Utskrift från gbg.yimby.se
....

Kommentar till Claes Caldenbys debattartikel i GP

Claes Caldenby har idag i GP skrivit en debattartikel under rubriken "Varför ska vi bygga sämre i dag än för sextio år sedan?". Artikeln spretar lite åt olika håll och ger inte direkt några tydliga förslag. Dessutom är det lite si och så med stringensen i vad det påstås att Yimby Göteborg anfört i sitt yttrande om Östra Kvillebäcken. Låt oss kort reda ut det.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

På väg in i ett nytt planeringsparadigm?

Norra Masthugget, Göteborg. (Illustration: Kanozi.)

Fredrik Rosenhall, arkitekt och sociolog på inobi, kommer att i fyra inlägg att diskutera det paradigmskifte inom stadsbyggandet som kan skönjas. Den första delen "På väg in i ett nytt planeringsparadigm" handlar om att vi är på väg att omdefiniera grunden för stadsbyggandet. Från försiktighet till offensiv expansion. De följande tre essäerna "Stråken som bygger staden", "Byggnader längs stråk" och "Vad är social hållbarhet" handlar om vilka möjligheter och risker paradigmskiftet för med sig. Vilka mål vi måste sätta för det nya täta byggandet? Vilka strukturer som påverkar och vilka konkreta strategier vi måste arbeta efter? Den första delen följer och den är inte minst intressant för att den sätter in yimbyrörelsen i ett vidare historiskt och dagsaktuellt sammanhang.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yimby och Johannes Hulter svarar Caldenby i Arkitektur

I tidningen Arkitektur skrev Claes Caldenby ett "reportage" med rubriken "Göteborg rullar ut rutnät" vilken kom att diskuteras flitigt i en tråd i Facebookgruppen. Artikeln handlade mycket om Yimby Göteborg och innehöll en intervju med grundaren och fd samordnaren Johannes Hulter (S) som nu är vice ordförande i byggnadsnämnden. Yimby Göteborg och Johannes Hulter har nu skrivit repliker på Cladenbys text.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Stadsbyggnadsdebatt: Rulla ut rutnätet!

En stor stadsbyggnadsdebatt har pågått sedan jul för att troligen ha haft sin kulmen de senare dagarna. Startskottet var att Peter Hjörne skrev en ledare som avslutades med "Akta Heden!" - och så var debatten igång. Fastighetsägarnas Rikard Ljunggren, nimby- och bevarandegrupperna i Grön Samverkan Göteborg och det gamla gardet Bellman, Caldenby och Larsson började skriva debattinlägg och repliker. När de sistnämnda skrev ett inlägg och oroade sig över det mesta som planeras att byggas i Göteborg var Yimby Göteborg inte sena att ge en egen replik. Även stadsarkitekten Björn Siesjö och Rickard Ljunggren har replikerat. Peter Hjörne hoppade in i debatten igen med en ledare i GP och även Jan Jörnmark skrev en krönika av i GT kopplar till debatten. Länkar till alla artiklarna och hela vår replik följer.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Stadsvandring Pennygången, Högsbohöjd




Lördagen den 18 augusti arrangerade Nätverket Pennygångens framtid en tillställning med bland annat loppmarknad, musikframträdanden och en stadsvandring. Bakgrunden till detta är att Stena Fastigheter planerar en omfattande renovering av området, vilket resulterar i en hyreshöjning, som i praktiken innebär att många inte kommer att ha råd att bo kvar. Mer om detta kan man läsa om i Mattias Axelssons krönika som publicerades här på Yimby i slutet av maj, eller i den här artikeln från Tidningen Väster.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Lördagsgodis



Kulturkalaset
har dragit igång och det finns mycket spännande att ta del av. För den som är stadsplaneringsintresserad kan vi särskilt rekommendera stadsarkitekten Björn Siesjös initiativ Speakers Corner (eller "tjöthörn" som det heter på götebosska) i Brunnsparken. Här kommer många intressanta personer att prata under de kommande dagarna. På lördag kan ni bland annat höra trafikplaneraren Daniel Sjölund ("den unga generationen på trafikkontoret" enligt programmet) kl 12, Björn Siesjö i egen hög person kl 14 och Yimbys egen Olof Antonson kl 20.



På lördag arrangerar också Nätverket Pennygångens Framtid och Hyresgästföreningen Pennydagen på Pennygången i Högsbohöjd mellan kl 14-18. Jag har blivit inbjuden som representant för Yimby och kommer att få sällskap av inga mindre än gentrifieringsforskaren Catharina Thörn och arkitekturhistorikern och höghusmotståndaren Claes Caldenby. Så det kommer säkerligen att bli mycket spännande diskussioner... :)

Krönika: Arkitektur - Moral eller kunskap?

Jan Jörnmark, som den 11 maj får Yngve Larssons pris för stads- och kommunhistoriska insatser, ger i denna krönika en historisk tillbakablick på svensk arkitekturkritik

Jag har varit intresserad av arkitektur och samhällsplanering så länge jag kan minnas och de sista decennierna har jag haft förmånen att kunna forska och skriva böcker och rapporter om dessa fängslande ämnen.

Under alla de här åren har jag fascinerats av att svensk arkitekur- och samhällbyggnadsdebatt liksom pågår i luften. Det har alltid saknats en analys av de ekonomiska förutsättningarna för byggandet, vilket gör att debatten blir en skendiskussion. Mest formas den till en serie viskningar och rop där olika aktörer önskar sig diverse saker som aldrig kan uppfyllas.

Eftersom diskussion inte utgår från de förutsättningar som finns, saknar den dessutom ett verkligt historiskt sammanhang. Analysen av efterkrigstiden, när större delen av de svenska städerna nybyggdes, inskränker sig till fraser om "rekordår", "folkhem" och "välfärd". Någon problematisering av begreppen finns sällan, utan är snarare en längtan till ett förgånget Shangri-La, när Hasse Tellemar fanns i etern och Tage Erlander regerade folkhemmet.



Stadsbyggnad är en svår konst, och på vägen till Brunnsparken i Göteborg...


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Höghus eller bredhus?

EXTRA - Centerpartiet om höghus i Frihamnen på GP Debatt

Yimby påstås ibland vara fixerade vid höghus. Det är en lustig anklagelse eftersom vi nog är de som har det minst neurotiska förhållandet till höghus. Utifrån vårt perspektiv är det helt enkelt inte en så laddad fråga. Vi bedömer höga hus på samma sätt som låga. Skapar de en roligare, mer levande och blandad stad så gillar vi dem - annars inte.

En sådan avspänd inställning kan dock vara provocerande. GT:s arkitekturskribent Ola Nylander skrev nyligen en krönika där han pekade ut Yimby som höghusfanatiker:

Många inlägg på exempelvis Yimbus [sic] bloggar handlar om att Göteborg är omodernt för att vi inte likt Stockholm, eller Malmö, bygger höga hus. Men tyvärr för alla höghusälskare så saknas rationella, ekonomiska, tekniska eller urbana skäl för att bygga höga hus.


Nylander, som är en mycket kunnig person och vanligtvis skriver väldigt klokt om stadsplanering, måste ha läst vår blogg ytterst selektivt. Det är talande för det apoplektiska debattklimat som råder när det gäller höghus. Det här med höghus är av någon anledning oerhört känsligt för vissa.

En intressant utredning genomförs för närvarande. Den heter Höga hus på Södra Älvstranden och är tänkt som riktlinjer för höghusbyggande under de kommande årens arbete med Centrala Älvstaden. Den senaste handboken i ämnet författades 1990 på Stadsbyggnadskontorets uppdrag av arkitekurhistorikern Claes Caldenby och heter Höga hus i Göteborg - varför, var och hur samt inte minst om. Caldenby är svensk arkitekturs Grand Old Man och en internationell auktoritet inom arkitektur och stadsplanering.

Höga hus i Göteborg - varför, var och hur samt inte minst om är en spännande skrift. Den lyckas med konststycket att både vara en lärd exposé över höghusbyggandets historia internationellt och i Göteborg och en flammande stridsskrift mot något som kallas "höghusepidemin", komplett med suggestiva illustrationer av Skyskrapan brinner, Babels torn etc.



Så här går det om man bygger höghus ...och anlitar Paul Newman som arkitekt

Alla möjliga (och omöjliga) argument mot att bygga höghus tas upp i denna bok, naturligtvis även "fallossymboliken":

Det finns psykologiska experiment som visar att pojkar som får leka fritt med klossar bygger torn, medan flickorna bygger små inre rum. Till bilden av den manliga bygglekens värld hör också att pojkarna finner stor glädje i att rasera sina torn så fort de fått dem färdiga.


Caldenby påpekar dock generöst att fallossymboliken (i likhet med katastroffilmerna) "väl egentligen" inte är några argument vare sig för eller emot höghusbyggande.

En tänkvärd distinktion som Caldenby gör i texten är mellan ett "europeiskt" och ett "amerikanskt" förhållningssätt till höghus. Caldenby nämner Skandiahuset och Otterhall som exempel på en mer "amerikansk" höghusmodell i Göteborg:

I USA handlade det om högsta möjliga exploatering av enskilda tomter i kvarteren. I Europa sågs höghusen redan från början som en stadsbyggnadsfråga. De blev till landmärken i en arkitektoniskt formad plan, inte bara utbytbara delar av ett rutnät.


Det är en viktig poäng Caldenby gör, som också i förlängningen underminerar hans våldsamma generalangrepp på höghus. Varken Skandiahuset eller Otterhall framstår nämligen som några skräckexempel. De är helt enkelt högre byggnader infogade i en fungerande kvartersstruktur - precis som det ska vara alltså. Det är svårt att se att Skandiahuset eller Otterhall hade blivit mycket bättre om man hade kapat några våningar, snarare tvärtom.

Så varför skulle det då vara fel att bygga nya Skandiahus eller Otterhallar? För att det tillhör den "amerikanska" traditionen och därför är främmande för den svenska folksjälen? Det låter väl onödigt provinsiellt och inskränkt för en kosmopolitisk stad som Göteborg?



Skandiahuset - fyra våningar för högt?

Ännu märkligare blir det när man skärskådar själva definitionen av begreppet "höghus". Caldenby använder nämligen ett relativistiskt begrepp. Ett höghus är enligt honom helt enkelt ett hus som är "högre än sin omgivning". Ett femvåningshus är ett höghus om huset bredvid är tre våningar. Det är en smidig definition. Men det är också en definition som har ganska avgörande effekter för Caldenbys argumentation och hållbarheten i hans slutsatser.

Caldenby har nämligen ett förslag på en lång "checklista" för höghusbyggande, som mot bakgrund av hans definition av höghus blir närmast bisarr. Varför ställa en massa krav på just de hus som råkar avvika några våningar i höjd från sin omgivning? Varför inte ställa krav på alla hus - oavsett höjdskillnad mot omgivningen? Det blir väl inte mindre viktigt hur ett hus fungerar i staden bara för att det råkar stå bredvid ett hus med lika många våningar istället för bredvid ett hus med färre våningar?

Så här ser Caldenbys checklista ut:

1. Finns det ekonomiska argument för höghus? Är de stadsbyggnadsekonomiska, husbyggnadsekonomiska eller möjligen kommunalekonomiska? Har man prövat om samma exploatering kan åstadkommas på andra sätt? Är den högre exploateringen nödvändig?

2. Ligger höghuset trafiktekniskt lämpligt? Nära kollektivtrafik? Nära stora trafikleder?

3. Hur påverkar höghuset stadslivet? Är det offentligt tillgängligt? Har människor anledning att röra sig på gatorna runtomkring, från och till höghuset? Har de olika verksamheterna i höghuset behov av interna samband med varandra?

4. Har man anledning att tro att höghuset kommer att bidra till den egna stadens "image" på ett positivt sätt?

5. Är höghusets innehåll offentligt eller privat? Är det en viktig verksamhet som det finns allmänt intresse av att manifestera i staden?

6. Ligger höghuset på en plats i staden som är viktig att manifestera? Fungerar det som en hjälp för orienteringen? Hur förhåller det sig till gamla, inarbetade landmärken?

7. Tar höghuset tillvara en utsikt? Skymmer det utsikten för andra?

8. Finns det funktionella skäl som motiverar en stor sammanhängande enhet? Måste det i så fall vara ett höghus?

9. Om det är ett bostadshöghus: vad innehåller det för lägenhetstyper och vilka kan tänkas komma att bo där? Är utemiljön viktig för de boende? Hur är den ordnad? Lekplatser?

10. Är sol- och vindförhållanden kring höghuset studerade? Vad innebär det?

11. Är höghuset resurshushållande i jämförelse med andra lösningar?


Det var Caldenbys checklista. Det är ju överlag kloka (om än kanske omotiverat defensiva) frågor som skulle kunna ställas i samband med alla husbyggen. Det är fortfarande oklart varför detta bara skulle gälla hus som är något högre än de som står bredvid.

Om man efter noggrann prövning enligt checklistan väl har bestämt sig för att det finns skäl att bygga ett höghus bör man tänka på

att höghus måste vara väl planerade och placerade.

att
höghus och landskap kan stödja varandra.

att
höghus kan förekomma både som torn, skivor och grupper.

att
landskapssituationen på slätten, dalsidan och höjden ger mycket olika förutsättningar för höghus.


Inga konstigheter såhär långt heller. Men sedan kommer det - håll i hatten:

att höghus av både historiska och funktionella skäl inte hör hemma i kvartersstaden.

att
södra älvstranden, mellan Älvsborgsbron och Götaälvbron, av både landskaps- och bebyggelseskäl är olämplig för höghus.

att
man bör vara starkt restriktiv också i resten av älvdalen och ute på slättlandskapet (Hisingen och Fässberg).

att
lägen på bergsplatån och i de trängre dalgångarna bör prövas noga från fall till fall.

att
höghus kan få vara höga men att det inte finns någon anledning att gå över den höjd på 22 våningar som blivit en "göteborgsskala".

att
alla regler måste tillämpas med gott omdöme.


Okej? Så man får inte bygga hus som är högre än andra hus i kvartersstad, på södra älvstranden, i resten av älvdalen eller på slätten? Men man får bygga 22 våningar på Raketgatan? Nja, det är nog då det "goda omdömet" ska komma in får man förmoda. Eller som Caldenby skriver:

Enklaste sättet att undvika uppseendeväckande misstag är att säga nej till alla hus. Det vore i och för sig en förenkling. Men risken för förenkling tycks idag inte ligga i att säga nej. Det är snarare det oreflekterade husbyggandet som mode och patentlösning som är risken. Det kan leda till hus på platser där de inte alls hör hemma. Misstagen kan i sin tur bli prejudikat för nya hus.


Nej, så säger han ju naturligtvis inte. Det är jag som strukit prefixet "hög". Han pratar ju inte om alla hus utan specifikt om sådana som är något högre än de som står bredvid, dvs. "höghus". Det är sådana hus som man inte får bygga. Osvenska, uppstickande hus. Som t.ex. Otterhall.



Otterhall - före/efter checklista

Yimby gillar variation, tex när det gäller höjd. Det finns naturligtvis de som känner ett starkt behov av geometrisk enhetlighet och obrutna horisontallinjer men det är svårt att se att lite variation med nödvändighet skulle ge ett mindre upplevelserikt stadsrum. Att förespråka ett generellt förbud mot höjdvariation känns hursomhelst inte som rätt väg att gå om man vill ha en levande, dynamisk blandstad.



Östra Hamngatan före/efter totalsanering - variation kontra enhetlighet


Förhoppningsvis kommer den nya utredningen att bygga på en lite mer objektiv analys. Det viktiga för ett fungerande stadsrum är ju inte hur höga husen är - utan hur breda de är. Människor rör sig trots allt mestadels horisontellt genom staden. Långa, trista gatuplan är betydligt värre än en "arkitektoniskt inkorrekt" diff mellan takfötterna. Ska man förbjuda något så är det alltså inte höga hus utan b r e d a  hus.

Ett kvarter som består av en enda huskropp kan lätt bli mördande tråkigt, inte minst om det är konsekvent jämnhögt. Fler fastigheter per kvarter ökar förutsättningarna för variation i gaturummet även om, gud förbjude, horisontallinjen bryts. Så mitt råd blir helt enkelt: Begränsa hellre fastighetsytan än fastighetshöjden.
«
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5376 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Göteborgsregionens folkmängd
12 November 11:45 av Matthias H.
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
6 November 22:25 av Hans Jörgensen
Västlänken
16 Mars 08:59 av Erik Funck