Utskrift från gbg.yimby.se
....

YimbyGBG lämnar yttrande om Backaplan

YimbyGBG lämnade idag ett yttrande till den detaljerade översiktsplanen för Backaplan. I och med planerna för ett nytt Backaplan förbereder Göteborg det största urbana omvandlingen sedan Norra Älvstranden. Ambitionen är denna gång att bygga ut Göteborgs innerstad på andra sidan älven (eller på den här sidan älven). Förutsättningarna för att bygga ny stad på Backaplan är mycket goda. Området är centralt beläget med mycket goda kommunkationer och är redan en mötesplats för många människor som kommer till området för att handla. I och med att Coop avser flytta ut sin volymhandel norrut, närmare Brunnsbo och järnvägen till, öppnas stora ytor upp som skapar goda möjligheter att skapa en framtida stadskärna.



YimbyGBG stödjer denna ambition men vill på vissa punkter anser vi ändå att det behövs förtydliganden och förbättringar. Inte minst vill vi se se möjligheten att bygga både högre och tätare och då framförallt i områdets mer centrala delar. Även om en översiktsplan inte är juridiskt bindande på samma sätt som en detaljplan anser vi i YimbyGBG att det är mycket viktigt att på så många sätt som möjligt förstärka och trycka på de goda intentioner för stadsutvecklingen som finns i Göteborgs översiktsplan. Samtidigt tycker vi oss allt för ofta se att dessa intentioner så att säga försvinner på detaljplanenivå. Genom en mer preciserad översiktsplan för Backaplan går det i framtida detaljplaner att från vår sida peka på detta om (eller kanske snarare när) Stadsbyggnadeskontoret och Älvstranden Utveckling avviker från stadsbyggande till frömån till än mer förortsbyggande.



Yttrandet i sin helhet går att läsa här.

YimbyGBG har haft en stadsvandring på Backaplan, den kan man läsa om här.

En del av det nya Backaplan har redan fått en detaljplan, YimbyGBG lämnade ett yttrande om Östra Kvillebäcken här.

Yttrande

YimbyGBG är i grunden positiva till den tänkta omvandlingen av det i dagsläget mycket lågt exploaterade Backplan till en ny del av centrala Göteborg. Vidare är YimbyGBG nöjda med att kommunen väljer att göra en fördjupad översiktsplan över området. Enligt vår uppfattning går ofta översiktsplanens visioner förlorade i detaljplaneutformandet. Genom att skapa en mellanliggande plan finns det möjligheter att på ett mer konkret sätt visa hur översiktsplanen skall implementeras i den faktiska planeringen av framtidens Göteborg.

Ytterligare en positiv aspekt av planen är ambitionen att utveckla området etappvis och med en mer varsam omvandling. Kvarvarande äldre bebyggelse kommer att ge relativt billiga alternativ för verksamheter som annars har svårt att betala de hyrorna som nybyggda lokaler oftast har. På detta sätt kan Backaplan erbjuda sina nya invånare och besökare ett mer varierat utbud.

Trots det i grunden positiva intryck som YimbyGBG har av planerna är dock vissa grundläggande justeringar nödvändiga om det ska bli verklighet av de fina visionerna.

Utrymme för högre exploatering
YimbyGBG skulle gärna se att planen möjliggjorde ett högre exploateringstal överlag. Enligt planen kommer framtidens Backaplan att få ett exploateringstal som varierar mellan 0,25 till som mest 1,7. Det är ett mycket lågt exploateringstal för det som ska bli en fortsättning av city (fig. 1). Enligt Stadsbyggnadskontorets egen handbok Stadsbyggnadskvaliteter har "traditionell kvartersstad", dvs. den gamla stadsbebyggelsen i Göteborgs innerstad, ett exploateringstal på mellan 1,0-2,3. Det genomsnittliga exploateringstalet i det framtida Backaplan når inte ens över 1,0. Intressant nog påstår likväl planen att exploateringstalet är "i paritet med Göteborgs innerstad".



Fig 1: Stadsbyggnadskontorets planförslag - klicka för större bild

Med ambitionen att bygga ny innerstad måste vi spänna bågen högt för att ge nya Backaplan så bra förutsättningar som möjligt att bli en naturlig mötesplats för Göteborgare från såväl fastlandet som Hisingen samt besökare. Självfallet kommer graden av exploatering som bedöms möjlig att i slutändan bestämmas av ekonomiska överväganden.

Då framtidens efterfrågan och förhållanden på byggmarknaden är svåra att förutspå skulle vi i YimbyGBG gärna se att planen lämnade utrymme för en högre exploatering än vad som föreligger för tillfället. Om intresse finns för högre byggnader vore det onödigt att så att säga låsa fast sig vid en lägre exploatering än vad som är optimalt ur ett ekonomiskt perspektiv.

Detta gäller speciellt delområde 3 - Centrumbebyggelse vid knutpunkten som med sitt goda förutsättningar att bli en av stadens viktigaste mötesplatser i framtiden (något det i viss mån redan är). Här anser YimbyGBG att det verkligen finns anledning att tillåta högre bebyggelse.

För att ge en bild av vilken exploateringsnivå som borde vara rimlig för detta område har YimbyGBG tagit fram en idéskiss över det framtida Backaplan (fig. 2).



Fig. 2: YimbyGBG:s alternativa planförslag - klicka för större bild

Volymhandel som anknyter till staden
När det gäller den framtida volymhandel som skall uppföras i närheten av Lillhagsvägen anser YimbyGBG att det är viktigt att se till att denna handel skall anknytas till stadsdelen på bästa möjliga sätt. Det är vanligt att volymhandel och mer centralt placerade gallerior så att säga vänder sig bort från staden - med tomma väggar riktade mot den närliggande bebyggelsen - och istället ut emot stora parkeringsytor och motorvägar. För att den nya volymhandeln skall bli en tillgång för Backplan är det därför viktigt att denna förankras med sin omgivning och att den torgbildning som planeras i området blir en del av stadens offentliga rum och en naturlig mötesplats.

Tydligare kopplingar till Brunnsbo/Ringön
Planen framhäver betydelsen av att knyta samman det nya kvarteren med sin omgivning. Överlag anser vi att planen har goda förutsättningar att göra så österut. Däremot tycker vi planen behöver utvecklas när det gäller sammanknytningen med Brunnsbro och Ringön. Brunnsbo är idag en förort som upplevs ligga mycket längre bort än vad den i realiteten gör. Orsaken till detta torde ligga i hur den separerats från omkringliggande områden med motorleder och odefinierade grönytor. Det vore en vinst både för Backaplan och Brunnsbo om sammanlänkandet kan göras så bra som möjligt. Med detta i åtanke skulle det vara värt att närmare undersöka möjligheterna att med hjälp av den tilltänkta pendeltågsstationen och därtill hörande bebyggelse försöka överbrygga den klyfta som idag skiljer Brunnsbro från Backaplansområdet.

Ringön är ett centralt beläget industriområde som på sikt kan utvecklas till ett spännande blandstadsområde med hjälp en gradvis omvandling. Även om detta ligger långt fram i tiden tycker vi i YimbyGBG att det är mödan värt att redan i detta skede se över vilka möjligheter det kan finnas att i framtiden binda ihop Ringön och Backaplan med direkta gång-, cykel- och bilvägar (över eller under Lundbyleden).

Trafik
YimbyGBG ser positivt på viljan att pröva en s.k. Shared Space-lösning på gatukorsningen över Kvillebäcken. Som erfarenheterna från bl.a. Skvallertorget i Norrköping visat kan en sådan lösning leda till en säkrare och mer gångvänlig stadsmiljö. Det är dock viktigt att platsen utformas konsekvent enligt Shared Space-principer. En avgörande del av Shared Space-konceptet är att den gemensamma ytan uppfattas som ett "uppehållsrum" och inte som ett "trafikrum". Det är därför olyckligt att planen föreslår att bebyggelsen ska skalas ned mot platsen. Det kommer knappast att förstärka dess karaktär av "uppehållsrum", tvärtom. Det vore istället önskvärt att tydligt rama in platsen med tätare och högre bebyggelse. (fig. 3).



Fig. 3: YimbyGBG förordar tätare och mer urban bebyggelse vid den nya Shared Space-platsen - klicka för större bild

YimbyGBG hade också gärna sett en tydligare beskrivning av spårvagnstrafikens framtida roll i området. Det är oklart hur Stadsbyggnadskontoret tänker sig den framtida utbyggnaden i området.

Det är också nödvändigt med fler förbindelser över Hjalmar Brantingsleden, precis som planen konstaterar. En gång- och cykelförbindelse i Kvillebäckens förlängning söderut vore önskvärd, om Kvillebäcken ska kunna utvecklas som grönstråk och stadsdelen ska kunna knytas samman bättre med Brämaregården.

Kvartersstruktur
YimbyGBG ser mycket positivt på den föreslagna kvartersstrukturen. Det är glädjande att Stadsbyggnadskontoret förstår fördelarna av sammanhängande gatuplan och slutna kvarter. Det är onekligen dags att lämna modernismens uppbrutna och glesa typologier. Det är dock viktigt att säkerställa publika funktioner längs alla gator. Här är plantexten alltför vag. Monofunktionella bostadsgator bör i princip alltid undvikas, men i innerstadsmiljö är det synnerligen olämpligt att på det viset förhindra varje möjlighet till publika funktioner i gatuplanet.

Vi hade också gärna sett ett tydligare ställningstagande för finmaskig fastighetsindelning. Många mindre tomter, ritade av många arkitekter och bebyggda av många byggbolag ger en större variation och en mer levande gatubild. Få och stora tomter, ritade av ett fåtal arkitekter och bebyggda av ett fåtal stora byggbolag, leder till motsatsen.

Backaplan bör planeras för stor social blandning vad gäller boende och besökare. Blandade upplåtelseformer, varierade lägenhets- och lokalstorlekar och varierade hyresnivåer är viktiga punkter. En småskalig fastighetsindelning underlättar blandningen inom ett och samma kvarter.

Att vara glad över det lilla

Efter förra helgens stadsvandring kring Backaplan och inför den kraftsamling som lär behövas för att på ett rättvisande sätt kommentera den nya planen för området kan det inte skada att titta lite på vad som pågår i det direkta närområdet. Backaplansförslaget är fullspäckat av positivt laddade ord och begrepp om den nya innerstaden som skall byggas på rätt sida älven. Men är det ändock inte så att handling talar högre än ord?

Aktiva läsare här på YimbyGBG och annorstädes har näppeligen missat min aversion mot Porslinsfabriken som i skrivande stund byggs på platsen där Göteborgs Porslinsfabrik en gång i tiden låg. Jag har fortfarande en hel del invändningar men det skadar inte att vara glad över det lilla. För en tid sedan började jag nämligen lägga märkte till att de lägger till en fasad av tegel på nybygget.



Tegel med gula fönster, notera den skräpiga ytan framför gatan

Oavsett vad man tycker om tegelfasader är det onekligen snyggare än den brutalistiska syn som mött mig varje morgon under tidigare skeden av byggprocessen. Någon kanske tycker att det är märkligt att jag omedvetet utgick från att vad jag tidigare sett var den färdiga fasaden. Då skall det dock påpekas att fasader som ser ut sådär K-märks nuförtiden (oavsett vad de boende själva tycker).

Men Porslinsfabriken blir som bekant bostadsrätter och då kan faktiskt inte byggbolag och övriga aktörer fullständigt strunta i hur framtida brukare av byggnaderna reagerar på en brutalistisk betongfasad - det är svårt att sälja konceptet att form följer av funktion.



Så som jag trodde det skulle se ut

De tidigare bilderna av bygget har inte gett intrycket att husen i fråga skall klädas i tegel. Dessutom samstämmer det näppeligen med säljtexten där det talas om grå puts, skivor och plåt! Måhända är detta något som PEAB fått kritik av SBK för under planeringsprocessen. Jag har länge försökt hitta handlingar på kommunens hemsida, men det är som bekant helt omöjligt på flopp-sidan vilket såväl vi som intresserar oss för stadsplanering och många andra lagt märke till (det är smula ironiskt att GP rapporterar om hur dåligt kommunens hemsida fungerar, då deras egna sökmotor är fullständigt värdelös).

Varför är jag då så förbannad på Porslinsfabriken, det är ju bra med förtätning? Jo, titta på det första fotot igen och notera hur husen fullt avsiktligt distanserar sig från Herkulesgatan. Platsen precis framför huset är en viktig transportled för framförallt alla de kollektivtrafiksresenärer som reser till och från området via Hjalmar Brantingsplatsen då inga andra vägar under Hjalmar Brantingsleden finns på nära håll. Dessutom är Herkulesgatan en av stadsdelens viktigaste gator.

Nu har PEAB fullt avsiktligt gjort en framtida etablering omöjlig på denna plats. Trots att det finns gott om använda lokaler på andra sidan. Trots att det ligger mycket nära en hållplats och på andra sidan av en av stadens främsta exploateringsområden för en framtida innerstad (att sedan planen är för mesig är en annan femma).

Nu kommer istället platsen att bli en fullständigt oanvändbar restyta. Klart att det skulle kunna placeras ut lite trevliga parkbänkar där. Men i beaktande av hur platsen ser ur i övrigt, att de boende har en gård och vilka som troligen kommer att slå sig ner där är inte ens det sannolikt eller meningsfullt.

A-lagare som vandrar dit från hållplatsen och gröna skylten är människor som jag anser har samma rätt till gaturummet som alla andra men de kommer knappast att accepteras av nyinflyttade bostadsrättsinnehavare (klart det finns en hel del bostadsrättinnehavare med en mer liberal, bullertålig och människovänlig inställning men vi vet la alla av erfarenhet att det inte är deras tystnad som talar i frågor som denna).

Den första delen av vad som i praktiken skall bli framtidens Backaplan är en bostadsrättsenklav med inslag miljonprogramsestetik och solvinklar (Älvstranden Utveckling har tidigare skyllt ifrån sig och sagt att Porslinsfabriken ligger utanför deras område. Svarte Petter går vidare till SBK). 

Ja, i alla fall utåt sett. Byggbolaget försöker nämligen sälja området med hänvisning till en lugn och avgränsad innergård - alltså inte miljonprogammets sprängda kvarter utan något som Yimby förspråkar - en oas i tillvaron (dessutom trycker de hårt på att den kommer att vara trygg - som bostadsrättsköpare antas man tydligen vara vädligt rädd). Att de dessutom bygger fönstrer till bostäderna en halv våning upp är helt i sin ordning (inte minst med erfarenheterna av Örebrogatan) och definitivt att föredra framför tiotalet meter av menlös gräsmatta vilket tidigare standardlösning 1A.



Porslinsfabriken - klicka för större bild

Området för etapp 1 i kvarteret Porslinsfabriken är på många håll begränsat av barriärer - motorväg, backar, Kvillekanalen, befintlig bebyggelse - på de flesta sidor. Den totala kontaktytan mot gatan är 40 meter för ett bostadsområde med nästan 200 lägenheter. Med beaktande av en parkering (PEAB tycker att det är nödvändigt att påpeka att om man vill ta bilen till Backaplan finns där 3000 parkeringsplatser!) och nedfart till garage är denna sträcka än mindre.

Denna sträcka känner sig PEAB tvungna att göra så otillgänglig och diffus som möjligt. Hade det varit på sin plats med någon form av utåtriktad verksamhet på denna till synes utmärkta plats? Det hade la i alla fall kunnat vara någon form av bokal eller kontor? Kunde de inte i alla fall försökt förankra byggnaden mot gatuplan (etapp 2 är bättre i det avseendet, om det nu någonsin blir något av den etappen - men jag räknar inte med några lokaler på hus som i första hand vänds ut mot en återvändsgränd)?

Det finns flera fördelar med Porslinsfabriken som kvarter. Även om de inte vågar ta steget fullt ut (och använder sig av glasväggar a la kvarteret Kostern) så försöker de bygga något som liknar en innergård. Vidare ger det ökat underlag för verksamheter i närområdet (vilket också råkar mitt område med vissa inslag av blandstadsproblematik - om de nu inte tar bilen till Backaplan!) och använder sig av en yta som ingen haft någon nytta av på väldigt länge.

Ett litet plus för att de försöker placera de flesta av sina parkeringar på markplan ut på baksidan ut mot Lundbyleden istället för på framsidan ut mot Herkulesgatan. Dock, om detta är den realitet som kommer att bli den nya innerstaden på rätt sida älven finns det en hel del för Yimby-anhängare att oroa sig över inför det nya Backaplan.

Fasaden är  i alla fall i rustikt tegel, man får vara glad över det lilla!

Se PEABs reklamfilm för Porslinsfabriken

Den fjärde Yimbyvandringen - Backaplan


Många tog chansen att förgylla en lördagseftermiddag.


Rekordmånga nya och gamla yimbyiter hade samlats på den soliga ön i Kattegatt för att promenera runt Backaplan i lördags. Vandringen, ledd av Kvillebon Olle, tog avfart på Hjalmar Brantingsplatsen och första stopp var platsen för den tänkta stora parken vid Kvillebäcken. Det spekulerades i om parkens föreslagna placering verkligen var den ultimata, eller om man istället borde bygga in den med kvarter, placerade längs med leden. Detta skulle minska barriären mellan centrala Backaplan och Östra Kvillebäcken. En annan aspekt är att parken skulle slippa att gränsa till trafikleden och istället bli en grön oas mitt i den nya önskade innerstadsmiljön. Det vi absolut inte vill ha fler av är ju oanvända grönytor på central mark.


Promenaden längs med Kvillebäcken med dess lilla parkremsa.


Vidare längs med Kvillebäcken konstaterades att i stort sett all bebyggelse inom synhåll ska bort för att bereda plats för det nya. Längs Östra Kvillebäckens strand kom önskemål upp om publika lokaler i bottenvåningarna ut mot bäcken. Om själva vattendraget genom området ska vara en dragningskraft så bör man kunna fika och handla glass vid vattnet. Varför inte även kanske en handelsträdgård, bibliotek eller schackklubb vid stranden. På så sätt kan Kvillebäcken bli ett stråk och samlingsplats för såväl människor som en och annan knölnate.

Som kuriosa kom även det historiska faktum att Kvillebäcken varit riksgräns mellan Sverige och Norge upp. Ända fram till freden 1658 närmare bestämt. Det spekulerades även i varför man drog gränsen just i bäcken och det kan ju vara så enkelt att det helt enkelt var enklast så. Troligare anledning är kanske dock det faktum att Hisingen för många år sedan delades upp i två öar, en på vardera sidor Kvillebäcken. Det finns säkert någon duktig yimbyit med historiekunskaper som kan reda ut det här närmare. Historien har dock satt sina spår. Idag är således Kvillebäcken landskapsgräns mellan Bohuslän och Västergötland, så det drivs allt lite gränshandel på Backaplan än idag.

Nåväl, vandringen drog vidare över asfaltsöknar mot den ökända Ångpannegatan. Här uttrycktes positiva ord över att man kommer att spara en stor del av bebyggelsen och på så sätt inte återigen bruka totalsanering. Något man dock gjort och är på väg att fullborda i Östra Kvillebäcken som inte får behålla ett enda litet spår av sin historia. Man kunde gott ha sparat till exempel Smyrnahuset och dess röda lilla tegelgranne och integrerat dem med den planerade nya bebyggelsen.


Äldre bebyggelse i Östra Kvillebäcken, innan totalsaneringen i somras.







Gatumiljöer runt Ångpannegatan.


Något som vi alla blir påminda om vid flera tillfällen är att på Backaplan är det bilen som regerar. Men vi lyckades likt lyckliga ankor ta oss över gatorna och vidare på vår promenad. I höjd med det stora tyska orangea byggvaruhuset kunde vi spana bort mot Lillhagsvägen till och platsen för den planerade pendeltågsstationen. Förhoppningar väcktes om att den kan bli en stor tillgång både för Backaplansbesökaren/Kvillebäcksbon såväl som för Brunnsbobon och kanske till och med föra samman de två en aning. Brunnsbo/Backa och Backaplan är idag två tydligt åtskilda områden. Kanske kan järnvägen med en station här tillsammans med ett utbyggt Backaplan förändra den saken.




Det duggar inte tätt med Herr Gårmanskyltar.


Promenade fortlöpte längs diverse Deltavägar och vi kunde blicka ut mot det enorma område som i dag används som bussgarage men som till stora delar ska bebyggas. Vart bussarna ska ta vägen istället vet vi inte, men bli inte förvånade om de ställs upp på Heden.




Lagerbyggnader och bussgarage som kommer att ge plats åt den nya staden.





Ja, det är roligt med Yimby!


Vår välbesökta vårpromenad runt Backaplan gick mot sitt slut. Vi avslutade eftermiddagen med ett par kalla öl och fortsatta samtal på det klassiska haket Adas i Kvillestan. Alla var vi nog överens om att den utställda planen för Backaplan har sina ljusa stunder, men att den är alldeles för mesig. Framförallt måste man, särskilt närmast Hjalmar Brantingsplatsen, höja exploateringstalen och antalet våningar rejält. I så fall kanske det kan bli stad av den gamla hisingska shoppingöknen.

Stadsvandring runt Backaplan



Sedan ett par veckor ligger planen för nya Backaplan ute för samråd. Ambitionen med området är att det ska bli en del av Göteborgs centrum och binda samman Hisingen med resten av stan. Innerstadsbebyggelse ska byggas och blandstadsvisionen skall följas. Självklart ska vi på YimbyGBG se till att detta efterlevs och att Backaplan planeras på bästa sätt ur storstaden Göteborgs perspektiv.

Som startpunkt anordnar vi en stadsvandring i området nu på lördag för
alla intresserade. Väl mött!

 

Stadsvandring Backaplan
När: Lördag den 21 mars kl 14.00
Var: Samling på Hjalmar Brantingsplatsen (vid Pressbyrån)

Den nya Backaplanen



Det nya Backaplan - klicka för större bild

Idag är det dags för utställning av den nya planen för Backaplansområdet. Innerstaden ska växa över älven är det tänkt. Mycket låter väldigt bra och yimbyistiskt i denna plan, som bl.a. är utställd i Älvrummet, men vissa saker oroar.

Till exempel är det beräknade exploateringstalet anmärkningsvärt lågt (0,95) trots att det är innerstad man ska bygga här. Det betyder alltså att man inte ens kommer upp i spannet för "traditionell kvartersstad" som definieras som 1,0-2,3 i Stadsbyggnadskontorets vägledande skrift Stadsbyggnadskvaliteter.

Hur man ska kunna skapa den täta blandstad som man påstår sig vilja bygga med en sådan orimligt låg exploatering är svårt att förstå. I och för sig utlovas eventuellt en trefaldig ökning av exploateringstalet på "lång sikt". Men fagra löften betyder tyvärr sällan så mycket i den hårda stadsplaneringsverkligheten. YimbyGBG får säkert anledning att återkomma till denna plan.

Läs den nya planen för Backaplan

Ur planhandlingen:

Visionen:

"Backaplan – Göteborgs centrum växer över älven Göteborgs city med dess stadsmiljöer har expanderat över älven. På Backaplan finns en trivsam, tät stadsbebyggelse med en spännande mångkulturell mix av boende, arbete, handel, kultur och rekreation som gör Backaplan till en självklar mötesplats för alla åldrar och grupper. Hela stadsdelen har blivit en förebild för hållbar stadsutveckling med allt inom räckhåll. Genom Backaplan tas första steget mot en utbyggnad av stadskärnan på båda sidor älven till en livskraftig helhet."

Sammanfattning och utgångspunkter:

Regionkärnan växer!

Backaplan skall i framtiden ses som en naturlig utvidgning av centrala Göteborg. Med nya goda förbindelser över älven ges möjlighet att bättre knyta Backaplan till city. Det är viktigt att här sätta in Backaplan i ett sammanhang av stadsutveckling norr om älven med Frihamnen, Lindholmen, Ringön och nya älvförbindelser som viktiga komponenter.

Förbättrad kollektivtrafik!
Hjalmar Brantingsplatsen är en befintlig knutpunkt som utgör en viktig nod i stadens kollektivtrafiknät. Möjlighet att koppla ihop knutpunkten med Frihamnsområdet studeras. Att på sikt bygga ut spårvagnsnätet på Hisingen ger spännande möjligheter för att erbjuda attraktiva kollektivtrafikalternativ. En ny bytespunkt för pendeltågsresenärer föreslås vid Bohusbanan.

Skapa blandstad!
Ta tillvara områdets centrala läge och utveckla området till en tät stad med stor mångfald och blandning av verksamheter, handel, bostäder och kontor.

Plats för kommers och service!
Backaplan är en viktig handelsplats, lätt tillgänglig för stora delar av Göteborgsregionen. Det är viktigt att ”varumärket Backaplan” kan vårdas och utvecklas, och ges ett större inslag av offentlig service. Handelsutredningar som genomförts för området visar att området kan utvecklas till ett regionalt centrum och att handelsytorna ungefärligen kan fördubblas vid föreslagen förtätning.

Rationell markanvändning!
Inom planområdet skapas stora möjligheter till en mer rationell markanvändning genom att volymhandeln flyttas från knutpunkten. Flera steg och åtaganden från både kommun och privata fastighetsägare kommer att krävas för att en möjlig omvandling av området ska komma till stånd. Försiktiga beräkningar av planförslaget innebär att exploateringsgraden inom planområdet på lång sikt kan trefaldigas.

Trygga gator och gångstråk!
Backaplans storskaliga gatunät kompletteras med fler gator som bildar normala stadskvartermått, särskilt i sydvästra delen. Effektiva och stadsmässiga lösningar för biltrafiken föreslås liksom ett mer finmaskigt nät av lokalgator och gångstråk. Det är viktigt att skapa ett sammanhang mellan olika områden och stråk för den gående människan.

Bättre cykelvägar!
För att bryta områdets storskalighet och knyta området bättre till angränsande stadsdelar föreslås ett antal nya cykelstråk. Samtliga huvudgator förses med separata cykelbanor som bildar ett orienterbart nät. Nya cykelvägar föreslås på flera ställen för att bryta befintliga barriärer.

Offentliga rum och attraktion!
Nya offentliga rum med möjligheter till möten och aktiviteter för alla föreslås i planen. ”Promenaden” införs som ett stadsbyggnadselement runt planområdet och Kvillebäcken rustas upp som en stadsdelpark. För det vidare arbetet kommer det tas fram gestaltningsprogram som kan ligga till grund för kommande detaljplaner. Kvillebäcken och grönstråket ges utökad plats i planen.

Ekonomisk och ekologisk hållbarhet!
De nyinvesteringar och framtida driftskostnader som belastar kommunen uppvägs på relativt kort sikt genom ett effektivare markutnyttjande i regionkärnan. I den täta staden kan ett lägre energiuttag åstadkommas genom kortare resvägar, bra mikroklimat och hög servicenivå. Mycket pekar på att den täta staden också är den hållbara staden om även en god livsmiljö kan skapas, plats för socialt liv, utevistelse och natur.

Dags för nytänkande 2009



På dagens GP Debatt
efterfrågar några tunga folkpartistiska politiker ett nytänkande inom stadsplaneringen i Göteborg. "Stadsbyggandet måste ur både ett socialt och ekonomiskt perspektiv ta vara på stadens mångfacetterade värden och undvika ett stelbent och trångsynt tekniktänkande. Det handlar om att skapa något mer än att bara fylla igen tomma hål i dagens stadsbild, skriver de folkpartistiska kommunpolitikerna Mikael Jansson, Kjell Björkqvist och Ann-Catrine Fogelgren". Det låter ju fint och det är väl få som definierar nytänkande som något negativt. Enligt skribenterna saknas det visioner för de nya centrala stadsdelar som växer fram. Det är bara att hålla med. Men...

Som vanligt när det efterfrågas visioner har man inget eget konkret nytänkande att erbjuda. Stadsbyggnadsvisionerna stannar vid förespråkandet av "...några färre något högre broar som ger förutsättningar för båttrafik och som i sig kan ge visuellt spännande bågar över älven. I övrigt är lösningen mer färjependling". Jaha?

Det här är ett märkligt fenomen inom stadsplaneringsdebatten i Göteborg som vi skrivit om tidigare. Det produceras debattartikel efter debattartikel som talar om bristen på visioner och som efterlyser diskussioner och nytänkande. Men det enda som våra politiker, planerare eller "intellektuella" verkar vara intresserade av är att skriva fler debattartiklar som talar om bristen på visioner, diskussioner och nytänkande. Ingen verkar vara intresserad av att stå för själva visionerandet, diskuterandet och nytänkandet. Och det är väl det som egentligen är problemet. Det är alltid bekvämare att stå vid sidan av och peka finger än att faktiskt göra något.

Men nu finns det som tur är några som är beredda att komma med konstruktiva förslag: YimbyGBG. Nyårslöftet inför 2009 bör vara att komma med ännu fler och ännu bättre idéer på hur Göteborg ska utvecklas som stad. 2009 kommer att bli ett spännande år för oss som är intresserade av stadsplanering: Gårdas öde ska avgöras, diskussionen om utformningen av Heden och Avenyn kommer att sätta igång på allvar, Marieholmsförbindelsen är på gång, Stadsbiblioteket ska byggas om, utvecklingsidéerna för Backaplanområdet kommer att klarna och mycket annat kommer att hända. Det är bara att sätta igång...

Älvstranden Utveckling lovar bättring

Älvstranden Utvecklings kommunikationschef Johan Ekman har nu kommenterat den kritik som riktats mot bolagets misslyckande att bygga stad på Norra Älvstranden. Om man ska tolka Ekman rätt verkar han mena att man tidigare inte alls har haft ambitionen att bygga tät blandstad, istället har man eftersträvat en glesare bebyggelse vars främsta kvalitet är "närhet till vattnet". Men nu ska det uppenbarligen bli ändring på det:

"Nu riktar vi blicken framåt och börjar utvecklingen av mer centrala områden som Backaplan och Kvillebäcken. Där ser planerna helt annorlunda ut. Precis som tidigare kommentatorer uttrycker önskemål om, kommer det att byggas blandstad med butiker och kaféer i bottenplan och lägenheter och kontor i de övre planen. I dessa centrala delar blir det lättare att bygga en tätare stad med mer människor där mångfalden, stadspulsen och stadslivet är ett givet inslag. Här sätts stor fokus på att skapa rakt igenom hållbara stadsdelar där människan står i centrum. I stället för att åka bil går och cyklar man."

Även om det går att ifrågasätta Ekmans historieskrivning, är det glädjande att man nu tydligt säger sig vilja bygga riktig stad. Vi kan alltså förvänta oss verkligt urbana planer för de mer centrala delarna av Norra Älvstranden. Detta lovar mycket gott och YimbyGBG kommer att vara de första att tacka Johan Ekman & Co när dessa utfästelser infriats. Tills dess kommer vi att fortsätta hålla ett vakande öga på processen. Planen för Östra Kvillebäcken var inte helt övertygande och det första konkreta som börjat byggas vid Backaplan kan knappast definieras som blandstad. Det är PEAB som håller på att färdigställa det renodlade bostadsområdet Porslinsfabriken. Jag har bett Johan Ekman förklara om detta är vad han menar när han talar om "en tätare stad med mer människor där mångfalden, stadspulsen och stadslivet är ett givet inslag". Om det är det har vi nämligen allvarliga problem...

Se PEABs reklamfilm om Porslinsfabriken här...

För er som är intresserade kommer det att hållas en öppen visning av Porslinsfabriken söndagen den 19 oktober 12.00 - 15.00.

Hisingsstad

Miljöpartiets Michael Zurowetz skriver idag i GP om sin vision om "Hisingsstad" - vilket verkar vara detsamma som Nya Backaplan. Zurowetz är rätt ute om det mesta:

"Det handlar om att bygga en ny stadskärna, ett alternativt centrum, med samma kvaliteter, möjligheter till boende och arbete, och lika höga sociala och kulturella värden som på andra sidan älven." /.../ "Ett stadsmässigt liv innebär att åka kollektivt, cykla eller promenera - avstånden måste vara korta och staden tätbebyggd. Att leva hållbart ska vara det enklaste och naturligaste levnadssättet för stadens invånare. /.../ "Hisingsstad ska kännetecknas av en hög grad av exploatering. Detta kapacitetsstarka centrum ska tränga in i de omgivande stadsdelarna, i stället för tvärtom." /.../ "Att promenera i Hisingsstad ska kittla sinnena. Gårdsgator med ett myllrande stadsliv och ändamålsenliga grönytor ska göra det tilltalande att vistas i detta alternativa centrum. Den nya centrumbildningen kan tränga in i angränsande bostadsområden och vitalisera dessa med nya funktioner."

Att Zurowetz vill hitta en lösning för kollektivtrafiken och kopplingen till sovstäderna runtomkring är naturligtvis också positivt. Förslaget om lågbro är helt rätt men dubbeldäck låter dock lite out there, hellre fler lågbroar i så fall. Tanken att detaljplanera hela området på ett bräde är bra förutsatt att Zurowetz menar en stadsplan i oldschool-bemärkelse, dvs en grundläggande stadsstruktur som sedan kan fyllas efterhand med variationsrik arkitektur. En modernistisk totalplanering med nyfunkis vore däremot förödande.

Tyvärr konkretiserar inte Zurowetz hur hans förslag ska förverkligas. Det är ett vanligt problem i de här sammanhangen. Det räcker liksom inte att bara säga "vi borde göra bra saker" om man inte samtidigt beskriver hur det ska göras. Dessutom ligger ju redan ett snarlikt förslag, vilket Zurowetz borde känna till, det hade varit intressant att veta hur han ställer sig till det.

Det är lätt att bli trött på alla fantasifulla visioner som ploppar upp och sedan snabbt försvinner. Det börjar kanske bli dags för konkreta strategier?
«
»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6738 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Innovative design, fine grinding
9 April 11:13 av Tom Eem
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S.
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.