Krönika: Bygg högt!

Jag är för höghus i Göteborg. Staden behöver något nytt som kan lyfta upplevelsen av att vandra genom stadsrummen. Argumentet för arkitektoniskt påkostade 100-200 meters byggnader grundar sig i att Göteborg har en begränsad upplaga kulturhistoriska byggnader. Något av det vackraste som vi har i Göteborg är Hamngatorna, Haga, Linné, Vasa, osv. Men ingen har i stadsbyggnadsdebatten förespråkat en tillbakagång till "gammal" arkitektur då exploateringstal och den ekonomiska nyttan ej har kunnat motiveras.

Således diskuterar vi nu hur vi kan komplettera vår stad så att "alla" kan få det de vill och känna sig välkomna precis överallt. Man bjuder in till medborgarsamtal ifrån kommunens sida och verkar tro att en 5-årig arkitekturutbildning på Chalmers är nonsens: "Medborgarna vet minsann vad de vill ha, vi baserar byggnadsutformningen på medborgarsamtal". En mycket fin teoretiskt idealistisk tanke, men inte realistisk.
 
För mig handlar det inte om höga hus eller låga hus, det handlar om principen av att prestigelöst våga erkänna att ingen kan allt. Jag har försökt lyssna på låghusförespråkare och tagit till mig en hel del argument, bla att man noga bör ta hänsyn till var ett högre hus placeras då det med sin fysiska storhet har lätt för att störa andra stadsrumsupplevelser.

Det jag har svårt för är nejsägarna, de går helt emot kommunens politiska riktlinjer om att alla ska trivas och få sina stadsrumdrömmar uppfyllda. Vissa hävdar att det inte ska få finnas höga hus över huvud taget. Personligt känslomässiga åsikter väger alldeles för tungt och överskuggar den konstruktiva dialogen. Låt oss bara inse att det finns många kritiker i samhällsbyggnadsdebatten men alltför få inspirationsrika kreatörer. Alltför ofta diskuteras enskilda förslag eller program på en detaljnivå där husarkitektur, landskapsarkitektur och tekniska lösningar behandlas enskilt och utan någon sammanhängande röd tråd.

Det finns många projekt på andra platser i världen, ja till och med i mindre svenska städer, där byggnadsutformning får gå före den absolut mest praktiska och ekonomiska lösningen. Jag tror att Göteborg har tillgång till minst lika bra arkitekter och ingenjörer som andra svenska eller utländska städer, det skulle nog vara mycket stimulerande även för dem att få bevisa sina stora kompetenser när det gäller att lösa arkitektoniskt tilltalande konstruktioner och byggnader på smarta ekonomiskt försvarbara sätt.
 
Jag har växt upp i Göteborgsområdet men har under de senaste åren bott i Jönköping och i Birmingham (bilden visar Glenn Howells planerade höghus vid Snow Hill, Birmingham). Båda dessa städer har under de senaste börjat lyfta sin image ordentligt med drastiska förändringar och tillbyggnationer i och omkring stadskärnan. Om nu Göteborg ska behålla sin position som rikets andra stad så krävs inte bara en bostadsutbyggnad i motsvarande takt. Det kommer att krävas att attraktiva blickfång adderas på traditionella eller moderna arkitektoniska villkor, det innebär att diskussionen borde ändras till: I vilka olika stadsrum kan vi bygga allt det alla vill ha?

Vill en privat fastighetsaktör förgylla staden med ett byggnadsverk med hög höjd eller utmanade arkitektur så borde kommunen tacksamt ta emot en sådan generös gest och ställa upp med markanvisning. På så sätt slipper vi se mer eller mindre goda försök till nyskapande investeringar inom arkitektur gå till spillo, det handlar om att kommunen ska uppmuntra privata engagemang men styra in rätt projekt på rätt plats enligt detaljplanen.
 
Med andra ord: Rätt byggnad på rätt plats från början, ställ krav på exploatörer och byggherrar vid utformning och exempelvis fasadval. Inför ett kommunalt bidrag eller instifta en fond som subventionerar bevarande av gamla fasader och nybyggnation som ger en positiv injektion i upplevelsen av ett visst stadsrum. Gör det lättare för aktörer på fastighetsmarknaden att få realisera sina drömprojekt genom att möjliggöra någon form av omfördelningspolitik där kommunen styr någon form av bytesmarknad för centrala fastigheter.

Möjligheterna borde vara många, men det är dags att agera. Stadsarkitekt eller inte, Göteborg behöver byggas ut med mer självförtroende och stolthet. En stad präglas av folket och dess folkvalda, då borde vi också ha den goaste arkitekturen i landet...