Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Inom Vallgraven - Utveckling av Inom Vallgraven 12



Yimby Göteborg skickar idag in ett yttrande över Inom Vallgraven - Utveckling av Inom Vallgraven 12 som just varit ute på granskning. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag onsdag 27 februari 2019.


 

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Gamla stan Göteborg


Drottninggatan 43


Kyrkogatan 50 (vita huset i mitten)


Södra Hamngatan 29


Här ovan tre äldre vackra byggnader i Göteborgs innerstad. Ja det kan man tro i alla fall. Faktum är att de två översta byggnaderna är byggda på 1990-talet och den nedre 1980. I alla tre fallen har man haft äldre hus som förebild då man byggt de nya. Varför gör vi inte mer av detta i Göteborg frågar jag mig? Här, i en redan äldre och historisk miljö, skulle det väl passa väl in i omgivningen? 



Byggnaden (rosa i mitten) passar väl in bland omgivande bebyggelse och bidrar till känslan av en äldre stadsdel.



Likaså här på Södra Hamngatan där det relativt nybyggda huset smälter väl in och gör mycket för helheltsintrycket av gatan och stadsrummet.


Eller som här på Kyrkogatan där det relativt nybyggda huset på nr 50 (vita till höger) gör mycket för känslan av äldre stadsmiljö.


Många av oss tycker om äldre vackra hus. Vi tycker att de är vackra att se på, att de gör stadsmiljön till en trevlig plats att vistas på. Men behöver byggnaderna egentligen vara gamla för att vi ska få denna känsla? Om en byggnad är vacker spelar det väl ingen roll om den är byggd på 1800-talet, 1970-talet eller 2012? Visst kan man få en annan känsla när man anar historiens vingslag när det gäller riktigt gamla kvarter. Kanske kan nybyggda hus byggda i klassisk stil kännas som på låtsas, att man försöker vara något man inte är. Men så har det ju å andra sidan alltid varit, mer eller mindre på låtsas. Idag bygger vi till exempel pastischer på gamla funkishus, men kallar det för modernt, nytt och spännande. Vilket det absolut kan vara, men likväl är det en tillbakablick. Man har alltid härmat sin historia och skapat byggnader och hus som behagar inte bara sin samtid utan kanske framförallt vår nutid. Jag tycker inte att det finns några fel i att bygga vackra byggnader. Eller att efterlikna äldre bebyggelse, om det är det vi tycker är vackert.
 

Vart ligger Göteborgs gamla stad kanske någon undrar? Innanför Vallgraven skulle jag säga. Här i Göteborgs historiska stadskärna vill man gärna ha känslan av historiken och miljöer som ger oss och våra besökare känslan av att vi faktiskt är en gammal stad med just en historia som vi kan vara stolta över. Då får man nog anstränga sig lite för att vårda denna känsla. Vi är inte Borås eller Kungälv, vi är Göteborg och vi bör ha högsta krav på vår gamla stadskärna. Många europeiska städer har under många år restaurerat och återskapat äldre byggnader och fasader i sina stadskärnor. Se på gamla stan i Warsawa som i princip helt låg i aska efter kriget, men nu är uppbyggt och antagligen vackrare än någonsin. Sen om en stadsdel är sargat av krig, jordbävningar, bränder eller mer eller mindre meningslösa totalsaneringar spelar väl egentligen mindre roll i dagsläget. Det är inte vårt fel att man förstört många historiska stadskvarter i vår stad, men det är vårt ansvar att ställa saker tillrätta. För nu är det 2012, nu har vi faktiskt möjligheten att skapa den stad som vi vill ha. Just där kan det ju såklart vara delade meningar, vad det är vi vill ha? Men jag är rätt säker på att de flesta göteborgare vill ha en så vacker stad som möjlilgt att leva i och många uppskattar just våra äldre stadsmiljöer. Hur många är inte de göteborgare som med sorgblandad förtjusning bläddrar i Garellicks böcker och önskar att staden återfick sin vackra glans? Detta är ju faktiskt inte omöjligt. Det är alltid inte fråga om att riva alla byggnader som anses fula, det vore en svårmotiverad kapitalförstörelse. Istället handlar det om att se över om man på sina håll kan återskapa fasader och gatumiljöer. Där finns vissa områden som lämpar sig bra.




Stora Nygatan, kanske en av stans vackraste promenader. I framtiden bör man kanske avlägsna gatuparkeringar, underlätta befolkning av gaturummet och detta blir ännu vackrare.  

När jag promenerar runt omkring Östra Larmgatan innanför vallgraven får jag delade känslor. Här finns fantastiskt vackra miljöer och stadsrum. Se på Stora Nygatan (fd Strandgatan) till exempel, kanske en av stans vackraste gaturum med sina utsmyckade fasader längs med vallgravens kajer och med Trädgårdsföreningens romantiska grönska mitt emot. Vi har Hotel Royal i sitt vackra hörnhus, Gamleporthuset som när man tar en närmare titt är riktigt ståtligt. Jag kan till och med uppskatta Johannes Olivegrens 1970-talskomplex med sina varierade fejkade byggnadsindelningar. Men i arkitektur är jag ytlig, är fasaden vacker är den vacker och är jag lurad att det är flera olika byggnader så är väl det bra, det gör mig inget. Vänder man däremot blicken så möts man även av den totala motsatsen, anskrämlig bebyggelse mitt i centralaste stan.

Parkeringshuset "Perukmakaren" byggt 1966 är visserligen lite småtilltalande i sin runda hörnbyggnad och just det lilla hörnet kanske till och med är något för framtiden att ta tillvara på. Men fasaderna runt resten av parkeringshuset är faktiskt mest sliten grå betong och absolut inte värdigt att stå och förfalla i vår stadskärna. Fastighetsägaren Vasakronan planerar med hjälp av Veidekke att fräscha upp fasaderna och i detta fall menar man att man att man ska upp med glas. Drottninggatan ska bli en fortsättning på Fredsgatans kommers. Det kommer säkerligen bli en förbättring då gatans arkadgångar försvinner och att både Drottninggatan och Kyrkogatan blir gångfartsgator och så vidare. Men att fasaderna, stadens ansikte, blir av köpcentrumstyp är för mig mycket deprimerande. Tänk om kära Vasakronan, vi är så vansinnigt trötta på dessa identitetslösa fasader. Här har vi chansen att göra något bra.



När man promenerar in i kvarteren möts man av det smått anskrämliga parkeringsgaraget.




Vasakronans skisser på utveckling av fasaderna. Glas, glas, glas. Ser lite ut som H&M inne i Östra Nordstan. Ursäkta språket men är det inte pisstrist?

Utöver Perukmakarkvarteret har vi Kompassenkvarteret med sin trista enformiga elementbyggda fasad. Om man vill skulle man ju på båda kvarteren kunna skapa fräscha och nya men ändå så historiska stadskvarter på samma sätt som NK delvis gjorde på Kyrkogatan 50 eller Drottninggatan 43 (bilderna överst i inlägget). Man kan, om möjligt, hämta inspiration från vårt gamla Göteborg och skapa nya fasader utifrån det här. Ärligt talat tror jag inte att många göteborgare skulle ha något emot det. Här bör man tänka klassiskt och ursprung, det finns tillräckligt med ytor i Göteborg för att bygga trista glashus. Det är som sagt heller inte alltid fråga om att riva byggnader, utan att byta fasaderna.



Kompassenkvarteret med sina döda arkadgångar med passiva skyltfönster.


Jag vet inte vad ni anser men jag tycker inte att dessa fasader platsar i Göteborgs gamla innerstad.
 

Här har jag rekonstruerat hur det en gång såg ut, och hur man i framtiden skulle kunna inspireras och återskapa något liknande. En helt annan, varmare känsla infinner sig direkt eller hur?



Östra Larmgatan, en naturlig länk och framtida stråk mellan Kungsportsplatsen och Drottningtorget. Gulmarkerade kvarter är de två stora klossarna som skulle behöva fasadbyte.

Östra Larmgatan skulle kunna vara ett populärt stråk vid sidan av Fredsgatan som knyter samman Kungsportsplatsen med Drottningtorget. Gatan och gatorna omkring bör göras om till eventuellt stenlagda gångfartsgator, som på många andra håll västerut inom vallgraven.

Det finns ju modernare byggnader som mycket väl passar in i en äldre stadskärna om det tillför något som kompletterar och passar väl in. Som hotell Avalon till exempel, som har något så ovanligt som en slags nyfunkis på ett bra och snyggt sätt. På samma sätt kanske Perukmakarens runda hörn skulle kunna tillföra något till Östra Larmgatans framtida gatumiljö, men inte i nuvarande skick och inte med sina alltför trista grannfasader. "Det måste väl finnas plats även för 1900-talets senare arkitektur i en historisk stadskärna" kanske vissar tycker. Nej, inte om inte byggnaderna förtjänare det anser jag. Är de vackra, uppskattade och unika så ja absolut. En sak är säker, ingen behöver vara orolig för att vi inte kommer att ha ett avtryck från senare halvan av 1900-talet även i framtidens Göteborg. Vi kan inte spara på fasader som människor inte tycker om bara för att, eller för att inte göra någon arkitekt ledsen, eller för att vi ska acceptera tidens stilar eller annat trams. Nä, min önskan är att göra Göteborg vackrare och som vi alla vet, det är utsidan som räknas.
 


Äldre bild på Östra Larmgatan.


Äldre bild på Kyrkogatan/Östra Larmgatan.


Idag ser det ut så här på Östra Larmgatan, inte lika kul va?


Vore det inte trevligare om vi återskapade klassiska fasader i området?


Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5552 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter