Utskrift från gbg.yimby.se
....

Posthushotellet - en inblick




"Tack gode gud för Göran Johansson och Anneli Hulthén!" skrek hotelldirektör Petter A. Stordalen under sitt minst sagt passionerade tal under vår rundvandring på det nya hotellet. "Jag är svensk i en norsk kropp" fortsatte han och lovordade snabbheten och effektiviteten bland våra politiker här i stan. Medan en idé eller projekt i Norge tydligen skulle ta flera år att få igång tog det bara omkring 15 sekunder att få igång något här i Göteborg. Om det ändå vore så bra när vi bygger den övriga staden. Potential finns onekligen.



Stordalen var i storform.

Hotellkoncernen med Stordalen i spetsen har lagt svindlande 1,4 miljarder kronor på det nya Posthotellet. Det är till exempel hyran för min etta i över 4 miljoner månader. Det är 233 miljoner frimärken. En komma fyra miljarder är massvis med pengar! Hur de ska få igen de pengarna inom överskådlig tid blir spännande att se, men att det kommer att löna sig i längden tror jag nog ändå. Man regerar nu över hela Posthuskvarteret mitt i centrala Göteborg, bredvid Centralen och alla spårvagnslinjer bara 40 meter bort.

Själva byggnaden är pampig. Likt ett parlamentsbyggnad uppenbarar den sig och förvandlar Drottningtorget till ett magnifikare torg än förut. Torgytan som förut skars av då busshållplatser och stora träd dolde den vackra fasaden har kommit fram. Särskilt på kvällen då den nya fasadbelysningen dekorerar vidare på det redan utsmyckade huset. Enda invändningen jag har mot huvudfasaden är den jag haft innan, att entrén är osymmetriskt placerad. Vid något tillfälle ska jag fråga arkitekterna bakom vad tanken är. Jag misstänker att en anledning är att till vänster om huvudentrén ska det kring påsk öppna en stor uteservering på den långa terassen som löper längs fasaden.



Konstverket "Dröm" på Drottningtorget.




En annan grej som Stordalen var lyrisk över är den stora invigningsshowen som man på torget kan få ta del av imorgon torsdag. "Den största hotellinvigningsshow som världen skådat" utlovade han. Han målade upp hur dagens unga kommer att stå på Drottningtorget med sina barn och barnbarn i framtiden och säga "jag var där". Det är inte omöjligt att han får rätt. Vad jag fått höra är nämligen att bara ljusshowen som kommer att lysa upp fasaden imorgon kväll har kostat runt tre miljoner kronor. Tre miljoner för en ljusshow alltså. Det här är en invigning man satsar allt på. Man har nämligen köpt in alkohol för omkring 11 miljoner kronor. Det lär bli lite blött.

Konst är en central del av hotellet och många konstverk har beställts in att pryda interiört. Men även det allmänna stadsrummet på torget har fått ny konst. Ni har kanske sett att man satt upp tre stålpelare med skulpturer på. De är permanenta och är en del av stans offentliga konst. Det är Barcelonakonstnären Jaume Plensa som står bakom det hela som har namnet "Dröm".

I hotellets entréhall på väggen sitter ännu ett konstverk, nämligen en norsk tillplattad postbil. Oslokonstnären Sverre Wyller köpte helt enkelt en postbil från norska posten och manglade den i en gigantisk stålpress i Degerfors. Nu kan man beskåda den här i Göteborg.





Reception. (foto: Louise Bilgert)


Lobbybarens långa guldsoffa. (foto: Louise Bilgert)








Fest/mässlokalen "Drottningporten" där till det både kan anordnas fester och mässor. Filmfestivalen festar här på fredag till exempel.


Spaavdelningen öppen för alla.




Hotellet har 500 rum.


Man har försökt att ta till vara och spara på gamla fönster och dörrar, alternativt tillverkat replikor.


Gamla delen och den nya delen.


Interiört är Posthuset numer en salig blandning av klassiskt och modernt, K-märkt och nybyggt. Ibland fick jag känslan av att vara mitt i en möbelaffärsdjungel då stilarna skiftade likt vädret i april. Det känns ibland som att man vill för mycket, det blir nästan lite rörigt med all inredning ibland. Men hellre för mycket än för lite, mysigt är en bättre känsla än tomhet.
Det är inte heller helt lätt att se vad som är äldre och nyare, om det är i gamla byggnaden man befinner sig i eller om man i själva verket står på den gamla gården, numer helt inbyggd. Det är en något rörig känsla man får när man kliver in i hotellets lobby. Man tappar snart bort sig i byggnaden och vet inte längre vad som är norr och söder. Men det är inte endast till nackdel utan kan vara rätt skönt, det ger känslan av att bestiga ny mark och att man fortfarande kan lära känns sin stad.




Utifrån är det desto lättare att skilja nytt från äldre.


Utsikt från högsta våningen.


Utsikt över den glesa innerstaden. Man blir så himla sugen på att skissa upp ett helt kvarter runt det gula friidrottshuset.


"Roof top" kallades takterassen och här var vattnet i poolen rykande varmt.


En vinkel jag aldrig sett förut, pampigt!


Åt andra hållet blir man lyrisk över hur mycket mark och hur mycket stad vi kan och ska bygga! 





Här ser man tydligt hur gammalt möter nytt. Blev lite besviken på den något fega utformningen av de nya delarna. Här kunde man tagit ut svängarna lite mer tycker jag, nu förs tankarna mer till Pedagogens A-hustillbyggnad än till ett 1,4-miljardersbygge.


Man hade en idé att man ville ha två entréer till byggnaden. Dels den stora på Drottningtorget men dels en mot Polhemsplatsen. Man tog fram historien och Drottningporten som exempel på förlagor.

Jag är tillräckligt gammal för att minnas att jag som liten varit med mina föräldrar och gjort postärenden här inne. Jag minns särskilt den stora salen man steg in i och den långa raden av kassaluckor. Denna del av byggnaden är K-märkt och här har man nu valt att lägga restaurangens matsal.

Restaurangen heter Norda, vilket ska stå både för Norden och nordisk mat men även för Nordamerika och matinfluenser därifrån. Det är nämligen göteborgssonen och sedan länge New Yorkbon Marcus Samuelsson som har lett arbetet med att skapa denna restaurang. Så att nivån på maten är hög är det ingen tvekan om.  




(foto: Louise Bilgert)


Det vackra taket är bara det värt ett besök.


Som ett av två hotell i landet (även Grand Hotel Sthlm) kan man nu erbjuda kök dygnet runt till hotellets gäster. Så blir du sugen på lite oxfilé halv fem på morgonen så går det utmärkt.


Marcus Samuelsson är en trevlig go gubbe! 


(foto: Louise Bilgert)



Posthuset är vackrare än man tror, ta en närmare titt så hittar man detaljer.


 



Mina intryck av posthushotellet är att det är stort, det är variationsrikt, det är lyx, det är pengar. Jag blev lite lite besviken måste jag säga att det inte var mer klassiskt pampigt. Jag hade lite fantasier om att det skulle vara mer palatslikt på insidan med stora kristallkronor och spegelväggar. Å andra sidan är det ett gammalt posthus vi pratar om och inget palats. Sedan är jag kräsen också, det är faktiskt rätt pampigt, särskilt restaurangdelen. Utsiken från takterassen är inte heller fel, även om man gärna hade sett ett dubbelt så högt hus såklart. Synd bara att takterassen inte är allmän utan verkar exklusiv för hotellets gäster. 

Jag gillar designtänket man tydligt har och viljan att vara bäst, att inte nöja sig med lagom. Man satsar på att ha konst och design i världsklass. Både vad gäller inredning, konstverk, personalkläder. I nästan allt har man använt lokala tillverkare och leverantörer. I restaurangen serveras mat från Västsverige och västerhavet, kaffet bryggs av den kända och smått hypade kafeterian på Magasinsgatan. Man har även låtit brygga ett eget öl på det lokala bryggeriet Dugges som kallas "Post". Gott, om man frågar mig.

Det jag kanske inte gillar så värst mycket är att man anställt personal med hjälp av talangtävlingar. Jag tror att man tappat bort ganska många göteborgska genier genom det. Många som aldrig når ut.

Jag hoppas att huset blir så öppet som man tänkt sig och att många kommer att våga ta sig in för att ta sig en titt. Att byggnaden kommer göteborgarna till nytta igen och att det blir en del av staden och inte bara ytterligare ett hotell. Jag kan sakna att det inte finns fler verksamheter i de lokaler som finns längs gatorna utanför, där det innan fanns både frisörsalong, tobaksaffär och teater. Det hade varit positivt om man hade lyckats få in externa hyresgäster i lokalerna och på så sätt vara med och bidra till stadslivet och vara ett helt igenom levande kvarter.

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter