Utskrift från gbg.yimby.se
....

Lindholmshamnen

En enig stadsdelsnämnd ställde sig bakom alternativförslaget med slutna kvarter på sitt möte 2012.10.23.

Planen för Lindholmshamnen, som vi skrivit en del om här på Yimby, är för närvarande på samråd. Vi kommer förstås att skriva ett yttrande, så ni som vill vara med och bidra med idéer och synpunkter är välkomna att gå in på forumet och delta.

Men det är inte bara vi som skriver yttranden. Stadsdelsnämnden i Lundby kommer idag tisdag att bestämma sig för vad de ska säga, vilket ersättaren Jens Karlsson (FP) föredömligt upplyste oss om igår. Stadsdelsnämnden är en viktig remissinstans. Som brukligt i sådana här sammanhang så lämnar förvaltningen (tjänstemännen) ett förslag till yttrande som nämnden (politikerna) sedan tar ställning till. Förvaltningens utlåtande är intressant läsning:



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Den femtonde Yimbyvandringen - Kvillebäcken etc




Det genomförs många stadsvandringar i vår stad och intresset för stan och vår historia är stort. Men då andra mest analyserar och blickar tillbaka, tittar vi framåt! Vi försöker se möjligheter där andra konstaterar fakta. Vi ser blandstad där andra ser parkeringsplats. Vi ser butiker där andra ser elskåp. Vi ser livliga gator där andra ser trafikleder. Vi ser framåt där andra ser bakåt. Tyvärr såg jag inte att inställningarna på kameran var lite fel så det blir rätt skumma och mörka bilder i dagens rapport från vår vandring i söndags.







Vi var nog cirka tjugo vackra yimbyiter som promenerade genom Kvillebäcken med omnejd. Startplats var det lite diffusa Vågmästareplatsen. Platsen där den hela och halva specialen en gång uppfanns av en korvgubbe och en av hans trogna kunder. Men det är ju en helt annan historia som vi får ta någon annan gång.


.




Vi noterade ett landshövdingehus med fyra våningar istället för vanliga tre. Mer sånt, tyckte vi. (nej, huset vi pratar om är inte höghusen i bild, utan här får man använda fantasin)


Vi strosade Hjalmar Brantingsgatan upp och kikade in i de gamla landshövdingekvarteren (kvarter bestående av Göteborgs arkitektoniska stolthet landshövdingehus). Vi förundrades över de med staket uppdelade innergårdarna. Var det olika fastighetsägare? Inget gott skäl dock. Var det för att förhindra genomgång? Kanske.










Vandringen gick vidare upp emot Wieselgrensplatsen, där byte av torgplattor var under genomförande. Dock inte när vi var där, det var ju söndag och vilodag för många. Vi diskuterade torgets framtid. Någon tyckte att man kunde gatisera torget, alltså att låta en gångfartsgata löpa längs torget och på så sätt sammankoppla WP till staden. Andra höll inte med alls utan ville ha platser i staden fria från biltrafik. Man kan säga såhär att ingen gemensam åsikt klubbades av Yimbys klubba den kvarten. 





Originalbutiken, som från början hette LL:s livs, innan sammanslagningen med Willys cash (därav röda LL). Här handlade ungefär hela Hisingen förut, landets kanske då billigaste matbutik.




Något som retar gallfebern på oss i Yimby är planerna på nya punkthus på Bjurslättsplan. En fullständig katastrof och ett hån mot oss som bryr oss om vår stad. En trubbig kniv i hjärtat på en redan liggande yimbyit. Nu tramsar jag kanske men det är faktiskt en riktigt korkad idé och ett mycket uselt markutnyttjande. Detta kan man läsa mer om här.



Vi blickar ut över Bjurslättsplan och dess parkeringsplats.




Vi gick vidare och tillbaka genom Wieselgrensplatsen och dess spårvagnshållplats. Man konstaterade att det var här som torget egentligen kanske borde befinna sig, där spårvagnarna är. Idéerna från Stadsbyggnadskontoret om att lägga ned biltrafiken i sänkan där spårvägen idag går och lyfta upp spårvägen till markplan togs upp och diskuterades. Några tyckte om idén och ville gärna få bort, eller i alla fall gömma bilarna och oljudet från dem. Andra tyckte att det kanske mest var ett sätt att i god göteborgsk anda gräva ned problemet. (synd bara att den där göteborgska gräva ned-andan ännu inte gett oss vare sig tunnelbana eller någon slags Västlänk).






Bakom ryggen på oss har man stängt ned verksamheter och omvandlat lokaler.







Nästa stopp var Virveltorget, som de senaste åren har genomgått en olycklig stängningsprocess. Butiker har stängt och lokaler har byggts om till annat. Så det är inte längre så mycket till torg att tala om. Vi gick vidare upp genom bostadsområdet och upp mot Ramberget. Här möter vi ett par äldre landshövdingekvarter, lite bortgömda sådär. Förbi Rambergsskolan och dammen vid Keillers parks början och upp för gångvägen över lilla Ramberget. Efter ett kort stopp vid Strömbergsplanen (efter Brämaregårdens stolthet, den legendariske Glenn Stömberg) promenerar vi nedför Brantbacken. Här tar vi en snabb titt på den vackra utsikten man har uppe på kullarna på rätt sida älven.






Han som har detta huset har fixat och donat på detta i säkert tio-femton år. Fint ska det bli! Intressant litet hus vid gatan.










Väl nere tog vi oss en avstickare för att beundra de stora ståtliga villorna vid bergets fot. Sedan gick vi in emot Kvilletorget, pratade lite om Kvillestaden och dess om- och uppbyggnad 1979. Jag visade lite före- och efter bilder och dessutom fanns det ytterligare fotografier över detta i ett skyltfönster. Sist men inte minst kollade vi in det på Yimby omskrivna "fasadhuset" som nu ser riktigt vackert ut, där det ligger i sitt hörn.

Vi tackar alla som ville vandra med och ser fram emot nästa vandring. Håll utkik här på Yimby om när, var och hur.

Anpassning till historien och anpassning till nutiden

Man ser och hör det så ofta när man studerar detaljplaner eller diskuterar med politiker och tjänstemän om stadsutveckling: Den nya bebyggelsen måste visa hänsyn till kulturhistoriska värden och den omgivande bebyggelsen. I realiteten brukar det innebära att husen - på grund av behovet av anpassning till omgivande stadsbild och struktur, tydligen - måste ha bra siktlinjer, bra solvinklar, bra parkeringsmöjligheter och mycket luftighet. Resultatet är oftast således hus-i-park, lamellhus, radhus och nyfunkis.

Det tycks egentligen inte spela någon större roll hur omgivningen ser ut. Glesa lamell- eller punkthus tycks vara bäst anpassat till i princip all slags omgivande struktur. Det räcker att ta en titt på aktuella eller antagna detaljplaner för att konstatera detta. Eller också kanske det är lamell- eller punkthusens fasadbeläggning som anpassas till omgivningen och områdets historia, att det är däri anpassningen ligger. Kanske tycker man att funkis är den gyllene medelvägen. I närheten av en tät kvartersbebyggelse är det en önskvärd anpassning neråt i skala, mot lägre exploateringsgrad och luftigare bebyggelse. Och i glesa områden är det en önskvärd anpassning i motsatt riktning, mot en något högre exploateringsgrad.

Titta bara på de två exemplen Stora Torp och Bjurslättsplan. I Stora Torp går man emot översiktsplanen som anger mellanstad, och lägger ut några radhus samt ett "kvarter". Detta anses ta hänsyn till områdets karaktär - en karaktär som tydligen omöjliggör tätare, funktionsblandad kvartersstruktur med anknytning till gatorna. Ja, förutom det monofunktionella "kvarter" som man tagit med, då. Förvisso utgör ju dessa radhus en högre bebyggelsetäthet än vad som skulle finnas utan att någonting alls byggdes, så man kanske anser att man därigenom även lyckats anpassa efter översiktsplanen som ju anger förtätning.

I planen för Bjurslättsplan har man också ansett sig tvungna att anpassa till omgivande bebyggelse, som ju består av lite allt möjligt, även om man då går emot översiktsplanen. I närområdet finns lamellhus, villor, kvartersstad och punkthus. Planområdet ligger också väldigt nära Östra Kvillebäcken och det nya Backaplan, som ju kommer utgöra en förlängning av Göteborgs innersta centrum i framtiden. Det ligger också ett grönområde i planområdet som man vill bevara i största möjliga mån. Man kan alltså tycka att det vore läge att bygga tätt på den befintliga parkeringen och därmed anpassa sig efter den kvartersstad som finns i närheten - och som det kommer finnas betydligt mer av i närheten inom en snar framtid - och samtidigt spara parken. Men nej. Anpassning måste ske i form av punkthus (hus-i-park) även denna gång.

Man kan göra listan med exempel väldigt lång. Punkthus och lamellhus tycks ha en otrolig förmåga att visa hänsyn till all slags omkringliggande miljö. Men måste det verkligen vara så? Om nybyggda punkthus anses "tala" eller "samspela" med äldre kvartersbebyggelse i så många fall, varför kan inte ny kvartersbebyggelse någonsin få "tala" eller "samspela" med äldre punkthus eller funkisbebyggelse?

Och en kanske mer fundamental fråga: Om det visar sig att äldre bebyggelsestrukturer i många fall inte är bra anpassade till de problem och utmaningar vi har idag, varför ska vi då anpassa den nya staden till strukturer som inte löser de problem och utmaningar vi har, i nuläget? Varför ska man cementeras i en struktur som inte är anpassad efter dagens behov? Göteborgs stadsutveckling prägalas ju bland annat av utmaningar som gleshet, stora avstånd, dåliga lufthalter, hög efterfrågan på stadsmässig bebyggelse i förhållande till tillgången på sådan, och funktionell såväl som social segregering. Är verkligen funkisbebyggelsen så väl anpassad till dessa behov och utmaningar?

Bjurslättsplan - verklighetens "blandstad"

Igår var Yimby ute och stadsvandrade igen. Denna gång i Kvillebäcken. Området är intressant, då det befinner sig nära det som kommer att bli Göteborgs framtida stadskärna, den s.k. Centrala Älvstaden. Här finns stora möjligheter och stora ytor att bebygga med tät och levande blandstad. Gårdagens vandring gav många uppslag på hur Kvillebäcken med omnejd ska kunna utvecklas och förbättras. Ett pågående projekt som det talas mycket om är Östra Kvillebäcken. Ett annat, som det inte talas lika mycket om, är Bjurslättsplan.



Bjurslättsplan idag


» Klicka här för att läsa resten av inlägget
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter