Framtidens Frihamnen

Tankesmedjan Levande Staden, där bl.a. Yimby, Fastighetsägarna, Sveriges Byggindustrier och jagvillhabostad.nu ingår, skriver idag på GP Debatt om behovet av en ny stadsplan för Göteborg. Vårt budskap är att det är dags att ersätta Älvstrandsmodellen med Älvstadsmodellen - en långsiktig och offentlig stadsplan för Göteborgs framtida utveckling. Det här är en fråga som Yimby drivit länge och det är mycket glädjande att ett flertal stora aktörer på stadsbyggnadsområdet nu ställer sig bakom dessa idéer.



Benchmark

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Idag skriver jag en krönika i GP om visionerna för Älvstaden. Ända sedan jag började engagera mig i stadsplanering för många år sedan och började gå på seminarier och föreläsningar så har jag hört detta mantra om "visioner". "Det saknas visioner", "Vi behöver fler visioner" osv osv. Jag har alltid tyckt att det varit märkligt. För mig har det nämligen alltid framstått som mer sannolikt att det är reella förändringar i lagstiftning, förvaltningsstrukturer och ekonomiska styrmedel som behövs - snarare än ännu fler fantasifulla framtidsbilder med glada människor.



Glada människor förekommer ofta i visioner

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Frihamnen är egentligen en sagolik plats. Man kan sitta helt ensam ute på den mittersta av pirerna och det är så stilla att man kan höra fisken slå mot ytan. Rätt som det är så hörs ett dån av en racingbil som övar på racingbanan som numer huserar på Bananpiren. Sen blir det tyst igen, bara ett svagt dån av trafiken på Göta älvbron och i centrum. Ibland hör man tåg på hamnbanan bakom. Till sist, sakta sakta glider Stena Scanrail in med sitt dova dunkande. Här i Frihamnen får man ta del av det sista av den en gång så levande innerhamnen, i alla fall för ett ögonblick. Jag kommer på mig själv att känna att jag antagligen kommer att sakna denna plats när vi förhoppningsvis relativt snart kommer att förädla denna öde yta till en levande innerstad.











Här vid den gamla kranen, som numer är ett enda stort fågelbo, kan fantasin verkligen ta fart. Det var många år sedan som kranen användes, men ännu står den kvar som ett ofrivilligt monument från den gamla hamnstaden Göteborg. Den här kranen borde förresten k-märkas.




Mitt i en åker, i Frihamnen.






De som tror att Frihamnen är en grå och trist plats har helt fel. I bland annat "Älvstadendokumentet" som presenterades nyligen pratar man om att man vill göra park av Frihamnen till 2021. Det kanske inte behövs göras så himla mycket i så fall, låter man det bara vara övergivet i nio år till så har nog naturen skapat oss en naturpark. En djungel mitt i stan.

På tal om park så är det väl helt okej att göra park av en del av Frihamnen, halva Kvillepiren ovan till exempel. Men det förutsätter ju att det skapas mycket tät innerstad runtomkring. Man kan liksom inte bara göra en park. Här sitter det folk i vår stad och gör den ena vackra visionen efter den andra om tät blandstad i Frihamnen och så resonerar Älvstaden till slut fram att allt ska bli en park?





Även det här stora hamnskjul 113 väcker fantasin till liv. De mäktiga balkongerna gör ju detta till ett mindre arkitektoniskt underverk om man ska överdriva en aning. Sen den murade logotypen för Göteborgs hamn, kanske en av de snyggaste logotyperna som gjorts?









Skyltarna mot Newcastle och Kristiansand finns kvar, likaså gränskontrollen. Det ser fortfarande nytt ut. Det var inte länge som englandsbåten överlevde här. Men det är inte helt dött här, inte så sällan anländer kryssningsfartyg till Frihamnen. Faktum är att Frihamnen inte är så jätteöde som man kanske tror. Här finns en kryssningshamn, båtbutik, kontorshus, radiokanal, racingbana(!), frakthamn, bussparkering, SVT och en jäkla massa kaniner och måsar. Så helt öde är det inte i väntan på den stora stadsutbyggnaden.




Nu till det viktiga. Frihamnen är länken mellan de centrala stadsdelarna på Hisingen och centrum. Kvillestaden ovan bör byggas vidare in över Frihamnen och där möta centrum i en ny utbyggd innerstad. Det får inte byggas fler porslinsfabriker eller Sannegårdshamnar nu, då funkar det inte. Det gäller att hitta kvaliteterna (inte särskilt svårt) i den fungerande kvartersstaden som vi har i Göteborgs innerstad och den vi har i Kvillestan och bygga vidare på dessa. Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt, det blir inte rundare.




Viktigt att i utbyggnaden inspireras av och bygga vidare på Kvillestans kvartersstad men även viss utformning med landshövdingehusstil. Om man dessutom i den befintliga stadsdelen rustar upp och bland annat byter ut all plåt mot trä på fasaderna...........






Tankeillustration över tänkbara utbyggnadsåtgärder i Frihamnen. 



1. Lindholmsallén förlängs över Frihamnen och blir den stora boulevarden.
2. Kvillestaden (Brämaregården) växer in över Frihamnen och stegvis blir staden tätare...
3. ...och högre då Centrum växer in över Frihamnen, med hög exploatering.  
4. Lundbyleden grävs antingen ned eller däckas över, eller görs om till stadsgata.
5. Den önskade parken såklart, på Kvillepirens udde.
6. Det är en del snack om en ikon ute på Bananpiren, ja varför inte. Vad det ska vara är en annan fråga, en kub, ett museum eller en gigantiskt staty av Kurt Olsson kanske. Här illustrerat av en ny arena, Nya Nya Ullevi.
7. Något slags kanalsystem.
8. Hisingsgatan förbinds med Operan via en slags gata/bro/allé.



Till sist, huvudsyftet med detta inlägg. Det är dags för ännu en stadsvandring! Denna gången i just Frihamnen/Kvillestaden. Vi kommer på vår väg att ta en titt på norra Frihamnspiren, Lundbyhamnen, Porslinsfabriken, Moskén, Kvilletorget och mycket mer däremellan.


När? Söndag 17 juni kl 14.00 
Var? Frihamnens spårvagnshållplats
Hur? Spårvagn 5, 6 eller 10. Vandringen är öppen för alla och helt gratis.

Välkommen!



Framtidens Frihamnen enligt Yimby anno 2008.

Igår släpptes den efterlängtade slutrapporten från styrgruppen för Centrala Älvstaden. GP skriver om den idag och på fredag kan ni alla vara med och lyssna på presentationen av deras arbete på Älvrummet. Eller Visionslunch som de kallar det.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Planerna för det framtida Göteborg börjar nu sakta ta form, det gigantiska stadsutvecklingsområdet mitt i stan har nu fått ett namn: Centrala Älvstaden. Området är fyra gånger så stort som 1600-tals staden innanför Vallgraven och kopplar samman Frihamnen, Backaplan, Ringön och Gullbergsvass. På sikt kommer bostäder för 30.000 människor och 40.000 arbetsplatser att byggas här. I GP intervjuas stadsbyggnadschef Barbro Sundström: "Vi vill samla oss kring en vision om dessa centrala delar av Göteborg, och försöka komma fram till vilket uttryck denna tätare stad ska ha och vad som är Göteborg i framtiden. Genom att lyfta blicken till ett större område ska vi undvika att bygga bort möjligheter som vi kanske inte ser om vi är alltför närsynta."

Man hade hellre hört Sundström prata om strategier än visioner, riktiga slott är inte lika vackra som luftslott men mer användbara. Men det är ändå glädjande att Stadsbyggnadskontoret är inne på den täta blandstadslinjen. Tänk om det här varit i slutet av 60-talet, hur hade planerna sett ut då?

Läs också:
Hisingsstad
Älvstranden utvecklas

Förslaget på ny parkeringspolicy för Göteborg har nu kommit. Inriktningen är färre p-platser för bilpendlare och boende i centrala lägen, vilket ska uppnås genom att antalet p-platser hålls oförändrat medan man ökar antalet bostäder och arbetsplatser.

Ur GP:
"I områden där kollektivtrafiken redan är bra eller i nybyggda områden som får bra kollektivtrafik (Skeppsbron, Backaplan/Kvillebäcken, Frihamnen, Gullbergsvass med flera) kan p-platserna därför bli färre eller dyrare. Där kollektivtrafiken är sämre kan det med samma resonemang vara befogat med fler och billigare p-platser, enligt förslaget. Boendeparkeringen på gatorna i de centralare stadsdelarna föreslås flyttas över till nya p-anläggningar och därmed är det ”inte självklart” att bilen kommer att kunna parkeras alldeles i närheten av bostaden. Boendeparkeringen i dessa nya anläggningar – helst underjordiska – blir också dyrare. Förutom att prioritera bilburna butikskunder, hantverkare och varuleveranser är ett syfte ett skapa plats för nya kollektiv- och cykelstråk."

Artikeln diskuterar också omläggningen av parkeringen i Haga, där man ersatte gatuparkering med p-hus. Ur rent urban synvinkel är väl gatuparkering i många fall att föredra framför stora parkeringsgarage men fördelen är naturligtvis att man får plats för nya gång- och cykellösningar när bilarna försvinner från gatan. Den 29 september tar Trafiknämnden ställning till förslaget.

Läs också:
Marknadshyra på p-platser?
Pendelparkeringens pris
Allt fler hyr bil

Trafikplaneraren Harald Lundström kombinerar dessa två frågor på debattsidan med ännu en vision. Denna gång om Gullbergsvass. Lundström vill att den framtida stadsdelen blir helt bilfri:

"Götaleden skulle kunna sänkas på ytterligare en sträcka österut fram mot Gullbergsmotet, för att möjliggöra förbindelser mellan Gullbergsvass och älven samt de kvarter som finns längs Gullbergs strandgata. Med direktinfarter från leden till underjordiska garage och lastgator kan försörjningen till området klaras. De bilar som får köra in där måste tillhöra en miljövänlig bilpool eller vara distributionsfordon som har tillstånd att köra i miljözonen. Samnyttjande av distributionsfordon förutsätts. Ovan mark blir det en levande och trevlig miljö utan biltrafik. Stadsdelen ska vara komplett med service, arbetsplatser, bostäder och rekreationsytor för att ytterligare minska miljöbelastningen genom minskat behov av att förflytta sig."

Om Lundström med distrubutionsfordon även menar taxi och hyrbilar låter det som ett mycket intressant förslag. Om inte annat möjliggör frånvaron av p-platser ett mycket högre exploateringstal. Lundströms förslag ställer dock mycket höga krav på integrering av övrig trafik, spårvagn, cykel etc. Det är svårt att komma på ett enda försök att skapa en helt bilfri stadsdel som inte resulterat i trist sovstad. En hög genomströmning av människor är nödvändig för att ett område ska ha ett tillräckligt underlag för olika verksamheter. Det har tyvärr få trafikplanerare insett.

I Mölnlycke har man ett litet annorlunda problem enligt GP:s nätupplaga:

"- De har ju byggt en massa nya bostäder där uppe, så det blir fler och fler bilar, säger Elisabeth Wahlberg.
Trafikstockningen uppstår då eleverna på Hulebäcksgymnasiet kommer med tåg och buss strax innan åtta på morgonen. När de strömmar över övergångsstället på Benarebyvägen får bilarna stanna, och mycket snabbt bildas det långa köer. Härrydas trafikchef, Björn Sundén, är väl medveten om problemet. Han oroas både över den dåliga framkomligheten och över bristande säkerhet.
- När folk blir stressade kopplas det in en trafiksäkerhetsrisk också. Långsiktigt måste vi hitta en annan lösning, säger han.
Själv är han övertygad att lösningen ligger i att låta strömmen av gångtrafikanter gå någon annanstans än över Benarebyvägen. Men hur det ska gå till, det vet han inte i dag.
- Det är detta vi tittar på nu, men fotgängare är en grupp som ogärna tar omvägar. Om vi hade haft en enkel lösning så hade vi genomfört den, säger han.
Att spärra av trappan som leder tågresenärerna ner mot övergångsstället tror han inte på.
- Då börjar folk gå andra sträckor i stället och då kan man få nya risker. Vi vill till exempel inte ha någon som går på bussterminalen, säger han."

Ja, det är ju uppenbart vad problemet är här - för många gångtrafikanter. Tänk om de kunde ta bilen istället för att envisas med att åka kollektivt och promenera...