Yttrande över Chalmers Johanneberg, Mossen och Landala

Stadsbyggnadskontoret (SBK) har efter två års arbete släppt sitt "Program för Chalmers Johanneberg, Mossen och Landala" på samråd.


Programområdet: Landala, Chalmers och Mossen

Den övergripande inriktningen på programplanen verkar lovande: "Öka bebyggelsedensiteten inom Chalmers och låta topografin vara strukturerande. Skapa offentliga och aktiva kanter mot övriga staden. Tydliggöra och utveckla platsernas funktioner och stärka entrépunkter. Stärka stråken inom området och till omgivande stadsdelar samt verka för att biltrafiken inte ska öka."

Utfallet blir att det finns mycket gott i planen. Framförallt är programmen för Landala och Mossen mycket bra. Men det finns också viss och även stark kritik att rikta mot förslagen för Chalmersområdet.

Men först börjar vi med att nagelfara Landala och Mossen.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Just nu pågår ett intensivt förändringsarbete för Chalmersområdet som drivs av Johanneberg Science Park "...med målsättningen att utveckla en miljö som stimulerar samverkan mellan akademi, näringsliv och samhällsaktörer på Chalmers Campus Johanneberg". Förtätning är nyckelordet och även blandstadstankar är med i diskussionerna.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Lite tips på intressanta saker som händer imorgon, torsdag 22 april: 


"Framtidens stadsmiljöer - för vem och på vilka villkor?"

Medverkar gör bland annat Johannes Åsberg från Yimby Göteborg. Kl 15.00-17.00 på Stadsmuseet, Wallenstamsalen. En del av Vetenskapsfestivalen.




Stadsvandringen "Centrala Hisingen - övergivna platser i förvandling"

Jan Jörnmark leder en stadsvandring i en stadsdel i förändring. Arrangör är ABF. Samling på Kvilletorget kl 18.00




Till sist en bild från gårdagens paneldiskussion på Chalmers där Daniel från Yimby deltog. Samtalet handlade om boendesituationen för unga och hur man ska gå till väga för att lösa problemen. Detta är även ämnet för den stora tävlingen för arkitektstuderande, Hemuppgiften.






Boka förresten in torsdag 29 april i era kalendrar. Då planerar vi en älvstadsvandring där vi kommer att ta en närmare titt på våra älvstränder.

Torsdagen 15 april kl 17 presenterar Maria Modéer sitt examensarbete i arkitektur på Backa bibliotek, Selma Lagerlöfs Torg. Det är ett mycket intressant förslag till stadsutveckling som visar hur man kan förstärka de urbana kvaliteterna i ett miljonprogramsområde. Vi bad Maria berätta mer om sitt projekt och hur hon har tänkt i sitt arbete med förslaget.




Selma Lagerlöfs Torg i stadsdelen Backa på Hisingen, ett ganska slitet stadsdelstorg från tidigt sjuttiotal, är föremål för pågående planering och kommande förändring. Förtätning och nya bostäder kring ett utvecklat torg ligger i pipeline. Vad som pågår på den fronten idag har jag inte vetskap om, men det fick vara utgångspunkten till mitt examensarbete i höstas.

Genom att presentera examensarbetet i korthet skulle jag vilja förmedla min syn på hur detta torg skulle kunna utvecklas för att knyta samman en uppdelad stadsdel och skapa en självklar mötesplats för dess invånare.




Till att börja med vill jag säga att Selma Lagerlöfs Torg redan idag är en aktiv och viktig mötesplats i staden. Här finns ett stort utbud av handel, offentlig service och ungdomsverksamhet som lockar besökare med olika intressen.

Närheten till E6:an och goda parkeringsmöjligheter innebär att långväga besökare väljer stadsdelstorget, före något externt köpcentrum, och därmed möter Backabor när de uträttar sina vardagsärenden. Torget har många styrkor som inte bör planeras bort i förtätningen, utan snarare förädlas utifrån de förutsättningar som gör att det fungerar idag.




I planeringen av torget måste man dock zooma ut och se det i sitt sammanhang, se på relationen till omgivande gator och bebyggelse och hur detta påverkar förutsättningarna till utveckling. Då kan man inte blunda för hur miljonprogrammets planering har skapat många problem som borde åtgärdas.




Rakt genom stadsdelen löper Litteraturgatan fram genom grönskan. Den sveper förbi Selma Lagerlöfs Torg utan att få kontakt. Gatan skulle kunna fungera som den ryggrad som knöt ihop Backa och torget med resten av staden, men det mer än 100 meter breda gaturummet ämnat för motortrafik har inte förutsättningar att vara så pulserande av liv som en ryggrad borde vara. De vida gräsmattorna gör avstånden långa och torget till en hägring på andra sidan en lätt trafikerad, men ändå så avskräckande gata.




Strukturen hindrar besökaren att ta kortaste vägen till torget, som i stället leds på omvägar genom tunnlar eller över broar för att komma till andra sidan gatan. Detta samtidigt som torgbebyggelsen syns vida kring. Att se men inte nå är oerhört irriterande. Att tvingas ta en omväg inbjuder inte till promenad. Att gå upp och ner för backar är en kraftansträngning, ett orosmoment i mörker och en omöjlighet för mannen med rullator.

Hur blir ett torg en naturlig mötesplats? Min övertygelse är att en stadsstruktur som inbjuder människor att gå ut och röra sig till fots, en stad som lockar med målpunkter i närområdet och bjuder på upplevelser på vägen dit gör att människor faktiskt rör sig mer ute. Därmed kan vi skapa förutsättningar för människor att mötas i vardagen. 

Mitt förslag för utvecklingen av Selma Lagerlöfs Torg börjar med en grundlig bearbetning av gatustrukturen där dagens barriärer blir stråken kring vilka allting fokuseras:

-    Litteraturgatan upprättas som huvudstråk där alla trafikanter, fotgängare, cyklister, bilister och kollektivtrafikresenärer samlas.

-    Backadalen fortsätter vara viktig tillfart från motorvägen, men blir samtidigt ett promenadvänligt stråk genom Stigs center ner mot älven.

-    Där dessa gator möts ser jag den naturliga platsen för framtidens torg.




Mellan det nya torget och omgivande bostadsområden finns stora ytor att fylla med innehåll. Outnyttjade gräsmattor, nedsänkta cykelbanor och återvändsgränder tas bort så att gatustrukturen kan utvecklas till ett sammanhängande nät.

Med underjordiska parkeringslösningar kan exploaterbar mark frigöras i direkt anslutning till torget. Genom att till råga på allt riva de två blockerande torgbyggnaderna får man möjligheter att utveckla en flexibel struktur.




Litteraturgatan kan smalnas av för att skapa ett livligt och mer intimt gaturum. Ny bebyggelse kopplar samman med befintliga kvarter för att knyta ihop de separerade bostadsområdena.

Tusen nya bostäder med olika upplåtelseformer och varierande storlekar skulle kunna byggas i torgets närområde. Alla med terrass eller trädgård, för att knyta an till Backas historia som Hisingens trädgård.




Ambitionen är att de verksamheter som finns på Selma Lagerlöfs Torg idag ska finnas kvar. Kring torget bör bebyggelsen vara högre än i övrigt för att samla många människor. Under mark finns parkering med öppningar och uppgångar direkt till livet på torget. En av de viktigaste faktorerna för att torget ska bli en stark mötesplats är att hållplatsen för kollektivtrafiken ligger på torget. Och att vistelse och rörelse tillåts att ske i samma rum.








Det här är ett ganska radikalt förslag som totalt skulle vända upp och ner på stadsdelens grundläggande planering. Jag är dock övertygad om att man måste ändra strukturen i grunden om man ska kunna göra riktigt bra förändringar i miljonprogramsstadsdelar som denna.

Självklart måste det göras med respekt för att detta är ett bostadsområde där människor lever och verkar idag. De ska inte trampas på tårna. Genom att ta till vara och förädla mark som idag inte kan användas, impedimentytor som trafiken tillåtits ta helt i anspråk, hoppas jag dock att många skulle kunna se fördelar med att bygga stad även utanför stadskärnan.

I går (onsdag) var två representanter för YimbyGBG på Chalmers för att lyssna på Joakim Kaminsky från företaget Kjellgren & Kaminsky Architecture och ta del av deras arkitektoniska vision för Göteborg år 2050 med utgångspunkt från Miljökontorets vision Göteborg 2050. "Miljökontorets vision är mycket visionär, men saknar en bild av hur den byggda miljön skulle kunna se ut", sa Joakim.

YimbyGBG kan bara hålla med. Som vi många gånger tidigare påpekat är det inget fel på Göteborgs visioner utan snarare bristen på konkreta förslag på hur vi skall uppnå dem. Ni kan bara förstå med vilken förväntan två yimbyiter klev in i A-salen på Chalmers.

Salen var fullsatt av mestadels studenter och vi klämde in oss längst bak. Joakim presenterade sig och började med att visa en film om vision Göteborg 2050.

Joakim tog upp Göteborgs ekologiska fotavtryck som motsvarar en yta av Västra Götalands storlek. Hade hela jordens befolkning förbrukat lika mycket tillgångar som Göteborg skulle vi behöva 3 jordklot. Han utmanade oss med visionens fråga: Hur skulle Göteborg behöva se ut om vi bara skulle leva på ett ekologiskt fotavtryck som lika stor som staden?

Under tiden som vi grubblade på frågan lotsade han oss vidare genom relativt kända fakta som faktiskt verkat som plattform för planerare under en lång tid. Att det handlar om en attitydförändring i hur vi ska förhålla oss till våra resurser blir vi Göteborgare mer och mer överens om. Trots det går utvecklingen åt det hållet väldigt trögt, fast det finns många tekniska lösningar redan idag som vi skulle kunna implementera i vårt samhälle.



Joakim plockade fram exempel som att odla på våra tak, tysta små vindkraftverk som inte skuggar, passivhusteknik, isoleringsmaterial med vakuum som tar mycket mindre plats, solfångare och mycket annat. Som transportmedel i den nya staden presenterades spårtaxi som en lösning. Det är en kontroversiell teknik som YimbyGBG tidigare skrivit om.



Spårtaxin går en våning upp på ett sorts tak med solfångare och fångar även upp regnvatten för återanvändning, t.ex. för spolning av våra toaletter. Under spårtaxitaket är tanken att vi Göteborgare kan gå och cykla även den regnigaste novemberdag.



Den syn som Kjellgren & Kaminsky Architecture (KKA) har på förtätning av Göteborg överensstämmer med den nya föreslagna översiktsplanen och därmed även med YimbyGBG:s ståndpunkter. KKA vill bryta med sprawl som har fått härja under alldeles för lång tid och istället inrikta sig på att knyta ihop våra stadsdelar och eliminera våra barriärer med ny bebyggelse. Man vill också förflytta större delen av våra transporter på vattnet till Nordre älv. Då öppnas ju för att bygga en ny sammanlänkande stad mitt i älven! Älvstaden, som den kallas. Efter sin muntliga presentation låter Joakim oss få se en film över hur Älvstaden skulle kunna se ut.

KKA:s "Älvstaden" sammanlänkar vår stad på ett fint sätt, husens/kvarterens skala talar samma språk som stadskärnan i övrigt och fördelningen bostäder/kontor/kommersiella lokaler i ett och samma hus känns mycket positiva om man skall bygga blandstad. Visionen om Älvstaden är rätt maxad, men utifrån YimbyGBG:s perspektiv är det positivt då den säkert kan skapa en hel del debatt.

KKA har tagit ett första steg i hur Göteborg kan se ut 2050 och har även startat en blogg i ämnet där de vill få in och diskutera synpunkter för hur vi kan bygga ett hållbart Göteborg. Vi är nyfikna på en uppföljning från KKA:s sida när arbetet kommit ännu längre med Älvstaden och deras nya blogg. Samtidigt hoppas vi att många yimbyiter tar chansen att bidra med sina kloka synpunkter för att nå Miljökontorets vision för Göteborg 2050.

Besök KKA:s blogg - Super Sustainable City

Enligt GP kommer Göteborg att överklaga Miljödomstolens beslut i frågan om ny gång- och cykelbro. Kommunstyrelsen avvaktar i frågan om en utredning om nya GC-färjor men det verkar råda politisk enighet om att det ska tillsättas en sådan:

"När kommunstyrelsen i Göteborg sammanträdde på onsdagen blev det visserligen inget beslut om att på förslag av de borgerliga börja utreda "hur en gång- och cykelfärja snabbt kan etableras". Det stod dock klart att det nu finns en bred politisk enighet om att planeringen för fler färjeförbindelser över älven inte kan invänta miljööverdomstolens prövning av brobygget. Den kan dröja ett år eller längre.

Vänsterpartiet är , "för att skyndsamt avlägsna älvens barriäreffekter för gång- och cykeltrafikanter i väntan på en bro", berett att stödja det borgerliga förslaget om en färjeutredning. V vill dock vänta med att ta formell ställning till detta förslag tills dess att en egen v-motion från i våras om att göra dagens färjor gratis och bygga fler också ska behandlas politiskt.

Därmed bordlades förslaget om en färjeutredning men samtidigt förklarade sig även socialdemokraterna vara beredda att diskutera fler färjor i väntan på bron.
- Vi har diskuterat färjor internt i vårt parti i flera år och vi har nu i sommar snackat med Chalmers-folk (som skrev en debattartikel i GP i juli) om färjor, så vi tycker inte att vi behöver lägga en motion när nu v har gjort det, sa s-ledaren Göran Johansson efter kommunstyrelsens sammanträde.

Gång- och cykelbrons främsta förespråkare, miljöpartiets kommunalråd Kia Andréasson är överens med övriga partier om att det kommer att behövas fler färjor framöver när båda älvstränderna bebyggs ytterligare.
- Men gång- och cykelbron ska vara stommen i förbindelserna i centrala stan. En bro är bekvämare än färjor som man måste vänta på och färjor ger väldigt höga driftskostnader och hög miljöbelastning, sa Kia Andréasson till GP."

Relaterade inlägg:
Meeting across the river?
På västkusten intet nytt
Brobeslut