Replik: Integrera Chalmers i staden

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Bostäder och kontor vid Volrat Thamsgatan. Etapp 2. Planens ambitioner är att förtäta genom att bygga ca 30 lägenheter eller kontor. Det har varit en hel det kritiska röster från närboende i samrådet så vi har skrivit ett kort peppande yttrande och föreslagit en större byggvolym. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag tisdag den 3:e november.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Gibraltarvallen. I stora drag är planen bra där Gibraltarvallens parkeringar äntligen planläggs som kvarter. Samtidigt finns det en hel del större och mindre detaljer som skulle kunna planeras betydligt bättre, vilket vi har lyft i vårt yttrande. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast tisdag den 20:e oktober.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Läs alla delarna i Yimbys serie Göteborg 2035

Efter att tidigare i vår serie om utbyggnadsplaneringen för Göteborg 2035 ha tittat närmre på nyckelområdena Norra Mellanstaden och Kortedala, Bergsjön och Gamlestaden rör vi oss nu en bit söderut och kollar på det område man kallar Östra Mellanstaden, vilket innefattar områden som Munkebäck, Krokslätt, Redbergsplatsen, Johanneberg, Örgryte m.m. Kan man förtäta här, och i så fall var? Eller är det bättre att, som lyfts fram i våra diskussioner kring de tidigare nyckelområdena, lämna stadsdelarna som de är och fokusera förtätningen någon annanstans?





» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yimby Göteborg har lämnat in ett yttrande över Stadsbyggnadskontorets förslag till "Program för Chalmers Johanneberg, Mossen och Landala". Yttrandet är ett resultat av diskussionerna på forumet och i samband med inläggen Workshop och verkstad i Vetenskapsstaden och Program för Chalmers Johanneberg, Mossen och Landala.


Det viktigaste med nya hus är att de inte syns. Svensk stadsplanering år 2012.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Just nu pågår ett intensivt förändringsarbete för Chalmersområdet som drivs av Johanneberg Science Park "...med målsättningen att utveckla en miljö som stimulerar samverkan mellan akademi, näringsliv och samhällsaktörer på Chalmers Campus Johanneberg". Förtätning är nyckelordet och även blandstadstankar är med i diskussionerna.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Den största politiska bloggen i Göteborg tillhör Anders Svensson, han skriver ofta och klokt om stadsplanering. Han förespråkar i likhet med Yimby den täta, levande blandstaden som planeringsmodell. Nedan återpublicerar vi ett sammandrag av inläggen i Svenssons bloggserie om förtätning.

Förtätning ger en bättre stad

Det är inte sant att naturimpediment, dvs naturområden som lämnas mitt i en stadsbebyggelse med nödvändighet är bättre än anlagda parker, eller att det väcker mer nyfikenhet eller livsglädje. Det inser man lätt om man varit i New York och Central Park. Det är en helt konstgjord park med mängder av olika biotoper, vilda områden, gräsmattor, sjöar, djurparker osv. Mer levande än så går det knappast att få det.

De flesta naturområden inne i en stad är faktiskt stendöda och utnyttjas av ingen. Det gäller främst småområden, det som egentligen är impediment, mellan hus, mellan olika bostadomåden, i de idiotiskt planerade funkisområdena som våra miljonprogramsförorter eller 30- och 40-tals områden som Johanneberg i Göteborg. Massvis med outnyttjad yta som inte ens fungerar bra som natur, avstängda av vägar, hus och parkeringar som dessa områden ofta är.

Förtätning av städer är i allmänhet en mycket bra åtgärd ur miljösynpunkt. Det blir lättare att få en bra kollektivtrafik, det blir en bättre social miljö osv.

Johanneberg

Det finns ett litet ganska förfallet område i Johanneberg, på gränsen till villaområdena och barnrikehusen i Burås (en del av det som officiellt heter Krokslätt). Den del av Johanneberg jag pratar om är det kvarter där Willys Hemma ligger nu och där det förut fanns två banker, en bensinmack och ett postkontor förut. Hörnet av Eklandagatan och Viktor Rydbergsgatan. Dessutom finns där ett ruffigt garage. Området är i behov av renovering och uppfräschning. Det är ju det område som faktiskt fungerar som lokalt centrum för Johanneberg, Burås, Mossen och Fredriksdal.

Det har tagit fram ett förslag på ombyggnad och nybyggnad av det kvarter det rör sig om, Kvarteret Domherren. Jag tycker förslaget på nybyggnad med bostäder och verksamhetslokaler är alldeles utmärkt Det kommer att bli en utmärkt uppfräschning, en bra förtätning och trevligare med fler bofasta och fler verksamheter.

Jag ser gärna fler byggen i Johanneberg som faktiskt är en ganska icke-fungerande, men relativt snygg stadsdel. Exempelvis kan luckan mellan husen på Eklandgatan bort mot Gibraltaragatan fyllas igen med ett hus. Den andra gamla nedlagda bensinmacken i hörnet av Gibraltargatan och Eklandagatan kan ersättas med bostadshus inklusive affärslokaler. Chalmers stora parkeringsplats längs med Gibraltargatan kan bebyggas. Osv. Det finns mycket som kan göras i Johanneberg, Burås och Mossen, men låt mig återkomma till det vid annat tillfälle.

Läs mer:

Planbeskrivning (3,1 Mb)
Gestaltningsprogram (1,5 Mb)
Plankarta Grundkarta och Illustrationsritning (1,2 Mb)
Kompletterande solstudier sen eftermiddag (10,4 Mb)

Bantade höghusplaner i Göteborg

Partille

Det är naturligtvis helt riktigt att bygga på det sätt som man vill göra i Partille utanför Göteborg. Den icke-fungerande och konstigt organsierade förortskommunen vill bygga mer och på ett sådant sätt att de centrala delarna av samhället får en riktig stadsmiljö:

- Tät bebyggelsestruktur med tydliga kvarter
- Tydlig uppdelning i offentliga, halvoffentliga och privata ytor
- Stadsrummen Gamla Kronvägen och Kyrktorget förstärks
- Stadsmiljön inbjuder till möten, rörelser och lek
- Lugna miljöer skapas i väl valda lägen
- K2020 främjas
- Bostäder med blandade upplåtelseformer
- Utbudet av handel, utbildning och verksamheter stärks
- Kultur- och fritidsutbudet stärks

Läs mer:

Samrådshandling del 1
Kap 1-2 (pdf-fil 2 Mb)
Kap 3-5 (pdf-fil 3 Mb)

Samrådshandling del 2
Kap 1-5 (pdf-fil 2 Mb)
Kap 6-12 (pdf-fil 931 kB)

Bilagor
1 Medborgardialog (pdf-fil 307 kB)
2 Miljöbedömning (pdf-fil 140 kB)
3 Riskbedömning (pdf-fil 1 Mb)
4 Trafikplan (pdf-fil 3 Mb)

Guldheden

Idag är Guldheden en stadsdel i södra Göteborg med gles bebyggelse och dålig service. Helt enkelt så är det en stadsdel där de små torgen är övergivna av både människor och butiker. En förtätning av stadsdelen skulle kunan råda bot på detta och det finns utmärkta områden att bygga på för att skapa en förtätning med större befolkning och bättre service som resultat. Det finns alldeles utmärkta områden att bygga på för att åstadkomma detta utan att inkräkta alltför mycket på funktionella naturområden.

I första hand bör det byggas på de tomma ytor som finns kring Wavrinskys plats i norra Guldheden, dels berget mot skolorna, dels grässlänten mot Landala egnahem, området framför husen mot Guldhedstorget liksom det tomma området där Hanssons pyrotekniskas gamla hus stod, ovanför muren vid gatan ner mot Chalmers. En förtätning här skapar ett stadsrum av Wavrinskys plats där det kan finnas affärs- och verksamhetslokaler. Även kring Doktor Fries Torg längre söderut finns områden som kan bebyggas, de tomma området mellan torget och Landala Egnahem, området bort mot ålderdomshemmet, berget söder om torget osv.

Bergsjön

Något krävs uppenbarligen för att Bergsjön ska bli en stadsdel där folk stannar och där in- och utflyttningen minskar. Det krävs faktiskt ganska mycket. En del av det som behövs är:

- Större befolkning
- Bättre kommunikationer
- Möjligheter till bostadskarriär
- Arbetstillfällen

Faktum är att flera av ovanstående åtgärder hänger ihop. Fler bostäder ger underlag för mer service och därmed fler jobb i området. Bättre kommunikationer gör att det går fortare att pendla till arbete på andra håll i staden. Olika typer av bostäder skapar en stabilitet där omflyttning sker inom området istället för ut- och in i området.

Befolkningen behöver ökas för att antalet människor ska bli så stort att det finns ett ordentligt underlag för bättre service. Det kräver en hel del nya bostäder. En plan bör göras för detta så att man bygger ut så att Bergsjön får en mer stadsliknande karaktär. Spårvägen bör exempelvis gå igenom bebyggelse, inte genom skogen. Olika delar av Bergsjön bör byggas ihop och det bör skapas ett slags nät med gator och kvartersbebyggelse.

Den nya bebyggelsen skapas alltså med gatunät och verksamhetslokaler mot gatorna. Något som ger mer liv, mer service och stabilitet åt stadsdelen. Dessutom behöver det byggas radhus, villor, bostadsrätter, studentrum och andra typer av bostäder för att bostadsbeståndet ska bli så blandat som möjligt. Då kan folk stanna kvar när de får barn, när de får mer pengar, när de vill byta bostadsform osv. Den sociala stabiliteten, med mer arbetstillfällen, folk som bor längre i området osv skapar i sig en stabilitet genom ökad social kontroll och en minskad inblandning i kriminalitet bland stadsdelens ungdomar blir förmodligen ett resultat av det hela.

Kommunikationerna kan förbättras på en mängd sätt. Från Komettorget kan spårvägen förlängas ner till Partille där anslutning till tåg kan ordnas vid järnvägsstationen och till buss vid Allum. En sådan förlängning ger direkkontakt med centrala Partille och därmed med många affärer och arbetstillfällen.

Från 6:ans ändhållplats i Kortedala kan spårvägen dras vidare till Angered C och sen ytterligare förbi Gårdsten och ner till Agnesberg där anslutning till pendeltåg också kan ordnas. Det ger snabbare kommunikationer till fler ställe och närmare kontakt med arbetstillfällen och affärscentrum. Den tredje utbyggnaden som skulle göras är en snabblinje som inte går genom Kortedala utan svänger ner mot Utby och bara stannar en gång i Utby innan spårvägen kommer till Bellevue.

Det som krävs för detta är politiska beslut och politiskt mod.

GP publicerar idag en replik från YimbyGBG:s Daniel Bergqvist på Krister Anderssons insändare den 17 maj angående det nya kvarteret i Johanneberg:

Flera hundra personer väntar på att få en bostad i Johanneberg och givetvis skall denna efterfrågan täckas upp genom att området vid Centralgaraget i södra Johanneberg exploateras. Att uppföra moderna och stilfulla höghus på denna bistra och intetsägande plats är en vinstlott i strävan efter att förtäta staden och låta varje epok sätta sin prägel på stadsbilden.

En livfull och trivsam stad skapas ofta i gränslandet mellan gammalt och nytt, i kvarter med skiftande hushöjder. Det behöver därför inte vara negativt att låta de tre nya husen bidra till Johannebergs siluett. I detta fall handlar det inte om att riva och förstöra en epok, utan att komplettera med hänsyn till dagens behov och marknadens efterfrågan. Att motsätta sig detta förhållande minskar möjligheten att uppnå ett hållbart stadsbyggande och överrensstämmer inte med behovet av nya bostäder i centrala Göteborg.

I stadsbyggnadsdebatten hörs allt oftare en klagan från enskilda bostadsägare som uttrycker sin oro över framtida värdeminskningar i samband med nyexploatering. Ofta blir resultatet det motsatta; då ett område exploateras, rustas upp och därmed blir mer attraktivt stiger värdet på omkringliggande fastigheter. Med tanke på att Centralgaraget hör till de mer sjaskiga platserna i Johanneberg är det rimligt att anta att vi ser en liknande värdeeffekt även på denna plats.

Det är också viktigt att påpeka att befintliga bostadsrättsinnehavares uppfattning om framtida värdeutveckling på inte är ett skäl eller argument för inflytande i stadsplaneringen. Likväl kan inte frågan om hushöjder och dess påverkan på stadssiluetten användas som skenargument mot förändring och nyskapande.

Det är istället arrogant att motsätta sig nybygget och därmed möjligheten för utomstående att bosätta sig i området. Trafikökningen i området är försumbar och Krister Andersons påpekande om trafikökningens effekter är bisarr i förhållande till värdet av fler bostäder. Ett ljus i mörkret är däremot att han inte motsätter sig en nybyggnation överhuvudtaget.

En byggherre som mitt i finanskrisens spår vill satsa och bidra till förtätning, allmän upprustning och minskad bostadsbrist, kan inte motarbetas av traditionalisternas synpunkter på hushöjder. Många med mig väntar på att få bosätta sig i attraktiva Johanneberg.