Utskrift från gbg.yimby.se
....

Central basar

Diskussionen om en centralt belägen marknadsplats eller basar har blommat upp igen så smått. Detta då majoriteten av kommunstyrelsen, S/MP/V, har föreslagit att man bygger en ny basarlokal i centrala Göteborg. Detta med stöd från EFS-rådet, läs mer om vad det är i den stora dagstidningens artikel.


I alla fall återstår ju då frågan om var denna basarlokal ska placeras, om man nu tänker att det måste vara riktigt centralt. Yimby har ju tidigare skrivit om behovet av marknadsplats och då publicerat några förslag på centrala platser som skulle vara lämpliga för ändamålet. Men vi kan väl blåsa av dammet och se vad vi har. Säkert finns det ytterligare bra platser?




Kungstorget.

Kanske det mest naturliga och populära alternativet vore att återuppbygga basarlängorna vid Kungstorget. På så sätt får man en supercentral marknadsplats och ett stort kundunderlag. Nackdelen är kanske att det blir dyrt, men det lönar sig nog i längden. Bland göteborgarna skulle nog idén gå hem bra, särskilt bland de som minns de gamla längorna, eller bland oss som gärna skulle se Kungstorget leva upp igen. Dessutom kan man bli kvitt bilparkeringarna på torget och längs kajen.




Excercishuset.

På Heden finns det gott om plats. Här finns så gott om plats att man skulle nog kunna bygga i stort vad som helst här. Själva Excercishuset är dock inte så stort, men med tillbyggnader skulle nog platsen fungera bra för en central marknadsplats. Vackert är det i alla fall.




Magasinsgatan.

På Magasinsgatan finns detta tomma gamla stall(?) som ser ut att passa bra som basarlokal. Dock är det för litet, men utanför finns en ödetomt som man skulle kunna göra något bättre av. Bygg ut detta och vi skulle ha en central basar med vacker lokal.


Andra platser som kan tänkas är någonstans vid Skeppsbron, Lagerhuset om inte Pustervik hade flyttat dit, Frihamnens gamla hamnskjul, friidrottshustomten bakom centralposthuset, någonstans i Kvillestan...vad mer?

En plats som nämns i GP är den gamla vagnhallen i Svingeln. Kanske är det inte så dumt? Dock inte supercentralt, men det kanske det inte måste vara. För övrigt anser vi att Kvibergs marknad bör vara kvar.

Krönika: Kantinen och basaren

Yimby Göteborg har fått tillåtelse att återpublicera dennna krönika skriven av Johan Karlsson, forskare i statsvetenskap och Gråbergetbo som för tillfället är bosatt i Norge. Johan Karlsson ligger bakom bloggen Mothugg där han skrivit många kloka texter om bl.a. stadsplanering.

Kantinen och basaren

På min nya arbetsplats finns en kantin som serverar lunchbuffé till hektopris. Inget fel på maten och visst är det trevligt att man kan få en lagad lunch – ryktet om norrmännens smörgåsbaserade lunsjpakke tycks överdrivet. Men det är något med kantiner som får mig att rysa.

Låt mig understryka att kantinen är ett fenomen av mer generella dimensioner, som man finner på de flesta akademiska arbetsplatser. Här några jag har mött genom åren:

  • Mensa på Freie Universität Berlin, 1999–2000: Komponentenessen till statligt subventionerade studentpriser.
  • University of Essex utanför Colchester ligger bokstavligen på en åker där jag tillbringade en halv sommar 2004. Universitetet driver egna kaféer med odrickbart kaffe, en brickbamba och en restaurang som mest påminde om en socialiststatsparodi på McDonalds.
  • Våren 2006 satt jag på WZB, en kreativ miljö i en tämligen steril zon av Berlin, strax bortom Potsdamer Platz. Lunchalternativen inskränkte sig till (a) den subventionerade forskarlunchen i kantinen eller (b) kantinen i något annat kontorskomplex i närheten.
  • Besökte Örebro universitet i våras för att presentera min avhandling. Seminariet var både trevligt och givande med en bra diskussion med demokratiforskarna i Örebro. Men jag gissar att de nog är lite trötta på sin brickmatsal, på den panerade fisken med remouladsås och på att fösas samman med sina studenter under lunchrasten.

Kantinen är katedralisk inte bara i den bokstavliga bemärkelsen att den syftar till att samla alla anställda till gemensam lunch enligt klostermodell. Kantinen är också en liten antimarknad, inte helt olik flygplatsen eller den inglasade gallerian:

All handel är licensierad. Ägaren av komplexet godkänner innehåller och fördelar ensamrätter till företag att ägna sig åt noga avgränsade verksamheter som kan ta ut monopolpriser. Flygplatsernas realkapitalism eliminerar all den uppfinningsrikedom som hänger samman med marknader.

På sina håll har universitet och liknande större arbetsplatser arrenderat ut hela kantinverksamheten till en och samma entreprenör. Du kan välja vilken mat du vill, så länge den serveras av Sodexo.

Grundigs kantin, Nürnberg 1959

Kantinen torde inte bara ha fötts på den moderna fabriken, utan tillämpar också dess löpandebandstruktur i sina planerade, linjära brickflöden. Bricka, mat, betala, äta, lämna. Långbord i räta led. Kantinen finns förstås inte bara i universitetsvärlden – den finns på skolor, sjukhus, industrier, regementen, fängelser och så vidare. Den hänger nära samman med foucaultsk disciplin och delandisk stratifiering.

Googles kantina, Zürich 2008. Foto: Pineapplebun.

Googles kantin, Zürich 2008. Foto: Pineapplebun

På en annan nivå uppstår kantinen ur problemen i modernistisk stadsplanering. Varför behöver arbetsplatsen en kantin? För att den funktionsseparerade stadsplanen gör att det inte finns några platser i omgivningen där enskilda kaféer och restauranger kan tillgodose arbetarnas matbehov. It’s a feature, not a bug. Som vi noterade om universitetet i Karlstad för ett par år sedan:

Det är inte bara avtalet med universitetet som skyddar entreprenören från konkurrens, utan också läget, för en tänkbar konkurrent hittar ingen lokal inom gångavstånd - alla lokalerna ägs ju av universitetet, som redan valt sin entreprenör.

Men ibland tycks kantinen följa med av bara farten, även när campus inte ligger på en åker utanför stan. Kantinen befäster sig där likväl snabbt med en självbekräftande logik. Förra hösten höll jag i ett par kurser vid Högskolan Väst, som har fräscha, nybyggda lokaler mitt i centrala Trollhättan. En jacobsk kvartersstad med lokaler i gatuplan finns runt hörnet. Tyvärr har de likväl byggt en bricklunchbamba mitt i huvudbyggnaden. Kantinen gör att flera hundra studenter och anställda varje dag avstår från att söka ett lunchhak på stan, varför befintliga kaféer och restauranger – och de som kunde varit – blir utan en en viktig efterfrågeinjektion. Och se, just därför behövs en kantin, för var skulle man annars äta?1

Den basariska kafékulturen i Wien anförs ofta som en viktig orsak till varför denna vattenskalle till centralortsstad producerade så många intellektuella storheter kring förra sekelskiftet:

The unique dynamism of Viennese culture at the beginning of the twentieth century was manifested by the innovations of its artists, writers, composers, designers, psychoanalysts and scientists. The city’s famous cafés played a crucial part in this vibrant intellectual and artistic environment. Here pursuits of refreshment, communication, leisure, work, and intellectual exchange co-existed, challenging conventional boundaries between public and private life.

Den disciplinära, katedraliska kantinen ger däremot sällan upphov till oväntade möten och utgör en sämre grogrund för nya tankar och kulturell smittspridning – vilket väl i någon mening också är dess poäng.

 

  1. Likaså valde GU att vid de pågående renoveringarna på Samvetet behålla Café Sprängkullen, kanske för att det inbringar arrendeintäkter. Men denna kantin torde ha svårt att konkurrera med en av Sveriges kafé- och restaurangtätaste stadsdelar. Under de drygt 13 år jag av och till studerade och jobbade på Sprängkullsgatan fyllde jag en bricka på Café Sprängkullen cirka två gånger.

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.