Utskrift från gbg.yimby.se
....

Ullevi 3.0



Adrian Pihl Spahiu och Peter Nilsson som studerar vid Chalmers Arkitektur har gjort ett intressant arbete med en urban förtätning som kopplar ihop Kortedala och Bergsjön. Förslaget innefattar dessutom både en flytt av Ullevi(!) och Linbana. Vi har fått möjlighet att återpublicera förslaget och Adrian och Peter vill gärna ha konstruktiv återkoppling.

 

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Göteborg 2035: Gamlestaden, Kortedala, Bergsjön

Läs alla delarna i Yimbys serie Göteborg 2035





Gamlestaden, Kortedala och Bergsjön utgör ett av de fem fokusområden som Utbyggnadsplaneringen definierat som särskilt lämpliga för förtätning. Att det anses vara särskilt lämpligt för förtätning beror på att man anser att området idag har relativt god täthet och ett visst befintligt utbud av urbana verksamheter och service, samtidigt som det har relativt god kollektivtrafikförsörjning. Genom att förtäta kring detta område hoppas man så kunna med relativt små medel nå över några av de tröskelvärden man talar om där man uppnår en viss täthet som gör att serviceutbudet växer kraftigt.

Vi tittar närmre på vad planen säger för detta område som ligger så retsamt nära men ändå totalt avskuret från resten av innerstaden. Det finns onekligen potential kvar i området, även om det på senare år har blivit snarare mer avskuret från resten av staden än mindre, med Partihallsförbindelsen som senaste tillskott trafikspaghetti. Gamlestaden ligger i ett geografiskt ypperligt läge att knyta ihop en av staden, men hur ska man utnyttja denna potential maximalt?

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Den tionde Yimbyvandringen - Bergsjön

Den 20 mars 2010 var det äntligen dags för en ny Yimbyvandring. Denna gång var vi drygt 20 personer som möttes upp i Bergsjön för att bekanta oss med området med stadsbyggnadsperspektivet som utgångspunkt. För några av deltagarna var Bergsjön en totalt ny upplevelse, medan andra hade erfarenheter av att arbeta och bo där.



Vandringen startade med en kort vandring runt Komettorget. Utgångspunkt var det program för sydöstra Bergsjön som Stadsbyggnadskontoret tog fram år 2008. Komettorget - konstaterades det - är i nuvarande stund inte mycket av ett torg, utan består mest av en vändslinga för spårvagnen, en liten supermarket och lite klassisk hus-i-park. Likheterna med Opaltorget - som Yimby besökte på sin senaste vandring - är slående.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Förtätning ger en bättre stad

Den största politiska bloggen i Göteborg tillhör Anders Svensson, han skriver ofta och klokt om stadsplanering. Han förespråkar i likhet med Yimby den täta, levande blandstaden som planeringsmodell. Nedan återpublicerar vi ett sammandrag av inläggen i Svenssons bloggserie om förtätning.

Förtätning ger en bättre stad

Det är inte sant att naturimpediment, dvs naturområden som lämnas mitt i en stadsbebyggelse med nödvändighet är bättre än anlagda parker, eller att det väcker mer nyfikenhet eller livsglädje. Det inser man lätt om man varit i New York och Central Park. Det är en helt konstgjord park med mängder av olika biotoper, vilda områden, gräsmattor, sjöar, djurparker osv. Mer levande än så går det knappast att få det.

De flesta naturområden inne i en stad är faktiskt stendöda och utnyttjas av ingen. Det gäller främst småområden, det som egentligen är impediment, mellan hus, mellan olika bostadomåden, i de idiotiskt planerade funkisområdena som våra miljonprogramsförorter eller 30- och 40-tals områden som Johanneberg i Göteborg. Massvis med outnyttjad yta som inte ens fungerar bra som natur, avstängda av vägar, hus och parkeringar som dessa områden ofta är.

Förtätning av städer är i allmänhet en mycket bra åtgärd ur miljösynpunkt. Det blir lättare att få en bra kollektivtrafik, det blir en bättre social miljö osv.

Johanneberg

Det finns ett litet ganska förfallet område i Johanneberg, på gränsen till villaområdena och barnrikehusen i Burås (en del av det som officiellt heter Krokslätt). Den del av Johanneberg jag pratar om är det kvarter där Willys Hemma ligger nu och där det förut fanns två banker, en bensinmack och ett postkontor förut. Hörnet av Eklandagatan och Viktor Rydbergsgatan. Dessutom finns där ett ruffigt garage. Området är i behov av renovering och uppfräschning. Det är ju det område som faktiskt fungerar som lokalt centrum för Johanneberg, Burås, Mossen och Fredriksdal.

Det har tagit fram ett förslag på ombyggnad och nybyggnad av det kvarter det rör sig om, Kvarteret Domherren. Jag tycker förslaget på nybyggnad med bostäder och verksamhetslokaler är alldeles utmärkt Det kommer att bli en utmärkt uppfräschning, en bra förtätning och trevligare med fler bofasta och fler verksamheter.

Jag ser gärna fler byggen i Johanneberg som faktiskt är en ganska icke-fungerande, men relativt snygg stadsdel. Exempelvis kan luckan mellan husen på Eklandgatan bort mot Gibraltaragatan fyllas igen med ett hus. Den andra gamla nedlagda bensinmacken i hörnet av Gibraltargatan och Eklandagatan kan ersättas med bostadshus inklusive affärslokaler. Chalmers stora parkeringsplats längs med Gibraltargatan kan bebyggas. Osv. Det finns mycket som kan göras i Johanneberg, Burås och Mossen, men låt mig återkomma till det vid annat tillfälle.

Läs mer:

Planbeskrivning (3,1 Mb)
Gestaltningsprogram (1,5 Mb)
Plankarta Grundkarta och Illustrationsritning (1,2 Mb)
Kompletterande solstudier sen eftermiddag (10,4 Mb)

Bantade höghusplaner i Göteborg

Partille

Det är naturligtvis helt riktigt att bygga på det sätt som man vill göra i Partille utanför Göteborg. Den icke-fungerande och konstigt organsierade förortskommunen vill bygga mer och på ett sådant sätt att de centrala delarna av samhället får en riktig stadsmiljö:

- Tät bebyggelsestruktur med tydliga kvarter
- Tydlig uppdelning i offentliga, halvoffentliga och privata ytor
- Stadsrummen Gamla Kronvägen och Kyrktorget förstärks
- Stadsmiljön inbjuder till möten, rörelser och lek
- Lugna miljöer skapas i väl valda lägen
- K2020 främjas
- Bostäder med blandade upplåtelseformer
- Utbudet av handel, utbildning och verksamheter stärks
- Kultur- och fritidsutbudet stärks

Läs mer:

Samrådshandling del 1
Kap 1-2 (pdf-fil 2 Mb)
Kap 3-5 (pdf-fil 3 Mb)

Samrådshandling del 2
Kap 1-5 (pdf-fil 2 Mb)
Kap 6-12 (pdf-fil 931 kB)

Bilagor
1 Medborgardialog (pdf-fil 307 kB)
2 Miljöbedömning (pdf-fil 140 kB)
3 Riskbedömning (pdf-fil 1 Mb)
4 Trafikplan (pdf-fil 3 Mb)

Guldheden

Idag är Guldheden en stadsdel i södra Göteborg med gles bebyggelse och dålig service. Helt enkelt så är det en stadsdel där de små torgen är övergivna av både människor och butiker. En förtätning av stadsdelen skulle kunan råda bot på detta och det finns utmärkta områden att bygga på för att skapa en förtätning med större befolkning och bättre service som resultat. Det finns alldeles utmärkta områden att bygga på för att åstadkomma detta utan att inkräkta alltför mycket på funktionella naturområden.

I första hand bör det byggas på de tomma ytor som finns kring Wavrinskys plats i norra Guldheden, dels berget mot skolorna, dels grässlänten mot Landala egnahem, området framför husen mot Guldhedstorget liksom det tomma området där Hanssons pyrotekniskas gamla hus stod, ovanför muren vid gatan ner mot Chalmers. En förtätning här skapar ett stadsrum av Wavrinskys plats där det kan finnas affärs- och verksamhetslokaler. Även kring Doktor Fries Torg längre söderut finns områden som kan bebyggas, de tomma området mellan torget och Landala Egnahem, området bort mot ålderdomshemmet, berget söder om torget osv.

Bergsjön

Något krävs uppenbarligen för att Bergsjön ska bli en stadsdel där folk stannar och där in- och utflyttningen minskar. Det krävs faktiskt ganska mycket. En del av det som behövs är:

- Större befolkning
- Bättre kommunikationer
- Möjligheter till bostadskarriär
- Arbetstillfällen

Faktum är att flera av ovanstående åtgärder hänger ihop. Fler bostäder ger underlag för mer service och därmed fler jobb i området. Bättre kommunikationer gör att det går fortare att pendla till arbete på andra håll i staden. Olika typer av bostäder skapar en stabilitet där omflyttning sker inom området istället för ut- och in i området.

Befolkningen behöver ökas för att antalet människor ska bli så stort att det finns ett ordentligt underlag för bättre service. Det kräver en hel del nya bostäder. En plan bör göras för detta så att man bygger ut så att Bergsjön får en mer stadsliknande karaktär. Spårvägen bör exempelvis gå igenom bebyggelse, inte genom skogen. Olika delar av Bergsjön bör byggas ihop och det bör skapas ett slags nät med gator och kvartersbebyggelse.

Den nya bebyggelsen skapas alltså med gatunät och verksamhetslokaler mot gatorna. Något som ger mer liv, mer service och stabilitet åt stadsdelen. Dessutom behöver det byggas radhus, villor, bostadsrätter, studentrum och andra typer av bostäder för att bostadsbeståndet ska bli så blandat som möjligt. Då kan folk stanna kvar när de får barn, när de får mer pengar, när de vill byta bostadsform osv. Den sociala stabiliteten, med mer arbetstillfällen, folk som bor längre i området osv skapar i sig en stabilitet genom ökad social kontroll och en minskad inblandning i kriminalitet bland stadsdelens ungdomar blir förmodligen ett resultat av det hela.

Kommunikationerna kan förbättras på en mängd sätt. Från Komettorget kan spårvägen förlängas ner till Partille där anslutning till tåg kan ordnas vid järnvägsstationen och till buss vid Allum. En sådan förlängning ger direkkontakt med centrala Partille och därmed med många affärer och arbetstillfällen.

Från 6:ans ändhållplats i Kortedala kan spårvägen dras vidare till Angered C och sen ytterligare förbi Gårdsten och ner till Agnesberg där anslutning till pendeltåg också kan ordnas. Det ger snabbare kommunikationer till fler ställe och närmare kontakt med arbetstillfällen och affärscentrum. Den tredje utbyggnaden som skulle göras är en snabblinje som inte går genom Kortedala utan svänger ner mot Utby och bara stannar en gång i Utby innan spårvägen kommer till Bellevue.

Det som krävs för detta är politiska beslut och politiskt mod.

Isitt om förorten 2

I den andra delen av Mark Isitts serie om Göteborgs miljonprogramsförorter konstateras att trafiksepareringen (matargata runt, säckgator in) försvårar polisens arbete. Isitt ifrågasätter också det tvärpolitiska mantrat om att blanda hustyper, det ensidiga småhusbyggandet i flerbostadsområden tvingar stora familjer med liten ekonomi att flytta. Enligt Isitt beror stadens segregering också på fördomsfulla fastighetsägare, som sorterar bort sökande utifrån etnicitet. Isitt verkar också vara kritisk till arkitekternas ovilja att ifrågasätta stadsplaneringen bakom förorten:

– Problemen har inte orsakats av de höga husen, försvarar sig Thomas Samuelsson, tidigare chef för Whites projektledningsavdelning. När han som nyutexaminerad kom till arkitektkontoret 1967 blev hans första uppdrag att rita på Lövgärdet.
– Man måste ha en meningsfull sysselsättning. Kunna språket. Bli sedd, hävdar han.  Birgitta Holmdahl menar motsatsen. Fortfarande. Hon är professor i bostadsplanering på Chalmers och tidigare vänsterpartiets representant i Byggnadsnämnden och redan 1976 publicerade hon boken Idealbostad eller nödbostad.
– I avhandlingen kritiserade jag miljonprogrammets otroligt torftiga människosyn där man inordnade vardagslivet i rationella program. Jag uppfattade det som omänskligt. Jag blev fruktansvärt utskälld, helt nedsablad av kåren.


Isitt målar med ganska breda penseldrag (a la Zaremba), argumenterar mer utifrån intuition än fakta och det är fortfarande oklart vad han tänker komma fram till. Att dra raka streck mellan ett enskilt, tragiskt rånmord och svensk samhällsplanering under ett halvsekel är ganska vanskligt. Visst kan det finnas samband, men inte så enkla som Isitt ger sken av. Det begås ju som bekant brott i innerstan också. Förhoppningsvis blir Isitt mer konkret i den avslutande artikeln.

Isitt om förorten



Mark Isitt inleder idag en serie om miljonprogramsförorterna Bergsjön och Hammarkullen i GP. Enligt Isitt bär arkitekturen en stor del av skulden till den sociala segregering som uppstått i Göteborg. Tråkiga lamell-limpor utslängda i skogen, utan något stadsliv, är helt enkelt inte attraktiva. Det är bara att hålla med Isitt, med tillägget att det naturligtvis gäller arkitektur i vid mening, innefattande framför allt stadsplanering. Snygga bostadslimpor utslängda i skogen är kanske mer attraktiva än fula, men ger inget stadsliv i sig. Till det behövs ett helhetstänkande om trafikintegrering, täthet och funktionsblandning. Det är något som saknats i våra förorter:

"Var är kontoren, kulturinstitutionerna och kaféerna? Och var är banken och bankomaten? Inte ens några tända skyltfönster mjukar upp - här finns inga skyltfönster alls. Överallt bara oändliga grötgrå husrader separerade av klungor av granar och björkar som står och ser vilsna ut." /.../ "- Många av oss kommer från länder som förknippas med ett hejdlöst gatumyller, säger en somalisk kvinna jag talar med. Krigen har förstås begränsat det folklivet, men i Bergsjön - där har det utrotats. Prickskyttar och bombraider i all ära, inget medel tycks vara lika effektivt mot gatuliv som ett svenskt miljonprogramsbygge. Så manar också allt omkring dig till rättning i ledet. Fasaderna är spikraka. Husraderna är spikraka. Vägarna är spikraka. Och trottoarerna hade också varit spikraka om det funnits några men här är det inte tänkt att man ska umgås utomhus."

Serien ska avslutas med ett tolvpunktsprogram för bättre stadsbyggnad i Göteborg. Förhoppningsvis vågar Isitt skriva mer än en önskelista - det vi behöver nu är konkreta strategier.

Bloggen Självgod och bitter har uppmärksammat artikeln med ett klokt och välformulerat inlägg.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter