Utskrift från gbg.yimby.se
....

Program för utveckling av Backaplan (del 2- struktur och stråk)

Under hösten genomfördes samråd för det programförslag för utveckling av Backaplan som tagits fram av Stadsbyggnadskontoret. I stora drag ser det mycket lovande ut men det saknas tydliga och konkreta beskrivningar av hur området ska kopplas till omgivningen.

I denna andra del av genomgången av programmet tittar vi på hur placeringen av handel och verksamheter gjorts, samt hur förslaget kopplar ihop området med omgivningen. Inför de fördjupade studierna som görs för arbetet med de olika detaljplanerna för Backaplan måste stråken konkretiseras.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Program för utveckling av Backaplan (del 1- stadsbyggnadskvaliteter och UN-habitat)

Under hösten genomfördes samråd för det programförslag för utveckling av Backaplan som tagits fram av Stadsbyggnadskontoret. Programmet pekar ut riktningen för hur Backaplan ska omvandlas från handels- och industriområde till blandstad med 7 000 bostäder och en fördubbling av handelsytan. Antalet bostäder trycks genomgående ner i programmet med hänvisning till olika faktorer.

I denna första del av analysen av programmet tittar vi på förslaget, dess stadsbyggnadskvaliteter och hur det förhåller sig mot UN-habitat och nyckeltal för verksamheter från Stockholms stad. Inför de fördjupade studierna som görs för arbetet med de olika detaljplanerna för Backaplan måste antalet bostäder öka.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yttrande över Detaljplan för Handel mm vid Backavägen inom stadsdelen Backa i Göteborg

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Handel mm vid Backavägen inom stadsdelen Backa i Göteborg eller med andra ord den första delen i omdaningen av Backaplan. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast tisdag den 31:a januari.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Var är stråken i Älvstaden?

Vi lyfter blicken och försöker se helheten i Centralenområdet, Frihamnen och Backaplan. Hur hänger planerna hop? Hänger de ihop? Finns det starka huvudstråk som kopplar områdena till varandra och till omgivningen? Det finns uppenbara svagheter och därför presenteras också förslag på hur stråken borde identifieras och utformas.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yttrande över Detaljplan för Gator vid Backaplan inom stadsdelen Backa i Göteborg

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Gator vid Backaplan inom stadsdelen Backa i Göteborg. Tyvärr riskerar planen att förstöra vidare stadsbebyggelse i området då en storskalig biltrafiklösning med uselt markutnyttjande har föreslagits. Yimby Göteborg avstyrker därför planen och föreslår att mer småskaliga lösningar för biltrafiken utreds. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag tisdag den 26:e april.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

YimbyGBG på födelsedagskalas

I år firar arkitektkontoret Semrén & Månsson fyrtio år. Som en del av sitt firande bjöds jag, som representant för YimbyGBG, till en heldag och en paneldebatt kring stadsplaneringsfrågor.

Förmiddagen påbörjades med en frukost på Avalons takterass som följdes av en busstur till taket på Centralposthuset och högsta våningen i Porslinsfabriken.


Göteborgs takåsar sett från Avalons tak
(att bilderna i ett av mina inlägg inte är dåliga beror på att dessa tagits av Semrén & Månssons tillfällige hovfotograf Johan Lund)
.

På plats presenterade representanter från Stadsbyggnadskontoret de utvecklingsprojekt som fanns i blickfånget från dessa högt placerade platser. Två av dessa områden är inte att betrakta som nyheter för den trogne Yimbymedlemmen eller -besökaren. Såväl Backaplan som Skeppsbron har tagits upp till debatt flera gånger.

Däremot kan det tredje området som togs upp bli ett intressant ämne för framtida diskussioner. Som påtalats tidigare har kommunen nu börjat titta närmare på de alternativ som finns för att innan 2020 ersätta gamla Göta Älvbron. Som åhörare var det intressant att få reda på att i arbetet för den nya förbindelsen kommer det även att finnas med tankar på hur denna förbindelse över älven skall förbindas med resten av staden, genom Gullbergsvass och ner mot Stampen. I detta avseende är det inte "bara" ett trafikplaneringsprojekt utan även ett stadsplaneringsprojekt. Om några veckor kommer frågan gå ut på samråd och det kommer att bli intressant.


Den baksida på Centralposthuset som eventuellt kanske skall bli platsen för en tillbyggnad. En tillbyggnad som stör siktlinjer och god smak enligt vissa.

På eftermiddagen deltog jag som representant för YimbyGBG i en paneldebatt på HDK. Övriga deltagare var Semrén & Månssons VD Magnus Månsson, sociologen Catharina Thörn, kanske mest känd i stadsplaneringsfrågor för sitt deltagande i (bristande) Dialog Södra Älvstranden och den mångsidiga arkitekten och professorn vid KTH, Anders Wilhemson.

Det är givetvis omöjligt att sammanfatta en paneldebatt. Ett mötesform som innebär utsvävningar åt både det ena och andra håller som i skriven form bara framstår som förvirrande och ostrukturerat (vilket det i och för sig emellanåt kan vara). Jag skall dock försöka ge en sammanfattning av min poäng och i viss mån försöka ta med övriga deltagares åsikter (om ni och eventuella åhörare är inne och läser är det givetvis trevligt om ni fyller på med saker ni tycker jag missat. Jag kan trots allt bara tala för mig själv).

Titeln för debatten var "Vem styr planprocessen?". En på många sätt viktig fråga men också en omöjlig sådan. Varje gång jag talat med någon part i processen har dessa alltid uppfattning att någon annan part är de som sitter inne med makten.

Magnus Månsson, som betalade kalaset och därför fick tala först, kan processen från idé till färdig byggnad förbättas avsevärt genom att minska antalet personen i varje steg och att det är allt för många personer som egentligen gör samma sak. Vad jag framförde var alla de parter som har makten att säga nej i processen och att antalet möjliga nej, eller i alla fall i den utsträckning denna makt används, behöver minska för att göra processen mer effektiv.

Från en annan synvinkel angrep Catharina Thörn frågan genom att hon ifrågasätter vilka frågor som tas upp och inte tas upp i stadsplaneringsdebatten. Hon menar att den politiska dimensionen måste lyftas fram då sociala effekter av stadsplaneringen ytterst sällan tas upp.


Den där Porslinsfabriken.

Som en följd av detta kom en hel del att handla om demokratifrågor. Anders Wilhemson påpekade dock att det i mångt och mycket inte är fråga om demokrati utan är en äganderättsfråga. Hur mycket makt skall det allmänna och andra ägare ha över planprocessen?

Med den moderna tiden följde en stark tilltro till möjligheterna att planera och strukturera tillvaron rationellt. Detta är inte något som är begränsat till frågor kring stadsplanering. I realiteten har dock förmågan, att i offentlig regi, lägga tillvaron till rätta varit tämligen begränsad.

Planprocessen skall ta mängder av olika aspekter i beaktande. Aspekter som var för sig ofta är förståeliga - vägen till helvetet är kantad av goda avsikter - men sammanlagt ställer väldigt stora krav på en detaljplan och den offentliga byråkratin. Att då SBK eller motsvarande inte har förmågan att snabbt och rationellt väga samman alla dessa aspekter till en objektiv helhet är knappast något som bör förvåna. Detaljplanen är så liten och så detaljerad att det så att säga inte går att se staden för alla hus.

För att klara av kraven koncentrerar sig byråkratin på tekniska frågor som p-normer och solvinklar och lämnar mer svårdefinierade och politiskt laddade aspekter därhän. Med rätta kan sådana aspekter lämnas till den politiska nämnden. Nämnden består i sin tur av i första hand fritidspolitiker som befinner sig i underläge gentemot byråkraternas tekniska genomgångar som de måste utgå ifrån i sitt beslut och sociala och andra mindre teknokratiska aspekter hamnar mellan stolarna (utom det estetiska som alla tycks ha en åsikt om).


Det finns en hel del ytor att bebygga i centrala Göteborg. Nedbrunnet skjul vid frihamnen.

Alla de aspekter och aktörer som skall tas i beaktande leder alltså till att det finns många anledningar att säga nej, planprocessen tar lång tid och fokuserar i hög utsträckning på det mätbara, vilket inte nödvändigvis är det som är viktigast för det offentliga.

Vad jag anser behövs är en politisk genomgång av vilka yttre krav som bör ställas på äganderätten. Planprocessen bör fokusera på färre aspekter. Aspekter som i sin tur anses politiskt viktiga, som måhända sociala frågor, och inte nödvändigtvis de tekniska aspekter som är lättast att räkna på.

YimbyGBG lämnar yttrande om Backaplan

YimbyGBG lämnade idag ett yttrande till den detaljerade översiktsplanen för Backaplan. I och med planerna för ett nytt Backaplan förbereder Göteborg det största urbana omvandlingen sedan Norra Älvstranden. Ambitionen är denna gång att bygga ut Göteborgs innerstad på andra sidan älven (eller på den här sidan älven). Förutsättningarna för att bygga ny stad på Backaplan är mycket goda. Området är centralt beläget med mycket goda kommunkationer och är redan en mötesplats för många människor som kommer till området för att handla. I och med att Coop avser flytta ut sin volymhandel norrut, närmare Brunnsbo och järnvägen till, öppnas stora ytor upp som skapar goda möjligheter att skapa en framtida stadskärna.



YimbyGBG stödjer denna ambition men vill på vissa punkter anser vi ändå att det behövs förtydliganden och förbättringar. Inte minst vill vi se se möjligheten att bygga både högre och tätare och då framförallt i områdets mer centrala delar. Även om en översiktsplan inte är juridiskt bindande på samma sätt som en detaljplan anser vi i YimbyGBG att det är mycket viktigt att på så många sätt som möjligt förstärka och trycka på de goda intentioner för stadsutvecklingen som finns i Göteborgs översiktsplan. Samtidigt tycker vi oss allt för ofta se att dessa intentioner så att säga försvinner på detaljplanenivå. Genom en mer preciserad översiktsplan för Backaplan går det i framtida detaljplaner att från vår sida peka på detta om (eller kanske snarare när) Stadsbyggnadeskontoret och Älvstranden Utveckling avviker från stadsbyggande till frömån till än mer förortsbyggande.



Yttrandet i sin helhet går att läsa här.

YimbyGBG har haft en stadsvandring på Backaplan, den kan man läsa om här.

En del av det nya Backaplan har redan fått en detaljplan, YimbyGBG lämnade ett yttrande om Östra Kvillebäcken här.

Yttrande

YimbyGBG är i grunden positiva till den tänkta omvandlingen av det i dagsläget mycket lågt exploaterade Backplan till en ny del av centrala Göteborg. Vidare är YimbyGBG nöjda med att kommunen väljer att göra en fördjupad översiktsplan över området. Enligt vår uppfattning går ofta översiktsplanens visioner förlorade i detaljplaneutformandet. Genom att skapa en mellanliggande plan finns det möjligheter att på ett mer konkret sätt visa hur översiktsplanen skall implementeras i den faktiska planeringen av framtidens Göteborg.

Ytterligare en positiv aspekt av planen är ambitionen att utveckla området etappvis och med en mer varsam omvandling. Kvarvarande äldre bebyggelse kommer att ge relativt billiga alternativ för verksamheter som annars har svårt att betala de hyrorna som nybyggda lokaler oftast har. På detta sätt kan Backaplan erbjuda sina nya invånare och besökare ett mer varierat utbud.

Trots det i grunden positiva intryck som YimbyGBG har av planerna är dock vissa grundläggande justeringar nödvändiga om det ska bli verklighet av de fina visionerna.

Utrymme för högre exploatering
YimbyGBG skulle gärna se att planen möjliggjorde ett högre exploateringstal överlag. Enligt planen kommer framtidens Backaplan att få ett exploateringstal som varierar mellan 0,25 till som mest 1,7. Det är ett mycket lågt exploateringstal för det som ska bli en fortsättning av city (fig. 1). Enligt Stadsbyggnadskontorets egen handbok Stadsbyggnadskvaliteter har "traditionell kvartersstad", dvs. den gamla stadsbebyggelsen i Göteborgs innerstad, ett exploateringstal på mellan 1,0-2,3. Det genomsnittliga exploateringstalet i det framtida Backaplan når inte ens över 1,0. Intressant nog påstår likväl planen att exploateringstalet är "i paritet med Göteborgs innerstad".



Fig 1: Stadsbyggnadskontorets planförslag - klicka för större bild

Med ambitionen att bygga ny innerstad måste vi spänna bågen högt för att ge nya Backaplan så bra förutsättningar som möjligt att bli en naturlig mötesplats för Göteborgare från såväl fastlandet som Hisingen samt besökare. Självfallet kommer graden av exploatering som bedöms möjlig att i slutändan bestämmas av ekonomiska överväganden.

Då framtidens efterfrågan och förhållanden på byggmarknaden är svåra att förutspå skulle vi i YimbyGBG gärna se att planen lämnade utrymme för en högre exploatering än vad som föreligger för tillfället. Om intresse finns för högre byggnader vore det onödigt att så att säga låsa fast sig vid en lägre exploatering än vad som är optimalt ur ett ekonomiskt perspektiv.

Detta gäller speciellt delområde 3 - Centrumbebyggelse vid knutpunkten som med sitt goda förutsättningar att bli en av stadens viktigaste mötesplatser i framtiden (något det i viss mån redan är). Här anser YimbyGBG att det verkligen finns anledning att tillåta högre bebyggelse.

För att ge en bild av vilken exploateringsnivå som borde vara rimlig för detta område har YimbyGBG tagit fram en idéskiss över det framtida Backaplan (fig. 2).



Fig. 2: YimbyGBG:s alternativa planförslag - klicka för större bild

Volymhandel som anknyter till staden
När det gäller den framtida volymhandel som skall uppföras i närheten av Lillhagsvägen anser YimbyGBG att det är viktigt att se till att denna handel skall anknytas till stadsdelen på bästa möjliga sätt. Det är vanligt att volymhandel och mer centralt placerade gallerior så att säga vänder sig bort från staden - med tomma väggar riktade mot den närliggande bebyggelsen - och istället ut emot stora parkeringsytor och motorvägar. För att den nya volymhandeln skall bli en tillgång för Backplan är det därför viktigt att denna förankras med sin omgivning och att den torgbildning som planeras i området blir en del av stadens offentliga rum och en naturlig mötesplats.

Tydligare kopplingar till Brunnsbo/Ringön
Planen framhäver betydelsen av att knyta samman det nya kvarteren med sin omgivning. Överlag anser vi att planen har goda förutsättningar att göra så österut. Däremot tycker vi planen behöver utvecklas när det gäller sammanknytningen med Brunnsbro och Ringön. Brunnsbo är idag en förort som upplevs ligga mycket längre bort än vad den i realiteten gör. Orsaken till detta torde ligga i hur den separerats från omkringliggande områden med motorleder och odefinierade grönytor. Det vore en vinst både för Backaplan och Brunnsbo om sammanlänkandet kan göras så bra som möjligt. Med detta i åtanke skulle det vara värt att närmare undersöka möjligheterna att med hjälp av den tilltänkta pendeltågsstationen och därtill hörande bebyggelse försöka överbrygga den klyfta som idag skiljer Brunnsbro från Backaplansområdet.

Ringön är ett centralt beläget industriområde som på sikt kan utvecklas till ett spännande blandstadsområde med hjälp en gradvis omvandling. Även om detta ligger långt fram i tiden tycker vi i YimbyGBG att det är mödan värt att redan i detta skede se över vilka möjligheter det kan finnas att i framtiden binda ihop Ringön och Backaplan med direkta gång-, cykel- och bilvägar (över eller under Lundbyleden).

Trafik
YimbyGBG ser positivt på viljan att pröva en s.k. Shared Space-lösning på gatukorsningen över Kvillebäcken. Som erfarenheterna från bl.a. Skvallertorget i Norrköping visat kan en sådan lösning leda till en säkrare och mer gångvänlig stadsmiljö. Det är dock viktigt att platsen utformas konsekvent enligt Shared Space-principer. En avgörande del av Shared Space-konceptet är att den gemensamma ytan uppfattas som ett "uppehållsrum" och inte som ett "trafikrum". Det är därför olyckligt att planen föreslår att bebyggelsen ska skalas ned mot platsen. Det kommer knappast att förstärka dess karaktär av "uppehållsrum", tvärtom. Det vore istället önskvärt att tydligt rama in platsen med tätare och högre bebyggelse. (fig. 3).



Fig. 3: YimbyGBG förordar tätare och mer urban bebyggelse vid den nya Shared Space-platsen - klicka för större bild

YimbyGBG hade också gärna sett en tydligare beskrivning av spårvagnstrafikens framtida roll i området. Det är oklart hur Stadsbyggnadskontoret tänker sig den framtida utbyggnaden i området.

Det är också nödvändigt med fler förbindelser över Hjalmar Brantingsleden, precis som planen konstaterar. En gång- och cykelförbindelse i Kvillebäckens förlängning söderut vore önskvärd, om Kvillebäcken ska kunna utvecklas som grönstråk och stadsdelen ska kunna knytas samman bättre med Brämaregården.

Kvartersstruktur
YimbyGBG ser mycket positivt på den föreslagna kvartersstrukturen. Det är glädjande att Stadsbyggnadskontoret förstår fördelarna av sammanhängande gatuplan och slutna kvarter. Det är onekligen dags att lämna modernismens uppbrutna och glesa typologier. Det är dock viktigt att säkerställa publika funktioner längs alla gator. Här är plantexten alltför vag. Monofunktionella bostadsgator bör i princip alltid undvikas, men i innerstadsmiljö är det synnerligen olämpligt att på det viset förhindra varje möjlighet till publika funktioner i gatuplanet.

Vi hade också gärna sett ett tydligare ställningstagande för finmaskig fastighetsindelning. Många mindre tomter, ritade av många arkitekter och bebyggda av många byggbolag ger en större variation och en mer levande gatubild. Få och stora tomter, ritade av ett fåtal arkitekter och bebyggda av ett fåtal stora byggbolag, leder till motsatsen.

Backaplan bör planeras för stor social blandning vad gäller boende och besökare. Blandade upplåtelseformer, varierade lägenhets- och lokalstorlekar och varierade hyresnivåer är viktiga punkter. En småskalig fastighetsindelning underlättar blandningen inom ett och samma kvarter.

Att vara glad över det lilla

Efter förra helgens stadsvandring kring Backaplan och inför den kraftsamling som lär behövas för att på ett rättvisande sätt kommentera den nya planen för området kan det inte skada att titta lite på vad som pågår i det direkta närområdet. Backaplansförslaget är fullspäckat av positivt laddade ord och begrepp om den nya innerstaden som skall byggas på rätt sida älven. Men är det ändock inte så att handling talar högre än ord?

Aktiva läsare här på YimbyGBG och annorstädes har näppeligen missat min aversion mot Porslinsfabriken som i skrivande stund byggs på platsen där Göteborgs Porslinsfabrik en gång i tiden låg. Jag har fortfarande en hel del invändningar men det skadar inte att vara glad över det lilla. För en tid sedan började jag nämligen lägga märkte till att de lägger till en fasad av tegel på nybygget.



Tegel med gula fönster, notera den skräpiga ytan framför gatan

Oavsett vad man tycker om tegelfasader är det onekligen snyggare än den brutalistiska syn som mött mig varje morgon under tidigare skeden av byggprocessen. Någon kanske tycker att det är märkligt att jag omedvetet utgick från att vad jag tidigare sett var den färdiga fasaden. Då skall det dock påpekas att fasader som ser ut sådär K-märks nuförtiden (oavsett vad de boende själva tycker).

Men Porslinsfabriken blir som bekant bostadsrätter och då kan faktiskt inte byggbolag och övriga aktörer fullständigt strunta i hur framtida brukare av byggnaderna reagerar på en brutalistisk betongfasad - det är svårt att sälja konceptet att form följer av funktion.



Så som jag trodde det skulle se ut

De tidigare bilderna av bygget har inte gett intrycket att husen i fråga skall klädas i tegel. Dessutom samstämmer det näppeligen med säljtexten där det talas om grå puts, skivor och plåt! Måhända är detta något som PEAB fått kritik av SBK för under planeringsprocessen. Jag har länge försökt hitta handlingar på kommunens hemsida, men det är som bekant helt omöjligt på flopp-sidan vilket såväl vi som intresserar oss för stadsplanering och många andra lagt märke till (det är smula ironiskt att GP rapporterar om hur dåligt kommunens hemsida fungerar, då deras egna sökmotor är fullständigt värdelös).

Varför är jag då så förbannad på Porslinsfabriken, det är ju bra med förtätning? Jo, titta på det första fotot igen och notera hur husen fullt avsiktligt distanserar sig från Herkulesgatan. Platsen precis framför huset är en viktig transportled för framförallt alla de kollektivtrafiksresenärer som reser till och från området via Hjalmar Brantingsplatsen då inga andra vägar under Hjalmar Brantingsleden finns på nära håll. Dessutom är Herkulesgatan en av stadsdelens viktigaste gator.

Nu har PEAB fullt avsiktligt gjort en framtida etablering omöjlig på denna plats. Trots att det finns gott om använda lokaler på andra sidan. Trots att det ligger mycket nära en hållplats och på andra sidan av en av stadens främsta exploateringsområden för en framtida innerstad (att sedan planen är för mesig är en annan femma).

Nu kommer istället platsen att bli en fullständigt oanvändbar restyta. Klart att det skulle kunna placeras ut lite trevliga parkbänkar där. Men i beaktande av hur platsen ser ur i övrigt, att de boende har en gård och vilka som troligen kommer att slå sig ner där är inte ens det sannolikt eller meningsfullt.

A-lagare som vandrar dit från hållplatsen och gröna skylten är människor som jag anser har samma rätt till gaturummet som alla andra men de kommer knappast att accepteras av nyinflyttade bostadsrättsinnehavare (klart det finns en hel del bostadsrättinnehavare med en mer liberal, bullertålig och människovänlig inställning men vi vet la alla av erfarenhet att det inte är deras tystnad som talar i frågor som denna).

Den första delen av vad som i praktiken skall bli framtidens Backaplan är en bostadsrättsenklav med inslag miljonprogramsestetik och solvinklar (Älvstranden Utveckling har tidigare skyllt ifrån sig och sagt att Porslinsfabriken ligger utanför deras område. Svarte Petter går vidare till SBK). 

Ja, i alla fall utåt sett. Byggbolaget försöker nämligen sälja området med hänvisning till en lugn och avgränsad innergård - alltså inte miljonprogammets sprängda kvarter utan något som Yimby förspråkar - en oas i tillvaron (dessutom trycker de hårt på att den kommer att vara trygg - som bostadsrättsköpare antas man tydligen vara vädligt rädd). Att de dessutom bygger fönstrer till bostäderna en halv våning upp är helt i sin ordning (inte minst med erfarenheterna av Örebrogatan) och definitivt att föredra framför tiotalet meter av menlös gräsmatta vilket tidigare standardlösning 1A.



Porslinsfabriken - klicka för större bild

Området för etapp 1 i kvarteret Porslinsfabriken är på många håll begränsat av barriärer - motorväg, backar, Kvillekanalen, befintlig bebyggelse - på de flesta sidor. Den totala kontaktytan mot gatan är 40 meter för ett bostadsområde med nästan 200 lägenheter. Med beaktande av en parkering (PEAB tycker att det är nödvändigt att påpeka att om man vill ta bilen till Backaplan finns där 3000 parkeringsplatser!) och nedfart till garage är denna sträcka än mindre.

Denna sträcka känner sig PEAB tvungna att göra så otillgänglig och diffus som möjligt. Hade det varit på sin plats med någon form av utåtriktad verksamhet på denna till synes utmärkta plats? Det hade la i alla fall kunnat vara någon form av bokal eller kontor? Kunde de inte i alla fall försökt förankra byggnaden mot gatuplan (etapp 2 är bättre i det avseendet, om det nu någonsin blir något av den etappen - men jag räknar inte med några lokaler på hus som i första hand vänds ut mot en återvändsgränd)?

Det finns flera fördelar med Porslinsfabriken som kvarter. Även om de inte vågar ta steget fullt ut (och använder sig av glasväggar a la kvarteret Kostern) så försöker de bygga något som liknar en innergård. Vidare ger det ökat underlag för verksamheter i närområdet (vilket också råkar mitt område med vissa inslag av blandstadsproblematik - om de nu inte tar bilen till Backaplan!) och använder sig av en yta som ingen haft någon nytta av på väldigt länge.

Ett litet plus för att de försöker placera de flesta av sina parkeringar på markplan ut på baksidan ut mot Lundbyleden istället för på framsidan ut mot Herkulesgatan. Dock, om detta är den realitet som kommer att bli den nya innerstaden på rätt sida älven finns det en hel del för Yimby-anhängare att oroa sig över inför det nya Backaplan.

Fasaden är  i alla fall i rustikt tegel, man får vara glad över det lilla!

Se PEABs reklamfilm för Porslinsfabriken
«
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6733 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Uthyrningsdel
21 April 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Att gräva upp Västra och Östra Hamnkanalerna?
2 September 2021 13:18 av Michael Dundee