Krönika: Rödgrön stadspolitik

För fem veckor sedan skickade YimbyGBG ett antal frågor till Byggnadsnämndens ordinarie ledamöter. Vi ville veta vad de själva trodde var anledningen till att översiktsplanens ambitioner att bygga blandstad inte förverkligas. Det var svårare än jag trodde att få svar från våra folkvalda. Efter flera påstötningar har vi dock fått en viss respons.

Vänsterpartiets Margot Perlitz Ottosson svarade själv. De socialdemokratiska ledamöterna Anneli Hulthén, Mats Arnsmar och Lena Malm valde att svara gemensamt genom stadssekreterare Johan Carlsson. Allianspartiernas ledamöter Susanna Haby (m), Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp) och Martin Hellström (kd) valde att svara gemensamt genom stadssekreterare Eva Ternert Nordin. Miljöpartiets ledamot Martin Joneskär avstod från att svara på våra frågor.

Det är beklagligt att våra folkvalda, med något undantag, visar ett sådant klent intresse för en levande dialog med medborgarna. Vad det kan bero på är svårt att säga. En särskild eloge dock till Margot Perlitz Ottosson, hennes engagemang i den demokratiska processen och i stadsplaneringsfrågor är ett föredöme för övriga nämndsledamöter.

Bakgrund

Visionen om den täta blandstaden råder det politisk konsensus om. Alla partier har ställt sig bakom förslaget till ny översiktsplan för Göteborg som på ett mycket tydligt sätt slår fast stadsplaneringens utgångspunkter. Den centrala staden ska förtätas och den sk. mellanstaden ska kompletteringsbebyggas med en blandning av funktioner och en bebyggelsestruktur som möjliggör verkligt stadsliv. Det är naturligt eftersom de sociala, ekonomiska och ekologiska fördelarna med den täta blandstaden är uppenbara och har ett tydligt vetenskapligt stöd. Även många myndigheter, som tex. Banverket, Vägverket och Boverket, har tagit ställning för den täta blandstaden som stadsplaneringsmodell. Trots detta enorma politiska, vetenskapliga och administrativa stöd byggs det fortfarande nästan uteslutande monofunktionella, glesa och bilberoende bostadsenklaver och köpcentrum. Detaljplaner som knappast kan sägas leva upp till översiktsplanens blandstadsvision godkänns trots detta av Byggnadsnämnden. Vi skulle därför vilja ha svar på följande frågor:

1. Bristen på konkurrens och de stora byggbolagens oligopol har framhållits som en orsak till att blandstadsvisionerna inte följs. Håller du med om det och vad har du i så fall för konkreta förslag för att åtgärda detta?

Margot Perlitz Ottosson (v): Nja, det kanske ligger något i det. Det skulle antagligen bli bättre resultat om vi hade fler små byggföretag. Men den stora anledningen är att det saknas förståelse och kunskap i beslutskedjan.

Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Vi delar inte fullt ut åsikten att det inte finns variation i byggandet i vår stad. Självklart kan man önska mer, men idag har vi i Göteborg en rad olika aktörer på byggmarknaden. Till skillnad från andra större städer har vi också en stark allmännytta i Göteborg, vilket gör att vi fortfarande (trots de borgligas avskaffande av bostadssubventioner) bygger hyresrätter i centrala lägen i Göteborg. Vår vision är att bygga de upplåtelseformer som saknas i olika stadsdelar, detta jobbar vi varje dag för att genomföra.

Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Ja, för att uppnå större variation av bebyggelsen inte bara med blandning av verksamheter och bostäder utan också med varierad gestaltning behövs fler aktörer på marknaden. Kommunen kan (och bör) i sin marktilldelningspolitik öka spridningen och konkurrens mellan byggbolag och andra aktörer. Fler mindre byggherrar måste få större möjligheter att erhålla anvisningar till den kommunala marken.

Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.

2. Avsaknaden av en stadsarkitekt, som är stark nog att driva igenom översiktsplanens ambitioner i detaljplanerna, har framhållits som en orsak till att blandstadsvisionerna inte följs. Håller du med om det och vad har du i så fall för konkreta förslag för att åtgärda detta?

Margot Perlitz Ottosson (v): Ja, det håller jag med om. Jag tycker vi ska ha en stadsarkitekt eller ett skönhetsråd. Kanske både och. Det finns god arkitektkunskap på Stadsbyggnadskontoret men de estetiska värdena och helhetstänkandet har inte stöd i de politiska besluten. För mig är det obegripligt att man kan riva Friggagatan eller föreslå nya byggnader på byggnadsminnet Skansen Kronan. Att bygga två torn på Posthusets gård är också obegripligt. Vi har en stark lagstiftning och vi har fullmäktigebeslut som resulterat i två tjocka böcker med beskrivningar på vilka miljöer som ska bevaras. Ändå gör vi tvärtom. Jag ser ingen motsättning i att bygga vackert och funktionellt och hållbart och ekonomiskt. En god arkitektur är en estetisk organistion. För mig handlar det om att ha respekt för arkitektens kunskap på samma sätt som jag har respekt för byggnadsingenjörernas kunskap och alla andras fackkunskaper. Stadsbyggnad är gestaltning av politiska ideer och då krävs en särskild kunskap.

Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Vi tycker att det är politiken som skall driva utvecklingen av staden, detta är en demokratisk princip. Vi har en rad bra kompetenser på stadsbyggnadskontoret som beaktar olika intressen i stadens byggande. Att det skulle behövas en person som själv drev detta arbete ser vi som ganska ensidigt och personfixerat.

Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): På Stadsbyggnadskontoret har man tillsatt ett "Forum för stadsbyggnad" med äldre välrenommerade arkitekter som har till uppgift att se över hela staden och att ge stöd och hjälp och råd till kolleger och ansvariga chefer. Uppgifter som brukligen tillkommer en stadsarkitekt. Till sin hjälp kommer de också att kunna knyta en grupp externa experter. Det kan finnas fördelar med att tillsätta den funktion som en stadsarkitekt har, men det måste understrykas att beslutanderätten inte följer med stadsarkitekten. Besluten kommer även fortsättningsvis att fattas av byggnadsnämnd, kommunstyrelse och fullmäktige oavsett om en stadsarkitekt tillsätts eller inte. Bortsett ifrån det finns det naturligtvis både fördelar och nackdelar med en stadsarkitekt. Till fördelarna kan påpekas att en stadsarkitekt med en tydligt tilldelad roll kan bidra med flera bedömningsgrunder och starka argument vilket antagligen kan leda till högre kvalitéer i beslutsprocessen.

Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.

3. Överklagandeprocessen och andra juridiska hinder har framhållits som en orsak till att blandstadsvisionerna inte följs. Håller du med om det och vad har du i så fall för konkreta förslag för att åtgärda detta?

Margot Perlitz Ottosson (v): Nej det håller jag inte med om. Tvärtom tycker jag att Länsstyrelsen skulle överklaga kommunens beslut oftare när de gäller påverkan på riksintressen när inte kommnen förstår. När det gäller enskilda överklagande så kan det möjligen försena processen men det kan knappast påverka om kommunens ambitioner att bygga blandstad följs upp.

Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Just nu ligger det drygt en årsproduktion av bostäder överklagat i Göteborg (ca 2100 bostäder), självklart är detta en stor nackdel för alla de som söker bostad i vår stad. Det finns otaliga exempel på när en enskild individ överklagat ett stort antal bostäder och det tagit lång tid att utreda om personen i fråga är sakägare. Överklagande processen är dyr, ineffektiv och tillväxthämmande. Låt alla ha möjlighet att överklaga till Länsstyrelsen, vill man sedan gå vidare bör samma regler gälla som i civilrättsliga mål, då skulle vi kunna minska de överklagningar som sker utan saklig grund.

Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Detta är en lagstiftningsfråga. Tyvärr styr vi från kommunen inte över den. Den tidigare socialdemokratiska minoritetsregeringen arbetade under många år med olika utredningar som bara ledde till det runda arkivet. Alliansregeringen driver nu flera utrednings- och lagförändringsarbeten inom regeringskansliet, varav några redan är ute på remiss. Vi hoppas att Alliansregeringens arbete blir mer kraftfullt och explicit än vad tidigare socialdemokratiska styren orkat med. I Göteborgs remissvar framförde vi att en överklagandeinstans efter länsstyrelsen kan vara tillräcklig, vilket skulle korta tiderna avsevärt. Om man tidigt i planprocessen involverar lokalbefolkningen ger det oftast en ökad förståelse och acceptans för olika byggprojekt i närområdet, det leder till färre prövningar.

Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.

4. Vad anser du själv är de främsta anledningarna till att blandstadsvisionen inte förverkligas?

Margot Perlitz Ottosson (v): Malmö som har en stadsarkitekt har också en regel som säger att alla hus i centrala staden som byggs ska ha verksamhetslokaler i bottenplanet. Det är ju ett försök i rätt riktning. Det skrivs in i detaljplanen att bottenvåningen ska byggas med högre takhöjd än vad som behövs för bostadshus för att göra det möjligt att inreda som restaurang t ex. Bo 01 byggdes så.

Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Visst utvecklas en blandstadsvision, det finns en rad exempel på byggnation i nordost som visar att vi bygger en blandstad. Även upplåtelseformerna i centrala stan varieras i nybyggnation. Problemet är att bygga hyresrätter i bland annat Askim. Detta beror främst på att Göteborg stad inte äger mycket byggbar mark i den delen av kommunen, vilket gör att vi inte har rådighet i området. Men vi jobbar ständigt med att försöka få till hyresrätter även i dessa stadsdelar.

Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Att ändra eller bygga en stad tar tid. Vi håller inte riktigt med om påstående att blandstaden inte byggs. Enligt vår uppfattning byggs det ganska blandat. Det kunde naturligtvis vara mer blandning. Som vi skrev ovan är en väsentligt bredare mix av byggentreprenörer, byggherrar och arkitekter en nödvändighet om vi ska lyckas blanda ännu mer.

Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.

5. Kan du nämna en detaljplan, som du varit med om att godkänna, som du tycker lever upp till blandstadsvisionerna i översiktsplanen?

Margot Perlitz Ottosson (v): Norra Älvstranden skulle byggas som en blandstad och lite finns det väl kvar men jag tror att det blivit bättre om vi hade haft en stadsarkitekt.

Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Aktuellast är alla planer som just nu jobbas fram i Biskopsgården. Planen för Frölunda torg. hela omvandlingen av Torslanda, där det tidigare inte fanns några lägenheter. Blandningen av upplåtelseformer runt Sannegårdshamnen. Och inom en snar framtid kommer arbetet med ett helt nytt område i Kärra starta. Utöver detta självklart mycket, mycket mer.

Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Det vore inte rättvist att bara peka ut en detaljplan. Man måste se till helheten för att kunna bedöma stans utveckling. Men alla detaljplaner bidrar med sin del till det stora pusslet som över tid förändrar och utvecklar staden. Det tar tid och det måste få ta tid, så länge det inte blir ett totalt stopp. Små steg i en ständig utvecklingsström där mixen, variationen och mångfalden i sig själva är garanterna för en sund utveckling. Så gott som alla detaljplaner innehåller målkonflikter, särskilt i centrala stan. Alla detaljplaner i sig själva är därför inte heller direkt kopplade till blandstadsutvecklingen. Det finns även andra aspekter att ta hänsyn till än blandstaden, vilket för övrigt översiktsplanen lyfter fram, i den gamla och den nya.

Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.

- - - - -

Det är intressant att jämföra svaren i vår enkät. Socialdemokraterna och Alliansen verkar vara överens om att man lever upp till den blandstadsvision som finns i översiktsplanen, att man inte behöver en stadsarkitekt och att överklagandeprocessen måste kortas ner. Det finns uppenbarligen en bred samsyn i stadsplaneringsfrågorna. Att detaljplanerna inte följer översiktsplanen är enligt Alliansen tydligen inget problem eftersom de förmodas komplettera varandra i ett "pussel". Problemet är naturligtvis att blandstaden omöjligen kan uppnås genom att två monofunktionella detaljplaneområden läggs bredvis varandra. För Socialdemokraterna verkar "blandstad" framför allt betyda att man blandar hyresrätter och bostadsrätter. En skillnad är också att Alliansen ser ökad konkurrens på byggsidan som en avgörande fråga för att möjliggöra mer blandstad. Vänsterpartiet verkar i huvudsak se tillsättandet av en stadsarkitekt som lösningen på bristerna i stadsbyggandet.