Utskrift från gbg.yimby.se
....

Mythbusting: Om glesa städer och vardagsmotion

Vi på Yimby älskar att döda myter, för alla vill väl att beslut ska vara välinformerade och inte grundade i missuppfattningar och felaktig information? Vi har tagit upp frågor kring täthet och direkt solljus, bland mycket annat, där vi uppfattar att myterna styr de beslut som fattas, med negativ inverkan på våra stadsmiljöer. Nu kommer turen till föreställningen om att glesa och "naturnära" bostadsområden skulle uppmuntra till en mer aktiv och hälsosam livsstil - en föreställning som mer och mer börjar ifrågasättas på senare år.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Subventionering av bostäder

Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...

Subventionerade bostäder i Pruitt-Igoe St. Louis
Mekanismerna bakom storskalig sanering, flyttade slumkvarter, inmurade slumkvarter, höghusområden, inkomstskiktning och kategorisortering har blivit så vanliga förebilder och taktiker att stadsplanerarna, och även de flesta vanliga medborgare, inte kan föreställa sig en stadsförnyelse utan dessa metoder. För att ta oss förbi det hindret, måste vi komma till insikt om det missförstånd som ligger till grund för hela det ståtliga teoribygget.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Krönika: Låt invånarna skapa staden

Under rubriken Krönika lyfter vi ibland fram mer personligt hållna texter som inte nödvändigtvis håller sig inom ramarna för Yimby Göteborgs tvärpolitiska profil. Vi har tidigare publicerat krönikor av bl.a. Emmali Jonsson (mp), Erik Berg (v) och Rickard Nordin (c).

Idag publicerar vi en krönika av Adam Cwejman (fp), ordförande för Liberala ungdomsförbundet och ersättare i Byggnadsnämnden, som ofta skriver klokt om stadsplanering på sin blogg.

Mina föräldrar fick kort efter att de anlände till Sverige 1982 rådet av en vän att inte flytta till de nordöstra stadsdelarna. De ligger långt från stan och det bor bara andra östeuropéer där fick de höra. Med den insikten bosatte sig mina föräldrar i studentområdet Studiegången i östra Göteborg.



Valet som mina föräldrar fattade har kommit att prägla min bild av Göteborg. Studiegången var, med sina brister, en vackert exempel på en lyckad blandstad i miniatyr. Olika samhällsgrupper blandades eftersom boendeformerna var av olika sorter. Studenter, småbarnsfamiljer, ensamma pensionärer, nyinflyttade och rik villamedelklass trängdes i samma område, gick till samma affärer och skickade av bekvämlighet sina barn till samma skola. Det ligger något i idén att integrationen är en process som går åt två håll.

I 25 år har jag nu bott i Göteborg. Motvilligt har jag bosatt mig på annan ort vid ett par tillfällen. Mina idéer för Göteborg är egentligen mycket enkla: Det bör byggas mycket och tätt. Reglerna för alla inblandade aktörer, såväl privatpersoner som byggherrar måste förenklas och liberaliseras. Kommunen måste vara mer tillåtande. Som nykomling i byggnadsnämnden (som ersättare) förvånas jag inte över att det går segt med utvecklingen, processen är - på gott och ont - lång och mycket byråkratiskt nedtyngd. Mycket är lagt i händerna på politiker. En nödvändig demokratisk process som tyvärr lämnar lite över till civilsamhället.

Att ha en blandstad kräver reformer som inte enbart kan nås på kommunal nivå. Idag är lönsamheten i hyreslägenheter liten och därför premieras dyra bostadsrätter. Blandningen av boendeformer är liten och andrahandsmarknaden baserad på nepotism och kontaktnät. Det är inte för mycket marknad utan för lite. Bostadsköerna dominerar istället för en vital andrahandsmarknad med privatpersoner. De som föds in i bra bostadsbolag, dvs personer med svensk bakgrund och rediga besparingar flyttar utan problem hemifrån kort efter studenten. De utan kontaktnät och besparingar på banken driver omkring i en djungel av andra- och tredjehandskontrakt.

Små aktörer på den privata marknaden, specialistbutiker, kiosker, krogar och kaféer kräver tätbefolkade mijöer för att kunna vara ekonomiskt hållbara. Alternativet är en enfald av storköp och en stad fokuserad på bilismen. Den strikta uppdelningen mellan privat och offentligt, arbete och boende, kultur och konsumtion är nästan fullbordad i Göteborg.



Motrörelsen måste bygga på principen om att ingen enhetlig lösning eller plan för staden kan finnas och att en stor del av lösningarna kommer komma utanför den kommunala beslutsprocessen. Den levande miljön på Andra Långgatan är inte resultatet av ett kommunalt evanemangsstråk, det är en riktig miljö. Den kommer finnas kvar så länge det inte sätts upp hinder för utvecklingen.



Göteborg drivs av politikerna som ett företag, ett varumärke som man tror kan planeras fram. Men riktiga städer behöver inte grandiosa projekt, de behöver förutsättningar för riktiga stadsmiljöer, dvs god infrastruktur och stor mångfald av lokaler både vad gäller sort och pris. Sedan kommer invånarna att skapa det där så hett eftertraktade varumärket. Evanemangsstråk skadar definitivt inte men det går lätt till överdrift när politiker hellre bygger pariserhjul än spränger in oväntade bostadsområden centralt.

Den nuvarande tendensen i stadsplaneringen är problematisk.Ta Lindholmen som exempel. Det är en tyst och död sovstad som nu byggs. Det råder en skriande brist på kvartersbyggda stadsdelar. Det positiva är att man nu bygger på ytor som tidigare var stängda för bostadsområden, det negativa att man uppenbarligen inte förstått hur man ska bygga en stad där människor inte bara skyndar förbi undan blåsten på väg hem.

De absolut mest trivsamma miljöerna i Göteborg är de med mest utrymme för det spontana, en bakgård vid Magasinsgatan eller en marknadsdag på Olskroken. Den typen av miljöer är inte omöjlig att skapa i redan befintliga stadsdelar. En utgångspunkt för framtida byggande måste ta avstamp i de miljöer som göteborgarna uppskattar och gärna vistas i. Det behöver framöver byggas kopiösa mängder bostäder men det finns inget som utesluter att det byggandet sker med mer eftertanke än vad som tidigare skett.

Vad ville man bygga 2010?

Snart börjar ett nytt år och det har blivit dags att utvärdera året som gått. Precis som förra året tar vi en titt på de detaljplaner som varit ute på samråd. 2009 räknade vi även med de detaljplaner som låg ute när året började men för att undvika dubbletter tar vi denna gång endast med de planer vars samråd startade 2010.

Vi har gått igenom kommunens lista över detaljplaner som finns på Stadsbyggnadskontorets hemsida. Efter att ha räknat bort övergripande program, planer utan bostäder, planer för gruppboenden etc. och andra specialfall har vi fått en lista på tio stycken detaljplaner för sammanlagt ca 1000 bostäder. Tre av tio ställde krav på funktionsblandad bebyggelse, vilket är en något större andel än föregående år.

Två av planerna (Angereds Centrum och Avenyn) innehöll dessutom klassisk kvartersstad, vilket procentuellt sett innebär en avsevärd uppryckning från föregående år (från 4 till 20 procent av planerna). Förhoppningsvis är det en trend som håller i sig.

Men det verkligt anmärkningsvärda är kanske det låga antalet bostäder för året. Enligt Länsstyrelsens prognoser så kommer Göteborgs stad att behöva ca 2500 bostäder per år, bara för att hålla jämn takt med inflyttningen. Ska man dessutom börja minska den kraftiga bostadsbristen så kommer det behövas mer än så. Yimby förutsätter att antalet planlagda bostäder ökar dramatiskt till nästa år, i linje med den politiska majoritetens vallöften.

Såhär ville man bygga 2010:




Amiralitetsgatan
40 bostäder
Krav på funktionsblandning: JA




Angereds Centrum
500-600 bostäder
Krav på funktionsblandning: JA




Avenyn
100 bostäder
Krav på funktionsblandning: JA




Dunderstigen
3 bostäder
Krav på funktionsblandning: NEJ




Flogenvägen

2 bostäder
Krav på funktionsblandning: NEJ




Mandolingatan

150 bostäder
Krav på funktionsblandning: NEJ




Solstrålegatan
35 bostäder
Krav på funktionsblandning: NEJ




Trälåsvägen
35 bostäder
Krav på funktionsblandning: NEJ




Tunnlandsgatan

80 bostäder
Krav på funktionsblandning: NEJ




Vrångö
7 bostäder
Krav på funktionsblandning: NEJ

Krönika: Bostadsbubbla?

Det pågår sedan åratal en evig diskussion om vi befinner oss i en bostadsbubbla eller inte. Lägenhetspriserna slår ständiga rekord i Stockholm och Göteborg och frågan är egentligen bara när vi når en smärtgräns.



Gentrifiering i Göteborg: i huset till höger har priserna stigit från 16000 till 70000 kronor per kvadrat det senaste decenniet


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Valrörelse i rörelse II

I dagens GT-intervju med moderaternas ledare i Göteborg, Jan Hallberg, höjs bostadsmålet avsevärt. Hallberg vill bygga 12.000 nya lägenheter under nästa mandatperiod och på toppen av det se till att det byggs 3.000 nya egnahemsbostäder. Det handlar alltså totalt om 15.000 nya bostäder i Göteborg under fyra år, dvs. 3.750 bostäder/år.

Länsstyrelsens rapport om bostadsmarknaden som kom nyligen - och som vi skrivit om tidigare - visar att länets befolkning förväntas öka med ca 8300 personer årligen. Göteborg beräknas stå för hälften av dessa. Följer man nyckeltalen för bostadsbehov betyder det att Göteborg behöver ett tillskott av ca 2500-3000 bostäder per år.

Om Moderaternas ambitiösa bostadsmål blir verklighet kommer man alltså att för första gången på länge att kunna minska bostadsbristen.

Nu väntar vi förstås på de rödgrönas motdrag. Det är väldigt roligt att alla partier, både till höger och vänster, förstår att bostadsbristen är en helt avgörande politisk fråga.

Valrörelse i rörelse

Nu har valrörelsen dragit igång på allvar. Yimby Göteborg är som alla vet tvärpolitiska och tar inte ställning för något parti. Men vi kommer att följa och uppmärksamma politiska utspel som gäller vårt intresseområde. Såväl Fredrik Reinfeldt som Mona Sahlin besökte igår Göteborg. Socialdemokraterna passade samtidigt på att ta upp bostadsfrågan på GP Debatt och gav flera konkreta vallöften:

Minst 10.000 bostäder i Göteborg fram till 2015

Ytterligare 1.000 bostäder ska reserveras för unga

Nytt investeringsstöd för hyresrätter

ROT-avdrag även för flerbostadshus

Sänkt skatt för bostadsrätt, hyresrätt och studentbostäder

Ingen utförsäljning av allmännyttan


Nu ser vi fram emot Alliansen motdrag. Det är väldigt roligt att alla partier, både till höger och vänster, förstår att bostadsbristen är en helt avgörande politisk fråga.

P4 Göteborg sänder en rad valdebatter inför valet. Man har redan debatterat trängselskatt, Västlänken och parkeringspolicyn. På onsdag 18/8 kl 15 är det dags för bostadspolitisk debatt. Då kommer det nog att hetta till på allvar...

Haveriplats Göteborg

GP uppmärksammar idag bostadshaveriet i Göteborg. Här finns en mängd intressanta fakta:

På torsdagen fanns 165 lediga lägenheter och 86 inflyttningsklara bostadsrätter i Göteborg. Samtidigt hade Boplats 96 546 aktiva sökande.
– Trycket har aldrig varit så högt under en lågkonjunktur. Vi har inte några vakanser. Folk står på kö också för dyra, nybyggda hyreslägenheter och ungdomar köper bostadsrätt för att det inte finns något annat, säger Carl-Johan Korsås, vd på AB Framtiden, som driver allmännyttan i Göteborg. /.../ Samtidigt visar GP:s rundringning en stor byggvilja både hos allmännyttan och privata byggbolag. Finanserna är mycket goda och alla svenska banker är villiga att ställa upp med lån till allmännyttan. Byggkostnaderna har minskat cirka 20 procent, vilket bidrar till billigare lägenheter.


Med ett sådant utgångsläge får man anta att byggandet exploderar. Vad bra! Göteborg blir större och roligare med fler människor, fler arbetsplatser och fler möjligheter, nya kvarter med bostäder, parker, restauranger etc växer fram. Eller?

Men i fastighetsnämndens budget nästa år minskar målet till 1 500 nya lägenheter.
– Vi måste vara realistiska. Förseningar, överklaganden och tveksamheter att gå igång med nya byggen gör att vi inte klarar det gamla målet på 2 000 nya bostäder, säger Owe Nilsson (S), kommunalråd med ansvar för bostadspolitiken i Göteborg.
Han beklagar till exempel att miljöpartiet gick samman med de borgerliga och stoppade alla byggplaner vid Svaleboskogen. Det kunde ha blivit flera hundra nya lägenheter.
Kia Andréasson (MP) beklagar å sin sida att kommunen dragit igång planarbeten för Skanstorget, Svalebo, Norra Guldheden och andra områden som väcker stark opinion.
– Vi vill bygga där det redan finns kollektivtrafik. Men inte förtäta i fina grönområden, säger Kia Andréasson.


Jahaja. Nåja, vi kan ju i alla fall trösta oss med att det är lika illa överallt. Eller?

Privata byggbolag kan också uppleva starkt motlut:
– Göteborg hade fått många fler hyresrätter om man inte valt att satsa på stora bolag som bygger dyra bostadsrätter på Norra älvstranden. Andra planer hejdas av att de inte får sålt nu, säger Joachim Arcari, vd på Botrygg Bygg.
Bolaget hade 17 000 sökande till 96 nya lägenheter vid Örebrogatan på Hisingen. År 2005 vann Botrygg en markanvisning vid Kyrkbyn, men planprocessen drog ut på tiden och överklagades. Först i förra veckan fick de klartecken från regeringen.
Bygg Vesta är nykomling i Göteborg och har haft liknande problem att komma fram i ”plankön”. Det tog fem år innan bolaget fick sin första detaljplan, denna vecka gav byggnadsnämnden klartecken till 77 hyresrätter på Guldheden.
Under samma fem år hann de bygga 850 lägenheter i Stockholm och Malmö.
– Men snart räknar vi också med att bygga 138 hyresrätter vid Lindholmsallén. Ikano Bostaden hoppade av det projektet för att satsa mer i Stockholm, säger Gunnar Nordfeldt, vd på ByggVesta.


OK. Nu vet vi hur illa det är ställt. Det är illa. Men att bara konstatera detta leder ju ingenstans. Så vad ska vi göra åt saken? Vad är de konkreta strategierna? Det är dags att rikta en kraftfull uppmaning till alla politiker i alla olika partier:

Vad har ni för konkreta strategier för att komma ur denna fullständigt bisarra situation?

Vilka lagar behöver ändras så att enskilda rättshaverister inte kan lamslå byggandet?

Hur ska kommunen använda sitt planmonopol så att vi befrämjar många, små och flexibla byggare istället för få, stora och tröga?

Det kanske är dags att utvärdera Älvstrandsmodellen - skapar den verkligen det stadsbyggande vi vill ha?

Det finns många frågor som kräver svar. När skeppet sjunker räcker det inte att konstatera att det sjunker - det gäller också att faktiskt göra något åt det.
«
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter