Utskrift från gbg.yimby.se
....

Farväl till Älvstrandsmodellen



Debatten om det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling och "älvstrandsmodellens" framtid har varit intensiv den senaste tiden. Yimby har, tillsammans med ett antal aktörer som bl.a. Fastighetsägarna och Sveriges Byggindustrier, tryckt på för att man ska lägga ned älvstrandsmodellen. Något som fått projektledaren för Centrala Älvstaden, Bo Aronsson, att skriva en visionär debattartikel i dagens GP.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Älvstrandsmodellen

GP har idag ett stort reportage om framtiden för Gullbergsvass. Det är ett mycket intressant och avslöjande reportage. När man läser intervjuerna blir det väldigt tydligt att det finns mycket olika sätt att förhålla sig till Göteborgs stadsutveckling på.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Stora Torp väcker känslor

Älvstranden Utveckling har som bekant en blogg där man kan diskutera Göteborgs stadsutveckling. Vi rekommenderar verkligen ett besök. Nu senast väckte ett inlägg om planerna för Stora Torp het debatt. Älvstranden Utvecklings planer på en bilberoende bostadsenklav på platsen för gamla Synvillan verkar inte falla i god jord.

Som tur är så har ju Yimby skrivit ett yttrande med förslag på förbättringar av planen som vi har mejlat till Byggnadsnämndens ledamöter. Vi har redan fått svar från Miljöpartiet att de delar många av våra tankar om planen. Förhoppningsvis följer fler partier efter. Vi ser fram emot en reviderad plan för Stora Torp.

Här nedan kan ni läsa en klok kommentar om Stora Torp från signaturen "Anna":

När jag tittar på det man planerar att bygga i Stora Torp blir min upplevelse att bygger man det där upphör den delen av staden att vara en del av vårt Göteborg, det gemensamma som tillhör oss alla som bor i Göteborg. För när man bygger enbart bostäder, och dessutom kringgärdar dem med (buller)plank blir min upplevelse att man signalerar "detta tillhör bara oss som köpt bostad här, obehöriga äga ej tillträde". Längre upp på Delsjövägen, vid Munkebäckstorget, har staden en helt annan karaktär med kvartersstad och affärer/andra verksamheter i bottenvåningarna. När jag rör mig i de kvarteren känner jag att även om jag inte bor just där så är det en del av min stad Göteborg, och jag är välkommen att finnas där, promenera, cykla, titta på hus och folkliv. När man visar upp det man tänkt bygga i Stora Torp undrar jag också varför man överhuvud taget vill ha in synpunkter från allmänheten. För om man tänker sig att bygga så blir ju området ändå en angelägenhet enbart för dem som planerar att bosätta sig där.

Jag kan bara inte förstå varför man här väljer att göra en ren bostadsenklav av så central och värdefull mark som Stora Torp. Att bygga något sådant en bit utanför stan kan väl vara okej. Personligen tycker jag det verkar tråkigt, men bygger man så mer perifert påverkar det ju inte så många fler än de som väljer att bosätta sig där. Men bostadsenklav i Stora Torp, nej det känns så sorligt. Varför vill man inte utveckla Göteborg _som stad_? Skapa fler levande stadsmiljöer. Det är ju sådant som gör staden intressant och attraktiv. Tror ni att man lockar hit människor med en förkrymt stadskärna och sedan bara funktionsseparerad stad med bostadsenklav efter bostadsenklav? Jag har läst Yimbys förslag för Stora Torp och jag håller med om det mesta som står där.

Att man sedan börjar prata om att man fått in intresseanmälningar för att bo i Stora Torp "så så dåligt kan det ju inte vara", ja det får mig att undra vad det är fråga om. Klart att det finns folk som vill bo i det Stora Torp ni skissar på! För det första gör ju bostadsbristen att det mesta går att kränga i Göteborg. Men även för den enskilde kan det ju förefalla vara ett guldläge med ett radhus eller en lägenhet i Stora Torp. Vilket guldläge - nära till Delsjön och när till centrum. Men är det alltså det som central mark ska användas till i Göteborg? Nej, det tycker faktiskt inte jag. Det kan vara bra för den enskilde med ett radhus i Stora Torp, men för alla andra göteborgare än de som får bostad där är det ett stort nerköp eftersom man använder värdefull mark till att bygga en bostadsenklav för några få, ett område som alla vi andra ska hålla oss borta från.

Krönika: En plan för planeringen

Under rubriken Krönika lyfter vi ibland fram mer personligt hållna texter som inte nödvändigtvis håller sig inom ramarna för Yimby Göteborgs tvärpolitiska profil.

Arkitekten Erik Berg (Vänsterpartiet) driver Sveriges bästa arkitekturblogg: Approximation. Yimby Göteborg har fått tillåtelse att återpublicera hans senaste inlägg, som utgör en lärd översikt och kritisk betraktelse över 1900-talets stadsbyggande i allmänhet och Göteborgs arkitektur och stadsplanering i synnerhet.

En plan för planeringen


I dagarna kom nummer sju av arkitekturtidskriften Kritik. Bästa numret hittills, om än problematiskt och närmast skrattretande homogent bland skribenterna. Det är synd för en tidskrift som har ambitionen att ”ställa de viktiga och effektiva frågorna kring svensk arkitektur och stadsbyggnad.”

Göteborg står i fokus i detta nummer. Rikets andra stad befinner sig i arkitektonisk och stadsbyggnadsmässig bemärkelse i ”fritt fall” enligt redaktör Pär Eliaeson. Det ligger dessvärre en del i det, något som är synligt inte minst i den bråddjupa spricka som råder mellan ambitiösa skrivningar i såväl nya som förra ÖP och det som faktiskt byggs, det som inte byggs, och hur det byggs (jag har i likhet med många andra, utgjutit mig över detta förr, i en artikel i Arkitekten 2/2008). Göteborgs byggande av idag bildar en kedja av missade möjligheter, permanentade problem och mediokra lösningar.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Science café: Den hållbara staden

Under våren har det anordnas något som kallas för Science Café i Göteborg, ett samarbete mellan Göteborgs Stadsmuseum, Älvstranden Utveckling och Vetenskapsfestivalen med syftet att skapa dialog med och mellan medborgare kring ett givet tema. På onsdagskvällen smög jag ner till Älvrummet och lyssnade på det tredje fiket med titeln "Den hållbara staden". Hållbart är ett ord som ligger i tiden, det torde inte ha undgått någon. Inom stadsplanering talas det nu mycket om såväl socialt, ekonomisk och ekologiskt hållbar planering.



Denna kväll var det dock hållbarhet i ordets ekologiska (och ursprungliga?) betydelse som stod på dagordningen. Huvudtalare var John Manoochehri, hållbarhetsdesigner från KTH som talade om hållbar utveckling och livsstil (även intervjuad av GP). I allmänhet ses staden som en resursförbrukare vars ekologiska fotavtryck vida överstiger det fysiska rum som den tar upp för sina byggnader och vägar. Denna täthet är dock något som kan vändas till en fördel - Exempelvis Manhattan uppfattas av många som en stor miljöbov men man kan också vända på det och tänka på all natur som sparas genom att människor inte brer ut sig (Johannes Åsberg är inne på detta spår) och miljöer blir inte nödvändigtvis mer miljövänliga för att vi sprider ut byggnaderna bland gröna gräsmattor (så kallade "naturplåster").

Manoochehri menar att det går att titta på miljöpåverkan på olika sätt och försöker beskriva detta med tre olika analysnivåer. Först har vi objekten; en miljöklassad bil är bättre för miljön än en gammal rishög. Från detta perspektiv är det frågan om ingenjörskonst och är måhända tekniskt men också i princip väldigt begripligt och konkret. Det är givetvis inte helt nytt, till exempel på 1970-talet spreds en frenetisk iver att tilläggsisolera för att spara energi, även om det mestadels handlade om pengar i oljekrisens spår snarare än mijöhänsyn, och numera handlar det mycket om så kallade passivhus. det är ekonomiskt vettigt och dessutom bra för miljön.

Sedan har vi beteende, vi får alla hela tiden höra hur vårt beteende är viktigt för hur vi påverkar miljön. Problemet med det senare, enligt Manoocherhi, är det i realiteten är svårt att ändra folks beteenden utan andra insatser. I mångt och mycket går uppmaningar till ändrat beteende ut på att vi skall ha mindre av allt, vilket är föga uppmuntrande och rätt trist. Vidare är det fullt möjligt att det i realiteten inte går att ändra sitt beteende, bor man i en gles, funktionsseparerad bilstad så går det kanske inte att agera på något annat sätt och då är det även svårt att verkligen leva mer miljövänligt. Det är exempelvis tveksamt om det i realiteten är hållbart om vi bygger ut en gles stad av passivhus varifrån vi alla åker med våra miljöklassade bilar.

Lösningen för att komma runt problemen och förena miljösmarta objekt med mänskligt beteende står att finna inom systemperspektivet, enkelt uttryckt hur vår tillvaro kan organiseras (både offentligt och av privata akörer) så att den blir bättre för miljön. Manoochehri menar att det är inom detta område som det behöver tillkomma nya, kreativa idéer och därigenom skapa ett beteende inom samhället som är mer miljövänligt. Ett idag existerande system är bilpooler som under rätt förutsättningar är både bättre ur en miljösynpunkt och dessutom billigare än att äga sin egen bil (om man nu inte kan leva helt utan bil). Liknande sätt att tänka torde gå att applicera på andra behov (måhända hög tid för tvättstugornas revansch?). Med smart utbyggda system kan vi få samma välstånd som innan fast vi som grupp i realiteten behöver mindre saker. Det krävs dock en sådan möjlighet för att människor i gemen i realiteten skall kunna ändra sitt beteende och för att få till stånd dylika lösningar behöver intressenter, politiker och företag skapa nätverk och samverka (två andra av vår tids nyckelbegrepp) för att få till stånd miljösmarta system.

Efter detta släpptes ordet fritt. Ett koncept som snart togs upp var frågan om stadens täthet. Är det så att en tät stad är en nödvändighet för att kunna få tillstånd miljömässiga systemalternativ? Någon Lerumsbo framförde frågan om det inte var så att det gamla sättet att planera in städer var och är mer ekologiskt hållbart än efterkrigstidens sätt att planera. Nja blev svaren på frågorna från såväl huvudtalaren som representanter från SBK. Täthet är bra, men endast till en viss gräns (en gräns som dock Göteborg i allmänhet torde vara långt ifrån) och de menade att det gick att få till miljömässigt bra lösningar med olika former av typologier.


Urbant griseri i Högsbo

Vad som de däremot höll för positivt och viktigt för en bättre stadsplanering var ett ökat inslag av flexibilitet. Manoocherhi slängde exempelvis fram idén att om man har en parkeringsplats som i praktiken är tom efter klockan fem på kvällen skulle det med vara lätt att konventera parkeringsplatserna till en idrottsplats under kvällen (lite ljus och några korgar så har man en basketplan). Liknande idéer som jag själv kom på utifrån samma tema är kvälls- och nattmarknader, vilket dock kanske är svårt i realiteten - parkeringsplatsen torde ju inte vara tom av en slump. Då vi kan göra om staden för Göteborgsvarvet så är det förstås inte en omöjlighet. På samma sätt kan många parker och grönområden, som idag är allt för monofunktionella (för att de ofta inte ens är användbara grönområden utan impediment i och kring trafiklösningar) och skulle kunna användas bättre och mer (dessutom går det att ha en grön, tät stad om man tänker lite utanför konventionella ramar). Ja, vi får här inte glömma bort de bökande grisarna nära Högsbo Kyrka, världsberömda i hela Göteborg.

YimbyGBG lämnar yttrande om Backaplan

YimbyGBG lämnade idag ett yttrande till den detaljerade översiktsplanen för Backaplan. I och med planerna för ett nytt Backaplan förbereder Göteborg det största urbana omvandlingen sedan Norra Älvstranden. Ambitionen är denna gång att bygga ut Göteborgs innerstad på andra sidan älven (eller på den här sidan älven). Förutsättningarna för att bygga ny stad på Backaplan är mycket goda. Området är centralt beläget med mycket goda kommunkationer och är redan en mötesplats för många människor som kommer till området för att handla. I och med att Coop avser flytta ut sin volymhandel norrut, närmare Brunnsbo och järnvägen till, öppnas stora ytor upp som skapar goda möjligheter att skapa en framtida stadskärna.



YimbyGBG stödjer denna ambition men vill på vissa punkter anser vi ändå att det behövs förtydliganden och förbättringar. Inte minst vill vi se se möjligheten att bygga både högre och tätare och då framförallt i områdets mer centrala delar. Även om en översiktsplan inte är juridiskt bindande på samma sätt som en detaljplan anser vi i YimbyGBG att det är mycket viktigt att på så många sätt som möjligt förstärka och trycka på de goda intentioner för stadsutvecklingen som finns i Göteborgs översiktsplan. Samtidigt tycker vi oss allt för ofta se att dessa intentioner så att säga försvinner på detaljplanenivå. Genom en mer preciserad översiktsplan för Backaplan går det i framtida detaljplaner att från vår sida peka på detta om (eller kanske snarare när) Stadsbyggnadeskontoret och Älvstranden Utveckling avviker från stadsbyggande till frömån till än mer förortsbyggande.



Yttrandet i sin helhet går att läsa här.

YimbyGBG har haft en stadsvandring på Backaplan, den kan man läsa om här.

En del av det nya Backaplan har redan fått en detaljplan, YimbyGBG lämnade ett yttrande om Östra Kvillebäcken här.

Yttrande

YimbyGBG är i grunden positiva till den tänkta omvandlingen av det i dagsläget mycket lågt exploaterade Backplan till en ny del av centrala Göteborg. Vidare är YimbyGBG nöjda med att kommunen väljer att göra en fördjupad översiktsplan över området. Enligt vår uppfattning går ofta översiktsplanens visioner förlorade i detaljplaneutformandet. Genom att skapa en mellanliggande plan finns det möjligheter att på ett mer konkret sätt visa hur översiktsplanen skall implementeras i den faktiska planeringen av framtidens Göteborg.

Ytterligare en positiv aspekt av planen är ambitionen att utveckla området etappvis och med en mer varsam omvandling. Kvarvarande äldre bebyggelse kommer att ge relativt billiga alternativ för verksamheter som annars har svårt att betala de hyrorna som nybyggda lokaler oftast har. På detta sätt kan Backaplan erbjuda sina nya invånare och besökare ett mer varierat utbud.

Trots det i grunden positiva intryck som YimbyGBG har av planerna är dock vissa grundläggande justeringar nödvändiga om det ska bli verklighet av de fina visionerna.

Utrymme för högre exploatering
YimbyGBG skulle gärna se att planen möjliggjorde ett högre exploateringstal överlag. Enligt planen kommer framtidens Backaplan att få ett exploateringstal som varierar mellan 0,25 till som mest 1,7. Det är ett mycket lågt exploateringstal för det som ska bli en fortsättning av city (fig. 1). Enligt Stadsbyggnadskontorets egen handbok Stadsbyggnadskvaliteter har "traditionell kvartersstad", dvs. den gamla stadsbebyggelsen i Göteborgs innerstad, ett exploateringstal på mellan 1,0-2,3. Det genomsnittliga exploateringstalet i det framtida Backaplan når inte ens över 1,0. Intressant nog påstår likväl planen att exploateringstalet är "i paritet med Göteborgs innerstad".



Fig 1: Stadsbyggnadskontorets planförslag - klicka för större bild

Med ambitionen att bygga ny innerstad måste vi spänna bågen högt för att ge nya Backaplan så bra förutsättningar som möjligt att bli en naturlig mötesplats för Göteborgare från såväl fastlandet som Hisingen samt besökare. Självfallet kommer graden av exploatering som bedöms möjlig att i slutändan bestämmas av ekonomiska överväganden.

Då framtidens efterfrågan och förhållanden på byggmarknaden är svåra att förutspå skulle vi i YimbyGBG gärna se att planen lämnade utrymme för en högre exploatering än vad som föreligger för tillfället. Om intresse finns för högre byggnader vore det onödigt att så att säga låsa fast sig vid en lägre exploatering än vad som är optimalt ur ett ekonomiskt perspektiv.

Detta gäller speciellt delområde 3 - Centrumbebyggelse vid knutpunkten som med sitt goda förutsättningar att bli en av stadens viktigaste mötesplatser i framtiden (något det i viss mån redan är). Här anser YimbyGBG att det verkligen finns anledning att tillåta högre bebyggelse.

För att ge en bild av vilken exploateringsnivå som borde vara rimlig för detta område har YimbyGBG tagit fram en idéskiss över det framtida Backaplan (fig. 2).



Fig. 2: YimbyGBG:s alternativa planförslag - klicka för större bild

Volymhandel som anknyter till staden
När det gäller den framtida volymhandel som skall uppföras i närheten av Lillhagsvägen anser YimbyGBG att det är viktigt att se till att denna handel skall anknytas till stadsdelen på bästa möjliga sätt. Det är vanligt att volymhandel och mer centralt placerade gallerior så att säga vänder sig bort från staden - med tomma väggar riktade mot den närliggande bebyggelsen - och istället ut emot stora parkeringsytor och motorvägar. För att den nya volymhandeln skall bli en tillgång för Backplan är det därför viktigt att denna förankras med sin omgivning och att den torgbildning som planeras i området blir en del av stadens offentliga rum och en naturlig mötesplats.

Tydligare kopplingar till Brunnsbo/Ringön
Planen framhäver betydelsen av att knyta samman det nya kvarteren med sin omgivning. Överlag anser vi att planen har goda förutsättningar att göra så österut. Däremot tycker vi planen behöver utvecklas när det gäller sammanknytningen med Brunnsbro och Ringön. Brunnsbo är idag en förort som upplevs ligga mycket längre bort än vad den i realiteten gör. Orsaken till detta torde ligga i hur den separerats från omkringliggande områden med motorleder och odefinierade grönytor. Det vore en vinst både för Backaplan och Brunnsbo om sammanlänkandet kan göras så bra som möjligt. Med detta i åtanke skulle det vara värt att närmare undersöka möjligheterna att med hjälp av den tilltänkta pendeltågsstationen och därtill hörande bebyggelse försöka överbrygga den klyfta som idag skiljer Brunnsbro från Backaplansområdet.

Ringön är ett centralt beläget industriområde som på sikt kan utvecklas till ett spännande blandstadsområde med hjälp en gradvis omvandling. Även om detta ligger långt fram i tiden tycker vi i YimbyGBG att det är mödan värt att redan i detta skede se över vilka möjligheter det kan finnas att i framtiden binda ihop Ringön och Backaplan med direkta gång-, cykel- och bilvägar (över eller under Lundbyleden).

Trafik
YimbyGBG ser positivt på viljan att pröva en s.k. Shared Space-lösning på gatukorsningen över Kvillebäcken. Som erfarenheterna från bl.a. Skvallertorget i Norrköping visat kan en sådan lösning leda till en säkrare och mer gångvänlig stadsmiljö. Det är dock viktigt att platsen utformas konsekvent enligt Shared Space-principer. En avgörande del av Shared Space-konceptet är att den gemensamma ytan uppfattas som ett "uppehållsrum" och inte som ett "trafikrum". Det är därför olyckligt att planen föreslår att bebyggelsen ska skalas ned mot platsen. Det kommer knappast att förstärka dess karaktär av "uppehållsrum", tvärtom. Det vore istället önskvärt att tydligt rama in platsen med tätare och högre bebyggelse. (fig. 3).



Fig. 3: YimbyGBG förordar tätare och mer urban bebyggelse vid den nya Shared Space-platsen - klicka för större bild

YimbyGBG hade också gärna sett en tydligare beskrivning av spårvagnstrafikens framtida roll i området. Det är oklart hur Stadsbyggnadskontoret tänker sig den framtida utbyggnaden i området.

Det är också nödvändigt med fler förbindelser över Hjalmar Brantingsleden, precis som planen konstaterar. En gång- och cykelförbindelse i Kvillebäckens förlängning söderut vore önskvärd, om Kvillebäcken ska kunna utvecklas som grönstråk och stadsdelen ska kunna knytas samman bättre med Brämaregården.

Kvartersstruktur
YimbyGBG ser mycket positivt på den föreslagna kvartersstrukturen. Det är glädjande att Stadsbyggnadskontoret förstår fördelarna av sammanhängande gatuplan och slutna kvarter. Det är onekligen dags att lämna modernismens uppbrutna och glesa typologier. Det är dock viktigt att säkerställa publika funktioner längs alla gator. Här är plantexten alltför vag. Monofunktionella bostadsgator bör i princip alltid undvikas, men i innerstadsmiljö är det synnerligen olämpligt att på det viset förhindra varje möjlighet till publika funktioner i gatuplanet.

Vi hade också gärna sett ett tydligare ställningstagande för finmaskig fastighetsindelning. Många mindre tomter, ritade av många arkitekter och bebyggda av många byggbolag ger en större variation och en mer levande gatubild. Få och stora tomter, ritade av ett fåtal arkitekter och bebyggda av ett fåtal stora byggbolag, leder till motsatsen.

Backaplan bör planeras för stor social blandning vad gäller boende och besökare. Blandade upplåtelseformer, varierade lägenhets- och lokalstorlekar och varierade hyresnivåer är viktiga punkter. En småskalig fastighetsindelning underlättar blandningen inom ett och samma kvarter.

Älvstranden Utveckling lovar bättring

Älvstranden Utvecklings kommunikationschef Johan Ekman har nu kommenterat den kritik som riktats mot bolagets misslyckande att bygga stad på Norra Älvstranden. Om man ska tolka Ekman rätt verkar han mena att man tidigare inte alls har haft ambitionen att bygga tät blandstad, istället har man eftersträvat en glesare bebyggelse vars främsta kvalitet är "närhet till vattnet". Men nu ska det uppenbarligen bli ändring på det:

"Nu riktar vi blicken framåt och börjar utvecklingen av mer centrala områden som Backaplan och Kvillebäcken. Där ser planerna helt annorlunda ut. Precis som tidigare kommentatorer uttrycker önskemål om, kommer det att byggas blandstad med butiker och kaféer i bottenplan och lägenheter och kontor i de övre planen. I dessa centrala delar blir det lättare att bygga en tätare stad med mer människor där mångfalden, stadspulsen och stadslivet är ett givet inslag. Här sätts stor fokus på att skapa rakt igenom hållbara stadsdelar där människan står i centrum. I stället för att åka bil går och cyklar man."

Även om det går att ifrågasätta Ekmans historieskrivning, är det glädjande att man nu tydligt säger sig vilja bygga riktig stad. Vi kan alltså förvänta oss verkligt urbana planer för de mer centrala delarna av Norra Älvstranden. Detta lovar mycket gott och YimbyGBG kommer att vara de första att tacka Johan Ekman & Co när dessa utfästelser infriats. Tills dess kommer vi att fortsätta hålla ett vakande öga på processen. Planen för Östra Kvillebäcken var inte helt övertygande och det första konkreta som börjat byggas vid Backaplan kan knappast definieras som blandstad. Det är PEAB som håller på att färdigställa det renodlade bostadsområdet Porslinsfabriken. Jag har bett Johan Ekman förklara om detta är vad han menar när han talar om "en tätare stad med mer människor där mångfalden, stadspulsen och stadslivet är ett givet inslag". Om det är det har vi nämligen allvarliga problem...

Se PEABs reklamfilm om Porslinsfabriken här...

För er som är intresserade kommer det att hållas en öppen visning av Porslinsfabriken söndagen den 19 oktober 12.00 - 15.00.

»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter