Utskrift från gbg.yimby.se
....

Att vara glad över det lilla

Efter förra helgens stadsvandring kring Backaplan och inför den kraftsamling som lär behövas för att på ett rättvisande sätt kommentera den nya planen för området kan det inte skada att titta lite på vad som pågår i det direkta närområdet. Backaplansförslaget är fullspäckat av positivt laddade ord och begrepp om den nya innerstaden som skall byggas på rätt sida älven. Men är det ändock inte så att handling talar högre än ord?

Aktiva läsare här på YimbyGBG och annorstädes har näppeligen missat min aversion mot Porslinsfabriken som i skrivande stund byggs på platsen där Göteborgs Porslinsfabrik en gång i tiden låg. Jag har fortfarande en hel del invändningar men det skadar inte att vara glad över det lilla. För en tid sedan började jag nämligen lägga märkte till att de lägger till en fasad av tegel på nybygget.



Tegel med gula fönster, notera den skräpiga ytan framför gatan

Oavsett vad man tycker om tegelfasader är det onekligen snyggare än den brutalistiska syn som mött mig varje morgon under tidigare skeden av byggprocessen. Någon kanske tycker att det är märkligt att jag omedvetet utgick från att vad jag tidigare sett var den färdiga fasaden. Då skall det dock påpekas att fasader som ser ut sådär K-märks nuförtiden (oavsett vad de boende själva tycker).

Men Porslinsfabriken blir som bekant bostadsrätter och då kan faktiskt inte byggbolag och övriga aktörer fullständigt strunta i hur framtida brukare av byggnaderna reagerar på en brutalistisk betongfasad - det är svårt att sälja konceptet att form följer av funktion.



Så som jag trodde det skulle se ut

De tidigare bilderna av bygget har inte gett intrycket att husen i fråga skall klädas i tegel. Dessutom samstämmer det näppeligen med säljtexten där det talas om grå puts, skivor och plåt! Måhända är detta något som PEAB fått kritik av SBK för under planeringsprocessen. Jag har länge försökt hitta handlingar på kommunens hemsida, men det är som bekant helt omöjligt på flopp-sidan vilket såväl vi som intresserar oss för stadsplanering och många andra lagt märke till (det är smula ironiskt att GP rapporterar om hur dåligt kommunens hemsida fungerar, då deras egna sökmotor är fullständigt värdelös).

Varför är jag då så förbannad på Porslinsfabriken, det är ju bra med förtätning? Jo, titta på det första fotot igen och notera hur husen fullt avsiktligt distanserar sig från Herkulesgatan. Platsen precis framför huset är en viktig transportled för framförallt alla de kollektivtrafiksresenärer som reser till och från området via Hjalmar Brantingsplatsen då inga andra vägar under Hjalmar Brantingsleden finns på nära håll. Dessutom är Herkulesgatan en av stadsdelens viktigaste gator.

Nu har PEAB fullt avsiktligt gjort en framtida etablering omöjlig på denna plats. Trots att det finns gott om använda lokaler på andra sidan. Trots att det ligger mycket nära en hållplats och på andra sidan av en av stadens främsta exploateringsområden för en framtida innerstad (att sedan planen är för mesig är en annan femma).

Nu kommer istället platsen att bli en fullständigt oanvändbar restyta. Klart att det skulle kunna placeras ut lite trevliga parkbänkar där. Men i beaktande av hur platsen ser ur i övrigt, att de boende har en gård och vilka som troligen kommer att slå sig ner där är inte ens det sannolikt eller meningsfullt.

A-lagare som vandrar dit från hållplatsen och gröna skylten är människor som jag anser har samma rätt till gaturummet som alla andra men de kommer knappast att accepteras av nyinflyttade bostadsrättsinnehavare (klart det finns en hel del bostadsrättinnehavare med en mer liberal, bullertålig och människovänlig inställning men vi vet la alla av erfarenhet att det inte är deras tystnad som talar i frågor som denna).

Den första delen av vad som i praktiken skall bli framtidens Backaplan är en bostadsrättsenklav med inslag miljonprogramsestetik och solvinklar (Älvstranden Utveckling har tidigare skyllt ifrån sig och sagt att Porslinsfabriken ligger utanför deras område. Svarte Petter går vidare till SBK). 

Ja, i alla fall utåt sett. Byggbolaget försöker nämligen sälja området med hänvisning till en lugn och avgränsad innergård - alltså inte miljonprogammets sprängda kvarter utan något som Yimby förspråkar - en oas i tillvaron (dessutom trycker de hårt på att den kommer att vara trygg - som bostadsrättsköpare antas man tydligen vara vädligt rädd). Att de dessutom bygger fönstrer till bostäderna en halv våning upp är helt i sin ordning (inte minst med erfarenheterna av Örebrogatan) och definitivt att föredra framför tiotalet meter av menlös gräsmatta vilket tidigare standardlösning 1A.



Porslinsfabriken - klicka för större bild

Området för etapp 1 i kvarteret Porslinsfabriken är på många håll begränsat av barriärer - motorväg, backar, Kvillekanalen, befintlig bebyggelse - på de flesta sidor. Den totala kontaktytan mot gatan är 40 meter för ett bostadsområde med nästan 200 lägenheter. Med beaktande av en parkering (PEAB tycker att det är nödvändigt att påpeka att om man vill ta bilen till Backaplan finns där 3000 parkeringsplatser!) och nedfart till garage är denna sträcka än mindre.

Denna sträcka känner sig PEAB tvungna att göra så otillgänglig och diffus som möjligt. Hade det varit på sin plats med någon form av utåtriktad verksamhet på denna till synes utmärkta plats? Det hade la i alla fall kunnat vara någon form av bokal eller kontor? Kunde de inte i alla fall försökt förankra byggnaden mot gatuplan (etapp 2 är bättre i det avseendet, om det nu någonsin blir något av den etappen - men jag räknar inte med några lokaler på hus som i första hand vänds ut mot en återvändsgränd)?

Det finns flera fördelar med Porslinsfabriken som kvarter. Även om de inte vågar ta steget fullt ut (och använder sig av glasväggar a la kvarteret Kostern) så försöker de bygga något som liknar en innergård. Vidare ger det ökat underlag för verksamheter i närområdet (vilket också råkar mitt område med vissa inslag av blandstadsproblematik - om de nu inte tar bilen till Backaplan!) och använder sig av en yta som ingen haft någon nytta av på väldigt länge.

Ett litet plus för att de försöker placera de flesta av sina parkeringar på markplan ut på baksidan ut mot Lundbyleden istället för på framsidan ut mot Herkulesgatan. Dock, om detta är den realitet som kommer att bli den nya innerstaden på rätt sida älven finns det en hel del för Yimby-anhängare att oroa sig över inför det nya Backaplan.

Fasaden är  i alla fall i rustikt tegel, man får vara glad över det lilla!

Se PEABs reklamfilm för Porslinsfabriken

Den fjärde Yimbyvandringen - Backaplan


Många tog chansen att förgylla en lördagseftermiddag.


Rekordmånga nya och gamla yimbyiter hade samlats på den soliga ön i Kattegatt för att promenera runt Backaplan i lördags. Vandringen, ledd av Kvillebon Olle, tog avfart på Hjalmar Brantingsplatsen och första stopp var platsen för den tänkta stora parken vid Kvillebäcken. Det spekulerades i om parkens föreslagna placering verkligen var den ultimata, eller om man istället borde bygga in den med kvarter, placerade längs med leden. Detta skulle minska barriären mellan centrala Backaplan och Östra Kvillebäcken. En annan aspekt är att parken skulle slippa att gränsa till trafikleden och istället bli en grön oas mitt i den nya önskade innerstadsmiljön. Det vi absolut inte vill ha fler av är ju oanvända grönytor på central mark.


Promenaden längs med Kvillebäcken med dess lilla parkremsa.


Vidare längs med Kvillebäcken konstaterades att i stort sett all bebyggelse inom synhåll ska bort för att bereda plats för det nya. Längs Östra Kvillebäckens strand kom önskemål upp om publika lokaler i bottenvåningarna ut mot bäcken. Om själva vattendraget genom området ska vara en dragningskraft så bör man kunna fika och handla glass vid vattnet. Varför inte även kanske en handelsträdgård, bibliotek eller schackklubb vid stranden. På så sätt kan Kvillebäcken bli ett stråk och samlingsplats för såväl människor som en och annan knölnate.

Som kuriosa kom även det historiska faktum att Kvillebäcken varit riksgräns mellan Sverige och Norge upp. Ända fram till freden 1658 närmare bestämt. Det spekulerades även i varför man drog gränsen just i bäcken och det kan ju vara så enkelt att det helt enkelt var enklast så. Troligare anledning är kanske dock det faktum att Hisingen för många år sedan delades upp i två öar, en på vardera sidor Kvillebäcken. Det finns säkert någon duktig yimbyit med historiekunskaper som kan reda ut det här närmare. Historien har dock satt sina spår. Idag är således Kvillebäcken landskapsgräns mellan Bohuslän och Västergötland, så det drivs allt lite gränshandel på Backaplan än idag.

Nåväl, vandringen drog vidare över asfaltsöknar mot den ökända Ångpannegatan. Här uttrycktes positiva ord över att man kommer att spara en stor del av bebyggelsen och på så sätt inte återigen bruka totalsanering. Något man dock gjort och är på väg att fullborda i Östra Kvillebäcken som inte får behålla ett enda litet spår av sin historia. Man kunde gott ha sparat till exempel Smyrnahuset och dess röda lilla tegelgranne och integrerat dem med den planerade nya bebyggelsen.


Äldre bebyggelse i Östra Kvillebäcken, innan totalsaneringen i somras.







Gatumiljöer runt Ångpannegatan.


Något som vi alla blir påminda om vid flera tillfällen är att på Backaplan är det bilen som regerar. Men vi lyckades likt lyckliga ankor ta oss över gatorna och vidare på vår promenad. I höjd med det stora tyska orangea byggvaruhuset kunde vi spana bort mot Lillhagsvägen till och platsen för den planerade pendeltågsstationen. Förhoppningar väcktes om att den kan bli en stor tillgång både för Backaplansbesökaren/Kvillebäcksbon såväl som för Brunnsbobon och kanske till och med föra samman de två en aning. Brunnsbo/Backa och Backaplan är idag två tydligt åtskilda områden. Kanske kan järnvägen med en station här tillsammans med ett utbyggt Backaplan förändra den saken.




Det duggar inte tätt med Herr Gårmanskyltar.


Promenade fortlöpte längs diverse Deltavägar och vi kunde blicka ut mot det enorma område som i dag används som bussgarage men som till stora delar ska bebyggas. Vart bussarna ska ta vägen istället vet vi inte, men bli inte förvånade om de ställs upp på Heden.




Lagerbyggnader och bussgarage som kommer att ge plats åt den nya staden.





Ja, det är roligt med Yimby!


Vår välbesökta vårpromenad runt Backaplan gick mot sitt slut. Vi avslutade eftermiddagen med ett par kalla öl och fortsatta samtal på det klassiska haket Adas i Kvillestan. Alla var vi nog överens om att den utställda planen för Backaplan har sina ljusa stunder, men att den är alldeles för mesig. Framförallt måste man, särskilt närmast Hjalmar Brantingsplatsen, höja exploateringstalen och antalet våningar rejält. I så fall kanske det kan bli stad av den gamla hisingska shoppingöknen.

Stadsvandring runt Backaplan



Sedan ett par veckor ligger planen för nya Backaplan ute för samråd. Ambitionen med området är att det ska bli en del av Göteborgs centrum och binda samman Hisingen med resten av stan. Innerstadsbebyggelse ska byggas och blandstadsvisionen skall följas. Självklart ska vi på YimbyGBG se till att detta efterlevs och att Backaplan planeras på bästa sätt ur storstaden Göteborgs perspektiv.

Som startpunkt anordnar vi en stadsvandring i området nu på lördag för
alla intresserade. Väl mött!

 

Stadsvandring Backaplan
När: Lördag den 21 mars kl 14.00
Var: Samling på Hjalmar Brantingsplatsen (vid Pressbyrån)

Den nya Backaplanen



Det nya Backaplan - klicka för större bild

Idag är det dags för utställning av den nya planen för Backaplansområdet. Innerstaden ska växa över älven är det tänkt. Mycket låter väldigt bra och yimbyistiskt i denna plan, som bl.a. är utställd i Älvrummet, men vissa saker oroar.

Till exempel är det beräknade exploateringstalet anmärkningsvärt lågt (0,95) trots att det är innerstad man ska bygga här. Det betyder alltså att man inte ens kommer upp i spannet för "traditionell kvartersstad" som definieras som 1,0-2,3 i Stadsbyggnadskontorets vägledande skrift Stadsbyggnadskvaliteter.

Hur man ska kunna skapa den täta blandstad som man påstår sig vilja bygga med en sådan orimligt låg exploatering är svårt att förstå. I och för sig utlovas eventuellt en trefaldig ökning av exploateringstalet på "lång sikt". Men fagra löften betyder tyvärr sällan så mycket i den hårda stadsplaneringsverkligheten. YimbyGBG får säkert anledning att återkomma till denna plan.

Läs den nya planen för Backaplan

Ur planhandlingen:

Visionen:

"Backaplan – Göteborgs centrum växer över älven Göteborgs city med dess stadsmiljöer har expanderat över älven. På Backaplan finns en trivsam, tät stadsbebyggelse med en spännande mångkulturell mix av boende, arbete, handel, kultur och rekreation som gör Backaplan till en självklar mötesplats för alla åldrar och grupper. Hela stadsdelen har blivit en förebild för hållbar stadsutveckling med allt inom räckhåll. Genom Backaplan tas första steget mot en utbyggnad av stadskärnan på båda sidor älven till en livskraftig helhet."

Sammanfattning och utgångspunkter:

Regionkärnan växer!

Backaplan skall i framtiden ses som en naturlig utvidgning av centrala Göteborg. Med nya goda förbindelser över älven ges möjlighet att bättre knyta Backaplan till city. Det är viktigt att här sätta in Backaplan i ett sammanhang av stadsutveckling norr om älven med Frihamnen, Lindholmen, Ringön och nya älvförbindelser som viktiga komponenter.

Förbättrad kollektivtrafik!
Hjalmar Brantingsplatsen är en befintlig knutpunkt som utgör en viktig nod i stadens kollektivtrafiknät. Möjlighet att koppla ihop knutpunkten med Frihamnsområdet studeras. Att på sikt bygga ut spårvagnsnätet på Hisingen ger spännande möjligheter för att erbjuda attraktiva kollektivtrafikalternativ. En ny bytespunkt för pendeltågsresenärer föreslås vid Bohusbanan.

Skapa blandstad!
Ta tillvara områdets centrala läge och utveckla området till en tät stad med stor mångfald och blandning av verksamheter, handel, bostäder och kontor.

Plats för kommers och service!
Backaplan är en viktig handelsplats, lätt tillgänglig för stora delar av Göteborgsregionen. Det är viktigt att ”varumärket Backaplan” kan vårdas och utvecklas, och ges ett större inslag av offentlig service. Handelsutredningar som genomförts för området visar att området kan utvecklas till ett regionalt centrum och att handelsytorna ungefärligen kan fördubblas vid föreslagen förtätning.

Rationell markanvändning!
Inom planområdet skapas stora möjligheter till en mer rationell markanvändning genom att volymhandeln flyttas från knutpunkten. Flera steg och åtaganden från både kommun och privata fastighetsägare kommer att krävas för att en möjlig omvandling av området ska komma till stånd. Försiktiga beräkningar av planförslaget innebär att exploateringsgraden inom planområdet på lång sikt kan trefaldigas.

Trygga gator och gångstråk!
Backaplans storskaliga gatunät kompletteras med fler gator som bildar normala stadskvartermått, särskilt i sydvästra delen. Effektiva och stadsmässiga lösningar för biltrafiken föreslås liksom ett mer finmaskigt nät av lokalgator och gångstråk. Det är viktigt att skapa ett sammanhang mellan olika områden och stråk för den gående människan.

Bättre cykelvägar!
För att bryta områdets storskalighet och knyta området bättre till angränsande stadsdelar föreslås ett antal nya cykelstråk. Samtliga huvudgator förses med separata cykelbanor som bildar ett orienterbart nät. Nya cykelvägar föreslås på flera ställen för att bryta befintliga barriärer.

Offentliga rum och attraktion!
Nya offentliga rum med möjligheter till möten och aktiviteter för alla föreslås i planen. ”Promenaden” införs som ett stadsbyggnadselement runt planområdet och Kvillebäcken rustas upp som en stadsdelpark. För det vidare arbetet kommer det tas fram gestaltningsprogram som kan ligga till grund för kommande detaljplaner. Kvillebäcken och grönstråket ges utökad plats i planen.

Ekonomisk och ekologisk hållbarhet!
De nyinvesteringar och framtida driftskostnader som belastar kommunen uppvägs på relativt kort sikt genom ett effektivare markutnyttjande i regionkärnan. I den täta staden kan ett lägre energiuttag åstadkommas genom kortare resvägar, bra mikroklimat och hög servicenivå. Mycket pekar på att den täta staden också är den hållbara staden om även en god livsmiljö kan skapas, plats för socialt liv, utevistelse och natur.

Dags för nytänkande 2009



På dagens GP Debatt
efterfrågar några tunga folkpartistiska politiker ett nytänkande inom stadsplaneringen i Göteborg. "Stadsbyggandet måste ur både ett socialt och ekonomiskt perspektiv ta vara på stadens mångfacetterade värden och undvika ett stelbent och trångsynt tekniktänkande. Det handlar om att skapa något mer än att bara fylla igen tomma hål i dagens stadsbild, skriver de folkpartistiska kommunpolitikerna Mikael Jansson, Kjell Björkqvist och Ann-Catrine Fogelgren". Det låter ju fint och det är väl få som definierar nytänkande som något negativt. Enligt skribenterna saknas det visioner för de nya centrala stadsdelar som växer fram. Det är bara att hålla med. Men...

Som vanligt när det efterfrågas visioner har man inget eget konkret nytänkande att erbjuda. Stadsbyggnadsvisionerna stannar vid förespråkandet av "...några färre något högre broar som ger förutsättningar för båttrafik och som i sig kan ge visuellt spännande bågar över älven. I övrigt är lösningen mer färjependling". Jaha?

Det här är ett märkligt fenomen inom stadsplaneringsdebatten i Göteborg som vi skrivit om tidigare. Det produceras debattartikel efter debattartikel som talar om bristen på visioner och som efterlyser diskussioner och nytänkande. Men det enda som våra politiker, planerare eller "intellektuella" verkar vara intresserade av är att skriva fler debattartiklar som talar om bristen på visioner, diskussioner och nytänkande. Ingen verkar vara intresserad av att stå för själva visionerandet, diskuterandet och nytänkandet. Och det är väl det som egentligen är problemet. Det är alltid bekvämare att stå vid sidan av och peka finger än att faktiskt göra något.

Men nu finns det som tur är några som är beredda att komma med konstruktiva förslag: YimbyGBG. Nyårslöftet inför 2009 bör vara att komma med ännu fler och ännu bättre idéer på hur Göteborg ska utvecklas som stad. 2009 kommer att bli ett spännande år för oss som är intresserade av stadsplanering: Gårdas öde ska avgöras, diskussionen om utformningen av Heden och Avenyn kommer att sätta igång på allvar, Marieholmsförbindelsen är på gång, Stadsbiblioteket ska byggas om, utvecklingsidéerna för Backaplanområdet kommer att klarna och mycket annat kommer att hända. Det är bara att sätta igång...

Älvstranden Utveckling lovar bättring

Älvstranden Utvecklings kommunikationschef Johan Ekman har nu kommenterat den kritik som riktats mot bolagets misslyckande att bygga stad på Norra Älvstranden. Om man ska tolka Ekman rätt verkar han mena att man tidigare inte alls har haft ambitionen att bygga tät blandstad, istället har man eftersträvat en glesare bebyggelse vars främsta kvalitet är "närhet till vattnet". Men nu ska det uppenbarligen bli ändring på det:

"Nu riktar vi blicken framåt och börjar utvecklingen av mer centrala områden som Backaplan och Kvillebäcken. Där ser planerna helt annorlunda ut. Precis som tidigare kommentatorer uttrycker önskemål om, kommer det att byggas blandstad med butiker och kaféer i bottenplan och lägenheter och kontor i de övre planen. I dessa centrala delar blir det lättare att bygga en tätare stad med mer människor där mångfalden, stadspulsen och stadslivet är ett givet inslag. Här sätts stor fokus på att skapa rakt igenom hållbara stadsdelar där människan står i centrum. I stället för att åka bil går och cyklar man."

Även om det går att ifrågasätta Ekmans historieskrivning, är det glädjande att man nu tydligt säger sig vilja bygga riktig stad. Vi kan alltså förvänta oss verkligt urbana planer för de mer centrala delarna av Norra Älvstranden. Detta lovar mycket gott och YimbyGBG kommer att vara de första att tacka Johan Ekman & Co när dessa utfästelser infriats. Tills dess kommer vi att fortsätta hålla ett vakande öga på processen. Planen för Östra Kvillebäcken var inte helt övertygande och det första konkreta som börjat byggas vid Backaplan kan knappast definieras som blandstad. Det är PEAB som håller på att färdigställa det renodlade bostadsområdet Porslinsfabriken. Jag har bett Johan Ekman förklara om detta är vad han menar när han talar om "en tätare stad med mer människor där mångfalden, stadspulsen och stadslivet är ett givet inslag". Om det är det har vi nämligen allvarliga problem...

Se PEABs reklamfilm om Porslinsfabriken här...

För er som är intresserade kommer det att hållas en öppen visning av Porslinsfabriken söndagen den 19 oktober 12.00 - 15.00.

Hisingsstad

Miljöpartiets Michael Zurowetz skriver idag i GP om sin vision om "Hisingsstad" - vilket verkar vara detsamma som Nya Backaplan. Zurowetz är rätt ute om det mesta:

"Det handlar om att bygga en ny stadskärna, ett alternativt centrum, med samma kvaliteter, möjligheter till boende och arbete, och lika höga sociala och kulturella värden som på andra sidan älven." /.../ "Ett stadsmässigt liv innebär att åka kollektivt, cykla eller promenera - avstånden måste vara korta och staden tätbebyggd. Att leva hållbart ska vara det enklaste och naturligaste levnadssättet för stadens invånare. /.../ "Hisingsstad ska kännetecknas av en hög grad av exploatering. Detta kapacitetsstarka centrum ska tränga in i de omgivande stadsdelarna, i stället för tvärtom." /.../ "Att promenera i Hisingsstad ska kittla sinnena. Gårdsgator med ett myllrande stadsliv och ändamålsenliga grönytor ska göra det tilltalande att vistas i detta alternativa centrum. Den nya centrumbildningen kan tränga in i angränsande bostadsområden och vitalisera dessa med nya funktioner."

Att Zurowetz vill hitta en lösning för kollektivtrafiken och kopplingen till sovstäderna runtomkring är naturligtvis också positivt. Förslaget om lågbro är helt rätt men dubbeldäck låter dock lite out there, hellre fler lågbroar i så fall. Tanken att detaljplanera hela området på ett bräde är bra förutsatt att Zurowetz menar en stadsplan i oldschool-bemärkelse, dvs en grundläggande stadsstruktur som sedan kan fyllas efterhand med variationsrik arkitektur. En modernistisk totalplanering med nyfunkis vore däremot förödande.

Tyvärr konkretiserar inte Zurowetz hur hans förslag ska förverkligas. Det är ett vanligt problem i de här sammanhangen. Det räcker liksom inte att bara säga "vi borde göra bra saker" om man inte samtidigt beskriver hur det ska göras. Dessutom ligger ju redan ett snarlikt förslag, vilket Zurowetz borde känna till, det hade varit intressant att veta hur han ställer sig till det.

Det är lätt att bli trött på alla fantasifulla visioner som ploppar upp och sedan snabbt försvinner. Det börjar kanske bli dags för konkreta strategier?

Exploateringstal och stadsrum i Göteborg

För en tid sedan släppte stadsbyggnadskontoret en skrift med namnet "Stadsbyggnadskvaliteter", med avsikten att visa byggnadsnämndens och stadsbyggnadskontorets syn på hur Göteborgs stadsmiljö bör utformas, vara ett verktyg i den praktiska stadsplaneringen och kunna användas i diskussionen om framtidens Göteborg (den har tidigare omnämnts här).



Högt exploateringstal, tack!


Med min fäbless för att reducera ner komplicerade sammanhang till siffror intresserade jag mig speciellt för exploateringtalet. Exploateringstalet  är en kvot mellan byggnadernas bruttoarea och kvarteret eller motsvarandes totala yta. För att vara överdrivet pedagogisk: Om en fjärdedel av en given yta är bebyggt med ett fyravåningshus får vi ett exploateringstal på 1,0. Vad som jag tyckte var speciellt roligt var skriftens genomgång av olika slags stadsrum och deras ungefärliga exploateringstal:

1,0-2,3 Traditionell kvartersstad
1,0-2,0 Trafikseparerad kvartersstad
0,8-1,4 Skivhus
0,8-1,2 Punkthus vid gata
0,6-1,2 Öppna storgårdar i park
0,6-1,2 Punkthus i park
0,6-1,0 Lamellhus i trafikseparerade områden
0,5-0,8 Lamellhus i park och i kvarter
0,1-0,3 Småhus i rutnät
0,1-0,3 Småhus i enklav

Som synes i listan ovan är det traditionella kvarter med 3-8 våningar som har högst exploateringstal. Men skillnaden är inte så enkel utan uppdelningen av olika slags stadsrum (gator, gårdar, torg, parker, parkeringar) skiljer sig åt mellan de olika stadstyperna. Jag är som urbanist positiv till ett högt exploateringstal. Med en hög kvot skapas under rätt förhållanden förutsättningar för ett diversifierat stadsliv med bostäder och arbetsplatser. Med många brukare på en mindre yta skapas underlag för en bra utbud av de varor och tjänster som boende och anställda behöver. I bästa fall uppstår till och med ett utbud stort nog för att dra till sig människor som varken bor eller arbetar till kvarteret för att flanera. Är exploateringstalet lågt kommer det lokala utbudet troligen vara lågt och ett, tu, tre så sitter boende och anställda i bilen på väg ut till Allum i Partille där man kan traska runt i ett artificiellt stadsrum med samma utbud av stora kedjor som i andra liknande artificiella stadsrum.



Tveksamma stadsrum

Vad som den traditionella staden är bäst på - och vilket delvis är förklaringen till det höga exploateringstal - är att den innehåller väldigt lite av vad som kan kallas svårdefinierat stadsrum; ytor som inte kan användas till något alls utan är en restprodukt i staden, likt remsor av tyg när man syr kläder. Ett enkelt exempel på sådana svårdefinierade ytor är marken kring och i trafiklösningar. En gräsplätt i en rondell kan vara hur fin som helst men kan näppeligen användas till något annat än ett rondelldjur.

I bästa fall är svårdefinerade stadsrum bara dåligt utnyttjad yta. I värsta fall fungerar det som barriärer mellan andra former av stadsrum. I det senare fallet kan de fördelar som kan vinnas genom en hyfsad kvot effektiv motarbetas och utarma andra kringliggande stadsrum. I den tappra nya värld som mötte oss efter kriget blev bilismen ett faktum som allt mer styrde planeringen av staden tillsammans med de bästa avsikter att ge människan en bättre boendemiljö. Tidigare hade ett hyfsat högt exploateringstal varit en nödvändighet som nu kunde övervinnas med hjälp av bilen. Genom separering av trafikslag från varandra och från husen a la SCAFT kunde avstånd övervinnas och hastigheten höjas för såväl bilar som cyklister, gående och kollektivtrafiksanvändare. Samtidigt var högre hastighet en nödvändighet för att övervinna avstånden.

Med den bästa av avsikter vallas människan från bostad till trafikled mot sin destination omgiven av barriärer som separerar henne från kringliggande bebyggelse. Samtidigt isolerades kvarter från varandra. Något underlag för något annat än ett separerat förortscentrum fanns inte och ett, tu, tre så sitter människan i sin bil och åker ut till Allum i Partille.

I min vardag har jag stött på ett intressant problem som uppkommit genom detta sätt att planera staden. Mellan min bostad och min arbetsplats ligger bland annat ett sådant, modernt område (mestadels skivhus, se ovan). Om jag väljer att cykla till arbetet så är den närmaste vägen - fågelvägen - rakt igenom detta område. Nu råkar det dock vara så att min väg går stick i stäv med vägen mellan bostadsenheterna och kollektivtrafik. All förflyttning till fots eller med cykel tycks vara planerad att ske i den riktningen. Ingen tanke på att någon vill förflytta sig i annan riktning verkar ha funnits. För att ta mig igenom området måste jag åka kors och tvärs runt hus och barriärer och har efter några försök börjat känna mig som jag är på tigerjakt med Mora träsk. Jag har gett upp och börjat cykla runt hela området för att ta mig till arbetet. Det är inte första gången detta problem irriterat mig - framförallt när jag velat gå någonannanstans än till och från lokalt centrum eller kollektivnod i ett miljonprogram. Att jag skulle vilja passera igenom andra gårdar och delar av ett modernt område är förstås uteslutet - det finns ju ändå inget att uppleva. Ett, tu, tre så ger man upp och sitter i bilen på väg till Allum i Partille.

*****

Nya Backaplan skall över en en 20-årsperiod enligt nuvarande planer öka sitt exploateringstal från nuvarande 0,3 till 0,95. Bra och intressant för mig som bor i närheten (i traditionell kvartersstad) och kan traska dit med och mötas av mindre parkeringsplatser. Tråkigt för nyinflyttade i Lilleby (småhus i enklav) som ett, tu, tre sätter sig i bilen och åker till Allum i Partille.

*****

Ibland åker jag och min bättre hälft till Allum i Partille - när vi är sugna på att äta på Max, som till skillnad från vissa andra hamburgekedjor inte finns på så många platser utanför min bättre hälfts ursprungsland med minimalt exploateringstal - Norrland. Såg för en tid sedan att det fanns ett Frasses utanför Laholm men det är nog lite väl långt även för en norrlänning...
«
»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6734 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Uthyrningsdel
21 April 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Att gräva upp Västra och Östra Hamnkanalerna?
2 September 2021 13:18 av Michael Dundee