Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yimbyträff II

I solsken och i lagom kylig decemberluft samlades inte mindre än sexton yimbyiter för yimbyträff nummer två i söndags. Det var dags för stadsvandring i Södra Gårda, med anledning av det nya planförslaget för området. Vi utgick från Lisebergsstationen och gick längs Fabriksgatan.



Två av de fyra kvarter som ska ersättas med parkeringsgarage längs Fabriksgatan

Foto: Jesper H

Vi fick en guidad tur på en innergård mittemot det aktuella området av Olles bror som bor där och trivs utmärkt.



Olles bror beskriver området
Foto: Jesper H

Det är det sista helt slutna landshövdingehuskvarteret i Gårda. Där fick vi bland annat reda på att hyresgästerna har haft en form av rivningskontrakt ända sedan sextiotalet. Om detaljplaneförslaget går igenom och de andra husen rivs kommer detta att vara ett av de sista äldre kvarteren i Gårda.

Det andra kvarteret vi tittade på var ett av de som är tänkta att ersättas med parkeringsgarage.



Gård
Foto: Jesper H

Det var betydligt mer slitet, då ingen renoverat det på decennier. Även standarden är ett snäpp lägre, med toalett i trapphuset och dusch i källaren. Det var lite som att kliva rakt in i Birros sextiotalsvärld i Upp till kamp. De gamla Gårdakvarteren var förresten inspelningsplats för några scener ur nämnda serie, dock var E6:an i TV-serien utbytt mot Göteborgs hamn.



Trapphus
Foto: Jesper H



Trapphus
Foto: Jesper H



Gatumiljö
Foto: Daniel S



Gård
Foto: Daniel S



Port
Foto: Daniel S



Port
Foto: Daniel S



Port
Foto: Daniel S

Vandringen fortsatte i skuggan av motorvägen via diverse parkeringsplatser och parkeringshus till Gårdaskolan, där vi reflekterade över tanken att det 107:åriga huset och gymnastikhallen från 20-talet snart kan offras för att bli bussparkering. Idag håller ett flertal olika verksamheter till i lokalerna.



Gårdaskolan
Foto: Jesper H



Gymnastikhallen
Foto: Jesper H

Längs den för området mycket värdefulla men barriärsskapande Mölndalsån fortsatte sedan vår söndagspromenad. Här diskuterades att det kunde förtätas och snyggas upp. Även nya broar skulle kunna åka tillströmningen av människor till Gårda och kontakten med centrala stan skulle förbättras.



Åvägen
Foto: Daniel S



Mölndalsån med nya, högre och betydligt snyggare Opalen i bakgrunden
Foto: Daniel S



YimbyGBG på Åvägen

Foto: Daniel S

Alternativ till den föreslagna planen, som innebär att 105 lägenheter och ett antal lokaler rivs och ersätts med i huvudsak parkeringsgarage, diskuterades livligt under vandringen. Det handlade framför allt om att hitta alternativa lokaliseringar för de ca 650 p-platser som försvinner när Svenska Mässan bygger om parkeringsplan i Focushuset till mässhallar. En idé utgick från att parkeringen mittemot Valhallabadet skulle kunna bli parkeringshus, men nackdelen är att det skulle leda in mycket trafik långt in i området.



Parkering mittemot Valhallabadet
Foto: Daniel S

Ett populärt förslag var att bebygga tomten framför Focushuset med en högre byggnad som, utöver parkering, även skulle kunna innehålla kontor och lokaler i gatuplanet, vilket avsevärt skulle förbättra stadsmiljön i området. Även Lisebergs parkering på andra sidan gatan borde utan problem kunna exploateras ytterligare.



Lisebergsgaraget kan byggas på och stadsmiljön förbättras
Foto: Daniel S

Vi avslutade vandringen i det sk. Nimaihuset, beläget i ett av de rivningshotade kvarteren. Nimaihuset drivs av en grupp krishna-troende. Vi välkomnades varmt av några medlemmar och visades runt i de mysiga lokalerna och fick höra om deras verksamhet och erfarenheter av Gårda. De bjöd på rikligt med halava (mannagrynspudding) och grädde i det vackra "himmelsrummet" uppe i taket.



Nimaihuset
Foto: Jesper H



Himmelsrummet
Foto: Jesper H



Möteslokal i källaren
Foto: Jesper H

De trivdes bra trots den låga standarden (jämfört med Indien var det lyxigt fick vi veta...) och ville gärna vara kvar. Inte minst eftersom de inte har råd att hyra dyra lokaler. Att stor prisvariation är en fundamental del av ett fungerande stadsliv är ju ingen hemlighet för den som läst sin Jane Jacobs. Det är en förutsättning för att småskaliga och icke-kommersiella verksamheter ska ha en chans att finnas till.

Ett stort tack till alla som trotsade kylan och bidrog till en häftig upplevelse. Nu fortsätter diskussionerna om Södra Gårda i arbetsgruppen på forumet - den 13 januari ska vi ha ett förslag klart!

Inte tryggare, utan otryggare



Bilden visar den videoövervakade porten till det kommunala bostadsbolaget Poseidons bostadsområde Jankowitz i Stampen.

Inhägnade bostadområden
innebär inte trygghet. Det blir istället otryggare. För de är ett tecken på att folk är rädda och känner sig obehagliga till mods. Det innebär att man får ett samhälle där olika befolkningsgrupper och folk från olika klasser kommer att träffas allt mindre. Inhägnade bostadsområden leder helt enkelt till ökad segregation, vilket ökar motsättningar, rasism, fördomar osv och därmed leder till ett otryggare samhälle.

Vad man ska göra istället för att skapa inhägnade bostadsområden i våra glesa förorter är att förtäta alla stadsdelar istället. Bygga om förorterna till mer gammaldags stadsmiljöer med riktiga kvarter. Ta bort all obehagliga gångvägar som ringlar sig genom skogspartier. Bygga trottoarer på alla gator och lägga hus längs med dem. Låta alla människor som rör sig, oavsett färdmedel, befinna sig i närheten av varandra. Det skapar trygghet. Man känner sig tryggare om mer folk är i omlopp.

Så istället för inhägnade bostadsområden - tätare och tryggare stad. En ny stadsplanering, bort från 1960-talets och 1970-talets öppna och otrygga funkislösningar. Bygg tätare, funktionsblandade och mer traditionella städer. Det ger trygghet, mindre brottslighet och är bra för klimatet. Inga mer kringfarter, inga mer biltunnlar, inga mer bilkaruseller, utan tät stad. För mer kringfarter, mer biltrafik, ger en mindre tät stad, en mindre trygg miljö att leva och bo i.

Återpublicerat från Svensson

Begreppet blandstad

Det finns uppenbarligen en viss osäkerhet om vad som egentligen menas med begreppet "blandstad". Eftersom det är ett centralt begrepp i stadsplaneringsdiskussionen, inte minst i det här forumet, kan det kanske vara bra att försöka förtydliga det. En blandstad är enkelt uttryckt en urban miljö med en hög grad av blandning. De typer av blandning som vanligtvis avses är följande:

Funktionell blandning: Grundläggande funktioner (bostäder, handel, kontor, nöjesliv etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. För att uppnå funktionell blandning krävs det ett underlag i form av lämpliga lokalytor. Finns det inga eller få lokalytor finns det heller inget underlag för funktionell blandning. För att kommersiella verksamheter ska överleva krävs också vanligtvis en hög genomströmning av potentiella kunder. För att uppnå funktionsblandning är följaktligen trafikplanering avgörande.

Social blandning: Olika grupper av människor (åldersgrupper, inkomstgrupper, sociokulturella grupper etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. Att blanda upplåtelseformer kan vara ett sätt att uppnå social blandning, om det innebär att prisnivåerna i området blir mer varierade. Det avgörande är att det finns en blandning av billiga och dyra lägenheter. Det är en förutsättning för att social blandning ska uppstå. Det kan dock uppnås på många olika sätt. Även boendeformer och lägenhetsstorlekar ska vanligtvis vara varierade för att social blandning ska vara möjlig.

Estetisk blandning: Byggnaderna inom ett område varierar stilmässigt, höjdmässigt, materialmässigt etc. Ju fler hus varje kvarter innehåller och ju fler arkitekter och byggbolag som delat på uppdragen desto större blir vanligtvis den arkitektoniska blandningen. Områden som byggs i ett svep, under kort tid och av få arkitekter och byggbolag, blir vanligtvis mindre varierade.

Dessa olika former av blandning har naturligtvis effekter på varandra och hänger nära samman. En högre estetisk blandning kan t.ex. påverka den sociala blandningen som i sin tur påverkar den funktionella blandningen osv. Att ge en exakt definition på hur stor blandning som är nödvändig för att en urban miljö ska definieras som blandstad är alltså svårt. Det borde dock gå att ange minimikrav på exempelvis förhållandet handelsyta/kontorsyta/bostadsyta, variationsgrad på prisnivå och lägenhetsyta, variationsgrad på våningsantal, antal fastigheter/tomt etc.

Täthet är en annan efterfrågad stadsbyggnadskvalitet som dock inte ingår definitionsmässigt i begreppet blandstad. Med hög "täthet" kan avses olika saker. De vanligaste sätten att mäta täthet är antingen genom exploateringstalet, vilket är relationen mellan fastighetsytan och tomtytan (en tomt som är helt täckt av ett envåningshus har ett exploateringstal på 1), eller genom befolkningstätheten, dvs. antal boende per hektar. För det mesta avser man dock ett mer allmänt intryck av urban densitet, som inte behöver vara direkt kopplat till exploateringstal eller befolkningstäthet. Traditionell kvartersstad ger t.ex. ofta intryck av en högre täthet än husipark, även om exploateringstalet och befolkningstätheten kan vara desamma. Blandstadens mix av funktioner och sociala grupper ökar dock generellt förutsättningarna för en hög täthet eftersom antalet människor som av olika anledningar uppehåller sig i området ökar. Blandstaden kommer i det avseendet att vara såväl tätare som mer levande än funktionsseparerade områden.

Stadsbyggnadskontorets vägledande skrift Stadsbyggnadskvaliteter diskuterar dessa frågor på ett klokt och informativt sätt.

I den nya översiktsplanen för Göteborg finns en tydlig medvetenhet om dessa samband, vilket är glädjande. Den stora utmaningen är dock att omsätta de goda föresatserna i praktisk verklighet. Där kan säkerligen forum som detta göra en icke obetydlig insats genom att höja medvetandenivån i stadsplaneringsfrågorna och därigenom förbättra diskussionsklimatet.

Isitt om förorten 3

Det blev inget magplask i den avslutande delen av Mark Isitts serie om miljonprogrammet. Vi var många som befarade att det bara skulle bli ännu fler gnälliga litanior om hur usel boendemiljön i förorten är, vilket varit det dominerande fokuset för de senaste 40 årens stadsplaneringsdebatt. Det finns problem överallt, men det viktigaste är inte problemen utan lösningarna. Och glädjande nog tog sig Isitt an lösningarna i sin tredje artikel. Tolv konkreta och konstruktiva förslag som är väl värda att ta till sig, några guldkorn ur förslagen:

Lova och svär att inte utbilda brukarna i franska arkitekturteorier utan låta brukarna utbilda dig.

Stadsbyggnadskontoret kritiseras av såväl politiker som fastighetsägare och arkitektkontor. Hjälp dem.

Att bygga om en miljonförort är dyrt, men att inte bygga om är ännu dyrare.

Det är inte bara Göran Johansson som vänder ryggen åt nordost. Hela Göteborgs stadsplan gör det. Den självklara lösningen heter fler broar över älven.

– I förorterna har man separerat de få verksamheter som finns från stråken där människorna faktiskt rör sig, menar Mats Franzén, professor i sociologi vid Uppsala universitet. Skylta i stället upp stadsdelen mot denaktiva ringvägen genom upplysta fotbolls eller basketplaner. Skapa en stadig ström av besökare genom att leda in långsamt körande biltrafik. Och inte minst, bebygg de otrygga skogsdungarna. Som en bosnisk man sa till mig: ”Jag tittar hellre på folk än fåglar.”

– Tillåt de största familjerna att bygga ut sina trånga lägenheter genom att fästa holkar på fasaden. Sådana parasiterande rumsvolymer skulle skänka liv åt de enformiga ytterväggarna, minska slitaget på lägenheterna och maximera containerhusens kanske enda fördel – de är åtminstone robusta.

I miljonförorterna finns många skogsområden. Men inga bilvägar.
– Trots att undersökningar visar att vi hellre går tre gånger så långt längs en upplyst bilväg än genom ett skogsområde, säger Gerd Cruse Sondén på Tryggare och mänskligare Göteborg. Enligt henne är ökad trygghet en förutsättning om miljonförorterna ska kunna utvecklas till fungerande grannskap.

Precisera stråk där människor rör sig, komplettera med flexibla affärslokaler där utbudet är anpassat till de boende och ger anledning att frekventera området från morgon till sen kväll.
– Med fler folk på gatorna ökar tryggheten och grannsämjan och det kulturella kapital som finns i överflöd i dessa stadsdelar synliggörs, säger Jan Christiansen, stadsarkitekt i Köpenhamn.

En av få faktorer som förenar nysvenskarna är deras tro. En av många faktorer som förenar gammelsvenskarna är vår brist på tro. I Bergsjön finns tre kyrkor men noll moskéer. Konvertera! Kyrkorna alltså.

Bostadsbrist - då slutar vi bygga!




GP rapporterar att bostadsbyggandet är på väg att stanna av. Anledningen sägs vara den vikande konjunkturen, som gör att försäljningen av nybyggda bostäder går trögare:

- För ett år sedan sålde vi slut allting väldigt tidigt. Nu tar det längre tid även om vi får sålt alla bostäder. Egentligen är det en mer normal och sundare marknad nu än när marknaden var överhettad, säger Mikael Larsson, försäljningschef på Peab. Detta gör att Peab, i likhet med de flesta andra byggbolag har blivit mer försiktiga. I stället för att utöka antalet byggprojekt håller sig bolaget kvar på samma nivå som i nuläget menar Mikael Larsson.

- Vi är ett börsnoterat företag med krav på oss att sälja 60 procent. Det betyder att vi inte drar igång nya projekt utan att veta att vi har intressenter till minst den andelen. Vi ska inte ligga ute med mer än 40 procents risk. Det gör att vi naturligtvis är oerhört noggranna med nya projekt.

I en mening stämmer det naturligtvis att det är konjunkturens fel att byggandet stannar av. Men det är inte hela sanningen. Byggbolagen skulle naturligtvis kunna bygga mycket, mycket mer och ändå inte stå med tomma lägenheter. Men man skulle vara tvungen att bygga annorlunda. Nu bygger man billigt, slarvigt och fult. Sedan slänger man in ekparkettt och säljer svindyrt som bostadsrätt. Hur kommer det sig att det funkar? De främsta anledningarna är att det råder en fruktansvärd bostadsbrist och att byggjättarna dödat konkurrensen. I en sådan situation kan man inrikta sig på vinstmaximering i det mest lönsamma segmentet, 40-talister som lämnar villan, och helt enkelt strunta i de andra segmenten. Eller strunta i är väl fel ord, det är tvärtom ett aktivt val att inte bygga för dem. Det upprätthåller en stor bostadsbrist vilket bibehåller en fullständigt orimlig prisnivå. Det är viktigt att komma ihåg: byggjättarna har ett starkt intresse av den stora bostadsbristen. Det är egentligen inte så konstigt. Om det råder hungersnöd i ett land betalar folk mer för att få något, vad som helst, att äta.

Visst kan man kalla byggbranschen cynisk, men den är väl egentligen inte mer cynisk än någon annan bransch. Problemet är att den fungerar sämre och är mycket viktigare för samhället än de flesta andra branscher. Människor behöver kanske inte tuggummi, men de behöver tak över huvudet. Så hur ska vi styra upp det här? Och vem ska göra det? En sak är säker, byggbranschen själv kommer inte att göra det. Nej, det är våra folkvalda politiker som måste göra något åt det här. Det är de som sätter spelreglerna. Vad som behövs är alltså politiska svar på det här enorma samhällsproblemet.

Från höger till vänster, vad tänker ni göra åt det här? Vad är det kristdemokratiska, moderata, folkpartistiska, centerpartistiska, miljöpartistiska, socialdemokratiska respektive vänsterpartistiska svaret? Jag uppmanar alla att kontakta de olika partierna för att få konkreta svar:

(kd) - martin.hellstrom@stadshuset.goteborg.se
(m) - susanna.haby@stadshuset.goteborg.se
(fp) - anncatrine.fogelgren@telia.com
(c) - anders.flanking@kommunfullmaktige.goteborg.se
(mp) - martin.joneskar@mp.se
(s) - anneli.hulthen@stadshuset.goteborg.se
(v) - margot.ottosson@bahnhofbredband.se

Mer i GP: här och här

Friggagatan nimbyiserad - igen



Samme ensamme bostadsrättsinnehavare som tidigare överklagat bygget av 500 lägenheter vid Friggagatan har nu överklagat igen, denna gång till regeringen.

Ur GP:

– Tidigare avgöranden i lika stora ärenden har tagit mellan sju månader och ett år, säger Karin Wall, jurist på länsstyrelsen. Fastighetsnämndens ordförande Owe Nilsson (s) beklagar att hundratals göteborgare måste vänta längre på lägenhet. I förrgår mötte han ett nybildat ungdomsnätverk som försöker öka takten på bostadsbyggandet i stan.

– Just nu ligger 1 300 lägenheter överklagade och detta sätter ytterligare ljus på frågan. Vårt förslag är att alla ska ha rätt att överklaga till länsstyrelsen, men fortsatt överklagande borde ske i en civilrättslig process som i Norge, säger Owe Nilsson. En civilrättslig process innebär att de som överklagar själva måste betala. Detta skulle kräva en lagändring.

Oavsett vad man tycker om rivningen av funkishusen på Friggagatan och utformningen på de nya husen är det uppenbart att lagstiftningen måste ses över. Naturligtvis hade det varit bäst om man kunnat hitta en lösning där den existerande bebyggelsen togs tillvara och man samtidigt fick 500 nya bostäder. Men även i det fallet hade någon enskild person kunnat sabotera byggandet genom okynnesöverklaganden. Något måste alltså göras åt lagstiftningen. 100 st ungdomslägenheter hade varit fyllda med glada ungdomar vid det här laget. Varje timme ett bygge försenas kostar pengar och de pengarna kommer att tas ut någonstans...

Imorgon på Storan



Imorgon 10 juni så ordnar Hyresgästföreningen ett evenemang för att uppmärksamma bostadsbristen bland ungdomar. Det är HGF:s nybildade ungdomsnätverk som arrangerar. Mellan 16-18 i Bältesspännarparken kommer det att vara uppträdanden och tal. Efter det är det stor debatt på Storan mellan 18.30 - 21.00.

Följande frågor står i fokus:

Hur kan bostadsbristen lösas i Göteborg?
Hur kan det byggas fler billiga hyresrätter som unga har råd med?
Hur kan vi som unga vara delaktiga och påverka vår bostadssituation?
 
Deltar gör:
 
Owe Nilsson (s), ordf. Fastighetsnämnden, ordf. Boplats Göteborg
Helene Odenjung (fp), vice ordf. i Förvaltnings AB Framtiden
Tobias Olsson, verksamhetschef för Jagvillhabostad.nu
Lisa Åhlström, arkitektpedagog, Inlevel.se
Erik Berg - arkitektstudent på Chalmers, styrelseledamot i Byggbrigaden

Moderator: Moa Svan - stå-up komiker, programledare SVT och P3.

Det är ju lite märkligt att man valt en stand-up-artist som moderator, men det gör väl evenemanget mer lättillgängligt. Det kan nog bli en spännande diskussion. Owe Nilsson, som också sitter i styrelsen för Framtiden, har ju tidigare fört fram förslaget att inrätta ett kommunalt byggföretag för att kunna bygga fler billiga hyresrätter. Helene Odenjung har talat sig varm för en stadsarkitekt och vänsterpartisten Erik Berg är mannen bakom den läsvärda, men numera tyvärr avsomnade bloggen approximation.

Vi får se vad debatten ger. Förhoppningsvis kommer man längre än till att bara konstatera att saker och ting borde vara annorlunda. Det är hursomhelst bra att HGF aktivt tar sig an denna fråga, och dessutom från ett ungdomsperspektiv. Man får förmoda att HGF inte tror att lösningen är att bygga miljonprogram ute i skogen (vilket tyvärr flyern antyder). Det har vi ju redan testat en gång tidigare med känt resultat. Ungdomar behöver ju dessutom inte bara bostäder, utan även el, VA, gator, affärer, arbetsplatser, uteliv etc. Kort sagt: Stad. Då är det faktiskt både enklare och billigare för samhället att det byggs bostäder där det redan finns stad.

Vill HGF bygga bort bostadsbristen borde det alltså rimligtvis betyda att man ställer sig bakom YimbyGBG:s ambition att förtäta och urbanisera Göteborg. Förhoppningsvis kommer det här evenemanget att förtydliga ett sådant ställningstagande. Men för säkerhets skull ska vi naturligtvis närvara och ta reda på hur det ligger till...

Den goda staden?



GP har idag en special om stadsbyggandet i Göteborg. I fokus ligger den ökande segregeringen i staden. Här finns flera intressanta artiklar som ger en fördjupad bild av situationen. Ann Lundgren, socialdemokrat i Byggnadsnämnden och integrationsansvarig, betonar naturligtvis vikten av att blanda upplåtelseformer men låter samtidigt lite uppgiven. Det verkar helt enkelt omöjligt att bygga billigt. Där har hon kanske rätt, i den nuvarande situationen. Frågan är naturligtvis vad som behöver göras för att möjliggöra ett socialt ansvarsfullt byggande. Kan vi skicka folk till månen borde vi kunna klara det också. Vad vi måste göra är inte att sätta oss och sucka över sakernas tillstånd, utan målmedvetet ta fram rationella strategier för att förändra stadsbyggandet i den riktning vi vill.

Catharina Thörn efterlyser mod från politikerna: "Politikerna måste i stället våga ta obekväma beslut, anser hon. Gå på tvärs. Till exempel att bygga så billiga hyresrätter som möjligt i kärnan, vilket hon menar att det gjorts i bland annat London. Annars blir det ingen "blandstad", vilket det politiska etablissemanget eftersträvar." Av okänd anledning ställer Thörn detta mot så kallade ikonbyggnader. Varför det skulle finnas en motsättning mellan socialt hållbart och arkitektoniskt intressant byggande är dock svårt att se. Thörn är också orolig för utvecklingen på Södra Älvstranden. "Det kommer att bli bostadsrätter för övre medelklass, som kan sitta och äta sina laxsnittar och titta på havet. Sen har man en liten gräsplätt utanför där folk kan vara, så har det blivit 'en stad för alla'. Det är antiurbant att som politikerna tala om 'den goda staden'. Urbanitet betyder att man möts. Att man är oense."

Enligt arkitektprofessor Sten Gromark är ett avgörande problem att bostadssubventionerna tagits bort: "Dåtidens statliga subventioner av bostadsbyggande innebar en kostnad på 25-30 miljarder per år. Nu är subventionerna borta. I stället tjänar staten motsvarande miljardbelopp på bostadsmarknaden." Gromark tycker att kommunens borde bebygga udda tomter, som ingen velat exploatera tidigare. "- Jag tycker att initiativet till att prova nya lösningar saknas hos politikerna. Göteborg behöver målmedvetet formulera sin vision som stad. Den håller på att försvinna mellan Oslo och Öresundsregionen, säger Sten Gromark."

Det är lätt att hålla med Gromark om behovet av vision för Göteborg. Men viktigare än fler visioner är nog fler konkreta, vetenskapligt grundade strategier för att faktiskt förverkliga visionerna.
«
»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter