråd som pågår just nu och fram till den 3 november. Förslagen lyder: 


A. Mellanbro (höjd 10-13 m) för alla trafikslag i Stadstjänaregatans förlängning
B. Mellanbro för gång- cykel- och biltrafik i Stadstjänaregatans förlängning, tunnel för kollektivtrafik
C. Högbro (höjd 18-22 m) för alla trafikslag i Stadstjänaregatans förlängning
D. Mellanbro för alla trafikslag i Kämpegatans förlängning
E. Högbro för alla trafikslag i Kämpegatans förlängning
F. Lågbro/skyttel för gång och cykeltrafik vid Lilla bommen, tunnel för bil- och kollektivtrafik



Spontant känner det som att alternativ C och E försvinner med en gång eftersom de är högbroar och passar med sina långa och skrymmande ramper inte in i en stadskärna. Göteborgs innerstads utveckling bygger mycket på att knyta ihop båda sidor av älven. Det här är några av de mål som man tagit fram för projektet:


- Centrala Göteborg ska utvecklas på båda sidor om Göta älv och goda förbindelser för alla ska knyta samman de olika delarna.

- Förbindelserna ska minska barriäreffekterna över älven samt mellan stadsdelarna på den södra respektiva norra älvstranden, Centrala Älvstaden.

- Förbindelserna ska främja ett ökat gående och cyklande tvärs över älven och i områdena på ömse sidor därom.


- Förbindelserna ska främja ett effektivt markutnyttjande.


Om man ska uppnå dessa mål så har jag mycket svårt att se att högbroar finns med i bilden. Att föredra vore snarare alternativ A eller D, mellanhög bro för alla trafikslag. Helst av allt kanske skulle vara ett alternativ G, lågbro för alla trafikslag. Ett argument för låga broar är också att det är billigare att bygga låga än höga broar. Många fördelar, få nackdelar. Nedan följer en analystabell framtagen av Stadsbyggnadskontoret.





 




Man ska inte bara besluta om var och hur en ny älvförbindelse ska förläggas. Man ska även besluta om en bangårdsviadukt över eller under Centralstationen och dess bangård. Tanken är att förlänga Alléns trafikstråk över bangården till den nya älvförbindelsen och samtidigt få bort trafiken från Drottningtorget och Nordstan. Alternativen man tagit fram för detta är följande: 


Alternativ Viadukt: Bro över bangården för bil- buss- cykel- och gångtrafikanter. 

Alternativ Tunnel: Tunnel under bangården för bil- och kollektivtrafik. 



 



vårt forum har det redan kommit fram många idéer och tankar om hur man bäst kan gå till väga med en bangårdsviadukt. Bland annat finns idéer om att förlägga verksamheter i viaduktens ramper. Allt för att införliva den nya bangårdsviadukten med stadslivet, göra den vacker och utnyttja den till fullo.



Läs mer om de olika förslagen och alternativen i älvförbindelsefrågan i samrådshandlingarna på Stadsbyggnadskontorets webbsida. Det finns också mer att läsa i vårt forum där man även kan diskutera och debattera i ämnet. Dessutom kan man gå på informationsmöte om planerna den 8 oktober kl 18 i Älvrummet som anordnas av Stadsbyggnadskontoret.

Tidigare relevanta artiklar: 
En ny Göta Älvbro - stads- och trafikplanering
Lågbroar - ja tack!

Lågbroar - ja tack!


En förutsättning för att Göteborg ska växa samman över älven är täta och fasta förbindelser.


Göteborg har alltid legat på båda sidor Göta Älv och göteborgare har således länge behövt ta sig över älven. Hisingsbönderna har åkt in till stan för att sälja sin potatis och arbetare har tagit färjan över till Hisingen för att arbeta på varven och så vidare. Det är dock först nu man säger sig vilja bygga ut Göteborgs centrum till båda sidor älven. För att göra detta möjligt räcker det inte med tätare turer med Älvsnabben, Älvsnabbare eller någon annan färja med fyndigt namn. Det räcker heller inte med en ny hög Göta Älvbro, en Marieholmstunnel och en överbelastad Tingstadstunnel.


Receptet för en citykärna som kan växa på båda sidor älven stavas lågbroar. Det Göteborg behöver är riktiga stadsbroar med blandad trafik. Spårväg, cykel-, gång- och biltrafik. Enkelt uttryckt, stadsgator som fortsätter över älven. Detta om något medför att staden på riktigt kan börja växa
samman över älven. Det ska vara enkelt att ta sig över och igenom staden och att man ska inte behöva känna att andra sidan är så nära men ändå så väldigt långt bort.


Göta Älvbron. På Hisingen bor drygt en fjärdedel av Göteborgs invånare men det finns bara en enda spårväg och endast en älvförbindelse med större kollektivtrafik. Det på en högbro som snart
måste bytas ut, kanske till ett par lågbroar?


Många beskriver älven och vattnet som en stor tillgång för Göteborg, staden vid havet. Det stämmer, det är ju inte för inte som staden ligger där den idag ligger. Det finns stora möjligheter med hela älvrummet och ytorna längs både den södra och den norra älvstranden. Men innan man kan utnyttja alla möjlighter måste barriären, som älven alltför ofta är, byggas bort. Annars riskerar
vi att få en uppdelad stad utan ett tydligt och stort centrum.


Att bygga lågbroar förenar. Här i Paris.


Det finns många argument för lågbroar. Förutom att de är bra och en förutsättning för stadens utveckling så är det är billigare och mer lönsamt att bygga lågt än högt. Dessutom slipper vi stora och skrymmande broramper på båda sidor om den höga bron och det går helt enkelt lättare och fortare att ta sig över. Det enda större argumentet emot lågbroar i Göteborg är hindren för fartygstrafiken uppför Göta Älv. Visst måste broarna kunna öppnas, men faktum är att det endast är åtta fartyg per dygn som i dagsläget passerar, enligt GP. Så det handlar inte om broöppningar stup i kvarten som många verkar tro. Öppningsbara broar och broöppningar kostar pengar. Pengar som jag dock tycker att man gott kan lägga ut för att låta staden kunna växa. Sen kan man ju faktiskt lösa problemet på flera sätt. Man kan låta fartygen gå upp i Nordre Älv, vilket dock kräver muddring. Det kan dock vara känsligt då stora delar av Nordre Älv är naturreservat. Man kan också göra som man har gjort på andra håll med liknande fartygstrafik. Att man håller öppet broarna vissa tider på dygnet då fartygen kan passera fritt. Så visst finns det lösningar, det finns det nästan jämt.

Det är inte rimligt att en hel stor stad måste hålla tillbaka för att några fartyg per dygn passerar på sin väg uppför älven. Göteborg har anpassat sig efter sjöfarten i många många år, det är nu dags att sjöfarten börjar anpassa sig efter Göteborg. Bygg lågbroar! 


Yimby har tidigare skrivit i ämnet bl a här:
Färjor, Fartygstrafiken, Älvtrafiken, Brobudget, Tunnelavgifter, Marieholmstunneln, Gång- och cykelbro

Brobeslut



Idag fattas beslut om gång- och cykelbron över Göta Älv. Att det behövs många fler lågbroar över älven, som i andra europeiska flodstäder, har vi tagit upp tidigare. Det är dock synd att man inte tar tillfället i akt och bygger en riktig lågbro, med utrymme för alla trafikslag. Särskilt viktigt är det naturligtvis att kollektivtrafiken får fler funktionella förbindelser över älven.

GP skriver om bron:

"Det senaste halvåret har planeringen av den omdebatterade gång- och cykelbron mellan Packhuskajen och Lundbystrand i centrala Göteborg gått lite på tomgång. I väntan på att miljödomstolen ska pröva projektet har den politiska s-mp-majoriteten i stan valt att inte spika den detaljplan som också krävs för att bron ska bli av. Ännu en bro att öppna Men i dag är det dags i miljödomstolen. Där blir knäckfrågan troligen intressekonflikten mellan stadens behov av fler förbindelser över älven och sjöfartens behov av att komma fram på vattnet. Brons projektledning tycker att den har lyckats utforma broförslaget så att fartygen ska kunna passera både snabbt och säkert.

Då blir gång- och cykelbron bara ännu en bro mellan havet och Vänern, utöver de nio broar som redan finns och måste öppnas för fartygen. Men sjöfarten på älven har formell status som riksintresse, vilket väger tungt i sammanhanget. Och Sjöfartsverket, berörda rederier och Göteborgs Hamn (som ägs av kommunen) hävdar att säkerhetsmarginalerna för fartygen som passerar bron blir för små, till exempel när det blåser hårt. Gång- och cykelbron är tänkt att bli en klaffbro med två öppningar. En mindre mitt i farleden i Göta älv, för den vanliga sjötrafiken upp- och nerför älven med mindre fartyg. Och en bredare närmast Cityvarvet, för de betydligt färre men ibland större fartyg som ska till och från Frihamnen, till exempel stora kryssningsfartyg.

Det tycks framförallt vara passagen till och från Frihamnen som sjöfartsintressenterna ifrågasätter. För medan fartygen upp- och nerför älven håller rak kurs när de passerar den smalare öppningen, så ligger fartygen till och från Frihamnen i gir – de svänger, alltså – tätt inpå bron. I nuläget ser bron ut att kunna komma att kosta uppåt en halv miljard kronor och det är ett pris som den borgerliga oppositionen anser vara alldeles för högt att betala för en bro som man bara kan cykla och gå över. Projektledaren Roul Jonsteg, konsult åt trafikkontoret, påpekar dock att cirka en tiondel av pengarna behövs till att rusta upp kajerna runt bron, en upprustning som ändå hade måst göras. Lika mycket, tio procent av totalsumman, är avsatt för oförutsedda kostnader.

– Jag är noga med att ange en hög siffra för politikerna, så att ingen efteråt ska kunna säga att bron blev mycket dyrare än beräknat, säger Roul Jonsteg. Samtidigt pekar projektledningen på att den så kallade samhällsnyttan av bron skulle bli större än kostnaden för att bygga och driva den, enligt beräkningar som gjorts på det sätt som Naturvårdsverket räknar."

Fram till 1969 fanns det faktiskt en lågbro över älven, ungefär där operan numera ligger, Hisingsbron. Efter att ha väntat i 40 år är det nu hög tid att ersätta den.


Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter