Utskrift från gbg.yimby.se
....

Småhusfobi eller småhusfäbless

Med jämna mellanrum diskuteras flyttmönstren mellan Göteborgs kommun och dess kranskommuner. Vad alla är överens om är att det är svårt för barnfamiljer att stanna kvar i stan när familjen växer. Detta inlägg baseras på en diskussion i Facebookgruppen efter att Demokraterna fått med sig Alliansen och Socialdemokraterna på att lägga om strategin för den nya översiktsplanen. De vill på sikt bygga tre nya områden för småhus.

Men är nya områden för småhus enda lösningen på barnfamiljernas behov? Statistiken visar en skriande brist på större lägenheter. Bara 11% av de färdigställda lägenheterna 2000-2018 är på 4 rum och kök, medan endast 1,3% är större än så. Barnfamiljerna måste kunna bo kvar i staden och då krävs fler prisvärda större lägenheter.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg

Yimby Göteborg skickar idag in ett yttrande över Översiktsplan för Göteborg som just varit ute på samråd. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag fredag den 26 april.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Urbanisera Göteborg i nya översiktsplanen

Fram till den 26 april kan synpunkter på den nya översiktsplanen (ÖP) lämnas till stadsbyggnadskontoret. Dokumentet är på hela 179 sidor, men själva förslaget presenteras på de första 39 sidorna. Därefter följer en genomgång av utvecklingsplanerna i de 10 stadsdelarna, följt av en mer diffus beskrivning av så kallade tematiska inriktningar samt en genomgång av de olika riksintressena. På Yimby Göteborg har diskussionen pågått ett bra tag och vi håller på att samla oss till att lämna in ett yttrande. Så långt har vi kommit fram till att förslaget till ny ÖP är onödigt defensiv, det är mer fokus på begränsningar än möjligheterna som skapas när staden växer. Vi skulle önska mer visionära lösningar på mobilitet med tidsatta investeringar, etappindelning med tydlig prioritet, satsning på tydliga stråk och en analys av de värsta barriärerna som behöver byggas bort. Det är dags att urbanisera Göteborg.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Stadsrevisionen kritiserar stadsplanering utan styrsel

Göteborg Stads Stadsrevision har släppt en revisionsrapport som undersöker om stadsplaneringen i Göteborg sker i enlighet med den politiska viljeriktningen i översiktsplan och budget, och om kommunstyrelsen har tillräcklig överblick för att kunna avgöra om de politiska målen faktiskt uppnås. Den här rapporten är särskilt spännande för oss som har uppfattningen att översiktsplanens tal om blandstad med attraktivt stadsliv och gaturum inte följs i en förkrossande majoritet av detaljplanerna. Visst kan man ha sina aningar om vad rapporten innehåller men det går ändå inte att bli annat än förstummad när man läser den.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

First we take Masthuggskajen...



Vår namninsamling för att Flytta Stena från Masthuggskajen har nu samlat in över 1000 underskrifter. Det är kul, tack till alla som bidragit! Nu fortsätter vi köra på. Har du glömt att skriva under eller missat att tipsa alla dina vänner och bekanta? Ingen fara, det är bara att klicka på länken korta.nu/flyttastena och skicka den till alla du känner. Och såklart bjuda in dem till vår facebookgrupp: Flytta Stena. :)



Visionsbild från studentprojektet Masthuggsstaden

Om vi lägger manken till och styr upp det här så kanske vi på Norra Masthugget kan få tillbaka något av den stadskänsla som försvann när man "sanerade" Gamla Masthugget. Det vore väl kul?



Hela filmen om Masthugget finns på Filmarkivet.




Masthugget före/efter.
Bild från Föreningen Gamla Masthuggspojkar - värd ett besök!

Vad är blandstad?

På tisdag kl 18 kommer jag att debattera begreppet "blandstad" på Älvrummet med Björn Siesjö (stadsarkitekt), Mark Isitt (arkitekturkritiker), Birgitta Lööf (planchef SBK), Hans Lind (professor fastighetsekonomi), Anna Van Der Vliet (curator på Mobile Art Production) och Johan ”Red Top” Larsson (konsertarrangör och entreprenör). Moderator är Morten Lund (konstnärlig professor vid Chalmers).

Det ska bli roligt att få en chans att verkligen reda ut vad begreppet "blandstad" innebär. För konstigt nog så finns det mycket förvirring kring detta centrala stadsplaneringsbegrepp. Som Boverket konstaterar i rapporten "Blandstaden" (2005) finns det många olika definitioner som flyter runt i debatten. Betydelsekärnan är dock relativt klar:

Med blandstad måste förstås delar av en stad. Bättre benämning kan vara funktionsintegrerade bebyggelsemiljöer där boende inom gångavstånd kan nå ett  flertal funktioner alltifrån affärer, arbetsplatser till kulturella och sociala mötesplatser.  Det finns ingen regel om hur långa procent av den ena eller andra funktionen som ska finnas i blandstaden.

I blandstaden finns offentliga rum där alla enkelt kan uppehålla sig. Där finns liv och rörelse dagar och kväller. Den ger närhet och möjlighet att bo och arbeta i samma område. Den kan bli ett fungerande lokalsamhälle med fler besökare i området, det offentliga rummet blir offentligare. Man är halvkänd eller igenkänd i området. Det byggda ska ha en tät struktur med gaturummen som bärande element.

Blandstaden, s.5




"Typisk blandstad" enligt Boverkets rapport Blandstaden (2005)


Boverket fokuserar alltså på funktionsblandning och täthet. I kommunens översiktsplan är det dock uppenbart att "blandstad" har en vidare innebörd. Blandstad är primärt just funktionsblandning (mix av bostäder, arbetsplatser, service etc) men innefattar utöver det även andra aspekter:

Det är gatans miljö som är utgångspunkten, där blandningen inte bara bör vara i olika funktioner utan även visuell. Variationen kan bestå av finmaskiga kvarter, funktionsblandning inom kvarteret, en blandning mellan äldre och nyare bebyggelse och en variation av upplåtelseformer.

Offentliga platsers karaktär kan variera i stort och smått. Breda trottoarer kan ha varierande användning och gynna upplevelsen av stadsmiljön. Det bör finnas ett samspel mellan ute och inne, och bottenvåningarna bör vara publika och kunna förändras i användning över tid.

Översiktsplan Del 1 s.108





Göteborgs översiktsplan - ladda ned mer detaljerad version (där det specificeras för både centrala Göteborg och den s.k. mellanstaden att: "Blandning av bostäder och icke störande verksamheter är önskvärd")

Tar man fasta på Göteborgs översiktsplan kan man sammanfatta innebörden av begreppet "blandstad" som en stadsmiljö med småskalig funktionell, social och estetisk blandning. Det är också på det sättet som vi på Yimby brukar använda oss av begreppet

Jag har under åren stött på flera olika sätt att använda begreppet "blandstad". De mest vanligt förekommande är de här:

1. Blandstad = småskalig funktionell, social och estetisk blandning

Olika funktioner och olika sociala grupper är inte geografiskt åtskilda utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter, och bebyggelsen är varierad (ålder, stil, höjd, material etc.). Det är så Boverket, Göteborgs översiktsplan, Yimby mfl definierar "blandstad".

2. Blandstad = storskalig funktionell, social och estetisk blandning
Olika funktioner och olika sociala grupper kan vara geografiskt åtskilda men återfinns åtminstone i samma stadsdel. Bebyggelsen behöver inte vara varierad. Den här definitionen används av vissa planerare , bl.a. förra stadsbyggnadschefen Barbro Sundström, vilket framgår av den här telefonintervjun.

3. Blandstad = blandning av upplåtelseformer
Olika funktioner och olika sociala grupper kan vara geografiskt åtskilda och bebyggelsen behöver inte vara varierad. Men det finns olika sorters upplåtelseformer i området. Har tidigare varit en vanlig definition bland politiker.

Jämför man dessa olika definitioner så framstår "storskalig blandstad" som en mindre lyckad definition eftersom den täcker in i stort sett all bebyggelse. Om "blandstad" definieras som "storskalig blandstad" så kan man i stort sett bygga hursomhelst och ändå få blandstad. Det blir i det närmaste omöjligt att inte bygga blandstad. En så vid definition är meningslös.

"Upplåtelseform-blandstad" är å andra sidan alltför snäv för att framstå som en meningsfull definition. Det är också svårt att se själva blandningen av upplåtelseformer i sig som värdefull, poängen måste vara den sociala blandning som detta är tänkt att ge upphov till.

Givet detta står det klart att "småskalig blandstad" torde vara den mest rimliga definitionen av begreppet. Det är också den ståndpunkten som jag kommer att hävda i debatten på tisdag.

Vi ses!

Tidsfördriv

Mark Isitt skriver idag i GP (tyvärr inte på nätet) om Göteborgs översiktsplan, som är nominerad till Planpriset 2010. Det är som alltid intressant läsning när Isitt borrar sig ner i Göteborgs stadsplanering, även om jag tycker han är lite orättvis mot översiktsplanen (som faktiskt är mycket bra).

Isitt nämner också vår studie över 2009 års detaljplaner och den låga andelen blandstadsprojekt. Riktigt så illa som det framstår i Isitts text var det dock inte. Det var hela tre av 25 detaljplaner där det planerades riktig blandstad. Dock endast en som kan räknas som klassisk kvartersstad.



Tre av 25 är 300 procent bättre än en av 25...

Sedan är förstås frågan om någon av de tre blandstadsplanerna blir av. Opaltorget får ses som ett väldigt osäkert projekt och Domherren möter ett starkt motstånd av en grupp grannar. Vad gäller den tredje blandstadsplanen och den enda klassiska kvartersstadsplanen - Skeppsbron - så bör den kunna bli av. Frågan är bara när.

Såhär lät det 2007 i Sveriges Arkitekters tidning Arkitekten:

De parallella uppdragen utvärderas av en grupp från bland annat stadsbyggnadskontoret och Älvstranden Utveckling. Den ska lägga fram ett detaljplaneförslag under våren. Under 2008-2009 börjar gatunät, kaj och ny spårväg byggas, 2009 beräknas byggstart för bostäderna. Inflyttning sker 2010. Då ska också spårvägen vara klar.


Här är lite pausmusik medan ni väntar...

Framtidens Frölunda

För lite mer än ett år sedan lämnade YimbyGBG in ett yttrande över förslaget till kompletteringsbebyggelse vid Marconigatan. Vi tyckte det var ett intressant projekt eftersom det är en strategisk och relativt omfattande förtätning i ett område som tillhör den sk. Mellanstaden, som enligt översiktsplanen ska "kompletteras med bostäder, arbetsplatser, service, rekreation och kultur" och där "en tät bebyggelse kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens stråk ska eftersträvas."



Förslag till utformning av bostadskvarter (Liljewalls)

Samrådet är avslutat och nu finns förslaget utställt fram till den 10 november. Inga av de synpunkter som vi lämnade i yttrandet har på något sätt påverkat liggande förslag. Det är å andra sidan inte så konstigt eftersom vårt yttrande av någon anledning saknades i samrådsredogörelsen. Vårt yttrande finns inte heller sparat bland handlingarna på Stadsbyggnadskontoret.

Den ansvariga planarkitekten Malin Häggdahl säger sig dock vagt minnas vårt yttrande, så helt obemärkt har det i alla fall inte passerat. Häggdahl var också vänlig nog att diskutera några av våra synpunkter på förslaget över telefon.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget
«
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6721 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Göteborgsregionens folkmängd
20 Augusti 08:39 av Matthias H.
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 04:44 av Huai Chuan
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
15 Februari 2019 15:57 av Mikael Bigert