Utskrift från gbg.yimby.se
....

Förortens framtid

Vill man se vad som kommer att hända i Sverige om tio år så kan man se vad som händer i USA brukar man säga. Under efterkrigstiden importerade vi vår stadsutglesning från det stora landet i väster. Idag är stora delar av USA och även vårt land förvandlade till glesa fält av villamattor (suburban sprawl) och bilberoende köpcentrum (malls). I USA blir dessa villamattor allt mindre populära och köpcentrumen dör på löpande band.

Man har därför börjat tala om "retrofitting", dvs. att förändra den urbana strukturen i dessa förortsöar till mer stadslika miljöer. Förhoppningsvis kan vi göra något liknande med efterkrigstidens förortsområden här i Sverige. Vi var dumma nog att importera problemen, låt oss hoppas att vi är kloka nog att också importera lösningarna. Många av Yimby Göteborgs yttranden kan beskrivas som "retrofitting".

Ellen Dunham-Jones är en av dem som arbetar med detta i USA. Här är ett intressant föredrag där hon berättar om vilka möjligheter som trots allt finns för sprawlet.

Den olösliga ekvationen i Hammarkullen

I dagens GP får vi som läsare möta en grupp småbarnsföräldrar i Hammarkullen som oroar sig för vad byggplaner i området kommer att innebära för deras och kanske framförallt deras barns boendemiljö.


Hammarkullen från luften


Förvisso är de öppna för fler boende som kan skapa bättre underlag för service vid och kring Hammarbytorget. Problemet är att detta bör uppnås genom att det inte byggs nya byggnader nära dagens bebyggelse och på gårdarna, att det inte får förstöras någon natur och att det inte får finnas några bilvägar så att det går att ta sig till och från sina bostäder och torget (i artikeln talas det om genomfartstrafik, men det är näppeligen det det är frågan om och hur kommer egentligen bilarna till områdets alla parkeringplatser?).

Under sådana premisser blir givetvis i stort sett all ny bebyggelse omöjlig. Vi har ännu inte kommit på hur vi skall bygga hus som svävar i luften eller på annat sätt skapa en livsmiljö likt familjen Jetsons.


Hammarkullen i luften?

Om mer folk skall kunna bo i Hammarkullen måste ytor nära befintlig bebyggelse tas i anspråk eller så behöver hus placeras ut i den kringliggande naturmarken, vilket mer är att betrakta som så kallad urban sprawl och medför minskade möjligheter att öka tillgången på lokal service för de som bor i områdets ytterkanter samtidigt som tillgången på större områden av naturmark försvåras för de boende i det centrala delarna av området.

Att omvandla ett område likt Hammarkullen är problematiskt. Dess planer är skapade för att separera och skilja åt med kringleder. Dess skapare såg inte heller behov av att tillåta flexiblitet och expansion. I ett sådant landskap blir småbarnsföräldrarnas oro för förändring givetvis på många sätt förståeligt; de vet vad de har men inte vad de kommer att få.

Är det så enkelt att det faktiskt bara finns två ömsesidigt uteslutande alternativ? Antingen så fortsätter Hammarkullen att vara en avsides förort med glesbygdsproblematik eller så skapar man förutsättningar för fler bostäder och arbetsplatser.

Måhända finns det en del utrymme för kompromisser trots allt - till exempel kan några av de nya bilgatorna vara gångfartsområde snarare än vägar separerade från gående, vilket uppmanar till höga hastigheter. Om nu småbarnsfamiljerna får acceptera lite mer bilvägar i sitt närområde får de nya boende helt enkelt acceptera att barn är mjuka och att de får köra lite långsammare de sista hundra meterna innan de kommer hem. Förvisso är tid pengar men att krypköra förbi glada, lekande barn har också ett värde.

Vad tycker du?

Läs även:
Den sjunde Yimbyvandringen i Hammarkullen
Debatten om Hammarkullen på Yimbys forum
Program för stadsutveckling i Hammarkullen
YimbyGBG:s yttrande om Hammarkullen

YimbyGBG lämnar yttrande om Hammarkullen

YimbyGBG lämnar idag in ett yttrande över förslaget till program för stadsutveckling i Hammarkullen. Efter vår stadsvandring i maj fick vi en mängd uppslag som sedan diskuterats i vårt forum. Tack alla som på olika sätt bidragit i arbetet!

Läs SBK:s förslag

Läs YimbyGBG:s yttrande som pdf

Yttrande

YimbyGBG är mycket positiva till programmets ambition att fokusera på livet mellan husen; socialt liv, trygghet, funktioner, förbindelser och rum för möten mellan människor.

Som vägledning har Gehl Architects fyra principer för stadsutveckling använts:
- att samla människor och händelser istället för att sprida dem
- att blanda funktioner och miljöer istället för att separera dem
- att öppna upp byggnader istället för att sluta dem
- att integrera olika rum och funktioner i varandra istället för att skilja dem

Det är ytterst glädjande att man valt denna inriktning för programmet. Förorter av Hammarkullens typ har i grund och botten en fantastisk potential, vilket ofta glöms bort. Det främsta hindret för en urban utveckling av dessa områden är den övergripande funktionalistiska planeringen, där trafiksystem av SCAFT-typ har fått dominera och kväva områdets socioekonomiska dynamik.

Genom att förtäta, funktionsblanda och överbrygga de barriärer som den funktionalistiska planeringen orsakat skapas förutsättningar för området att utvecklas till en attraktiv och stimulerande livsmiljö samtidigt som befintliga kvaliteter, som närheten till naturen, tas tillvara.
 
Utgångspunkterna för programmet är som sagt utmärkta. När väl Gehls principer skall konkretiseras tappar dock programmet i tydlighet och styrka. Programmet är för försiktigt och skulle kunna föreslå åtgärder som går mer i linje med ovanstående principer.

YimbyGBG har sammanställt en lista över kompletterande åtgärder. Listan kan sammanfattas med att nya tillfarter till området i söder ändrar flödena i norr, vilket möjliggör exploatering av bostäder i områden med färdig infrastruktur. Lokalbristen i Hammarkullen löses med att bygga lokaler i bottenplan utmed de nya gatustråken. Flexibiliteten i stadsdelen ökar avsevärt med en entré in till torget söderifrån.

YimbyGBGs förslag på kompletteringar av framtaget program:
 
1. Dra en stadsgata över torget söderut som ansluter ny föreslagen gata mellan Bredfjällsgatan - Sandeslättsgatan. Gatan kantas av 3-5 våningshus med affärslokaler i bottenplan. På den västra sidan av gatan byggs de nya husen ihop med befintliga så att ett eller två kvarter skapas. På den östra sidan lameller eftersom befintlig GC-bana mot Sandeslätt bibehålls. En busshållplats invid torget skulle möjliggöra snabba byten mellan spårvagn och buss och gatan innebär ju att busstrafiken får genomfartstrafik.

2. Torget bör flyttas åt sydväst och då göras mindre. Låt det omslutas av fasader. Här kan det vara lämpligt med en shared space lösning motsvarande Skvallertorget i Norrköping.



Idéskiss över ny bebyggelse och nya stråk


3. Området runt om den nya bilvägen längs fotbollsplanen (Bredfjällsgatan-Hammarkullegatan) bör tas med i programmet. Den nya bilvägen kan komma bli en viktig entré till Hammarkullen och här bör "stad" byggas. Fotbollsplanen flyttas 15 m norrut för att göra plats för 3-5 våningshus med lokaler i bottenplan på den norra sidan. Befintliga hus byggs ut med 5 meter djupa 1-2 våningslokaler likt Norra Gubberogatan. Gatan utformas som gångfartsområde med anvisad korttidsparkering.





Idéskisser över ny bebyggelse och nya stråk

4. Området kring Hjällbovägen har potential att göras om till ett gaturum med väggar av två till trevåningsradhus likt platån i Eriksberg eller S:t Sigfridsgatan.

5. Parkeringen norr om Gropens gård bör, även den, tas med i programmet. Lämpligt för 2-3 vånings rad- eller parhus.
 
6. Bredfjällsgatan byggs om till en båge så att det möjliggör bebyggelse på båda sidor om gatan. 4-5 våningshus flankerar ny gata. På västra sidan som kvartersstruktur som sluter sig med berget. På östra sida som bågformade lameller som tillsammans med befintlig bebyggelse skapar en omsluten innergård.



Idéskiss över ny bebyggelse och nya stråk

7. Nytorpsvägens föreslagna anslutning till Gråbovägen bör dras mellan de två befintliga lamellhusen (arbetsplatser idag) och ansluta Hjällbo Lillgata. Det skulle innebära att ett större exploateringsområde friställs öster om dessa hus, kontakten mellan Hjällbo och Hammarkullen görs tydligare och mer "stadsmässig", förutsättningar för service skapas på Hjällbo Lillgata samt att ingen ny korsning skapas ut på Gråbovägen.

8. Utifrån Gehl Architects tankar om att samla människor och händelser istället för att sprida dem bör kopplingen mot Hjällbo prioriteras högre än den mot Eriksbo.

9. YimbyGBG vill framhålla det generellt positiva i att bebygga trafik-/restområden. Utöver parkeringen vid Gropens gård och flera av projekten i programmet, är exempel på sådana ytor parkeringarna vid garagen i sydöst och huvudvägen upp till Västerslänt om trafiken istället leds på lokalgatorna.

10. Vi anser att man bör undersöka hur en ny gatustruktur påverkar förutsättningarna för kollektivtrafik med omgivande stadsdelar som Agnesberg, Gårdsten och Kortedala/Bergsjön.

11. Vi rekommenderar att man inkluderar GC-länken via Sagoskogen när det gäller möjligheter att skapa trygg gångförbindelse. Den omnämns ej i programmet. Fördelen med den är att den fungerar som länk både till Hjällbo och Eriksbo och att den redan omges av bebyggelse nästan hela vägen. Det enda som behövs är en bättre koppling mot gångstråket mellan husen på Sandeslätt samt översyn av belysning och öppenhet längs vägen, så det borde gå att ordna snabbt.

12. Vi tror att Hammarkullen skulle gynnas av en varierad bebyggelsetyp i utformning av fasad och material. Med moderna nybyggnationer i till exempel landshövdingestil skulle Hammarkullen bli en del av den göteborgska arkitekturtraditionen och stadsbyggnadsmässigt integreras med övriga Göteborg. Det skulle kunna bidra till en känsla av tillhörighet, att stadsdelen är en del av staden Göteborg.
 
I övrigt är det mycket glädjande att programmet är förankrat med representanter för de boende i stadsdelen och vi hoppas att detta samarbete fortsätter även i de mer detaljerade skedena i planeringen. Särskilt viktigt är det att ha en god kommunikation kring den föreslagna trafikintegreringen, det är avgörande att man kan presentera trovärdiga lösningar vad gäller trafiksäkerhet och då i synnerhet hastighetsdämpning.

Det finns redan idag ett problem med höga hastigheter inne i området i samband med moped och mc-trafik. Kan man hitta sätt att komma tillrätta med detta, tex. genom val av gatubeläggning (gatsten istället för asfalt etc.), skulle det lokala gensvaret med all sannolikhet bli mycket positivt.

Den sjunde Yimbyvandringen - Hammarkullen




Det nya förslaget till program för stadsutveckling i Hammarkullen är med Yimbyögon sett överlag positiv läsning. För att se området på lite närmre håll anordnade vi stadsvandring på Kristi Himmelsfärds dag. 15 nyfikna yimbyiter samlades på det livliga Hammarkulletorget till tonerna av Afzelius och Lennon. Daniel var dagens inofficiella och officiella guide och hade förberett en rundtur i området.

Vandringen tog sin början på Hammarkulletorget, en plats som vi hade en del åsikter om. Vi diskuterade om det inte helt enkelt var felplacerat och egentligen borde ligga direkt utanför uppgången från spårvagnarna. Dessutom tyckte flera av oss att det skulle kunna vara mindre och intimare. Förutsättningarna för ett livligt och spännande torgbildning här är stora, då det redan idag är ett ganska påtagligt liv med många människor i rörelse.
 


Hammarkulletorget idag. Vi diskuterade idén om att här bygga två mindre kvarter med butiker i bottenplan, främst längs stråket i vänsterkant. Den nuvarande låga byggnaden ersätts då med en ny högre. Själva torget placeras istället framför Hammarkullekiosken vid spårvagnsentrén.



Dagens vandringsguide





Kanske den mest kända bilden av Hammarkullen. Gigantiska monotoma grå huskroppar.



Vandringen gick vidare mot de stora huskropparna på Bredfjällsgatan vid fotbollsplanen. Ett ganska öde område för det mesta, utom under karnevalen i slutet av maj då platsen fylls med tusentals dansare och marknader.

Vi pratade om att göra om cykel- och gångvägen till en större infartsgata och att bygga ut husen med en låg våning i bottenplan. Där kunde butiker och verksamheter utnyttja lokalerna, likt Norra Gubberogatan i Olskroken med sin låga butikslänga som löper längs hela gatan.



Den gamla gång- och cykelvägen skulle kunna bli en ny port till det nya Hammarkullen. Bottenplanet skulle man kunna bygga ut fram till gatan, se skiss. (klicka för större)



Inne bland bostadshusen på Bredfjällsgatan. En frukthandel har etablerat sig och byggt ut från en lägenhet.

Vandringen fortsatte igenom Bredfjällsgatans bostadshus och genom gårdar och fram till ett av de område som föreslås bebyggas. En tanke med förtätningen är att få till genomströmningar i området och därför skapa fler vägar igenom. På skisserna är dock lamellhus utplacerade till synes åt "fel håll" eftersom de pekar rakt in i bergväggen. Frågan är om man inte istället borde placera husen på så sätt att vägarna inte blir återvändsgator.


Daniel visar upp skisser på ny bebyggelse.

Vi går vidare i riktning mot Hjällbo, som faktiskt ligger förvånansvärt nära Hammarkullen. Bara en liten vacker skogspromenad skiljer dem åt. Här i den vackra blandskogen föreslås en terränganpassad bebyggelse. En diskussion kom upp om man verkligen skulle bebygga den vackra skogen eller istället spara den som en vacker naturtillgång mitt i området.


Vacker blandad lövskog mellan Hammarkullen och Hjällbo
 


Här mitt på den gröna gården till vänster i bild föreslås punkthus. En av tankarna med förtätningen av Hammarkullen är att placera ut fler "ögon" som ska skapa ett tryggare område.



Hammarkullen har många olika sidor. Sida vid sida av miljonprogrammets stora kolosser ligger dessa färgglada radhus från slutet av förra seklet.



Vandringen led mot sitt slut och vi hade fått en bättre bild av Hammarkullen och kan nu fortsätta vårt arbete med hur vi vill förändra området. Var gärna med och tyck till på vårt forum. Nästa stadsvandring är inte planerad än men håll utkik, den är aldrig långt borta. Väl mött!

Stadsvandring i Hammarkullen



På Kristi Himmelsfärdsdag den 21 maj är det återigen dags för en av YimbyGBG:s populära stadsvandringar. Den här gången besöker vi Hammarkullen, grannskapsenheten från miljonprogrammet som ligger ca en mil från centrala Göteborg.

Här planeras just nu för en omfattande stadsutveckling, vilket redan börjat diskuteras på YimbyGBG:s forum. Så vi passar på att sticka dit redan innan den stora Hammarkullekarnevalen 29-31 maj.

Ett ambitiöst och välgenomtänkt förslag ligger ute på samråd fram till den 16 juni. Målet för programmet är att förtäta, blanda och överbrygga barriärer i och runt Hammarkullen. Som yimbyist blir man varm i hjärtat när man läser programtexten. Här finns en tydlig inspiration från Jan Gehls legendariska kontor i Danmark och en insiktsfull analys av Hammarkullens funktionalistiska svagheter och dess möjligheter att utveckla sin blandstadspotential.

Självklart ska vi i YimbyGBG vara med och hjälpa till så att programmets intentioner förverkligas.

Vi ses på Hammarkulletorget kl 15 och vandrar som vanligt runt och diskuterar.

Välkommen!

Isitt om förorten



Mark Isitt inleder idag en serie om miljonprogramsförorterna Bergsjön och Hammarkullen i GP. Enligt Isitt bär arkitekturen en stor del av skulden till den sociala segregering som uppstått i Göteborg. Tråkiga lamell-limpor utslängda i skogen, utan något stadsliv, är helt enkelt inte attraktiva. Det är bara att hålla med Isitt, med tillägget att det naturligtvis gäller arkitektur i vid mening, innefattande framför allt stadsplanering. Snygga bostadslimpor utslängda i skogen är kanske mer attraktiva än fula, men ger inget stadsliv i sig. Till det behövs ett helhetstänkande om trafikintegrering, täthet och funktionsblandning. Det är något som saknats i våra förorter:

"Var är kontoren, kulturinstitutionerna och kaféerna? Och var är banken och bankomaten? Inte ens några tända skyltfönster mjukar upp - här finns inga skyltfönster alls. Överallt bara oändliga grötgrå husrader separerade av klungor av granar och björkar som står och ser vilsna ut." /.../ "- Många av oss kommer från länder som förknippas med ett hejdlöst gatumyller, säger en somalisk kvinna jag talar med. Krigen har förstås begränsat det folklivet, men i Bergsjön - där har det utrotats. Prickskyttar och bombraider i all ära, inget medel tycks vara lika effektivt mot gatuliv som ett svenskt miljonprogramsbygge. Så manar också allt omkring dig till rättning i ledet. Fasaderna är spikraka. Husraderna är spikraka. Vägarna är spikraka. Och trottoarerna hade också varit spikraka om det funnits några men här är det inte tänkt att man ska umgås utomhus."

Serien ska avslutas med ett tolvpunktsprogram för bättre stadsbyggnad i Göteborg. Förhoppningsvis vågar Isitt skriva mer än en önskelista - det vi behöver nu är konkreta strategier.

Bloggen Självgod och bitter har uppmärksammat artikeln med ett klokt och välformulerat inlägg.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter