Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Förskola och bostäder vid Beväringsgatan

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Förskola och bostäder vid Beväringsgatan. Den bebyggelse som föreslås är godkänd men ut mot huvudstråket skapas ett bullerutsatt grönområde. Där vore det lämpligare med bostäder och verksamhetslokaler för att rama in grönområdet, välkomna förbipasserande in i området, skapa skyltläge för verksamheter, skapa integration istället för enklav och ytterligare dämpa bostadsbristen. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag tisdag, den 2:a juni.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yttrande över Bostäder mm väster om Kvibergs kaserner

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över detaljplanen Bostäder mm väster om Kvibergs kaserner. Planen förbjuder verksamheter över större delen av planområdet och längs vad som sägs ska bli ett levande stråk. I ett av punkt- och lamellhusen medges (men krävs inte) verksamhetslokaler. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag tisdagen den 24:e februari.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

17e Yimbyvandringen - Gamlestaden

32 nyfikna samlades i den utlovade solen på Gamlestadstorget onsdagen den 6 juli. Efter en nyttig introduktion av Johannes med flera av de planer och idéer som finns om Gamlestaden så började vi vår promenad. Här följer en fotorapport.








Gamlestadens fabriker


Några kaniner var med också


Minnesstenen för Nylöse


Gamlestadsbro






Här i Gamlestaden spelas förresten både Postkodmiljonären och Bingolotto in




Med såna här vackra byggnader har vi stor potential att utveckla en fantastisk stadsdel


Saker man ser




Säveån flyter genom Gamlestaden. Nästan som en tavla av Monet.


Polska katolikers hus. Bakom träden skymtar SKFs stora koloss.


Gamlestaden har sedan 60-talet varit avskuret av en stor trafikapparat, något som man förhoppningsvis kan råda bot på.




Kanske genom lite stadskvarter i någon variant. Högre, smartare och roligare än på detta enkla montage förstås. Hur tycker du? Diskutera gärna i vårt forum.


Landshövdingekvarter. En byggnadsstil som man bör bygga vidare med och utveckla, till exempel här i Gamlestaden.


Holländareplatsen skulle kunna må bra av en liten förtätning.






Kioskpaus på Brahegatan, en liten centrumbildning mitt emot SKFs gamla kulan.


Kulans fasader är rätt mäktiga, bara fönstrena som skulle behöva bytas ut mot klassiska (som på översta våningen).




Promenaden tog oss vidare till Bellevue, där det framförallt på helgerna är mycket liv och rörelse.


Området påminner mycket om det nu totalsanerade Östra Kvillebäcken med låga äldre industribyggnader som verkar som loppmarknader, matbutiker, presentbutiker, moskéer, kyrkor, frukthandel med mera. Bellevue marknad påminner mig mycket om Kommersen när Kommersen fortfarande låg i Kvillebäcken. När Kommersen revs för många år sen flyttade vissa trogna försäljare hit till Bellevue.



Här kan man köpa mattor, lampor, hemartiklar, presenter och barnsängar.


Vi tog en liten avstickare ner till estniska båtklubben "Estonia" vid Säveåns norra strand och pratade bland annat om vilka biologiska värden som finns i området. Det tipsades även om en specialtur med Paddan som går upp längs Säveån.






Bellevueplatsen är även det en plats som förtjänar en upprustning, här finns det plats minsann! 


Som avslutning på kvällens vandring går vi med tunga steg mot Kviberg och den påbörjade byggnationen av "Kvibergsstaden".


Kvibergs hage, för stadsmänniskor som gillar grönt (och meningslösa små oanvändbara gräsmattor framför en trist parkeringsplats som förhindrar att gatan har någon som helst kontakt med byggnaden och den bottenvåning som skulle kunnat innehålla olika sorters verksamhetslokaler men som nu inhyser lägenheter där folk känner sig tvungna att leva i mörker eftersom man aldrig vågar öppna gardinerna då det känns otryggt utanför.)



"Göteborgs mest variationsrika stadsdel" heter det i reklamen. Är det ironi eller? I Göteborg bygger man inte längre stad till sina invånare, vi låter snarare byggbolagen göra och sälja i stort sett vad de vill och då blir det så här. Tråkiga enformiga sovstäder där livet kvävs innan det får en chans att ens bli påtänkt.





Man hoppas ju lite på att Kurt Olsson ska komma utfarandes från Kvibergs regemente (som i filmen om hans liv som sig själv) och ställa allt till rätta.


Kanske bygga lite stad istället, då hade man förstått namnet Kvibergsstaden.



Tack till alla trevliga yimbyiter som promenerade och välkommen på nästa vandring! 

Yttrande över Kvibergs Ängar

För ett tag sedan lämnade Yimby Göteborg in sitt yttrande över förslaget till detaljplan för Kvibergs Ängar. Planområdet är ungefär lika stort som Haga och ligger mittemot Kvibergs kaserner.

Vi har tidigare skrivit om Kvibergs utveckling här:
Bellevue revisited
Kvibergsstaden
Anti-stad Kviberg
Kvibergs Ängar
Det våras för Kvibergs marknad

Läs Yimby Göteborgs yttrande som pdf

YTTRANDE

Yimby Göteborg ställer sig mycket positiva till att utveckla området Kvibergs Ängar genom bebyggelse med bostäder och verksamheter. Med stora natur- och kulturvärden i den omedelbara närheten, och mycket korta restider till Göteborgs mest centrala delar, har Kvibergs Ängar potential att bli en populär plats att bo, vistas och verka på. Det liggande planförslaget visar en ambition att bevara och ta tillvara de stora natur och kulturvärden som finns inom och i direkt anslutning till planområdet, vilket vi uppskattar.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Kvibergs ängar

Detaljplanen för Kvibergs ängar är på samråd till den 2 februari. Kvibergs ängar är ett stort område mittemot Kvibergs ståtliga kasernbyggnad. Området ligger i den s.k. Mellanstaden, som enligt översiktsplanen ska förtätas enligt blandstadens principer.



Planområdet Kvibergs ängar

Kvibergs ängar ligger i direkt anslutning till andra förtätningsområden, som vi skrivit om tidigare. Den nya översiktsplanen hann dock tyvärr inte påverka planeringen av dem, utan de blev rena husipark-enklaver i klassisk miljonprogramsanda.



Planerade områden i närheten

Det är därför med stor spänning man läser planförslaget för Kvibergs ängar. Hur kommer den nya och urbana översiktsplanen att påverka byggandet? Hur ser det ut nu när vi ska bygga den täta och levande blandstaden? Kommer man att ta intryck av de spännande kvarteren runt Bellevue marknad? Eller kanske landshövdingekvarteren i Gamlestaden, på andra sidan Kvibergsstaden?



Gatuvy i Gamlestaden

Svaret är fascinerade.

På det stora området kommer fyra radhusområden, ett par punkthus, några lameller och ett stort antal parkeringsplatser att byggas, isolerade från resten av staden med en bullermur. Funktionsblandningen inskränker sig till någon sorts mataffär och en förskola i områdets sydvästra hörn, mot Kvibergsbron.



Föga överraskande är det danska kontoret Vandkunsten som ligger bakom. Studera gärna deras ursprungliga förslag för Kvibergs ängar från 2004, komplett med arkitektoniskt språkblomster av tunnaste sort. Upplägget är snarlikt deras besynnerliga plan för Stora Torp, som vi diskuterat tidigare. Även här försöker man aktivt skapa enklaver i "...en dämpad, mörk färgskala". Jodå, man talar faktiskt öppet om att det är just "enklaver" som planeras.

De fyra enklaverna ska skiljas åt av "gröna kilar" som enligt plantexten "...länkar samman området med dess omgivningar" [sic]. Tanken att kilar ska länka samman saker är kuriös. Ordet "kil" kanske betyder något annat på danska (eller på newspeak) men på svenska har det vanligtvis en annan betydelse.

Det räcker dock uppenbarligen inte med gröna kilar för att isolera enklaverna från varandra:

För att tydliggöra mötet mellan bebyggelsen och de gröna kilarna skall varje bebyggelsegrupp omslutas av murar/plank. Dessa föreslås vävas samman med husens gavlar och bli en tydlig identitetsskapare för området.

Att isolera bostadsenklaver med murar och plank är definitivt identitetsskapande. Frågan är väl mer vilken sorts identitet man skapar. "Gated community" ligger nära till hands även om det verkar bli mer "gated" än "community" på en yta som är lika stor som hela området med landshövdingehus i Gamlestaden.

Ja, det finns mycket intressanta saker i denna märkliga plan. Till exempel betonar man att området har mycket goda kollektivtrafikförbindelser och poängterar vikten av ett lågt bilinnehav: "Kommunens målsättning är att boende i goda kollektivtrafiklägen ska kunna ha ett något lägre bilinnehav än genomsnittet."

Att man samtidigt planerar 545 p-platser för 400 hushåll, dvs. en parkeringsnorm på ca 136% verkar inte störa det goda humöret. Det är en överkapacitet på mer än 100 procentenheter jämfört med det aktuella bilinnehavet i SDN Kortedala, som ligger på 33,5%.

Miljöpartiet gjorde ett heroiskt försök att styra upp planen innan den gick på samråd, i sitt yrkande vill de få bort murarna och enklaviseringen, flytta husen mot gatan, få in bokaler i bottenvåningarna och sänka p-normen. Byggnadsnämnden valde dock att rösta ned deras förslag. Varför? Tja, du får väl fråga dem...

Förmodligen har det blivit ett stort missförstånd. Som tur är kommer Yimby Göteborg att lämna in ett yttrande om Kvibergs ängar som beskriver hur man borde göra istället. Det är inte försent än.

Anti-stad Kviberg

Häromdagen blev det så till slut formellt grönt ljus för den nya stadsdelen Kvibergsstaden. Området, som skall byggas på gräs- och fotbollsplaner mellan Gamlestan och Kvibergs Regemente, har omnämnts både en och två gånger i YimbyGBGs barndom. Stad, det låter la bra? Njae, tyvärr verkar ordet vara positivt laddat men samtidigt ha förlorat allt mer av sin betydelse. Trots den nya översiktsplanens ambitioner att skapa blandstad - där blandstad egentligen är ett överbelastat begrepp; stad är per definition blandad - fortsätter vi att planera enligt efterkrigstidens dogmer.

För ett ännu ej uppfört område finns det förstås olika skisser och förslag om hur det skall se ut, oavsett husens slutliga planering är denna bild med sina volymstudier ett talande exempel för vilka inspirationskällor som finns för Kvibergsstaden och nej, det är inte italiensk småstad från medeltiden om man säger så:


Miljonprogram på burk, addera parkeringsytor och rör om!

Bilden är givetvis delvis missvisande, det saknas nämligen parkeringsplatser. Tillsammans med menlösa gräsmattor ut mot stora vägen är detta typiskt för modern stadsplaneringen. Upplägget är nämligen mycket lämpat för så kallad SCAFT, den trafikplaneringstanke som bygger på långt dragen separering av trafikslag från varandra och från övrig bebyggelse. De menlösa gräsmattorna runt vägarna fyller funktionen att ge bilföraren fri sikt och dessutom minska bullret inne i bostadsområdet. Det är alltså i första hand ett utslag av trafik- inte stadsplanering som är vägledande för hur nya områden planeras. SCAFT tenderar att minska antalet olyckor, men de som sker är ofta allvarligare, och öka hastigheten på vägarna, vilket förstås är ett stort plus för en gles, bilburen tätort.

Men nu var det ju stad vi skulle bygga? Områden som påminner om det nya Kvibergstaden är exempelvis Tolered och Bjurslätt eller stora delar av områderna med flerfamiljshus i Mölndal; områden med fristående lameller byggda på sent 1940-tal, 1950-talet eller lite senare. Kanske inte de bostadsområden som kvällspressen försöker skrämma människor med, men inte heller områden som är högt eftertraktade för boende eller besök. Dessa nästan-kvarterens tycks enligt mig ha ett begränsat värde och inte heller vidare eftertraktade men i dessa tider med bostadsbrist går det även att sälja konserverad gröt, bara det paketeras på rätt sätt.

Ett annat begrepp som blivit allt vanligare i stadplaneringssammanhang är ordet stråk. För att gjuta liv i ett område tänker sig planerare att, även om det inte kan skapas liv och rörelse som ger möten och möjligheter för andra verksamheter än TV-tittande och soffliggande, behövs stråk varefter människor rör sig. Problemet, som jag ser det, med de stråk som idag nämns är att de oftast framställs som mysiga; trevliga promenadstråk för den äldre medelklass som sålt villorna och flyttat in till Norra Älvstranden. På något svårgreppbart sätt tycks viljan att separera vår tillvaro ligga kvar i planerarnas kollektiva undermedvetna; gärna mysiga stråk men när vi skall till och från jobb, skola och arbetsförmedling skall sträckan vara funktionell och på snabbast möjliga sätt ta oss från punkt a från punkt b (har vi tur tillåts en rondellhund). Människan skall tydligen inte kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt - antingen är hjärnan inställd i transport-läge, shopping-läge eller gå-ut-med-hunden-läge.


Torp 1950

Kvibergsstaden kommer med största sannolikhet att vara lika mycket stad som de områden man ser när bilen eller bussen susar fram på Björlandavägen. Det går måhända snabbt, men det vi ser på vägen blir för oss förbipasserande tämligen innehållslöst. Chansen att vi svänger av oss besöker grannskapstorget är liten, det är egentligen inte meningen att jag skall avbryta min färd för att besöka dessa områden (jag är ju i transport-läge!). Kvibergsstaden blir en sovstad, trots ett relativt centralt läge. Nästan alla resenärer på Kvibergsvägen kommer att gasa på och köra igenom området påväg någon annanstans (kanske till Allum i Partille?).

Vi bygger alltså 1950-talsområden igen (om detta nu någonsin byggts - någon nytta kanske vi ändå kan få av denna ekonomiska kris!) medan vi inom YimbyGBG i högre usträckning skulle vilja se att vi byggde gamla stadskvarter igen - varför har det blivit så? Jag har en hypotes som går ut på att orsaken till detta kan förstås från ett institutionellt perspektiv (det vill säga det perspektiv som humanvetare använder när de inte klarar av att hitta kausla förklaringar till ett fenomen). Sedan de idéer som i ett svenskt sammanhang fick sitt genombrott vid Stockholmsutställningen 1930 banade vägen för det kommunala planmonopolet i Byggnadslagen 1947 har alla de regler och lagar utformats utifrån en modernistisk planeringstanke. Detta har under över ett halvt sekel format alla våra normer om hur områden skall byggas. Alla våra planerare och arkitekter har utbildats - ja även fötts - under denna modernistiska era.

Även om enskilda individer, ja många enskilda individer, vill bryta med detta sätt att tänka och planera är det mycket, mycket svårt. I många fall verkar nämligen den modernistiska planeringsparadigmens dogmer i det omedvetna även när inte lagar och explicita normer lägger sig i vägen för andra sätt att tänka. I det sammanhanget är det inte konstigt att orden anpassas efter den planeringsverklighet som föreligger istället för att istället förändra planeringsverkligheten. Att bygga områden som om det vore 1947 är alltså det bästa vi kan hoppas på - eller?

Kvibergsstaden

Nu har det planerade området vid Bellevue som vi skrivit om tidigare fått ett namn: Kvibergsstaden.

Vilket ju är minst sagt ironiskt med tanke på att det inte har det minsta med stadsbebyggelse att göra. Kvibergsenklaven hade varit ett mer passande namn.

I gårdagens GP kunde vi läsa att det planeras ett nytt centrum mellan gamla Götaverken och Navet. Ambitionen är som vanligt god, man vill ha en blandning av bostäder, kontor och verksamheter. Det låter bra och förhoppningsvis blir det denna gång verklighet av målsättningen att bygga levande blandstad på Norra Älvstranden. Artikeln tar upp den befogade kritik som riktats mot tidigare exploateringar i området, som inte klarat av att leva upp till kommunens översiktsplan. Anneli Hulthén intervjuas i artikeln och erkänner öppet att det som hittills byggts inte blivit tillräckligt bra. Enligt Hulthén har man nu lärt sig av misstagen och lovar att man i fortsättningen ska skapa en mycket större funktionsblandning.

Det var en intressant vändning som lovade gott. Hulthén har tidigare ofta försvarat N:a Älvstrandens bostadsenklaver med att "det blir nog bra så småningom, när det satt sig". Problemet är naturligtvis att en funktionsblandning inte har någon chans att uppstå om man inte redan från början anpassar bebyggelsen för funktionsblandning. Är gatuplanet igenmurat eller anpassat för bostäder, tvättstugor etc. är det mycket kostsamt och i många fall helt omöjligt att omvandla ytorna till lokaler. Ska ett område någonsin kunna bli funktionsblandat så måste man alltså redan från början anpassa gatuplanet för lokaler.

Mot den bakgrunden är det intressant att läsa vad Hulthén idag har att säga om Kvibergsstaden:

"Byggnadsnämnden var inte helt enig om utformningen av den första detaljplanen. Vice ordföranden Susanna Haby (m) önskar en mer varierad bebyggelse och ett annat gatumönster.
– Bostäderna behövs, men vi hade hellre sett ett gytter av hus och ett mer finmaskigt
gatunät med torg och slingrande gator. Varför går det inte att bygga lite mer likt kulturreservatet i Klippan?, undrar hon. Ordföranden Anneli Hulthén (s) anser däremot att den föreslagna bebyggelsen kommer att passa bra mellan landshövdingehusen i Gamlestan, SKF:s fabriker
och det forna regementet som håller på att utvecklas som idrotts- och friluftsområde.
– Huslängorna får stora sammanhållna gårdar med bra ljusinsläpp och utsikt över Säveån och den nya parken, säger Anneli Hulthén."

Hulthéns hållning är obegriplig, ena dagen vill hon ha mer blandstad, andra dagen vill hon ha mindre. Susanna Haby ska ha heder för sina försök att förbättra denna genomusla plan. Men ett Klippan 2.0 i nyfunkis? Nej tack.  Är det enda alternativet till limpor i park verkligen låg och gles trädgårdsstad? Måste vi välja mellan olika förortstyper? Kan vi inte följa översiktsplanen istället och bygga riktigt urbana stadsmiljöer?

I en annan artikel i gårdagens GP tog man upp planerna på förtätning i Frölunda, Angered och Gamlestaden:

"Den nya översiktsplanen vill inrikta framtida bostadsbyggande till redan bebyggda platser med god kollektivtrafik. Göteborgs gamla centrum ska växa över båda älvstränderna och dessutom ska halvcentrala lägen som Frölunda, Angered och Gamlestan förstärkas med fler bostäder och verksamheter. Förslaget är ute på remiss och får både applåder och viss kritik. Ny bebyggelse kan utveckla befintliga områden och ger möjlighet till ökad service för dem som får nya grannar. Det finns pengar att spara genom att bygga där det redan finns vägar, skolor,bredband och annat som kallas infrastruktur. Vår gemensamma miljö mår bättre när fler kan promenera, cykla eller åka kollektivt mellan hem, jobb och skola. Nära grannar innebär samtidigt att det finns människor som inte vill ha störd utsikt, fler avgaser och mer buller. Planprocessen brukar ta längre tid på grund av överklaganden. Själva bygget blir inte heller lika snabbt och smidigt som när man staplar betong, sten och trä på en tidigare åker. De borgerliga politikerna i fastighetsnämnden tar också upp en annan aspekt. I sitt yttrande skriver fp, m och kd att det behövs olika typer av bostäder runt om i Göteborg. – Vi måste ha en mer nyanserad bild. Barnfamiljer och andra vill gärna bo med trädgård.
Om vi inte bygger nya villor i Göteborg så flyttar de till kranskommunerna och börjar kanske pendla. Det innebär att stan förlorar skatteinkomster och miljön försämras med fler långväga bilister, säger Kjell Björkqvist (fp), vice ordförande i fastighetsnämnden. Fastighetskontorets svar antyder också att fortsatt byggande i inte fullt så centrala lägen kanske behövs för att uppnå det politiska målet med minst 2 000 nya bostäder per år."

Det hela är lite bisarrt. Sedan när blev Angered och Frölunda centrala lägen? Och att fler villamattor är vägen mot framtiden och ett ekologiskt hållbart samhälle är ju minst sagt... tveksamt. Björkqvist & Co borde omedelbart ta och ringa Mikael Söderlund för inspiration och insikt.

Läs också Självgod och bitters inlägg om detta...
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter